Dioxiner i fisk från Norrlandskusten vad säger senare års undersökningar. Magnus Karlsson, Trollharen,

Transkript

1 Dioxiner i fisk från Norrlandskusten vad säger senare års undersökningar Magnus Karlsson, Trollharen,

2 IVLs bakgrund: miljöforskning sedan 1967 avseende svensk basindustris miljöpåverkan. Sedan 214 projekt med yrkesfisket längs kust och insjöar avseende föroreningsproblematik i fisk

3 Förekomsten av miljöfarliga ämnen i Östersjön har generellt minskat dramatiskt - återhämtning toppredatorer dioxiner CB 153 Dioxiner och PCB i sillgrissla från N Eg. Östersjön och strömming från Bottenhavet Källa: Naturhistoriska riksmuseet

4 mg Hg/kg ts mg Hg/kg vv Avtagande kvicksilverhalter i sediment och gädda/abborre från Yttre fjärden, Gävle ,8,6,4,2 Presentationstitel

5 pg TEQ/g vv PCDD/Fs pg TEQ/g vv Avtagande dioxinhalter i abborre utanför Norrsundets och Iggesunds bruk 5 Dioxiner i abborre utanför Norrsundets bruk, fabriksviken ,2 1, ΣPCDF i abborre från Gårdsfjärden, Iggesund,8,6,4,2,

6 TEQ pg/g vv Dioxinhalterna i lax har sjunkit under de år vi mätt 14, 12, TEQ PCDD/Fs + dl-pcb i lax från Bottniska viken 1, 8, R² = , 4, 2,, Lax fångad i Norrsundet-Gävle, Bondhamn-Indalsälven, Norra Kvarken och Haparanda-Torne

7 PCDD/F+dl-PCB (pg TEQ/g vv) Inget samband mellan halter och storlek/ålder på fisk eller skillnad mellan vild och kompensationsutsatt lax däremot en korrelation till fetthalt 16 Fetthalt vs PCDD/F + dl-pcb lax R² =, Fetthalt (%)

8 Osannolikt att skillnader i provberedning är en viktig faktor om provresultat skiljer sig åt Neck Middle Tail med eller utan buklist hur väl man skrapar av underhudsfettet från skinnet hur väl man tar ut prov exakt från mittbiten och inte nacken eller stjärtbiten har en viss betydelse för utfallet men.

9 En större osäkerhet och variabilitet föreligger i den kemiska analysen Fat [%] ΣPCDD/F TEQ [pg/g ww] ΣPCDD/F+ dl-pcb TEQ [pg/g vv] ΣPCB6 (ndl-pcb) [ng/g ww] Lab1 Lab2 Jämförelse där replikat av samma prov analyserats vid olika laboratorier

10 pg TEQ/g vv Sik höga halter i Vänern betydligt lägre i Vättern och längs Norrlandskusten pg TEQ/g vv 1 PCDD/F PCDD/F+dl PCB 8 4

11 pg TEQ/g vv pg TEQ/g vv Strömming 8 ΣPCDD/F TEQ 6 n=6 4 2 n=3 n=1 Bottenviken Kvarken Bottenhavet Eg. Östersjön n=3 ΣPCDD/F+ dl-pcb TEQ 12 9 n=6 6 3 n=3 n=1 n=3 Bottenviken Kvarken Bottenhavet Eg. Östersjön

12 Under 219 större fokus mot insamling och provtagning av strömming för att bland annat undersöka om Johansson, 217, data från NRM det finns en variation mellan årstider som fisket kan dra nytta av?

13 Beredda produkter av lax och strömming Kan beredningsmetoder som minskar fetthalten också ge lägre halter av dioxiner och PCB?

14 Skillnad jämfört med rått prov Röka strömming till böckling och grava lax synes reducera halterna med cirka 25 % 15% 125% 1% 75% Skillnad fetthalt Skillnad PCDD/F TEQ Skillnad Σdl-PCB TEQ 5% 25% % -25% -5% Böckling Surströmming Stekt strömming Gravad lax Kallrökt lax Varmrökt lax

15 Hur stora är riskerna med att äta fisk med förhöjda dioxinhalter? Är det verkligen relevant att dra paralleller med en akut förgiftning Betyder för den skull inte att vi behöver avhålla oss från att äta citroner eller andra syrliga frukter Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten föreslår 218 att tolerabelt dagligt intag för dioxinlika ämnen sänks från 2 till,3 pg/kg kroppsvikt. Är dioxin 1 gånger farligare än vad man tidigare trott? Många ämnen tenderar att bli giftigare ju mer man undersöker dem. Hur kommer detta påverka risk-nytta bedömningen av fiskkonsumtion framöver?

16 Vad säger egentligen kostråden? Vuxna män och kvinnor utanför fertil ålder kan riskfritt äta denna fisk en gång i veckan. Barn, ungdomar, kvinnor i fertil ålder samt gravida och ammande bör inte äta denna fisk mer än två till tre gånger om året. eller Barn, ungdomar, kvinnor i fertil ålder samt gravida och ammande bör inte äta denna fisk mer än två till tre gånger om året. Vuxna män och kvinnor utanför fertil ålder kan riskfritt äta denna fisk en gång i veckan.

17 Fång et al., 213 Halter i bröstmjölk har sjunkit dramatiskt sedan början av 197-talet! Har vi nått målet eller behövs ytterligare åtgärder?

18 I strävan mot ett hållbart samhälle har vi verkligen råd med att avstå från Östersjöfisk Östersjöströmming trålas upp Blir foder i norska laxodlingar 3-4 kg strömming åtgår för att producera 1 kg lax EUs fiskeflotta utanför Västafrika Inte längre hållbart att fiska makrill Beståndet av makrill har minskat kraftigt på senare år. MSC-märkningen för hållbart fiske dras in för all makrill som fångas i Nordostatlanten from mars 219

19 Sill/strömming är klimatsmart, koldioxidutsläppen för att få ut fisk på tallriken är litet jämfört med andra animaliska livsmedel Källa: Sara Hornborg, RISE klimatdatabas

20 Några enkla åtgärder som skulle underlätta för fisket Övertolka inte Kommissionens förordning (EU) nr 644/217 om provtagnings- och analysmetoder för kontroll av halter av dioxiner, dioxinlika PCB och icke- dioxinlika PCB i vissa livsmedel till sämsta möjliga utfall för fiskarna. Om man betraktar Bottniska viken som en produktionsplats där fiskesäsongen efter lax (typiskt några veckor) kan rymmas inom ett och samma parti så finns goda möjligheter att återuppta export till Europa halterna sjunker och är för det mesta under gränsvärdena (så även i SLVs data från 218). Klarlägg bevekelsegrunderna för varför strömming av vissa storleksklasser och från vissa delar av Östersjön nyligen friskrivits medan andra inte. Vilket dataunderlag behövs för friskrivning? Finns det faktiska skillnader i uppmätta halter mellan Sverige och Finland som föranleder skilda rekommendationer eller har man i stort samma bild. Tydliggör - andra sidan av myntet i kostråden, d.v.s. att för äldre finns i princip inga skäl att avhålla sig från konsumtion varenda äldreboende längs Norrlandskusten borde servera lokalt fångad strömming en gång i veckan. Beakta att det som här diskuteras handlar om en om en småskalig produktion av delikatesser från ett fåtal producenter. Det måste finnas en rimlig proportion mellan omfattningen på informationskampanjer och t.ex. hur många barn och kvinnor i barnafödande ålder som faktiskt kan förväntas äta dessa produkter mer än 2-3 gånger/år. Det handlar inte om en fiskeflotta som kommer att växa dramatiskt under kommande år utan om att bevara en rest av vårt kulturarv.