Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM

Transkript

1 Miljögifter i biota Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Havsmiljöseminariet november 2015

2 20 lokaler 8 lokaler 3 lokaler 2 lokaler 2 lokaler 2 lokaler (sillgrissla, strandskata, fisktärna) 2

3 Disposition Geografiska jämförelser i strömming Tidsserier för olika arter Omräkning mellan lever och muskel för PFOS - kan användas för att relatera till gränsvärden

4 Geografiska jämförelser Generellt är halterna av flera ämnen högre i Östersjön än på västkusten

5 Arsenik Källor: industrismältare, kolkraftverk, bekämpningsmedel Halterna arsenik i strömming är mycket högre i Skagerrak och Kattegatt jämfört med Östersjön Orsak: kan bero på högre salthalt på västkusten jämfört med Östersjön Medelvärde

6 Bromerade flamskyddsmedel Användning: förhindra ex. tyg, plast från att börja brinna Spridning: f.a. via atmosfären och åar Högre halter i Östersjön jmf med Västerhavet Halterna av bromerade flamskyddsmedel (BDE-47,-99,-153) i strömming är förhöjda i Bottenviken Medelvärde

7 Perfluorerade ämnen Användning: vatten-, fett-, smutsavvisande ytor, ex. friluftskläder, matförpackningar, elektronik, smink (tidigare i brandskum) Halterna av PFOS i strömminglever är högre i Östersjön jämfört med västerhavet. Alla halter under gränsvärdet för humankonsumtion (9,1 ng/g vv ätliga delar) Medelvärde

8 Tidsserier Olika fiskarter och sillgrissla i samma grafer Uppdelat på 6 olika bassänger Använt % av max-värde istället för halter Prickarna visar median-årsvärden Loglinjär regression över hela tidsperioden Tittat på signifikanta brott i tidsserierna

9 Kvicksilver Källor: betning av säd & termometrar (förbjudet), kolförbränning, lågenergilampor

10 Gränsvärde för Hg: EQS biota sekundärförgiftning 20 ng/g vv) Halterna av kvicksilver ligger över gränsvärdet för strömming från Bottenviken och Bottenhavet och för alla andra fiskarter från samtliga bassänger med undantag tånglake från Skagerrak. Sill från Skagerrak, Kattegatt och s Eg Östersjön ligger på gränsvärdet Strömming från n Eg Östersjön och tånglake från Skagerrak ligger under gränsvärdet

11 PCB Källor: industrikemikalie, ex. fogmassor, isolatorer

12 Dioxiner Källor: Biprodukt vid ex. förbränning, långväga transport

13 Gränsvärde: EQSbiota 3,5 ng/g vv (dioxiner +furaner) humankonsumtion Strömming/sill ligger under gränsvärdet för humankonsumtion i alla bassänger

14 HBCDD Användning: Bromerat flamskyddsmedel

15 PFOS Användning: Ytskiktsbehandling

16 PFOS omräkning mellan lever och muskel Syftet: att kunna jämföra PFOS-halter mätta i lever mot gränsvärdet som är satt i muskel (humankonsumtion) Ofta mäts PFOS i lever Halterna i lever mycket högre än i muskel Gränsvärdet för PFOS = 9,1 ng/g våtvikt (humankonsumtion, dvs ätbara delar) Källa: Faxneld S., Danielsson S., Nyberg E. (2014) Distribution of PFAS in liver and muscle of herring, perch, cod, eelpout, arctic char, and pike from limnic and marine environments in Sweden. Report 9:2014. Swedish Museum of Natural History.

17 Linjära samband mellan lever- och muskelvärden för abborre och strömming Beräknat kvoter mellan lever och muskel (=18,4 CI:17,20.4) Använt det undre 95% konfidensintervallet för att räkna om gränsvärdet Gränsvärde i lever för strömming och abborre 9,1 x 17 = ng/g vv

18

19 Sammanfattning Metaller: Kvicksilver och kadmium och visar inga generella trender Bly minskar i alla matriser Halterna av bly och kadmium ligger under de föreslagna gränsvärdena Kvicksilver överskrider gränsvärdet för de flesta arter och lokaler

20 Sammanfattning Organiska miljögifter: DDE, PCB, HCH, HCB uppvisar minskande halter i Östersjön och på västkusten Dioxiner minskar i vissa bassänger HBCDD visar ökande trender i de långa tidsserierna men de kortare visar minskande halter PFOS i strömming visar ökande halter i de långa tidsserierna i Östersjön men minskande halter ses i Kattegatt sedan 2005 PFOS har ökat i sillgrissla sedan 1960-talet men en minskning ses sedan 2005

21 TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET Suzanne Faxneld Enheten för miljöforskning och övervakning, Naturhistoriska riksmuseet