Författare Frost-Johansson M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Författare Frost-Johansson M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar"

Transkript

1 Bibliografiska uppgifter för Den miljövänliga och mångkulturella måltiden Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Författare Frost-Johansson M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Huvudspråk Målgrupp Svenska Forskare, rådgivare

2 Den miljövänliga och mångkulturella måltiden Margareta Frost-Johansson, Hushållningssällskapens Förbund, tel: , e-post: Från början var det mycket basala behov och tillgänglighet som styrde vad vi åt. I stort sett ser det ut likadant idag. Behoven styr men skillnaden idag mot hur det såg ut på stenåldern, är att tillgängligheten har ökat alldeles oerhört! Var vi än vistas idag så är tillgängligheten på mat hög. Vi kan knappt gå ett steg utan att vi erbjuds mat; eller mat förresten det handlar oftare om godis, läsk, snacks, snabbmat etc. När vi levde som grottmänniskor i skogen så levde man på det som naturen gav. Nu menar inte jag att vi ska börja leva som grottmänniskor igen. Men vi kanske kan bli moderna stenåldersmänniskor? Vi har ju fördelen idag att allt vi behöver äta redan är infångat! Grönsakerna är skördade, köttet finns slaktat och styckat, fisken är fångad osv. Varför ska man då bli en modern stenåldersmänniska? Jo, det handlar om en hållbar utveckling; En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov Tittar vi närmare på det kan vi se att det fi nns ett flertal faktorer som styr vad vi äter: Arv Tradition Religion Miljö/Ekologi Ekonomi Att vi ärver matvanor från våra föräldrar och människor runt omkring oss är sant. Vi blir tidigt präglade av matkulturen i vår omgivning. Mat hör starkt samman med identitet och social förankring. Flyttar man till en annan kultur så är matvanorna det som man sist överger. Det kan ta 2-3 generationer. Hur är det med religionen då? Styr den oss i vårt val av mat? Vi som räknar oss som kristna styr religionen oss? Ja, faktiskt är det så, speciellt vid olika högtider som jul och påsk t.ex. Semlor som vi äter nu hänger också ihop med religionen. Det var fastemat under den tiden som Sverige var katolskt. Matvanorna styrs inte i lika hög grad idag av vad som kan växa och produceras i vår närmiljö. Idag transporteras mat kors och tvärs över hela jordklotet. Men ekologin styrde matvanorna förr i allra högsta grad. Ser vi på brödkonsumtionen 100 år tillbaka så styrdes den helt av vad som gick att odla korn i norr och vete i söder (tunnbröd i norr och limpor i söder). Ekologin styr även idag när man tittar på hur man äter i fattigare delar av världen. Ekonomi. Att rätta mun efter matsäck, har alla hört. Tillgång eller inte tillgång på pengar bestämmer givetvis också vad vi äter. 152 ekologiskt lantbruk konferens ultuna november 2005

3 B5. Att utveckla nya marknader för ekologiska produkter Äta smart Att man ska äta smart betyder att man ska äta: Större andel vegetabilier Mindre mängd tomma kalorier Andelen ekologiskt ska öka Rätt kött och grönsaker Transportsnålt Större andel vegetabilier Om man ser på grönsakskonsumtionen runt om i världen kan man konstatera att man i de flesta andra kulturer och religioner är bättre på att äta grönt. Vår konsumtion ligger på cirka 50 kg om året tittar på man konsumtionen i Medelhavsländerna, ligger konsumtionen där på cirka 250 kg per person och år. I många kulturer äter man vegetarisk kost av religiösa skäl t.ex. i buddism och hinduism. Även om andra religioner inte kräver att man äter vegetarisk mat så är det inget som hindrar det. Vegetarisk mat passar alla kulturer och religioner. Att äta mer vegetariskt eller mer grönsaker är också bra för miljön! Tallriksmodellen säger att halva tallriken ska bestå av grönsaker framför allt av hälsomässiga skäl men passar också ur miljömässig synvinkel om man väljer rätt grönsaker. 500 g frukt och grönt om dagen säger rekommendationen. Att äta animalier innebär en energikrävande omväg jämfört med att äta vegetabilier. Den energikrävande animalieproduktionen ger upphov till miljöeffekter, t.ex utsläpp av klimatpåverkande gaser, övergödande utsläpp, m.m. Både hälsan, miljön och plånboken gynnas av att vi byter ut en del animalier mot vegetabilier. Vi mår bra av de mineraler, vitaminer, fiber, antioxidanter m.m. som vi får från växtriket. För att ersätta animalier behövs baljväxter. Baljväxter är mindre energikrävande att producera än animalier. Baljväxter är växtvärldens kött! Baljväxter är ett mycket mer energioch resurssnålt val än kött. Även importerade baljväxter är betydligt mer resurssnåla än kött. Det är otroligt försummad mat, man kan laga mycket gott med dem, de är billiga, och de innehåller mycket av det som är bra i kött protein och mineraler som järn, zink och selen. Välj i första hand svenska baljväxter som bruna bönor och gula ärter. Det innebär ínte bara ärtsoppa och de traditionella bruna bönorna de kan också lagas till på många nya spännande sätt. Här har vi mycket att lära av de invandrade köken. Även importerade baljväxter som t.ex. linser och kikärter är mer energisnåla att producera jämfört med kött.ser man på andra kulturer används baljväxter i mycket högre utsträckning än i vår. Baljväxterna är naturliga inslag i varje huvudmåltid. Antingen som sallad eller som ingrediens i grytor och soppor. Många gånger drygas köttgrytor- och soppor ut med bönor, ärter och linser av olika slag (som tex chili con carne) man använder också baljväxter mixade som dipsåser och pålägg. Idag finns det ett mycket stort utbud av baljväxter, antingen torra eller på burk (ett andrahandsval). Rotfrukterna hör definitivt hemma i den miljömässiga och kulturella 153

4 måltiden. Rotfrukterna är suveräna både smak- och prismässigt, vilket gäller också de ekologiska. Rotfrukterna tillhör vår kultur, eller har tillhört, kan man nog säga! Det är dags att lyfta fram dem på Agendan! Moroten är vi duktiga på att använda men hur är det med de andra rotfrukterna? Rätt grönsaker och rotfrukter Det är hälsosamt att äta mycket grönsaker. Men det är skillnad på grönsaker och grönsaker. Det vi kallar salladsgrönsaker tomat, gurka och isbergssallad, är ofta energikrävande att producera, och de är inte alls de nyttigaste, de är framför allt att betrakta som dekoration. Energianvändningen ger upphov till klimatpåverkande utsläpp m.m. Frilandsodlade grövre grönsaker och rotfrukter är att föredra. De kan odlas energisnålt i Sverige utan uppvärmda växthus och långa transporter. Och de är mycket nyttiga de huvudsakliga grönsaksintaget borde vara av det grövre. Potatisen som är ett bra miljöval borde få en renässans- den är bra både för hälsan och miljön. Bra alternativ till potatis är matvete eller korngryn. Hur är det då med ris? Risodling är väl inte den bästa av odlingar ur miljösynpunkt ska man äta ris räcker det med 2 gånger i månaden istället för 2 gånger i veckan. Pasta kanske ni tänker nu, hur är det med den? Ja, är den importerad eller gjord på importerat durumvete är den inte det bästa miljövalet på grund av transporterna. Men pasta tycker ju de flesta om! Vad väljer man då? Välj ekologisk pasta el en sort med stor andel svenskt vete i. Spannmål Vete används över hela världen på olika sätt. Många gånger är man duktigare i andra kulturer på att använda spannmål som t.ex. vete i den lagade måltiden. Vete förvandlat till bulgur (klippt, förkokt vete) och cous-cous kan vara basen i den kulturella måltiden. Och varför inte med potatis till kall i form av sallad eller varm som ingrediens i grytor, soppor m.m. I många kulturer ser man potatisen som en grönsak. Och förstår inte varför vi äter våra måltider utan spannmål som bas. Hur är det med brödet då? Ja, det ska vi äta mycket av det finns inte bättre bränsle för kroppen. Både billigt, näringsrikt och resurssnålt att producera. Så 6-8 skivor gäller fortfarande. Både för hälsan och miljön. För att få ihop dessa skivor, krävs det att man äter bröd till nästan alla måltider. Något man också är bra på i de flesta andra kulturer. Men det är bra att variera brödsorterna välj gärna det nyckelhålsmärkta. Knäckebröd är toppen. Men vitt bröd är bättre än inget bröd alls. KRAV-märkt och närproducerat är bäst! Rätt kött Ditt val av kött har betydelse för miljön. Betande djur är en förutsättning för bevarandet av odlingslandskapets artrikedom, därför föreslås att man äter mer kött från betande lamm och nöt på bekostnad av kyckling och gris. Men som det ser ut i Sverige idag, äter vi mer av gris och kyckling än av beteskött. Men grisar och kycklingar hjälper oss inte att bevara våra 154 ekologiskt lantbruk konferens ultuna november 2005

5 B5. Att utveckla nya marknader för ekologiska produkter beteshagar de står oftast inomhus och äter spannmål och kraftfoder som ofta är importerat. Ser man på hur det ser ut i olika kulturer när det gäller konsumtion av kött så vet ni att i både islam och judendom, så är griskött förbjuden föda. Inte av miljömässiga skäl utan av andra. Kyckling är däremot tilllåtet och allt kött ska vara slaktat enligt vissa principer, halal. Ser man på en traditionell muslimsk eller judisk måltid så är den ofta helt suverän ur miljösynpunkt; med mycket grönsaker, baljväxter och kött från lamm eller nöt, samt bröd. Tittar man på en buddistisk eller hinduisk måltid är den också bra ur miljösynpunkt eftersom den ofta är helt vegetarisk (hinduer äter inte nöt) med grönsaker, rotfrukter, baljväxter och bröd. Konventionell grisuppfödning kan innebära att grisarna står mycket tätt i slutna ladugårdar och aldrig får gå ut. Men det finns undantag: Det finns grisar som får vara ute och böka och få utlopp för sina naturliga beteenden. Ekologiskt uppfödda grisar får vara ute. Men vi kan inte bevara våra beteshagar genom att äta grisoch kycklingkött. Det är därför bättre att äta mindre av konventionellt producerat griskött och kyckling. Lamm och nöt däremot behöver inte födas upp på spannmål och kraftfoder utan kan födas upp på bete och grovfoder (=hö, ensilage). Betande djur är en förutsättning för att bevara ett levande odlingslandskap med beteshagar och en stor artrikedom. Vilt Vilt är kanske det bästa att äta ur miljösynpunkt, de har helt vuxit upp på vad naturen ger. Många tycker också att det är bra val ur etisk synpunkt eftersom djuren har fått leva efter sina naturliga behov. Att äta viltkött är däremot inte en möjlighet som alla har. Smarta köttmängder För hälsan och miljön är det bra att äta kött, men i måttliga mängder. Förändrade matvanor i mångfaldens Sverige Mat vandrar tillsammans med de människor som rör sig över nationsgränser och världsdelar. Invandring och ett ökat resande till olika länder har starkt bidragit till en förändring av matvanorna i Sverige. Pizza, pastarätter, hamburgare, kinesisk, thailändsk mat, bulgur, couscous, färska kryddor, kebab, falafel mm. Cirka 1 miljon människor i Sverige har idag en utländsk bakgrund. Av dessa kommer cirka hälften från länder inom EU. Hur ser då en miljövänliga och kulturella måltiden ut? Först och främst så innehåller den mycket grönsaker (halva tallriken) ekologiska förstås och grönsakerna består av en härlig, saftig rotfruktssallad med kålrot, morot, rivet äpple och olje/vinägerdressing. Det kan också vara en vitkålssallad med riven morot och dressing. En Potatissallad med purjolök, kidneybönor, persilja, dill och dressing. En härlig lammgryta med rotsaker och till detta kokt bulgur. Och till ett nybakt härligt rågbröd. 155

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

MATENS KLIMATPÅVERKAN

MATENS KLIMATPÅVERKAN MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se Gott med BÖNOR BÖNOR & LINSER Bönor och linser är lätta att använda och passar bra i både kalla och varma rätter. Snabbt kan du göra en härlig bönsallad, en het salsa eller piffa upp grytan lite extra

Läs mer

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun

Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Servicenämnden 2013 / 30 1 (5) Datum 2013-03-12 Förslag till Kostpolicy för Trelleborgs kommun Vision Trelleborgs kommun ska erbjuda matgästerna lustfyllda måltider, lagade av bra råvaror som ger god hälsa

Läs mer

Hållbara måltider i Trosa kommun

Hållbara måltider i Trosa kommun 2012-10-08 Hållbara måltider i Trosa kommun www.trosa.se Vision Trosa kommun erbjuder Sveriges bästa offentliga måltider där matglädjen, människan och miljön står i centrum. Inledning Ett hållbart samhälle

Läs mer

Kost- och måltidspolicy Finspångs kommun

Kost- och måltidspolicy Finspångs kommun Kost- och måltidspolicy Finspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2016-06-22 ( 114) F I N S P Å N G S K O M M U N Kost- och måltidspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN 2018 -Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Välkommen till Future Kitchen Du får erfarenhet av hur det är att

Läs mer

Monica Holm Verksamhetsutvecklare monica.holm@ostersund.se. Evonne Kjellsdotter Mattsson Kostchef evonne.k.mattsson@ostersund.se

Monica Holm Verksamhetsutvecklare monica.holm@ostersund.se. Evonne Kjellsdotter Mattsson Kostchef evonne.k.mattsson@ostersund.se Monica Holm Verksamhetsutvecklare monica.holm@ostersund.se Evonne Kjellsdotter Mattsson Kostchef evonne.k.mattsson@ostersund.se Vi ska laga och servera god mat till växande barn & ungdomar som ska orka

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

Bra måltider i skolan

Bra måltider i skolan Bra måltider i skolan Skolmaten i Kungsbacka kommun LÄR DIG MER OM SKOLMATEN I KUNGSBACKA KOMMUN kungsbacka.se/skolmaten Inledning Vad innehåller skolmaten i Kungsbacka kommun och hur planerar vi skolmenyn?

Läs mer

Låt maten klimatbanta. Var miljösmart och minska klimatpåverkan

Låt maten klimatbanta. Var miljösmart och minska klimatpåverkan Låt maten klimatbanta Var miljösmart och minska klimatpåverkan från maten du äter Halvera klimatpåverkan från maten När maten ligger på tallriken står den för en tredjedel av din klimatpåverkan! Att föda

Läs mer

KLIMATSMARTA MATTIPS

KLIMATSMARTA MATTIPS KLIMATSMARTA MATTIPS RÄDDA RÅVARAN För de allra flesta livsmedelsprodukter så sker det största bidraget till miljöpåverkan tidigt i produktionskedjan (i odling, djurhållning och fiske). Därför är det extra

Läs mer

Klimatanpassa din matlagning

Klimatanpassa din matlagning Klimatanpassa din matlagning Varje tallrik räknas. Att klimatanpassa ditt kök är kanske den bästa miljöinsats du kan göra. Och det fina är att det varken är svårt eller omständligt. Med vårt initiativ

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Katarina Nilsson, Jordbruk och Livsmedel RISE Göteborg 13 februari 2018 1 FNs Globala hållbarhetsmål Var ger din matkonsumtion upphov

Läs mer

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad

Västerås stads Restaurangenhet. så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Västerås stads Restaurangenhet så här jobbar vi med skolmat inom Västerås stad Maten lagas ute på skolorna Restaurangenhetens uppgift är att bidra till högre måluppfyllelse genom att servera vällagad och

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli?

SMARTARE MAT. Ät en potatis så kan du andas under vattenytan! Är det smart mat? Hur smart kan mat bli? Vad menas med det? Är det funktionell mat? Tjejmjölk i rosa förpackning med extra folsyra som underlättar om man vill bli gravid. Är det smart? GMO? Genetiskt Modifierad Organism Ris med mer A-vitamin?

Läs mer

Välkommen till Ljungby skolmåltider. 17 augusti - 25 september 2015

Välkommen till Ljungby skolmåltider. 17 augusti - 25 september 2015 Vecka.34 Måndag 17/8 1 Köttfärssås med spagetti Vegetarisk bolognes med spagetti Tisdag 18/8 1 Kyckling -& risgratäng serveras med ris Grönsakslåda med keso Onsdag 19/8 1 Sprödbakad fisk och kokt potatis,

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

Förskolan vecka 34-35

Förskolan vecka 34-35 Förskolan vecka 34-35 V. 34 20/8-24/8 *Wienerkorv och pasta V 35 27/8-31/8 *Köttbullar med sås, kokt potatis och lingonsylt **Kyckling- och pastasallad med Rhode islandsås och mjukt **Kyckling Toscana

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Mograbiah, Kamut vete, Kornris och Fullkornsbulgur Nya matgryn med influenser från hela världen

Mograbiah, Kamut vete, Kornris och Fullkornsbulgur Nya matgryn med influenser från hela världen Pressmeddelande 2007-11-21 Mograbiah, Kamut vete, Kornris och Fullkornsbulgur Nya matgryn med influenser från hela världen Frebaco lanserar nya goda och hälsosamma alternativ till ris, pasta och quinoa.

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Grönsaker och rotfrukter

Grönsaker och rotfrukter Grönsaker och rotfrukter Alla slags grönsaker och rotsaker är bra mat. Förutom C vitamin, E vitamin och folat (folsyra) innehåller de antioxidanter samt kalcium, kalium, magnesium och kostfiber. C-vitaminet

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat. för Malmö stad

Policy för hållbar utveckling och mat. för Malmö stad Policy för hållbar utveckling och mat för Malmö stad Innehåll: Matens betydelse mer än ett mål mat sid 5 Policy för hållbar utveckling och mat sid 9 Från policy till verklighet sid 27 Matens betydelse

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ Katarina Nilsson, Elinor Hallström Februari 2018 Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL GLOBALA UTMANINGAR MED VÅRT MATSYSYTEM 30% av klimatpåverkan

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg Matkasse -Ditt matval Mål: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. mat på hållbar väg Syfte

Läs mer

Vecka 1 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag. Ost, pålägg Smörgås Grönsak, mjölk, frukt. Gröt mos/sylt. mos/sylt Mjölk, frukt

Vecka 1 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag. Ost, pålägg Smörgås Grönsak, mjölk, frukt. Gröt mos/sylt. mos/sylt Mjölk, frukt Vecka 1 Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Frukost, Ost, pålägg,, smörgås,, pålägg, ost Fisk,, sallader er Kyckling gryta, Bulgur, sallader er, Kalops, potatis, sallader Morot Soppa Kalkonsås, pasta,

Läs mer

Inspirationshäfte för mat, klimat & en hållbar livsstil

Inspirationshäfte för mat, klimat & en hållbar livsstil Inspirationshäfte för mat, klimat & en hållbar livsstil Foto: Johann Selles Vikten av bra matvanor för hälsan och miljön Maten har stor betydelse för vårt klimat. Såväl produktion, hantering och transport

Läs mer

Välkommen till skolrestaurangerna i Härryda kommun HT 2014

Välkommen till skolrestaurangerna i Härryda kommun HT 2014 Välkommen till skolrestaurangerna i Härryda kommun HT 2014 V. 34 18-22/8 *Köttbullar m pasta *Korv stroganoff m bulgur. Orientalisk fisk m kokt potatis. *Gulaschsoppa m gräddfil, mjukt bröd. Solskenslasagne.

Läs mer

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång

Läs mer

Grundskolan vecka 34-35

Grundskolan vecka 34-35 Grundskolan vecka 34-35 V. 34 20/8-24/8 *Wienerkorv och pasta V 35 27/8-31/8 *Köttbullar och pasta **Kyckling- och pastasallad med Rhode islandsås och mjukt bröd **Kyckling Toscana med bulgur ***Italiensk

Läs mer

Råd för en god hälsa

Råd för en god hälsa Råd för en god hälsa Råd för en god hälsa I denna broschyr hittar du rekommendationer för kost och fysisk aktivitet. Dessa riktar sig till dig som är vuxen, 18 år och uppåt. Partille kommuns visionsblomma

Läs mer

Förskolan vecka 1-2. V 2 11/1-15/1 *Blodpudding och potatisbullar med lingonsylt V. 1 4/1-8/1. Egen matsedel. *Korv stroganoff med bulgur

Förskolan vecka 1-2. V 2 11/1-15/1 *Blodpudding och potatisbullar med lingonsylt V. 1 4/1-8/1. Egen matsedel. *Korv stroganoff med bulgur Förskolan vecka 1-2 V. 1 4/1-8/1 V 2 11/1-15/1 *Blodpudding och potatisbullar med lingonsylt *Korv stroganoff med bulgur Trettondedag jul Fiskbullar i sås med kokt potatis **Kyckling i het curry med couscous

Läs mer

Välkommen till skolrestaurangen!

Välkommen till skolrestaurangen! FÖRSKOLAN GRUNDSKOLAN GYMNASIESKOLAN meny Vårterminen 2010 En del av Leanlink Välkommen till skolrestaurangen! I skolrestaurangen serverar vi till varje måltid en salladsbuffé, hårt bröd, mjukt bröd, lättmargarin,

Läs mer

Haga Höstterminen 2012 Alternativa rätter är bara till Skolan. (arbetsmatsedel) Transportfria dagar är bara till de som har kyld mat.

Haga Höstterminen 2012 Alternativa rätter är bara till Skolan. (arbetsmatsedel) Transportfria dagar är bara till de som har kyld mat. SKOLMATSEDEL UMEÅ KOMMUN Varje dag serveras hårt bröd, varav ett är ekologiskt. Bordsmargarin Ekologisk lättmjölk/vatten. Salladsbuffé efter säsong. Varma grönsaker och tillbehör såsom rödbetor ä- gurka.

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Välj din stil. Ät dagligen sex portioner frukt, bär och grönsaker på ditt eget sätt!

Välj din stil. Ät dagligen sex portioner frukt, bär och grönsaker på ditt eget sätt! Välj din stil Ät dagligen sex portioner frukt, bär och grönsaker på ditt eget sätt! Ett halvt kilo om dagen Ditt val Vegetabilier d.v.s. frukt, bär och grönsaker har en positiv helhetsverkan. De upprätthåller

Läs mer

kost vård 1. Smakar maten bra? Besvarad av: 206 (98%) Ej besvarad av: 4 (2%) 1 Ja 185 (90%) 2 Nej 21 (10%)

kost vård 1. Smakar maten bra? Besvarad av: 206 (98%) Ej besvarad av: 4 (2%) 1 Ja 185 (90%) 2 Nej 21 (10%) kost vård 1. Smakar maten bra? Besvarad av: 206 (98%) Ej besvarad av: 4 (2%) 1 Ja 185 (90%) 2 Nej 21 (10%) Besvarad av: 24 (11%) Ej besvarad av: 186 (89%) "Fisken torr ibland" "Ibland mindre bra" "Tycker

Läs mer

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Tjenahoppsan! Vi är Badankorné. Ett utmanarlag i Mälarscouterna som ville bidra till en bättre miljö på något sätt. Så vi bestämde oss för att skriva en hajkkokbok

Läs mer

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till 12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till Grönsaker perfekta till fisk är en härlig blandning gjord på grillad aubergine, svarta bönor, sugar snap peas och tomater. FISK I FOLIE 1 portion

Läs mer

Måltidspolicy. Kommunfullmäktige 2014-06-16 79. A different Kinda life

Måltidspolicy. Kommunfullmäktige 2014-06-16 79. A different Kinda life Måltidspolicy Kommunfullmäktige 2014-06-16 79 A different Kinda life Förord Maten och måltiden är mycket viktig i allas våra liv. Maten skapar engagemang. Måltiden är något att samlas kring, en naturlig

Läs mer

På god väg mot ett lättare liv!

På god väg mot ett lättare liv! På god väg mot ett lättare liv! Förändra dina vanor! Hälsosamma matvanor, en hälsosam vikt och fysisk aktivitet är några av faktorerna som ger en god hälsa och minskar risken för olika sjukdomar. Det bästa

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

Grundskolan vecka 1-2

Grundskolan vecka 1-2 Grundskolan vecka 1-2 V. 1 4/1-8/1 lov V 2 11/1-15/1 *Blodpudding och potatisbullar med lingonsylt lov *Korv stroganoff med bulgur Trettondedag jul Fiskbullar i sås med kokt potatis lov **Kyckling i het

Läs mer

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

Grönsaker och rotfrukter

Grönsaker och rotfrukter Grönsaker och rotfrukter Alla slags grönsaker och rotsaker är bra mat. Förutom C vitamin, E vitamin och folat (folsyra) innehåller de antioxidanter samt kalcium, kalium, magnesium och kostfiber. C-vitaminet

Läs mer

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun

Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun 2016-01-18 Remissversion F I N S P Å N G S K O M M U N Kost- och måltidspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Torsdag Lunch Kycklingsallad på tomatkokt matvete med sockerärter, rödlöksvinägrett Kycklingpastasallad med majs Gröna smaker Vegetarisk tacolasagne

Torsdag Lunch Kycklingsallad på tomatkokt matvete med sockerärter, rödlöksvinägrett Kycklingpastasallad med majs Gröna smaker Vegetarisk tacolasagne Meny Hösttermin 2011 v.34 Lunch Pannbiff med löksky, kokt potatis och lingonsylt Gröna smaker Ratatouille med quorn och ris Lunch Pasta med lax- och basilikasås Gröna smaker Pasta med asiatisksås Lunch

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker

Läs mer

Lunchmeny. Vecka 46. Vegetarisk Kinagryta med kidneybönor och sojabitar samt ris

Lunchmeny. Vecka 46. Vegetarisk Kinagryta med kidneybönor och sojabitar samt ris Vecka 46 Kinagryta med ris Vegetarisk Kinagryta med kidneybönor och sojabitar samt ris Stekt falukorv med makaroner Vegetarisk korv med makaroner Panerad fisk med kokt potatis och remouladesås Grönsaksbiff

Läs mer

Matsedel Skolan Vecka 2. Kaneldoftande quorngryta serveras med bulgur (Quorn grytbitar, matlagningsyoughurt, vitlök, garam marsala, kryddor)

Matsedel Skolan Vecka 2. Kaneldoftande quorngryta serveras med bulgur (Quorn grytbitar, matlagningsyoughurt, vitlök, garam marsala, kryddor) 1 Tekniska förvaltningen Vecka 2 Måndag 10/1 * Pytt i panna serveras med rödbetor Kaneldoftande quorngryta serveras med bulgur (Quorn grytbitar, matlagningsyoughurt, vitlök, garam marsala, kryddor) Tisdag

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar

Läs mer

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA

Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA M G N I R E N A L P S ÅLTID Fisksoppa med räkor, färsk vitkålssallad och Maggans grova baguetter AV: AMANDA 1 Måltiden Måltiden är anpassad för en Demi-vegetarian, vilket innebär att man bara äter mat

Läs mer

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget

Läs mer

Förskolan vecka 34-35

Förskolan vecka 34-35 Förskolan vecka 34-35 V. 34 19/8-23/8 Pasta med afrikansk kikärtssås V 35 26/8-30/8 Pasta *Carbonara **Wienerkorv med stekt potatis **Kyckling- och pastasallad med rhode islandsås och mjukt bröd ***Djävulsfisk

Läs mer

Lunchmeny. Vecka 46. Vegetarisk Kinagryta med kidneybönor och sojabitar samt ris

Lunchmeny. Vecka 46. Vegetarisk Kinagryta med kidneybönor och sojabitar samt ris Vecka 46 Kinagryta med ris Vegetarisk Kinagryta med kidneybönor och sojabitar samt ris Stekt falukorv med makaroner Vegetarisk korv med makaroner Panerad fisk med kokt potatis och remouladesås Grönsaksbiff

Läs mer

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5)

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5) 2012-01-18 Sid 1 (5) Matens miljöpåverkan Vår mat påverkar miljön på många olika sätt och under senare år har klimatet varit i fokus. Livsmedelsproduktionen påverkar även andra miljöaspekter som övergödning

Läs mer

Dhal - indisk linsgryta med ekologiskt ris Makaronipudding med lingonsylt

Dhal - indisk linsgryta med ekologiskt ris Makaronipudding med lingonsylt Vecka 7 Dhal - indisk linsgryta med ekologiskt ris Makaronipudding med lingonsylt Selleri- och potatisbiffar med blackbeansalsa och ekologiskt grönsaksris Kokt torsk med ägg- och persiljesås, broccoli,

Läs mer

HEM MED FOKUS PÅ MILJÖN. Diskussion med utgångspunkt från filmen Food Inc.

HEM MED FOKUS PÅ MILJÖN. Diskussion med utgångspunkt från filmen Food Inc. HEM MED FOKUS PÅ MILJÖN Lektion 1 Vi ser på en film om matindustrin (Food inc) och konsekvenser av vad vi äter. Läxa tills nästa gång: Du får frågor utifrån den film vi sett, som ska besvaras i grupp.

Läs mer

V I N T E R 1 Version 2: 101010 Alternativ/Istället för: Frukost: 50 g Hjortronmylta Frusna hjortron eller Havtornsbär 60 g Rivet äpple Torkad fukt

V I N T E R 1 Version 2: 101010 Alternativ/Istället för: Frukost: 50 g Hjortronmylta Frusna hjortron eller Havtornsbär 60 g Rivet äpple Torkad fukt V I N T E R 1 Version 2: 101010 Alternativ/Istället för: Frukost: 50 g Hjortronmylta Frusna hjortron eller Havtornsbär 60 g Rivet äpple Torkad fukt 275 g Grahamsgröt (65 g torr) Spelt/dinkel eller annansädes

Läs mer

Riktlinjer till måltidspolicy för utbildningsverksamheter i Vaxholms stad

Riktlinjer till måltidspolicy för utbildningsverksamheter i Vaxholms stad BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN BUN 58/2012 Riktlinjer till måltidspolicy för utbildningsverksamheter i Vaxholms stad Fastställd av barn- och utbildningsnämnden den 27 augusti 2012. Allmänt Riktlinjerna följer

Läs mer

Kostpolicy Kils kommun. Förskola, skola, fritidshem och dagbarnvårdare

Kostpolicy Kils kommun. Förskola, skola, fritidshem och dagbarnvårdare Kstplicy Kils kmmun Förskla, skla, fritidshem ch dagbarnvårdare Varje kök, förskla, skla, fritids ch familjedaghem ansvarar för att denna kstplicy följs Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten

Läs mer

Vad ska vi äta? Elin Röös

Vad ska vi äta? Elin Röös Vad ska vi äta? Elin Röös Forskare på Sverige lantbruksuniversitet Även knuten till EPOK, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion University of Oxford Food Climate Research Network www.fcrn.org.uk

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider är centrala

Läs mer

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. CHECKLISTA Nivå 1 Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1. Dna checklista innehåller frågor som, berode på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas innan skolan svarar på Nivå 1 på

Läs mer

2018 Happynova AB. - Den sunda metoden för viktkontroll

2018 Happynova AB. - Den sunda metoden för viktkontroll - Den sunda metoden för viktkontroll Allt från tallrikar till godispåsar har blivit större. Hur ser en normalportion egentligen ut? Det kan vara svårt att avgöra vad som är en normal portionsstorlek. Behandling

Läs mer

MATENS VÄG. Välj i gruppen ett livsmedels väg. Alternativen är: Fiskens väg Äggets väg Grönsakernas väg Köttets väg Mjölkens väg Spannmålens väg

MATENS VÄG. Välj i gruppen ett livsmedels väg. Alternativen är: Fiskens väg Äggets väg Grönsakernas väg Köttets väg Mjölkens väg Spannmålens väg MATENS VÄG Välj i gruppen ett livsmedels väg. Alternativen är: Fiskens väg Äggets väg Grönsakernas väg Köttets väg Mjölkens väg Spannmålens väg Gör uppgifterna som anknyter till matens väg. Uppgifterna

Läs mer

FUTURE KITCHEN Introduktion del

FUTURE KITCHEN Introduktion del FUTURE KITCHEN Introduktion del 2 2019-01-25 Future Kitchen, Introduktion del 2 Introduktion del 2 Kostråd och hälsosamma val Miljömärkning Mattraditioner Allergener Specialkost Matförgiftning Förvaring

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Påsklov. varje enhet har egen meny. Linköpings kommun Leanlink leanlink.se

Påsklov. varje enhet har egen meny. Linköpings kommun Leanlink leanlink.se Påsklov varje enhet har egen meny Mån 21: Annandag påsk Tis 22: Kycklinggryta à la Gottfrid, ris/bulgur Quorngryta med wokgrönsaker, ris/bulgur Broccoli, rivna morötter, hummus Ons 23: Laxlasagnette Vegetarisk

Läs mer

Klimatförändringarna angår oss alla

Klimatförändringarna angår oss alla OM mat och klimat 1 2 Klimatförändringarna angår oss alla och många efterlyser enkla tips att använda i vardagen. Här kommer tips om 10 enkla, men betydelsefulla klimatval när du handlar, lagar och äter

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Tio recept från Ekomatsedeln

Tio recept från Ekomatsedeln Tio recept från Ekomatsedeln Innehållsförteckning Potatissoppa med röda linser och dessert...3 Kikärtor med spenat och fetaost...4 Pannkakor med keso och kikärtsallad...5 Röd fisk med pasta...6 Skinkgryta

Läs mer

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Centrala Barnhälsovården Södra Bohuslän & Göteborg mars 2011 7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Recepten är beräknade för familjen med 2 barn i åldrarna 1-6 år (familjens mat från cirka

Läs mer

Planering av måltiderna

Planering av måltiderna Planering av måltiderna Förskolan bör erbjuda barnen tre måltider samt 1 2 extramåltider till de små barnen. Fördela måltiderna jämnt över dagen. FRUKOST: Planera frukost efter Byggstenarna (se sidan 10).

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Lunchmeny våren 2012

Lunchmeny våren 2012 Vecka 1 Kebabgryta med jasminris. Veg: Ratatouille med kidneybönor & ris. Fiskpanetter med remouladesås & kokt potatis. Veg: Broccoligratäng med kokt potatis. Pasta penne med köttfärssås. Veg: Quornfärs

Läs mer

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt MATGUIDEN sval, män "träna" 12,7 MJ (3025 kcal) svalet visar ett exempel på hur man kan välja mellan ett urval av vanliga livsmedel med mängder och frekvenser för en vecka. svalet vid träning har större

Läs mer