Information från Länsstyrelsen. Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder

Transkript

1 Information från Länsstyrelsen Miljögifter Övergödning Nya VISS Marina direktivet Miljömål och åtgärder

2 Miljögifter

3 Miljögifter - Tidplan för klassningar Nationell påverkansanalys (GIS) A-, B- och C-anläggningar Förorenade områden (MIFO) Ny klassning av risk och miljöproblem Ny klassificering av status efter årsskiftet Vattenmyndigheternas nya Hjälpreda Prioriterade ämnen (kemisk status), även särskilt förorenande ämnen? Kan bli en helt annan karta (använda sediment som matris?) Inverkar på MKN t.ex. om man inte får bedöma särskilt förorenande ämnen när det inte finns några punktkällor

4 Miljögifter - Projekt Dioxinprojektet Gävleborgs län är projektledare Nordmalingsfjärden och Kallholmsviken i Västerbotten Analyser i stort sett klara Umeå universitet kör källfördelningsmodell Rapport kring årsskiftet Kemikaliekartläggning i Norrlandslänen Gävleborgs län är projektledare Enkätundersökning till verksamheter i länet 128 B-verksamheter, 22 A-verksamheter och 90 täkter Förlängd svarstid till den 31 aug Rapport under våren 2012

5 Miljögifter Verifieringsstudier i abborre 3 lokaler från 2007 års studie, 5 lokaler i 2009 års studie Skellefteå kommun: Byskefjärden, Kågefjärden, Kallholmsviken, Sörfjärden, Burefjärden, Bjuröfjärden Umeå kommun: Österfjärden Nordmalings kommun: Nordmalingsfjärden Samordnad studie i hela Bottniska viken (Totalt 32 lokaler) Poolade prover (15 abborrar)

6 Miljögifter Verifieringsstudier i abborre Gränsvärden utifrån effekter på vattenlevande organismer eller konsumtionsgränsvärden. Gränsvärdena överskrids för PCB, Cd och Hg i samtliga lokaler i Västerbotten I Kallholmsviken överskrids även gränsvärdet för dioxin Gränsvärdena uttryckta på färskviktsbasis Missvisande bild av föroreningssituationen Mager fisk som abborre får lägre halter jämfört med fetare fisk som strömming Normering mot fettvikt skulle ge andra resultat Vattenmyndigheternas Hjälpreda styr hur resultatet används i statusklassningen

7 Miljögifter Verifieringsstudier i abborre Byskefjärden och Kågefjärden har generellt sett låga halter av miljögifter och metaller. Kallholmsviken har näst högst halter av PCB, dioxiner och flamskyddsmedel (PBDE) i hela studien, även höga metallhalter. Sörfjärden kommer på tredje plats m.a.p. PBDE och PCB. Även höga metallhalter. Burefjärden har också höga PBDE-halter. Även höga halter m.a.p. dioxiner och PCB. Högsta Cd-halten. Bjuröfjärden har bland de högre halterna av furaner och PCB. Österfjärden har näst högst halt av DDE, annars medelhöga halter av miljögifter och metaller. Nordmalingsfjärden har generellt sett låga halter av miljögifter och metaller. Bland de högsta As-halterna.

8 Flamskyddsmedel (PBDE) i abborre Höga halter av flamskyddsmedel (PBDE) i länet jämfört med resten av Bottniska viken Kallholmsviken och Sörfjärden sticker ut, även förhöjda halter i Burefjärden

9 Bekämpningsmedel (DDE) i abborre Näst högst halt i Österfjärden Dubbelt så hög jämfört med nationella referenser

10 Bly i abborre Höga halter av bly i länet jämfört med resten av Bottniska viken Sörfjärden och Kallholmsviken sticker ut, även förhöjda halter i Burefjärden

11 Kadmium i abborre Höga halter av kadmium i länet och i Bottenviken Upptaget kopplat till salthalten Högst halt i Burefjärden (9 gr högre än referensen)

12 Övergödning

13 Övergödning - verifieringsstudier Utvärdering av 3 års verifieringsstudier pågår Nya områden i 2010 års kampanj, bl.a. utifrån önskemål från samrådet (enskilda avlopp) Fortsatt verifiering nästa år. Planering ej klar.

14 Övergödning LOVA-bidrag Lokala vattenvårdsprojekt kan få 50 % finansiering från havsmiljöanslaget Kan söka medel för mottagningsstationer för toalettavfall från fritidsbåtar Förbud mot tömning av toalettavfall i havet kommer att träda i kraft år 2016 i Bottniska viken.

15 Nya VISS

16 Nya VISS Ny version lanserades 22 mars Nu kan du: Skapa en egen profil med genvägar Söka bättre och enklare Lättare exportera data Lägga till egna skikt i vattenkartan m.m.

17 Marina direktivet

18 Marina direktivet Marina direktivet införlivades i svensk lagstiftning hösten 2010 med den s.k. Havsmiljöförordningen Del av EU:s maritima strategi Gäller från vattendirektivets kustvatten och ut till ekonomiska zonen Målet är att de marina ekosystemen ska ha god miljöstatus till 2020 Bedömningen baseras på 11 deskriptorer: - Biologisk mångfald - Främmande arter - Kommersiella fiskbestånd - Marina födovävar - Övergödningseffekter - Bottenstrukturer - Fysisk påverkan - Förorenande ämnen - Förorenande ämnen i fisk och skaldjur - Marint skräp - Undervattensbuller

19 Marina direktivet Tidplan: : Beslut om vad som ska ingå i bedömningarna och klassgränser Inledande bedömning till EU Fastställande av miljömål Utveckla övervakningsprogram och åtgärdsprogram Genomföra åtgärder

20 Ny myndighet Havs- och vattenmyndigheten (HaV) startade 1 juli 2011 Tar över arbetsuppgifter från Fiskeriverket och Naturvårdsverket (havs- och sötvattensfrågor) Målet är att havet och dess naturresurser ska nyttjas på ett hållbart sätt så att livet i vattnen bevaras HaV ska: öka kunskapen om våra vatten förvalta fiskresursen samordna arbetet med vattenförvaltningen Samordna arbetet med havsförvaltningen hantera intressekonflikter och samordna planeringen av havet

21 Havsplanering Den nya lagstiftningen för havsplanering träder i kraft tidigast 1 april Havsplanerna ska göra tydligt vilka intressen som har företräde i olika områden. Man försöker förutse olika sektorers utveckling och deras påverkan på naturen. Naturens tillgångar ska värderas och bli kända hos beslutsfattare m.fl.

22 Havsplaneringens syfte Samlat underlag för att pröva anspråk och skyddsbehov Förenkla tillståndsprövning och förvaltning Förutsägbarhet för företag och intressenter Verktyg för samordnad havsförvaltning Verktyg för kommunikation och information

23 Nationell havsplanering Planer för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet Utanför 1 nm från baslinjen Tas fram av nya Havs- och vattenmyndigheten tillsammans med kustlänsstyrelserna Intresseorganisationer och kustkommuner har också inflytande Beslutas av Regeringen Översyn vart 4:e år

24 Planernas form och innehåll Krav på fungerande ekosystem sätter ramarna Mest lämpliga användningen av havsområden Avvägningar mellan allmänna intressen Det kan t.ex. vara: Placeringen av vindkraftverk Sjöfart/hamnar/farleder Lekområde för fisk Skydd av naturresurser i den marina miljön Vilka allmänna intressen som ska beaktas vid beslut Kartor, riktlinjer och bestämmelser Planering i olika geografiska skalor

25 Koppling till kommunernas planering Kommunernas översiktsplanering omfattar hela territoriet och överlappar med havsplanen. Den statliga havsplaneringen ska bedrivas i samråd med kommunerna. Havsplanerna ska underlätta för kommunal planering av kust- och havsområdena. ÖP ska samordnas med havsplanen. Detaljplaner m.m. får inte motverka havsplanen. Kommunerna bör samordna kustplaneringen sinsemellan.

26 Miljömål och åtgärder

27 Miljömål - Samverkan kring åtgärder Bred samverkan under 2011, 6 samverkansgrupper Fokus på åtgärder, etappmål kommer nästa år Åtgärdsprogram för länet Teckna sig för miljölöften med åtgärder inom offentlig verksamhet, näringsliv, forskning, organisationer, privatpersoner samt samarbetsprojekt

28 Miljömål Exempel på åtgärder som rör kusten Kommuner Fördjupade översiktsplaner för kusten Dagvattenplaner Se över enskilda avlopp Minska utsläpp från små reningsverk Staten Ge stöd i kommunernas planering av vatten Ta fram och tillgängliggöra planeringsunderlag Skydd av värdefull natur Utbildning av politiker Samarbeten - Inventeringar och åtgärder i kustmynnande vattendrag och kustsjöar - Hållbar fiskförvaltning Forskning - Effekter av strandexploatering Privatpersoner - Gemensamma båtanläggningar - Minska utsläpp från enskilda avlopp Företag - Minska utsläpp av metaller och miljögifter

29 Tack för uppmärksamheten!