Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar"

Transkript

1 Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Helene Ek och Karl Svanberg Länsstyrelsen Östergötland 1

2 Sammanfattning Tidigare studier har visat att Bråvikens sediment (dvs. bottensubstrat) innehåller tungmetaller och organiska föroreningar. Denna studie har visat att föroreningarna även är tillgängliga för fisken. Bråvikens abborrar innehåller förhöjda halter av bland annat kvicksilver och PCB. Kvicksilverhalten överskrider EU:s miljökvalitetsnorm, vilket innebär att ett åtgärdsprogram måste upprättas. PCB-halten är ca tio ggr högre i Bråvikens abborrar jämfört med abborrar i länets södra del. Det är dock ingen fara för vuxna människor att äta abborre från Bråviken. Kvinnor som planerar att skaffa barn, är gravida eller ammar bör dock inte äta abborre oftare än 2-3 ggr per år. Fåglar och däggdjur som lever av fisk är särskilt utsatta eftersom många av ämnena ansamlas i allt högre halter i näringskedjan 2

3 Bakgrund Undersökningar av Bråvikens sediment har visat på förhöjda halter av flera metaller och organiska miljögifter. Det har dock inte varit känt om ämnena varit tillgängliga för växter och djur som lever i vattnet. Abborren har tidigare undersökts med avseende på metaller inom Motala Ströms Vattenvårdsförbunds recipientkontroll (www.motalastrom.org). Studierna visade på förhöjda halter av bland annat koppar, krom, nickel och kvicksilver i abborre från inre Bråviken. Det fanns dock inga undersökningar om abborrens innehåll av organiska miljögifter i Bråviken. Länsstyrelsen Östergötland genomförde därför en studie där abborrens innehåll av både metaller och organiska miljögifter undersöktes. Organiska miljögifter, som t.ex. DDT, PCB och dioxiner, är fettlösliga och lagras därför i fettvävnaderna hos djur och människor. Miljögifterna återfinns därför i högre halter i organismer (t.ex. fisk) än i omgivande vatten. Föroreningarna kan påverka fortplantningen, hormonsystemen, ämnesomsättningen och immunförsvaret. Sjöfartsverket och Norrköpings kommun bidrog med medel till studien, som ett led i att ta fram bakgrundsvärden inför den planerade muddringen av farleden in till Norrköpings hamn. Syfte Syftet med studien var att få en uppfattning om spridning och förekomst av miljögifter i inre Bråviken. Ett annat syfte var att svara på om fiskens miljögiftsinnehåll överskrider EUgemensamma miljökvalitetsnormer och Livsmedelsverkets rekommendationer för konsumtion av fisk. Abborre är en stationär fiskart och halten av föroreningar speglar därför miljögiftsbelastningen där den har fångats. Abborre används även inom den nationella miljöövervakningen vilket medför att det finns jämförande data från ett mindre påverkat område. Metod I augusti-september 2007 insamlades abborre från följande tre lokaler i Bråviken; norra Svindra, norra Esterön och södra Esterön. Abborren analyserades med avseende på klorerade och bromerade kolväten, dioxiner, furaner och dioxinlika PCB-er samt metaller. Muskelprover togs för analys av klorerade ämnen, bromerade ämnen, dioxiner och kvicksilver. Leverprover togs för analys av övriga metaller. Proverna utgjordes av homogenat (dvs. samlingsprov) från 15 fiskar vardera. Studiens upplägg har diskuterats och genomförts i samråd med utförare av den nationella miljöövervakningen av miljögifter i kustfisk. Abborren provbereddes vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Provberedningen innefattade längd- och viktmätning, ålders- och könsbestämning, samt preparering av lever respektive muskel. Samtliga fiskar är också inlagda i museets Miljöprovbank vilket möjliggör kompletterande analyser. Klorerade och bromerade substanser analyserades vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM), Stockholms universitet. Dioxinerna analyserades vid Kemiska institutionen, Miljökemi, Umeå universitet. Metallkoncentrationerna bestämdes vid Institutionen för miljöanalys, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Resultat och diskussion 3

4 Allmänt Åldern på de undersökta abborrarna i Bråviken var 3,6±0,8 år. Längd och vikt var 17±1 cm respektive 56±9 g. I Bråvikens abborrar fanns mätbara halter av samtliga analyserade ämnesgrupper. Tre klorerade substanser påträffades dock inte i abborren (dvs. under detektionsgräns); hexaklorcyklohexan (HCH), hexaklorbensen (HCB) och en klorerad bifenyl (CB-28). För att få en uppfattning om miljögiftsbelastningen jämfördes data från Bråviken med Naturvårdsverkets jämförvärden (Naturvårdsverkets rapport 4914). Data från Bråviken jämfördes även med data från ett mindre påverkat område i länets södra del, Kvädöfjärden. Endast medelvärdena kan dock jämföras eftersom samlingsprov undersöktes i Bråvikenstudien. Abborrens innehåll av metaller Bråvikens abborrar innehåller 1,5-3,1 ggr högre halter av nickel, koppar, kadmium, zink och kvicksilver jämfört med abborre från opåverkade områden. Jämförvärden från opåverkade områden är hämtat ur Naturvårdsverkets rapport Störst avvikelse från jämförvärdet är halterna av koppar följt av zink och nickel (bilaga 1). Inom EU:s ramdirektiv för vatten finns en miljökvalitetsnorm (MKN) på 22 ng/g våtsubstans (0,022 mg/kg) för kvicksilver i biota (växter och djur). Kvicksilverhalten i abborrar från Bråviken är 69±13 ng/g våtsubstans och överskrider därmed MKN med 2,7-3,8 ggr (figur 1). Överträdelse av MKN tyder på risk för toppredatorer dvs. fåglar och däggdjur som lever av fisk. Enligt nationella och internationella rekommendationer är det dock ingen fara för vuxna människor att äta abborren. Enligt FAO/WHO finns ett provisoriskt tolerabelt veckointag av metylkvicksilver på 1,6 µg/kg kroppsvikt. Det innebär att en person som väger 70 kg kan äta 5-10 abborrar i veckan (räknat på att abborren väger 150 respektive 300 g). Kvinnor som planerar att skaffa barn, är gravida eller ammar bör dock inte äta abborre oftare än 2-3 ggr per år (www.slv.se). Flera av våra svenska insjöar och kustvattenområden kommer ha svårt att klara EU:s miljökvalitetsnorm för kvicksilver. Även abborre från södra delen av länet (Kvädöfjärden) överskrider MKN för kvicksilver, trots att kvicksilverhalten i Kvädöfjärdens abborre halverats sedan mitten av 1980-talet (www.nrm.se). Abborre från Bråviken innehåller nästan dubbelt (1,5-2,1 ggr) så mycket kvicksilver jämfört med abborre i Kvädöfjärden. Bråvikens sediment innehåller nio gånger högre kvicksilverhalter än OSPAR-kommisionens beräknade bakgrundshalt. Kvicksilverhalten i sediment är tre gånger högre än OSPAR:s säkerhetsgräns, vilket betyder att det finns risk för negativa effekter på bottenlevande djur. 4

5 ng/g våtsubstans Kvicksilverhalt i Bråviken Kvicksilverhalt i Kvädöfjärden Miljökvalitetsnorm (EU:s gränsvärde) 0 Norra Svindra Norra Esterön Södra Esterön Fig. 1. Kvicksilver i abborre från tre områden i inre Bråviken; norra Svindra, norra Esterön och södra Esterön. Röd linje visar EU:s miljökvalitetsnorm för kvicksilver. Grön linje visar kvicksilverhalter i abborre från Kvädöfjärden i södra delen av länet (data från ). Abborrens innehåll av organiska miljögifter PCB Bråvikens abborrar innehåller minst nio gånger högre PCB 7 -halter jämfört med abborre från Kvädöfjärden (figur 2 och 3). PCB 7 är summan av följande PCB-er: CB-28, CB-52, CB-101, CB- 118, CB-138, CB-153 och CB-180. Flera av PCB-erna låg under detektionsgräns i abborre från Kvädöfjärden. För att ändå kunna jämföra medelvärdena har halterna antagits varit samma som detektionsgränsen. Detta medför att skillnaden mellan Bråviken och Kvädöfjärden i verkligheten är ännu större. Abborre från Bråviken innehåller höga halter PCB-153 och PCB-118 (klass fyra på en femgradig skala), enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4914). Det är dock ingen fara för människor att äta abborre från Bråviken. Livsmedelsverket har ett gränsvärde för PCB-153 på 0,1 mg/kg våtvikt, och Bråvikens abborre ligger långt under detta värde. PCB användes i stor omfattning i industrin fram till 1970-talet då det förbjöds i Sverige. Ämnet finns dock fortfarande kvar i vissa byggnader och produkter. Eftersom PCB bryts ned långsamt finns det fortfarande kvar i miljön, men nationella mätningar har visat att halterna sjunkit under talen. DDT Bråvikens abborrar innehöll höga halter av DDE och DDD, vilka är nedbrytningsprodukter till bekämpningsmedlet DDT (diklordifenyltriklormetylmetan). Detta enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (rapport 4914). DDT-halten bedöms däremot som medelhög. Abborre från Bråviken innehåller 5 ggr högre DDE-halter, och minst 2,5-3,5 ggr högre DDT och DDD-halter, jämfört med abborre från Kvädöfjärden (figur 2 och 3). Abborrar från de tre områdena i Bråviken innehåller ungefär lika höga halter av DDT, DDD och DDE (figur 2). DDT har spridits via luften från de marker som besprutats med DDT. DDT är förbjudet i Sverige och de flesta andra västländer sedan 1970-talet. DDT används dock fortfarande för malariabekämpning i Afrika och Sydostasien. DDT bryts ner långsamt i naturen och lagras i fettvävnaden hos djur och människor. 5

6 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 SUMMA PCB DDE µg/g DDD µg/g DDT µg/g Norra Svindra Norra Esterön Södra Esterön Kvädöfjärden Figur 2. Klorerade organiska miljögifter i abborre från tre områden i inre Bråviken. Undersökta ämnen är PCBer (summan av sju PCB-er), DDE, DDD och DDT. Som jämförelse presenteras halter i abborrar från södra delen av länet, Kvädöfjärden. Organiska miljögifter har mätts i muskel och presenteras som μg/g fettvikt. Figur 3. Antal gånger högre halt av klorerade organiska miljögifter i abborrar från inre Bråviken jämfört med abborrar från Kvädöfjärden. Kvoterna för respektive ämne är uträknade från medelvärden av de tre stationerna i inre Bråviken dividerat med halterna i Kvädöfjärden. Kvot SUMMA PCB DDE DDD DDT Bromerade flamskyddsmedel Abborre från Bråviken innehöll mätbara halter av hexabromcyklododekan (HBCD) och bromerade difenyletrar; BDE-47, BDE-99, BDE-100, BDE-153 och BDE-154 (bilaga 3). Abborrens innehåll av polybromerade difenyletrar (PBDE) ligger långt under EU:s gränsvärde på 274 µg/kg våtvikt. Även andra nationella studier i fisk och sillgrissleägg har visat att PBDE-halten understiger gränsvärdet. Abborrar från Norra Esterön innehåller ungefär dubbelt så höga halter bromerade flamskyddsmedel jämfört med abborrar från södra Esterön och norra Svindra (figur 4). Abborrar från Kvädöfjärden innehåller dock lika höga eller högre halter av BDE-47, BDE-100 och HBCD jämfört med abborrar från Bråviken (figur 4). Däremot innehöll abborrar från Bråviken tre ggr högre halt av BDE-99 jämfört med abborrar från Kvädöfjärden. Bromerade flamskyddsmedel tillsätts i plast, textilier och elektronisk utrustning för att skydda mot antändning och brand. Bromerade flamskyddsmedel är, liksom PCB och DDT, stabila och fettlösliga ämnen som anrikas i näringskedjan. 6

7 0,009 0,008 0,007 0,006 0,005 0,004 0,003 BDE-47 µg/g BDE-99 µg/g BDE-100 µg/g HBCD µg/g 0,002 0,001 0,000 Norra Svindra Norra Esterön Södra Esterön Kvädöfjärden Figur 4. Halter av bromerade substanser i abborre från tre områden i inre Bråviken. Undersökta ämnen är BDE-47, BDE-99, BDE-100 och HBCD. Analysdata för HBCD i abborrar från Norra Esterön saknas. Som jämförelse presenteras halter i abborrar från södra delen av länet, Kvädöfjärden. Bromerade substanser har mätts i muskel och presenteras som μg/g fettvikt. Dioxiner Medelvärdena antyder att halterna polyklorerade dibenso-p-dioxiner, polyklorerade dibensofuraner (PCDD/F) och dioxinlika PCB-er är högre i abborrar från södra Esterön jämfört med abborre från de två andra områdena i Bråviken (figur 5). Ännu finns ingen jämförelsedata från mindre påverkade områden, men Naturhistoriska riksmuseet kommer under 2009 att analysera dioxiner och dioxinlika PCB-er i abborre som insamlats i Kvädöfjärden. Abborrar från Bråviken innehåller dioxiner och dioxinlika PCB-er i halter som ligger långt under EU:s gränsvärden för humankonsumtion. Dioxin är grupp om 210 varianter av klorerade kolföreningar, varav tolv anses som mycket giftiga. För att få ett mått på giftigheten av en blandning av dioxiner, furaner och dioxinlika PCBer beräknas toxiska ekvivalenter (TEQ). Giftigheten beräknas utifrån den mest toxiska formen av dioxin (2,3,7,8-TCDD). Dioxiner bildas i små mängder under många kemiska processer, t.ex. vid förbränning av plaster. Det finns ingen medveten tillverkning av dioxiner utan de bildas som en oönskad biprodukt vid förbränningsreaktioner. Figur 5. Dioxiner, furaner och dioxinlika PCB, uttryckt som toxiska ekvivalenter (TEQ), i abborre från tre områden i Bråviken. Dioxinerna har mätts i muskel presenteras som pg/g fettvikt. pg/g fettvikt TEQ dioxiner och furaner TEQ dioxinlika PCB och Norra Svindra Norra Esterön Södra Esterön 7

8 Slutsatser Bråvikens abborrar innehåller förhöjda halter av både metaller och organiska miljögifter. Föroreningarna har sannolikt tillförts Bråviken från såväl närområdet som avrinningsområdet. I abborren finns ämnen, till exempel PCB och DDT, som varit förbjudna sedan 1970-talet. Detta tyder på att föroreningarna inte är fastlagda i sedimenten utan finns i omlopp i vattenmassan. Föroreningarna kan spridas genom att sedimenten rörs om av bottenlevande djur (s.k. bioturbation) eller av mänsklig aktivitet (t.ex. sjöfart och muddringsaktiviteter). Fisk får även i sig föroreningar när de äter bottenlevande djur som varit i kontakt med förorenade sediment. I abborren finns ämnen som är stabila, fettlösliga och som anrikas i näringskedjan. Fåglar och däggdjur som lever av fisk är därför särskilt utsatta. Abborre är en förhållandevis mager fiskart och det är sannolikt att fetare fiskarter som t.ex. laxöring innehåller högre miljögiftshalter. Abborre från Bråviken klarar dock med god marginal gränsvärden för konsumtion av fisk. Det bör därför inte vara någon risk för vuxna människor att äta fisk från Bråviken. Kvinnor som planerar att skaffa barn, är gravida eller ammar bör, enligt Livsmedelsverket inte äta abborre oftare än 2-3 ggr per år. 8

9 Bilaga 1. Metallhalter i abborre från tre områden i Bråviken; norra Svindra, norra Esterön och södra Esterön. Undersökta metaller är nickel (Ni), bly (Pb), krom (Cr), koppar (Cu), kadmium (Cd), zink (Zn), arsenik (As), kobolt (Co) och kvicksilver (Hg). Kvicksilver har mätts i muskel och presenteras som ng/g våtsubstans (vs). Resterande metaller har undersökts i abborrens lever och presenteras som µg/g torrsubstans (ts). I tabellen presenteras även Naturvårdsverkets jämförvärden (från opåverkade områden i Östersjön) och avvikelse från jämförvärdet. Lokal Ni Pb Cr Cu Cd Zn As Co Hg ng/g vs N. Svindra 0,11 0,028 0, , ,7 6,3 59 N. Esterön 0,14 0,037 0, , ,5 5,59 65 S. Esterön 0,11 0,059 0, , ,6 5,58 84 Medel ± SD Bråviken 0,12±0,02 0,041±0,016 0,015±0,001 19±3 0,30±0,02 133±6 5,3±0,6 5,8±0,4 69 ±13 Naturvårdsverkets jämförvärde 0,06 0,04 0,1 7 0, Avvikelse från jämförvärde 2,0 1,0 0,1 2,7 1,5 2, ,7 9

10 Bilaga 2. Halter av klorerade organiska miljögifter i abborre från tre områden i Bråviken; norra Svindra, norra Esterön och södra Esterön. Undersökta klorerade organiska miljögifter är; CB-28, CB-52, CB-101, CB-118, CB-138, CB-153 och CB-180 vilka summeras och presenteras som summa PCB samt DDE, DDD och DDT. De klorerade ämnena har mätts i muskel och presenteras som μg/g fettvikt. I tabellen presenteras även jämförvärden från Kvädöfjärden, samt avvikelse från jämförvärdet. Lokal Fetthalt PCB DDE DDD DDT Norra Svindra 0,71 0,30 0,10 0,03 0,03 Norra Esterön 0,64 0,41 0,12 0,04 0,02 Södra Esterön 0,70 0,36 0,12 0,03 0,02 Medel ± SD Bråviken 0,69 ± 0,036 0,36 ± 0,056 0,11 ± 0,013 0,04 ± 0,004 0,02 ± 0,003 Kvädöfjärden 0,64 ± 0,12 0,04 0,02 0,01 0,01 Avvikelse från Kvädöfjärden 9,0 5 3,5 2,5 10

11 Bilaga 3. Halter av bromerade organiska miljögifter i abborre från tre områden i Bråviken. Undersökta bromerade organiska miljögifter är: BDE-47, BDE-99, BDE-100, BDE-153, BDE- 154 och HBCD. De bromerade ämnena har mätts i muskel och presenteras som μg/g fettvikt. I tabellen presenteras även jämförvärden från Kvädöfjärden, samt avvikelse från jämförvärdet. Lokal Fetthalt BDE-47 BDE-99 BDE-100 HBCD Norra Svindra 0,71 0,0037 0,0015 0,0009 0,0029 Norra Esterön 0,64 0,0084 0,0043 0,0015 Södra Esterön 0,70 0,0044 0,0019 0,0011 0,0043 Medel ± SD Bråviken 0,69 ± 0,036 0,0055 ± 0,003 0,0026 ± 0,002 0,0012 ± 0,000 0,0036 ± 0,001 Kvädöfjärden 0,64 ± 0,12 0,0079 0,0008 0,0018 0,0075 Avvikelse från Kvädöfjärden 0,7 3,2 0,7 0,5 11

Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011

Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011 2012-10-11 Dnr. 50-804/2011 Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från en jämförelse mellan 2007 och 2011 Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Anders Bignert, Sara Danielsson Rapport

Läs mer

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad 2012-01-04

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad 2012-01-04 Strömming. Foto: Dan Blomkvist Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming Uppdaterad 212-1-4 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar bakgrundsinformation,

Läs mer

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194.

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194. 0-0- Dnr 0-/0 Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år 0. Projekt X-. Suzanne Faxneld Rapport nr 0: Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för

Läs mer

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljögifter i akvatisk miljö Stockholm, 5 november 2014 Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Frågeställningar Hur påverkar storstadsregionen sina

Läs mer

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år Projekt X-198.

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år Projekt X-198. -0- Dnr 0-/ Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år. Projekt X-. Suzanne Faxneld, Sara Danielsson Rapport nr : Naturhistoriska

Läs mer

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre Uppdaterad 2010-09-09 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister

Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister miljögifter och deras effekter Miljögifter i biota Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet miljö Fokus på dioxiner och flamskyddsmedel Årets rapportering av tillståndet

Läs mer

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012 Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten 2012-05-28 Sidan 1 (6) Dnr MBN 2011-001073 Ecos Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och

Läs mer

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden MILJÖFÖRVALTNINGEN ENHETEN FÖR MILJÖANA LYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-04 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-50828885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-06-14 p 35 Miljögiftsövervakning

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? 2012-03-28 Rapport angående uppdrag nr 215 1042, dnr 235-4460-10Mm Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? Maria Wennberg 1 Ingvar Bergdahl 1 1 Yrkes- och miljömedicin, Institutionen

Läs mer

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Miljögifter i biota Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Havsmiljöseminariet 24-25 november 2015 20 lokaler 8 lokaler 3 lokaler

Läs mer

Föroreningshalter i abborre från Väsjön

Föroreningshalter i abborre från Väsjön Föroreningshalter i abborre från Väsjön Magnus Karlsson Uppsala, 215-1-8 Inledning Som ett led i Sollentuna kommuns kartläggning av föroreningshalter i fisk i kommunens vattenområden har provfiske genomförts

Läs mer

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning Miljögifter i fisk Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning Övervakning av miljögifter Marina programmet Sötvattensprogrammet Terrestra programmet? På uppdrag

Läs mer

Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön?

Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön? Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön? Aroha Miller, Anders Bignert & Elisabeth Nyberg, Naturhistoriska riksmuseet / Tatiana Cantillana & Marie Aune, Livsmedelsverket Många tycker om att äta

Läs mer

Svårt att klassa miljöstatus

Svårt att klassa miljöstatus Svårt att klassa miljöstatus Elin Boalt & Anders Bignert, Naturhistoriska Riksmuseet Rekommendationer som anger vilka fiskar vi kan äta och hur ofta vi kan äta dem baseras på gränsvärden för halter av

Läs mer

Miljögifter i livsmedel intag och halter

Miljögifter i livsmedel intag och halter 2013-09-18 Ren Åker Ren Mat Miljögifter i livsmedel intag och halter Procentuell andel av intaget av miljögifterna dioxin och dioxinlikande PCB från mjölk, ägg och kött respektive fet Östersjöfisk A. Från

Läs mer

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen.

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen. ISSN: 1402-6198 Rapport 2009:1 HÖGSKOLAN I KAL MAR Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund April 2009 Jonas Nilsson Naturvetenskapliga institutionen Inledning På uppdrag

Läs mer

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen Särskilt förorenande ämnen (SFÄ)

Läs mer

SGU. Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden

SGU. Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden AB Lilla Bommen 6 411 4 GÖTEBORG Tel: [+46] 31 7 82 3 Fax: [+46] 31 7 82 31 http://www.golder.se SGU Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden Rapport Slutversion Datum:

Läs mer

Kvicksilver och cesium i matfisk

Kvicksilver och cesium i matfisk Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen

Läs mer

Miljögifter klassgränser att diskutera

Miljögifter klassgränser att diskutera Miljögifter klassgränser att diskutera Anders Bignert & Elisabeth Nyberg, Naturhistoriska riksmuseet / Lillemor Asplund, Urs Berger, Ulla Eriksson & Katrin Holmström, Stockholms universitet / Anders Wilander,

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde

Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde Torsk Sill Skrubbskädda Toxicon rapport 145/98 LANDSKRONA JANUARI 1999 2-19 Sammanfattning En undersökning har utförts inom

Läs mer

Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund

Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund Underlag för tillståndsansökan av underhållsmuddring Toxicon Rapport 001-15 LANDSKRONA JANUARI 2015 Sedimentundersökning i Borstahusens hamn Fredrik

Läs mer

Metaller i vallgravsfisk 2012

Metaller i vallgravsfisk 2012 ISBN nr: 1401-2448 R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT :8 ISSN -89 www.oresunds-vvf.se SE-8-77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. 8-77 ;

Läs mer

- Mölndalsåns stora källsjö

- Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton

Läs mer

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning Stockholms Universitet, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Enheterna för biogeokemi och miljöföroreningars kemi Stockholm Ackrediteringsnummer 1295 A000046-001

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg

Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg Lars Barregård Överläkare, professor Göteborg den 9 oktober 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets-

Läs mer

MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2015:7 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2014

MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2015:7 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2014 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT : -9- ISSN -9 WWW.oresunds-vvf.se FÖRFATTARE: ANDERS SJÖLIN, TOXICON AB FREDRIK LUNDGREN, TOXICON AB SE--9 ROSENHÄLLSVÄGEN 9 S- 9 HÄRSLÖV TEL. -

Läs mer

Metaller i vallgravsfisk 2013. Miljöförvaltningen R 2014:8. ISBN nr: 1401-2448

Metaller i vallgravsfisk 2013. Miljöförvaltningen R 2014:8. ISBN nr: 1401-2448 ISBN nr: 1401-2448 R 2014:8 Foto: Sofia Pallander Metaller i vallgravsfisk 2013 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se

Läs mer

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan

Läs mer

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket Risk med fisk Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket - Vad är dioxiner och PCB Agenda - Risker med dioxiner och dioxinlika PCB - Halter i livsmedel - Kostråd och kännedom

Läs mer

Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger

Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger Underlag för muddringsarbeten i hamnar Toxicon Rapport 020-16 LANDSKRONA APRIL 2016 Sediment- och

Läs mer

Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 2010 och 2011

Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 2010 och 2011 Institutionen för naturvetenskap Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 1 och 11 Susanna Andersson Maj 1 ISSN 1-6198 Rapport 1:8 Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor

Läs mer

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern MEDDELANDE Datum 2015-01-12 Beteckning Sida 1/3 Enligt sändlista Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern Kompletterande analyser har bekräftat att det förekommer halter av dioxin i sik

Läs mer

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt?

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Lars Förlin, Åke Larsson, Niklas Hanson & Jari Parkkonen, Göteborgs universitet Elisabeth Nyberg, Suzanne Faxneld & Anders Bignert, Naturhistoriska riksmuseet

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 2, - 3, 4 infångades under sensommaren abborre från centrala

Läs mer

Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön

Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön LIVSMEDELSVERKET PRELIMINÄR RISKVÄRDERING 1 (5) Risk- och nyttovärderingsenheten Senior risk- och nyttovärderare 2014-10-07 Dnr 1735/2014 Emma Ankarberg, UV/RÅ Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön

Läs mer

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor, delprojektledare Miljö 1. Lägesrapport 2. Tekniska problem och lösningar Var ska man muddra och hur mycket? Hur hanterar man spillet vid muddring

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4 KAL U N HÖGS K O L A N MAR Y T SSN: 1402-6198 Rapport 2008:4 V E R S HÖGSKOLAN KAL MAR Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken mars 2008 NATURVETENSKAPLGA NSTTUTONEN Analys av Hg och PCB i abborre

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen

Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen 2000-2015 Fysikaliska aspekter 75% av tillrinningen till de två västligaste bassängerna. Partikelbundna

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-04 1 Regeringsuppdrag redovisat i sep 2013 Kartläggning av

Läs mer

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre

Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre i Gosjön, Redsjösjön och Tansen i Gävleborgs län Rapport 21:11 Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre i Gosjön,

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Provtagningar utförda 2010

Provtagningar utförda 2010 Uppföljning av miljömedicinsk riskbedömning med avseende på konsumtion av analyserade vegetabilier, fisk och kräftor från Gusum Provtagningar utförda 2010 Foto Ingela Helmfrid. Vy över höjden vid nya bruket

Läs mer

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI Vem vill äta giftig fisk? Maria Ingmar Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Fisk är både gott och nyttigt

Läs mer

Skottarevet, Kattegatt Provtagningsredskap: Ponar och Boxcorer Beställare: Triventus Consulting AB Littera: 210417 Koncentrationer av metaller, PAHer, PCBer, alifatiska och aromatiska kolväten Datum: 2005-12-15

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Risk/nytta analys 1992 o 1998

Läs mer

Miljögifter i Vänern Vilka ämnen bör vi undersöka och varför?

Miljögifter i Vänern Vilka ämnen bör vi undersöka och varför? Miljögifter i Vänern Vilka ämnen bör vi undersöka och varför? Vänerns vattenvårdsförbund 2004 Rapport nr 34. ISSN 1403-6134 Anna Palm Erik Furusjö Magnus Rahmberg John Sternbeck B1600 November 2004 Organisation/Organization

Läs mer

Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2009 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 2004-2009)

Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2009 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 2004-2009) Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 24-) Beställare: Naturvårdsverket Kontrakt: 219 71 Programområde: Miljögiftssamordning Delprogram:

Läs mer

Kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel i gädda från sjöar i Botkyrka kommun. Utredningsenheten Miljöövervakning.

Kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel i gädda från sjöar i Botkyrka kommun. Utredningsenheten Miljöövervakning. Botkyrka kommun Miljöförvaltningen Rapport 2003:1 Kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel i gädda från sjöar i Botkyrka kommun Sammanställning av provtagningar 2001 2002 Utredningsenheten Miljöövervakning

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,

Läs mer

Miljögifter i Östersjön från upptäckt till samhällsreaktion

Miljögifter i Östersjön från upptäckt till samhällsreaktion Miljögifter i Östersjön från upptäckt till samhällsreaktion I över trettio år har miljögifter diskuterats i vårt samhälle. Ofta med hänvisning till allvarliga problem i innanhavet Östersjön. Till en början

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002. Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002. Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002 Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Sammanfattning Metallhalterna i Aspens ytsediment är låga

Läs mer

Direkt torkning och dioxiner/pcb

Direkt torkning och dioxiner/pcb Direkt torkning och dioxiner/pcb Alexey Solyakov, Tekn Dr Avdelningen för Kemi, Miljö och Fodersäkerhet Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) Alexey.Solyakov@sva.se den 8-9 april 2015 Dioxiner/PCB

Läs mer

PCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet

PCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet PCB Sammansättning, namngivnig och analys. Magnus Bergknut Kemiska Institutionen Umeå Universitet PCB: Historik och egenskaper PCB, polyklorerade bifenyler, är en grupp miljö- och hälsoskadliga industrikemikalier

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport

UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER Rapport 063-07 HÄRSLÖV NOVEMBER 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Material och metoder...4 Resultat och

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

Sammanfattning av rapporten

Sammanfattning av rapporten Sammanfattning av rapporten Evaluation of the contaminant status in sediment and fish in the Bothnian Bay. Titel Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Sammanfattning av rapporten. Evaluation of the contaminant

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Bilaga A.4 SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Förslag till riktvärden för grumling i ytvatten vid muddring Rapport nr Oskarshamns hamn 2011:4 Oskarshamns kommun

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet Rapport Nr 11141404 Sida 1 (2) Provets märkning : 1-1, 0-0.05 SS-EN 12880 Torrsubstans 23.0 % +/-10% SS-EN ISO 11885-1 Arsenik, As 4.3 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885-1 Bly, Pb 21 mg/kg TS +/-20-25%

Läs mer

RAPPORT. Miljögiftsövervakning av ytvatten och fisk i Stockholm Stad sammanställning för år 2010 Miljöförvaltningen, Stockholm Stad

RAPPORT. Miljögiftsövervakning av ytvatten och fisk i Stockholm Stad sammanställning för år 2010 Miljöförvaltningen, Stockholm Stad Miljögiftsövervakning i Stockholm Stad år 2010 RAPPORT Miljögiftsövervakning av ytvatten och fisk i Stockholm Stad sammanställning för år 2010 Miljöförvaltningen, Stockholm Stad 2011-05-24 Upprättad av:

Läs mer

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Kapitel 1. Beskrivning av avrinningsområdet E. befolkning, andel jordbruk, utsläppskällor, värdefulla vatten Varför ser det ut så här? Kap. 2 Miljöproblem i ytvatten

Läs mer

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun Uppdragsnr: 10171588 1 (5) PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun I detta PM beskrivs kortfattat den provtagning som utförts av WSP på uppdrag av Skanska Sverige

Läs mer

Fiskundersökning i Flagan (Nysockensjön) och Kroppstadälven 2009

Fiskundersökning i Flagan (Nysockensjön) och Kroppstadälven 2009 Datum: Ärende: 2010-09-10 2006-000274 Fiskundersökning i Flagan (Nysockensjön) och Kroppstadälven 2009 EDA KOMMUN Samhällsbyggnad Miljösektionen Susanna Holmgren 2 Innehållsförteckning Inledning...3 Metodik

Läs mer

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har

Läs mer

Meddelande nr 2014:26. Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 2010 2013

Meddelande nr 2014:26. Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 2010 2013 Meddelande nr 214:26 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 21 213 2 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 21-213 Meddelande nr 214:26 3 Meddelande nummer 214:26 Referens Carin Lundqvist, vattenenheten,

Läs mer

Miljöprojekt Gusum. Biologiska undersökningar i Yxningen, Gusumsån, Byngaren och Strolången

Miljöprojekt Gusum. Biologiska undersökningar i Yxningen, Gusumsån, Byngaren och Strolången Biologiska undersökningar i Yxningen, Gusumsån, Byngaren och Strolången Ingemar Abrahamsson Mikael Christensson Ulf Ericsson Martin Liungman Robert Rådén Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35

Läs mer

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader. om n o i t a m r ll a Info f v a s g n i ivn r h c o g byg Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att bygga eller riva byggnader. VAD ÄR AVFALL? När Sverige

Läs mer

MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2011:7 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2010 SE tel ;

MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2011:7 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2010 SE tel ; UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT : --9 ISSN -9 www.oresunds-vvf.se Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB SE--9 Rosenhällsvägen 9 S- 9 HÄRSLÖV tel. - ; e-mail: toxicon@toxicon.

Läs mer

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Sammanställning fältnoteringar och analyser Bilaga 1.1 Sammanställning fältnoteringar och analyser Kommentarer: Analyser: Uppdragsnr: 10200511 1. Preliminär geoteknisk benämning enligt SGF:s beteckningssystem. ORGNV=BTEX, fraktionerade alifter,

Läs mer

RAPPORT. Bohuskustens Vattenvårdsförbunds Kontrollprogram RESULTATRAPPORT FÖR ÅREN 2006 OCH 2011 2015-06-16. Uppdragsnummer: 14512220335

RAPPORT. Bohuskustens Vattenvårdsförbunds Kontrollprogram RESULTATRAPPORT FÖR ÅREN 2006 OCH 2011 2015-06-16. Uppdragsnummer: 14512220335 RESULTATRAPPORT FÖR ÅREN 2006 OCH 2011 Bohuskustens Vattenvårdsförbunds Kontrollprogram Framställd för: Bohuskustens Vattenvårdsförbund (BVVF) RAPPORT Uppdragsnummer: 14512220335 Sammanfattning Bohuskustens

Läs mer

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Yttrande över WSP Environmental rapport Gåshaga brygga, Lidingö stad. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusive kompletterande miljöteknisk markundersökning

Läs mer

Landskapsförordning (2006:124) om hantering av jord- och muddermassor

Landskapsförordning (2006:124) om hantering av jord- och muddermassor Landskapsförordning (2006:124) om hantering av jordoch muddermassor 2006:124 Landskapsförordning (2006:124) om hantering av jord- och muddermassor LF (2006:124) om hantering av jord- och muddermassor 1.

Läs mer

Miljögiftssituationens utveckling i Östersjön

Miljögiftssituationens utveckling i Östersjön Miljögiftssituationens utveckling i Östersjön Anders Bignert, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Suzanne Faxneld Enh. F. Miljöforskning och Övervakning, Naturhistoriska riksmuseet 1 KSLA 13.11.13 10:45~11:15

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:554 om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten; SFS 2006:1140 Utkom från trycket den 26 september 2006 Omtryck utfärdad den

Läs mer

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

METALLER I VATTENDRAG 2005.

METALLER I VATTENDRAG 2005. Metaller i vattendrag 2005 R 2006:3 METALLER I VATTENDRAG 2005. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2005 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl,

Läs mer

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se Västerås - Insjöhamn Mälarhamnen AB - Flera småbåtshamnar 4000 båtplatser inom kommungränsen i Mälaren 3100 båtplatser kommunala 4 båttvättar

Läs mer

Undersökning av metaller och PCB med hjälp av sedimentprovtagning och passiv provtagning (Ecoscope).

Undersökning av metaller och PCB med hjälp av sedimentprovtagning och passiv provtagning (Ecoscope). Skara -08-26 Lidan-Nossans VVF Undersökning av metaller och PCB med hjälp av sedimentprovtagning och passiv provtagning (Ecoscope). Uppdraget ALcontrol AB fick i uppdrag av Lidan-Nossans vattenvårdsförbund

Läs mer

Rapport. Klorerade miljögifter i unga gråsälar från Östersjön, 1998-2005. avtal 212 0550 (dnr 721-5713-05Mm)

Rapport. Klorerade miljögifter i unga gråsälar från Östersjön, 1998-2005. avtal 212 0550 (dnr 721-5713-05Mm) Rapport Klorerade miljögifter i unga gråsälar från Östersjön, 1998-2005. avtal 212 0550 (dnr 721-5713-05Mm) 1 Bakgrund Det är välkänt att PCB och DDT och dess metaboliter minskar i Östersjöbiota sedan

Läs mer

Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm

Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm av Pasi Peltola Innehållsförteckning PROVTAGNING OCH ANALYS 3 RESULTAT

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR AV MILJÖGIFTER I SKRUBBSKÄDDA INOM MALMÖ STAD

UNDERSÖKNINGAR AV MILJÖGIFTER I SKRUBBSKÄDDA INOM MALMÖ STAD UNDERSÖKNINGAR AV MILJÖGIFTER I SKRUBBSKÄDDA INOM MALMÖ STAD FLAMSKYDDSMEDEL - PBDE, PERFLUORERADE ÄMNEN FTALATER - DEHP ANTIOXIDANT - BISFENOL A ORGANISKA TENNFÖRENINGAR PCBer KVICKSILVER Rapport 089-07

Läs mer

Lyft produktionen med rätt vattenrening

Lyft produktionen med rätt vattenrening Lyft produktionen med rätt vattenrening ~ 1 ~ Kraven på rening av industriellt avloppsvatten Reningsverken är byggda för att ta emot hushållsspillvatten, som är biologiskt nedbrytbart samt reduktion av

Läs mer