Nedan redovisas de olika enheternas arbete inom ramen för ekologiska livsmedel.

Transkript

1 Bilaga I Nedan redovisas de olika enheternas arbete inom ramen för ekologiska livsmedel. Enheten Kem 2 Analys av ergosterol i spannmålsprodukter och sylt Huvudansvarig: Anders Staffas Från butiksledet har 56 prover av spannmålsprodukter och 38 prover av olika sylter samlats in under 2003, vilket är lite färre än vad som samlades in under 2001 och Vid varje provtagningstillfälle har prov tagits av både ekologiskt - och motsvarande konventionellt producerad produkt. Ergostrolanalyserna innefattar havregryns- och havrekliprover, vetekliprover samt mjölprover. Analyserna görs på ett material i taget, vilket betyder att de analyserade proverna kan komma från alla tre insamlingsåren. Syltproverna var inte analyserade när denna rapport skrevs. Analyserna av havreproverna har generellt visat på låga halter (5-10 ggr detektionsgränsen som ligger på 0,2 mg/kg), men i en del fall har lite högre halter påvisats. Den högsta halten hittills rapporteras från ett havregrynsprov (7,4 mg/kg). Betydligt högre halter har påvisats i de fyra vetekliproverna (26-31 mg/kg). Någon utvärdering av skillnader mellan ekologiskt och konventionellt producerade produkter har ännu inte gjorts. Mykotoxinanalyser inom ekologiska projektet Huvudansvarig: Tord Möller Livsmedelsverket har undersökt halterna av mögelgifter i ett stort antal sylter och spannmålsprodukter, hälften ekologiska och hälften konventionellt odlade. Analys av ochratoxin A och trichothecener är utförda i konsumentprodukter av spannmål. Exempel på prov är mjöl, gryn, kli och müsli. Patulin är analyserat i sylter av blåbär, hallon och äpplen. Samtliga prov är inkomna Resultat Patulin Patulin-analyser är utförda på produkter från 75 alternativt odlade och 75 konventionellt odlade råvaror. Endast i ett fåtal prov ( 5/150) gick det att detektera toxinet. Kvantifieringsgränsen för metoden är 2 µg/kg. Inget prov överskred gränsvärdet på 50 µg/kg. Ochratoxin A Analys av 134 alternativt odlade och 137 konventionella prov. Av alternativt odlade prov påvisades 30 positiva prov och av de konventionellt odlade påvisades ochratoxin i 18 prov. Endast mycket låga halter uppmätta. Högsta funna halt var 1,5 µg/kg från ett alternativt odlat prov. Kvantifieringsgränsen för metoden är 0,1 µg/kg.

2 Inget prov överskred gränsvärdet. Trichothecener (Prov från 2001 och 2002) Analys av 86 alternativt odlade och 84 konventionellt odlade prov. Funna toxiner har varit DON (deoxynivalenol), Ac-DON (acetyl DON), NIV (nivalenol) och T-2 toxin. Relativt hög frekvens positiva prov av DON (90 %) och NIV (50 %) men halterna ligger vanligen mycket lågt. Ac- DON och T-2 toxin har påvisats i ca 15 % av proven, men även här är halterna låga. Det fanns nästan exakt lika många positiva prov i båda provgrupperna av alla trichothecener. Ett enda prov (DON i kli) i alternativodlingsgruppen stack ut från övriga. Uppmätta halten DON blev 1522 µg/kg och det är i närheten av det gränsvärde som tagits av EU. Sammanfattning av alla analyser Det går inte att visa på någon skillnad av mykotoxiner i de undersökta konsumentprodukterna utifrån odlingsförfarande. Endast enstaka prov har haft halter där ett företags egenkontroll skulle ha reagerat och börjat utreda orsaken. Inte i något prov har halten toxin överskridit något gränsvärde. Toxikologiska enheten Huvudansvarig: Anita Strömberg Projektet innefattar jämförande kemiska analyser av utvalda grupper naturligt förekommande toxiska och hälsofrämjande ämnen i ekologiskt och konventionellt framställda livsmedel (grossistprover och där det är möjligt också prover från kontrollerade fältförsök). Metodutveckling och analysarbete utförs inom ramen för samarbete med Kemiska Teknologiska Institutet i Prag, Tjeckien och Kemi 1 på verket. Furokumariner Analyser av furokumariner (8 ämnen) i handelsprover av palsternacka (58 prover). Resultaten visar (i överensstämmelse med litteraturen) att temperaturen har stor inverkan på inducering och bildning furokumariner. Palsternackor som förvarats i rumstemperatur dagar innehöll 2-3 gånger (69-73 mg/kg) högre halter av furokumariner än de som förvarats i kylskåpstemperatur mg/kg. Det är därför av betydelse att butikerna förvarar dessa grönsaker i kyldiskar i butikslokalen. Resultaten visade inte på någon skillnad mellan ekologiskt och konventionellt odlade palsternackor. Mer data behövs innan något generellt går att säga. Analyser i handelsprover (28 prover) från citrus konventionellt och ekologiskt odlad visade inga skillnader mellan de olika odlingssystemen. Den furokumarin som påvisades var bergamottin. Halterna i skalen var gånger högre i skalen mg/kg än i pulpan (0,2 mg/kg). Mer data behövs innan något generellt går att säga.

3 Glykoalkaloider Fältförsöksprover. Samarbete med Kristianstad Läns Hushållningssällskap. Matpotatisen Asterix studeras i långliggande försök jämförande ekologisk/konventionell odling på två platser (Önnestad och Östra Ljungby). Torrsubstanshalterna var 2002 genomgående lägre i ekologiskt odlad potatis, vilket är motsatt vad som är brukligt för ekologiskt odlade grödor. Samma observation har gjorts i ekologiska/konventionella potatisodlingar i Danmark (Källa Kirsten Brandt). Det kan förklaras med att tillväxten i de ekologiska försöksrutorna avbröts tidigare än i de konventionella försöksrutorna pga av angrepp av bladmögel. För att undvika bladmögel brukar potatisblasten i de ekologiska leden avdödas. I samtliga ekologiskt odlade potatisprover var halterna av glykoalkaloider högre än för de konventionella. Halterna i de ekologiska proverna var 80,4-107,1 mg/kg och i de konventionella på 67,3-78,4 mg/kg. Dvs halterna var i båda odlingssystemen under gränsvärdet 200 mg/kg. Grossistprover. Ett samarbete med SMAK (19 odlare Asterix), 14 odlare Sava och 4 odlare Matilda. Sammanlagt 81 potatisprover (ekologiskt och konventionellt odlad av sorterna Asterix och Sava) Direkt efter skörd. Precis som i fältförsöket är torrsubstansen lägre i ekologiskt odlad Asterix och Sava. Glykoalkalkoidhalterna är vidare högre i ekologiskt odlad Asterix och Sava än i de konventionellt odlade. Efter 6 månaders lagring: Resultaten följer resultaten från olagrade grossistprover, dvs. lägre torrsubstans i ekologiska Asterix och Sava och högre halter av glykoalkaloider. Sammanfattning 2002 års provtagning och analyser av glykoalkaloider i matpotatis, sorterna Asterix och Sava, visade på högre halter av glykoalkaloider i ekologiskt odlad potatis. Halterna var emellertid fortfarande under gränsvärdet. Asparagin Målet med undersökningen var att studera influensen av odlingssystemen och lagringen på halter av asparagin. Asparagin har definierats som en potentiell markör för akrylamid. I grossistprover som insamlats i SMAKs regi mätes förutom glykoalkaloiderna också akrylamidhalter, (Sammanlagt 81 potatisprover (ekologiskt och konventionellt odlad av sorterna Asterix och Sava). Asparagin var den aminosyra som förekom i högst halt och utgjorde ungefär 50 % av alla analyserade aminosyror. Resultaten visade inte på några skillnader i de båda odlingssystemen. Men mer data behövs innan något generellt går att säga. Deltagande i nationella samarbets/vetenskapliga grupper samt i det internationella arbetet Deltagit i CULs nya förslag om forskningsprogram för ekologiska livsmedel. SLV och andra intressenter argumenterade för fördjupade studier om livsmedelskvalitet. Området fick utökat anslag i forskningspropositionen.

4 Seminarier Organiska gödselmedel i produktionskedjan, november En nordisk workshop (i NJFs regi) som ersatt temat livsmedelskvalitet. Deltog med föredraget Naturliga toxiner hos konventionellt och ekologiskt odlade växtprodukter. Seminariet Uthållig Livsmedelsproduktion i Naturvårdsverkets regi, april Deltog med föredrag om jämförande studier för ekologisk och konventionell produktion av potatis och halter av glykoalkaloider. Mikrobiologiska enheten Mellan 2002 och 2004 pågick ett projekt för kvantifiering och identifiering av mögelsvamp. Syftet var i första hand få en uppfattning om sambandet mellan svamphalt och mykotoxinhalt i infekterad spannmål för livsmedel och foder. Genom att utveckla enklare metoder kunde större partier av spannmål snabbt screenas i stället för att kosta på dyra och svåra mykotoxinanalyser. För identifikation, kvantifiering och detektion av Fusarium spp utfördes följande: Utvärdering av PCR-metoder Utveckling av metod för detektion och kvantifiering av Fusarium i spannmålsprov Både konventionell och ekologisk odlad spannmål analyseras med avseende på båda svampoch toxinhalt för att få ett mått på sambandet Arbetet gjordes i samarbete med SVA, som utförde toxinanalyser och dessutom ställde viss utrustning till förfogande.

5 Bilaga II Livsmedelsverkets miljöpolicy Miljöfrågorna ska behandlas som en självklar och integrerad del i Livsmedelsverkets verksamhet. Såväl konsumenter som livsmedelsföretag och andra som verkar inom livsmedelsområdet ska ha förtroende för det miljöarbete Livsmedelsverket bedriver. Livsmedelsverket ska inrikta miljöarbetet på att - minska resursanvändning och miljöbelastning i den interna verksamheten - belysa miljöeffekterna och ta största möjliga miljöhänsyn i myndighetsutövningen

6 Bilaga III Miljökvalitetsmålen i Livsmedelsverkets (SLV:s) sektorsansvarsperspektiv I. Begränsad klimatpåverkan NATURVÅRDSVERKET 1 Utsläpp av växthusgaser Energiförbrukning och transporter II. Frisk luft NATURVÅRDSVERKET 1 Svaveldioxid; 2 Kvävedioxid III. Bara naturlig försurning NATURVÅRDSVERKET 3 Svaveldioxid; 4 Kvävedioxid Energiförbrukning och transporter II. Frisk luft NATURVÅRDSVERKET 4 Flyktiga organiska ämnen Kemikalieanvändning 1 Kunskap SLV kompetens 2 Information SLV information 4 Allmän minskning; 5 Riskvärden Bekämpningsmedel 8 Dioxiner i livsmedel Eventuellt SLV ansvar 9 Kadmium Primärproduktion V. Skyddande ozonskikt NATURVÅRDSVERKET 1 Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen Kylar och frysar

7 VI. Säker strålmiljö SSI 1 Radioaktiva ämnen Tjernobyluppföljning Oklart om radon i dricksvatten ingår VII. Ingen övergödning NATURVÅRDSVERKET 1 God ekologisk status; 2 Utsläpp av fosfor; 3 Utsläpp av kväve; 4 Utsläpp av ammoniak; 5 Utsläpp av kväveoxider Primärproduktion; avloppsrening; (livsmedelsanläggningar.) VIII. Levande sjöar och vattendrag NATURVÅRDSVERKET 1 Skydd av natur- och kulturmiljöer; 4 Utsättning av djur och växter VIII. Levande sjöar och vattendrag NATURVÅRDSVERKET 6 Åtgärdsprogram för god ytvattenstatus Dricksvatten IX. Grundvatten av god kvalitet SGU 1 Skydd av geologiska formationer; 2 Grundvattennivåer; 3 Rent vatten för dricksvattenförsörjning; 4 (Åtgärdsprogram för god grundvattenstatus) Dricksvatten X. Hav i balans samt levande kust och skärgård NATURVÅRDSVERKET 2 Kulturarv och odlingslandskap Primärproduktion, livsmedelsval X. Hav i balans samt levande kust och skärgård NATURVÅRDSVERKET 3 Hotade arter; 4 bifångster; 5 uttag återväxt; 7 utsläpp av olja och kemikalier XI. Myllrande våtmarker NATURVÅRDSVERKET 4 Våtmarker i odlingslandskapet XII. Levande skogar SKOGSSTYRELSEN 2 Förstärkt biologisk mångfald

8 (bär och svamp; vilt) XII. Levande skogar SKOGSSTYRELSEN 3 Kulturmiljövärden Fysisk aktivitet XIII. Ett rikt odlingslandskap JORDBRUKSVERKET 1 Ängs- och betesmarker; 2 Småbiotoper; 4 Växtgenetiska resurser, inhemska husdjursraser XIV. Storslagen fjällmiljö NATURVÅRDSVERKET 3 Natur- och kulturvärden (renkött, vilt, fisk) XV. God bebyggd miljö BOVERKET 5 Avfall; 9 Matavfall från hushåll, restauranger mm; 10 Matavfall från livsmedelsindustrier Hygien XV. God bebyggd miljö BOVERKET 7 Energianvändning mm i byggnader; 8 God inomhusmiljö Byggregler; radon XVI. Ett rikt växt- och djurliv NATURVÅRDSVERKET 1 Hejdad förlust av biologisk mångfald; 3 Hållbart nyttjande

9 Miljökvalitetsmålen i Livsmedelsverkets (SLV:s) sektorsansvarsperspektiv Livsmedelsverkets insatsområden Energiförbrukning och transporter NATURVÅRDSVERKET I. Begränsad klimatpåverkan II. Frisk luft 1 Svaveldioxid; 2 Kvävedioxid III. Bara naturlig försurning 3 Svaveldioxid; 4 Kvävedioxid Kemikalieanvändning NATURVÅRDSVERKET II. Frisk luft 4 Flyktiga organiska ämnen Bekämpningsmedel KEMIKALIEINSPEKTIONEN IV. Giftfri miljö 4 Allmän minskning; 5 riskvärden IV. Giftfri miljö 8 Dioxiner i livsmedel Primärproduktion 9 Kadmium VII. Ingen övergödning NATURVÅRDSVERKET 1 God ekologisk status; 2 Utsläpp av fosfor; 3 Utsläpp av kväve; 4 Utsläpp av ammoniak; 5 Utsläpp av kväveoxider X. Hav i balans samt levande kust och skärgård NATURVÅRDSVERKET 2 Kulturarv och odlingslandskap Kylar och frysar V. Skyddande ozonskikt NATURVÅRDSVERKET 1 Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen Tjernobyluppföljning. Oklart om ex. radon i dricksvatten ingår VI. Säker strålmiljö SSI 1 Radioaktiva ämnen VIII. Levande sjöar och vattendrag NATURVÅRDSVERKET 1 Skydd av natur- och kulturmiljöer; 4 Utsättning av djur och växter X. Hav i balans samt levande kust och skärgård NATURVÅRDSVERKET 2 Kulturarv och odlingslandskap; 3 hotade arter; 4 bifångster; 5 uttag återväxt; 7 utsläpp av olja och kemikalier

10 XI. Myllrande våtmarker NATURVÅRDSVERKET 4 Våtmarker i odlingslandskapet XII. Levande skogar SKOGSSTYRELSEN 2 Förstärkt biologisk mångfald XIII. Ett rikt odlingslandskap JORDBRUKSVERKET 1 Ängs- och betesmarker; 2 Småbiotoper; 4 växtgenetiska resurser, inhemska husdjursraser XIV. Storslagen fjällmiljö NATURVÅRDSVERKET 3 Natur- och kulturvärden XVI. Ett rikt växt- och djurliv NATURVÅRDSVERKET 1 Hejdad förlust av biologisk mångfald; 3 Hållbart nyttjande Dricksvatten VIII. Levande sjöar och vattendrag NATURVÅRDSVERKET 6 Åtgärdsprogram för god ytvattenstatus IX. Grundvatten av god kvalitet SGU 1 Skydd av geologiska formationer; 2 Grundvattennivåer; 3 rent vatten för dricksvattenförsörjning; 4 (åtgärdsprogram för god grundvattenstatus) Fysisk aktivitet XII. Levande skogar SKOGSSTYRELSEN 3 Kulturmiljövärden Miljövårdsansvarig myndighet (+kontaktperson): Hygien XV. God bebyggd miljö BOVERKET 5 Avfall; 9 matavfall från hushåll, restauranger mm; 10 matavfall från livsmedelsindustrier VII. Ingen övergödning NATURVÅRDSVERKET 1 God ekologisk status; 2 Utsläpp av fosfor; 3 Utsläpp av kväve; 4 Utsläpp av ammoniak; 5 Utsläpp av kväveoxider Byggregler XV. God bebyggd miljö BOVERKET 7 Energianvändning mm i byggnader; 8 god inomhusmiljö (radon?)++ SLV allmän kunskap och information 1 Kunskap, 2 information