Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011"

Transkript

1 Dnr /2011 Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från en jämförelse mellan 2007 och 2011 Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Anders Bignert, Sara Danielsson Rapport nr 2012:14 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljögiftsforskning Box Stockholm

2 Inledning Detta är en uppföljning av en miljögiftsundersökning i fisk som utfördes 2007 i, Östergötland. Efter år 2007 har muddrats och därför är det nu intressant att undersöka huruvida koncentrationer av vissa ämnen har ökat efter muddringen. Följande arbete är beställt och bekostat av Sjöfartsverket i Östergötland. Arbetet innefattar provberedning samt analys av metaller, bromerade ämnen, klorerade ämnen, dioxiner, furaner och dioxinlika PCB er. Även en enkel rapport där en utvärdering av erhållna resultat från 2011 jämförs med resultat från undersökningen som gjordes 2007 ingår i arbetet. Metod Provmaterial Abborre provfiskad 2011 från tre lokaler, Norra Svindra, Norra Esterö och Södra Esterö (Fig. 1), i Östergötlands län har provtagits. Abborren analyserades med avseende på klorerade och bromerade kolväten, dioxiner, furaner och dioxinlika PCB er samt metaller. Muskel (för analys av klorerade ämnen, bromerade ämnen, Hg och dioxiner) och lever (för analys av övriga metaller) har provtagits. Proverna utgjordes av homogenat från 15 fiskar vardera. Fig. 1. Karta över insamlingslokalerna. De röda stjärnorna representerar på ett ungefär var de tre lokalerna, Norra Esterön, Södra Esterön och Norra Svindra, ligger.

3 Provberedning Abborren har provberetts vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Provberedningen innefattar längd- och viktmätning, ålders- och könsbestämning, samt preparering av lever respektive muskel. Samtliga fiskar är också accessionsförda och inlagda i museets Miljöprovbank. I tabell 1 redovisas biologiska data för den analyserade fisken. Analys Abborren har analyserats för metallerna nickel, bly, krom, koppar, kadmium, zink, arsenik samt kvicksilver, tabell 4. De organiska miljögifterna som har analyserats är dels klorerade substanser: 7 PCB-kongener, DDT och metaboliterna DDE och DDD, HCB samt α-, β- och γ- HCH, tabell 2. De bromerade substanserna som analyserats är BDE-47, -99, -100, -153 och samt HBCDD, tabell 3. Dioxiner, furaner och dioxinlika PCB er har också analyserats, tabell 5. De klorerade och bromerade substanserna samt metallerna har analyserats vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) vid Stockholms universitet. Dioxinerna har analyserats vid Kemiska institutionen, Miljökemi, Umeå universitet. Databearbetning Eftersom analyserna både i denna undersökning samt i undersökningen från 2007 utgörs av enbart ett samlingsprov per lokal går det inte att använda traditionell statistisk analys för att utvärdera resultaten. Utvärderingen bygger istället på ett antaget spridningsmått, baserat på en normal spridning utifrån beräkningar på material som ingår i det nationella övervakningsprogrammet för miljögifter i marin biota. Spridningsmåttet har räknats ut genom att använda medianen av variationskoefficienter (CV) för de senaste fem åren för varje ämne. För metaller och för de organiska miljögifterna DDT, DDE, DDD, HCH er, HCB och PCB er har CV från abborrdata från Kvädöfjärden använts och för dioxiner och bromerade ämnen har CV från strömmingsdata från Utlängan använts. Ingen traditionell statistik har använts för själva jämförelsen utan grafer med värden från resultaten 2007 och 2011 har ritats och det uträknade spridningsmåttet har sedan lagts på staplarna. Därefter har jämförelsen gjorts mellan de två staplarna som representerar samma lokal och ämne 2007 och En skillnad mellan år har ansetts föreligga om staplarna skiljer sig åt och spridningsmåtten inte överlappar. Ingen anmärkningsvärd skillnad anses föreligga mellan år om staplarna skiljer sig åt men spridningsmåtten överlappar. Enbart vissa av ämnena har jämförts mellan åren (DDE, CB-153, HCB, BDE-47,- 99, -153, Cd, Cu, Hg, Pb och Zn). Detta beror dels på att en del ämnen har legat under kvantifieringsnivån (under LOQ) både 2007 och 2011 (CB-28, HCH er, HBCDD). För andra ämnen har enbart några kongener jämförts då spridningsdata har saknats för vissa kongener och för dioxiner har jämförelser gjorts på TEQ-värden (toxiska ekvivalenter). Värden som har legat under LOQ vid en av tidpunkterna (i detta fall enbart HCB) har räknats om så att dessa ska kunna jämföras med värdena för den andra tidpunkten. Absolutvärdet av LOQ-värdet divideras med roten ur 2, och det är sedan dessa värden som används vid jämförelsen mellan år.

4 Kommentarer För jämförelser av koncentrationerna i abborre från med referenslokaler hänvisas till Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, där årlig data finns för abborre från Kvädöfjärden norr om Västervik (metaller och klorerade ämnen). Datavärdskapet för datalagring av miljögifter i biota ligger hos IVL (Svenska miljöinstitutet) varifrån data kan laddas ner från Miljödata & Datavärdskap Datavärdskap Biota Biodatabas. Resultat För jämförelser mellan år 2007 och 2011 för metaller, organiska miljögifter och fetthalter, se figurer Fetthalter Fetthalterna i abborre tycks öka något från 2007 till 2011 på samtliga lokaler (Fig. 2). Fig. 2. Jämförelser av fetthalter (%) i abborre mellan år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön. PCB och organiska pesticider För DDE tycks det inte vara någon anmärkningsvärd skillnad i halter mellan år på någon av de tre lokalerna (Fig. 3). Även CB-153 visar samma mönster (Fig. 4). För HCB däremot tycks halterna vara högre år 2011 jämfört med 2007 på samtliga lokaler (ingen figur visas). Dock måste detta tolkas med försiktighet eftersom halterna år 2007 låg under kvantifieringsnivån (LOQ) men år 2011 hade kvantifieringsnivån ändrats något och värdena låg då över. För att kunna jämföra dessa värden har 2007 års värden räknats om (se ovan under databehandling).

5 Fig. 3. DDE abborrmuskel (ng/g fettvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön. Fig. 4. CB-153 abborrmuskel (ng/g fettvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön. Bromerade substanser För BDE-99 (Fig. 6) är halterna lägre 2011 jämfört med 2007 vid Norra Esterön och Norra Svindra. Även en tendens till minskning syns vid Södra Esterön. För BDE-153 (Fig. 7) är halten lägre, men enbart vid Norra Esterön. Dock tycks halten även se ut att minska något vid de andra två lokalerna. Halten av BDE-47 (Fig. 5) tycks även vara lägre år 2011 jämfört med 2007 vid Norra Esterön, men på grund av den stora spridningen går det inte med säkerhet säga att det är en minskning.

6 Fig. 5. BDE-47 abborrmuskel (ng/g fettvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön. Fig. 6. BDE-99 abborrmuskel (ng/g fettvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön. Fig. 7. BDE-153 abborrmuskel (ng/g fettvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön.

7 Dioxiner För PCDD/F är halten mycket högre vid södra Esterön år 2007 jämfört med 2011 men på de andra lokalerna ses ingen skillnad mellan år (Fig. 8 och 9). Däremot för halterna dl-pcb TEQ-98 (Dioxinlika PCB er) är halterna lägre på samtliga lokaler 2011 jämfört med 2007 på fettviktsbasis (Fig. 10) men på färskviktsbasis tycks skillnaden vid Norra Esterön ha planats ut (Fig. 11). Summa TEQ-98 (Fig. 12 och 13) uppvisar också lägre halter 2011 jämfört med 2007 för Norra Svindra (enbart på fettviktsbasis) (Fig. 12) och Södra Esterön (både på fettvikts- och färskviktsbasis) (Fig. 12 och 13). En tendens till lägre halt 2011 ses även vid Norra Esterön (enbart på fettviktsbasis) (Fig. 12). Fig. 8. PCDD/F abborrmuskel (pg/g fettvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön. Fig. 9. PCDD/F abborrmuskel (pg/g färskvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön.

8 Fig. 10. TEQ-98 dl-pcb abborrmuskel (pg/g fettvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön. Fig. 11. TEQ-98 dl-pcb abborrmuskel (pg/g färskvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön.

9 Fig. 12. Summa TEQ-98 abborrmuskel (pg/g fettvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön. Fig. 13. Summa TEQ-98 abborrmuskel (pg/g färskvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön. Metaller För kadmium (Fig. 14) och kvicksilver (Fig. 16) ses inga skillnader mellan 2007 och 2011 för någon av lokalerna. Däremot tycks både koppar (Fig. 15) och zink (Fig. 18) ha minskat i koncentration på samtliga lokaler från 2007 till Även bly tycks uppvisa lägre halter 2011 jämfört med 2007 vid Norra och Södra Esterön, dock kan ingen skillnad ses vid Norra Svindra (Fig. 17).

10 Fig. 14. Kadmium aborrlever (ug/g torrvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön. Fig. 15. Koppar aborrlever (ug/g torrvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön.

11 Fig. 16. Kvicksilver abborrmuskel (ng/g våtvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön. Fig. 17. Bly abborrlever (ug/g torrvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön.

12 Fig. 18. Zink abborrlever (ug/g torrvikt) år 2007 och 2011 från Norra Svindra, Norra Esterön och Södra Esterön. Diskussion Generellt tyder dessa resultat på att halterna av olika miljögifter inte tycks ha ökat efter muddringen i. Dock bör dessa resultat tolkas med största försiktighet då det både handlar om samlingsprover samt att mätningar enbart har gjorts vid två olika tidpunkter. Skillnaderna som har visat sig för de olika ämnena kan bero på slumpmässig mellanårsvariation. Fetthalterna i abborre tycks också ha ökat från 2007 till 2011, vilket till viss del skulle kunna förklara skillnader som ses för de organiska miljögifterna. Varken för DDE eller CB-153 tycks det vara någon skillnad i halter över tid. Dock ligger båda dessa halter betydligt högre än i abborrdata från vårt nationella övervakningsprogram, Övervakning av metaller och organiska miljögifter i marin biota. För DDE ligger halterna ca fem gånger så högt och för CB-153 ligger halterna runt tre gånger så högt. De lågbromerade flamskyddsmedlen, BDE-47, -99 och-153 minskar över tid på majoriteten av övervakningslokalerna i Östersjön inom det nationella övervakningsprogrammet för både strömming, torsk och blåmussla. Denna minskning beror troligen på förbudet mot dessa ämnen. Minskningen mellan 2007 och 2011 av BDE-47, -99 och -153 i denna studie är också en trolig effekt av förbudet mot dessa ämnen. Dock kan den ökade fetthalten i abborre också bidra till att en minskning har setts. Det är svårt att säga varför skillnaden är störst vid Norra Esterön, men mellanårsvariation kan spela in och värdena år 2007 kanske låg ovanligt högt vid denna lokal. När man jämför dioxindata från denna undersökning med vårt nationella övervakningsprogram kan man se att halterna i denna undersökning ligger under värdena som vi uppmätt på våra tre strömmingslokaler i Östersjön (dock ligger abborre generellt sett lägre när det gäller dioxinhalter jämfört med strömming på grund av den lägre fetthalten). Data på abborre från Kvädöfjärden och Holmöarna, vilka har ingått i det nationella övervakningsprogrammet sedan 2008, uppvisar halter på mellan pg/g fettvikt, vilket ligger högre än resultaten i denna studie där halterna ligger på ca 15 pg/g fettvikt, förutom vid Södra Esterön år 2007 där halterna tycks vara mycket höga.

13 Eftersom vi kan se att fetthalterna har ökat något från 2007 till 2011 (Fig. 2) kan de minskande halterna av organiska miljögifter till viss del bero på ändringen i fetthalt. När det gäller dioxiner, har vi därför även gjort en jämförelse på våtviktsbasis. Man kan då se att skillnaderna mellan 2007 och 2011, som fanns på samtliga lokaler för dl-pcb er och summa TEQ-98 på fettviktsbasis, planar ut något när man jämför på våtviktsbasis, och skillnaderna blir därmed inte lika tydliga. För PCDD/F tycks det inte vara någon märkbar skillnad när man jämför fettvikt och våtvikt, vilket skulle kunna bero på att Södra Esterön, den enda lokalen som skiljde sig åt över tid, har ovanligt höga halter år Halten av Hg tycks varken öka eller minska över tid i denna studie. När man jämför med data från vårt nationella övervakningsprogram ser man att abborre från Kvädöfjärden visar en uppåtgående trend i Hg-halt de senaste 10 åren. Halten Hg var år ng/g färskvikt, vilket är en betydligt lägre halt än vad som uppmätts i denna studie. Däremot var halten Hg vid Holmöarna (södra Bottenviken) 60 ng/g, vilket är ungefär samma halt som hittats i den här studien. Vid Holmöarna ses ingen trend åt något håll när det gäller halten Hg i abborre. För Pb tycks halten minska över tid vid två av lokalerna. I vårt nationella övervakningsprogram ser vi minskande trender i Pb över hela tidsperioden, från , både vid Kvädöfjärden och vid Holmöarna. Dock ses ingen minskande trend om man enbart tittar på de senaste 10 åren. Den minskande halten Pb i denna studie skulle kunna bero på en generell minskning av Pb i Östersjön. De minskande halterna av Cu kan eventuellt bero på slumpmässig mellanårsvariation eller på grund av att enbart ett samlingsprov har använts. När man jämför med data från vårt nationella övervakningsprogram ser vi ökande trender de senaste 10 åren för abborre vid Holmöarna och en tendens till ökande trend för abborre även vid Kvädöfjärden under samma tidsperiod. Halterna av Cu i denna studie ligger år 2011 mer i linje med vad som uppmätts inom vårt nationella övervakningsprogram år 2010, vilket skulle kunna tyda på att halterna år 2007 var ovanligt höga. Även de lägre halterna av Zn år 2011 kan bero på mellanårsvariation. När man jämför med data från vårt nationella övervakningsprogram ligger halterna 2011 i denna studie i linje med halterna som vi uppmätte 2010 och för Zn har vi inte sett några trender i halter åt något håll för abborre. Detta skulle kunna innebära att halterna år 2007 var högre än normalt. Cd-halterna i denna studie tycks varken öka eller minska över tid. Halterna ligger något under de halter som vi har uppmätt i vårt nationella övervakningsprogram och där ser vi heller inga trender åt något håll när det gäller halter i abborre.

14 Dnr /2011 Tabell 1. Biologiska data. Accessions nummer Dödsdatum Art (sv) Lokal Koordinat X Koordinat Y Kön Ålder Vikt (g) Totallängd (cm) Kroppslängd (cm) Gonadvikt (g) Levervikt (g) C2011/ Abborre Norr om Svindra, Hane C2011/ Abborre Norr om Svindra, Hane C2011/ Abborre Norr om Svindra, Hane C2011/ Abborre Norr om Svindra, Hona C2011/ Abborre Norr om Svindra, Hane C2011/ Abborre Norr om Svindra, Hane C2011/ Abborre Norr om Svindra, Hane C2011/ Abborre Norr om Svindra, Hona C2011/ Abborre Norr om Svindra, Hane C2011/ Abborre Norr om Svindra, Hane C2011/ Abborre Norr om Svindra, Hane C2011/ Abborre Norr om Svindra, Hona C2011/ Abborre Norr om Svindra, Hona C2011/ Abborre Norr om Svindra, Hona C2011/ Abborre Norr om Svindra, Hane C2011/ Abborre Söder om Esterön, Hona C2011/ Abborre Söder om Esterön, Hane C2011/ Abborre Söder om Esterön, Hona C2011/ Abborre Söder om Esterön, Hona C2011/ Abborre Söder om Esterön, Hona C2011/ Abborre Söder om Esterön, Hane

15 C2011/ Abborre C2011/ Abborre C2011/ Abborre C2011/ Abborre C2011/ Abborre C2011/ Abborre C2011/ Abborre C2011/ Abborre C2011/ Abborre Söder om Esterön, Hane Söder om Esterön, Hona Söder om Esterön, Hona Söder om Esterön, Hona Söder om Esterön, Hane Söder om Esterön, Hona Söder om Esterön, Hona Söder om Esterön, Hona Söder om Esterön, Hona C2011/ Abborre Norr om Esterön, Hona C2011/ Abborre Norr om Esterön, Hona C2011/ Abborre Norr om Esterön, Hane C2011/ Abborre Norr om Esterön, Hona C2011/ Abborre Norr om Esterön, Hona C2011/ Abborre Norr om Esterön, Hona C2011/ Abborre Norr om Esterön, Hane C2011/ Abborre Norr om Esterön, Hona C2011/ Abborre Norr om Esterön, Hane C2011/ Abborre Norr om Esterön, Hona C2011/ Abborre Norr om Esterön, Hona C2011/ Abborre Norr om Esterön, Hane C2011/ Abborre Norr om Esterön, Hona C2011/ Abborre Norr om Esterön, Hane C2011/ Abborre Norr om Esterön, Hona

16 Tabell 2. Analysdata, koncentrationer av klororganiska föreningar. Halter i ppb på fettviktsbasis (ng/g). Acc. nr Antal i poolat prov Art Lokal Fetthalt % HCB a-hch b-hch LINDAN DDE DDD DDT CB-28 CB-52 CB-101 CB-118 CB-153 CB-138 CB-180 C2011/ Abborre Norr om Svindra 0,77 5,42 <5 <6 < ,3 9,82 <5 5,2 29,2 25, ,4 29,1 C2011/ Abborre Söder om Esterön 0,83 6,02 <5 <6 < ,0 14,8 <5 7,3 36,7 27, ,5 32,5 C2011/ Abborre Norr om Esterön 0,73 6,17 <5 <7 < ,8 15,2 <5 8,5 42,2 31, ,7 39,1 Tabell 3. Analysdata, koncentrationer av bromorganiska föreningar. Halter i ppb på fettviktsbasis (ng/g). Acc. nr Antal i poolat prov Art Lokal Fetthalt % BDE-47 BDE-99 BDE-100 BDE-153 BDE-154 HBCD C2011/ Abborre Norr om Svindra 0,77 3,66 0,57 0,82 0,14 0,38 <2,2 C2011/ Abborre Söder om Esterön 0,83 4, , , , , ,4 C2011/ Abborre Norr om Esterön 0,73 4, , , , ,44816 <2,3 Tabell 4. Analysdata, koncentrationer av metaller. Halter i ug/g Ts, utom för Hg: ng/g Vs. Acc. nr C2011/ C2011/ C2011/ Antal i poolat prov Art Lokal 15 Norr om Abborre 15 Söder om 15 Abborre Abborre Ts i % Lever As Cd Co Cr Cu Ni Pb Zn Ts i % Muskel Svindra 23,6 4,94 0,338 0,80-0,05 9,78 <0,05 0, ,8 54,3 Esterön 23,7 5,28 0,290 0,80-0,06 11,4 <0,06 0, ,4 61,2 Norr om Esterön 23,2 5,42 0,245 0,66-0,05 8,01 <0,05 0,009 94,2 20,6 71,1 Hg

17 Tabell 5. Analysdata, koncentrationer av dioxiner, furaner och dioxinlika PCB er. Halter i pg/g färskvikt och fettvikt. Accessionsnummer C2011/ C2011/ C2011/ C2011/ C2011/ C2011/ Lokal Norr om Esterön, Söder om Esterön, Norr om Svindra, Norr om Esterön, Söder om Esterön, Norr om Svindra, Fetthalt 0,75% 0,64% 0,69% 0,75% 0,64% 0,69% Dioxiner Halter i pg/g på färskviktsbasis. Halter i pg/g på fettviktsbasis. TCDD 0,010 0,006 0,004 1,320 1,0 0,565 PECDD 0,031 0,034 0,015 4,133 5,313 2,174 HXCDD1 0,010 0,015 0,012 1,333 2,344 1,739 HXCDD2 ND (0,01) ND (0,01) 0,036 ND ND 5,217 HXCDD3 ND (0,01) ND (0,01) 0,016 ND ND 2,319 HPCDD 0,066 0,038 0,160 8,80 5,938 23,188 OCDD 0,240 0,140 0,340 32,0 21,875 49,275 TCDF 0,140 0,160 0,086 18,667 25,0 12,464 PECDF1 0,038 0,031 0,034 5,067 4,844 4,928 PECDF2 0,067 0,063 0,078 8,933 9,844 11,304 HXCDF1 0,014 ND (0,01) 0,032 1,867 ND 4,638 HXCDF2 0,012 ND (0,01) 0,033 1,60 ND 4,783 HXCDF3 0,020 0,014 0,049 2,667 2,188 7,101 HXCDF4 ND (0,03) ND (0,03) 0,045 ND ND 6,522 HPCDF1 0,041 0,038 0,110 5,467 5,938 15,942 HPCDF2 ND (0,02) ND (0,02) 0,028 ND ND 4,058 OCDF 0,041 ND (0,03) 0,041 5,467 ND 5,942 ND: Not detected (limit-of-detection)

18 Norr om Esterön, Söder om Esterön, Norr om Svindra, Norr om Esterön, Söder om Esterön, Norr om Svindra, Dioxinlika PCB'er Halter i pg/g på färskviktsbasis. Halter i pg/g på fettviktsbasis. CB-77 4,80 4,40 4, ,5 652,174 CB-81 0,190 0,21 0,18 25,333 32,813 26,087 CB-126 1,600 1,30 1,20 213, , ,913 CB-169 0,14 0,095 0,083 18,667 14,844 12,029 CB ,0 70,0 55, , ,5 7971,014 CB-114 5,4 4,10 2, , ,290 CB-118U 250,0 230,0 180, , , ,957 CB-123 3,3 2,9 2, , ,841 CB ,0 45,0 32,0 6933,3 7031, ,681 CB-157 9,8 8,6 6,3 1306,7 1343,75 913,043 CB ,0 26,0 22,0 4400,0 4062,5 3188,406 CB-189 6,0 4,8 4,2 800,0 750,0 608,7 Norr om Esterön, Söder om Esterön, Norr om Svindra, Norr om Esterön, Söder om Esterön, Norr om Svindra, TEQ-värden Halter i pg/g på färskviktsbasis. Halter i pg/g på fettviktsbasis TEQ PCDD/F 0,082 0,080 0,077 10,933 12,500 11, TEQ PCDD/F 0,096 0,093 0,094 12,800 14,531 13, TEQ PCB 0,18 0,15 0,13 24,00 23,44 18, TEQ PCB 0,23 0,19 0,17 30,67 29,69 24, TEQ Total 0,26 0,23 0,21 34,93 35,94 30, TEQ Total 0,33 0,28 0,26 43,467 44,219 38,261

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194.

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194. 0-0- Dnr 0-/0 Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år 0. Projekt X-. Suzanne Faxneld Rapport nr 0: Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för

Läs mer

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år Projekt X-198.

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år Projekt X-198. -0- Dnr 0-/ Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år. Projekt X-. Suzanne Faxneld, Sara Danielsson Rapport nr : Naturhistoriska

Läs mer

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Helene Ek och Karl Svanberg Länsstyrelsen Östergötland 1 Sammanfattning Tidigare studier har visat att Bråvikens sediment (dvs. bottensubstrat) innehåller

Läs mer

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Miljögifter i biota Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Havsmiljöseminariet 24-25 november 2015 20 lokaler 8 lokaler 3 lokaler

Läs mer

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad 2012-01-04

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad 2012-01-04 Strömming. Foto: Dan Blomkvist Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming Uppdaterad 212-1-4 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar bakgrundsinformation,

Läs mer

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning Miljögifter i fisk Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning Övervakning av miljögifter Marina programmet Sötvattensprogrammet Terrestra programmet? På uppdrag

Läs mer

Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister

Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister miljögifter och deras effekter Miljögifter i biota Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet miljö Fokus på dioxiner och flamskyddsmedel Årets rapportering av tillståndet

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljögifter i akvatisk miljö Stockholm, 5 november 2014 Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Frågeställningar Hur påverkar storstadsregionen sina

Läs mer

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? 2012-03-28 Rapport angående uppdrag nr 215 1042, dnr 235-4460-10Mm Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? Maria Wennberg 1 Ingvar Bergdahl 1 1 Yrkes- och miljömedicin, Institutionen

Läs mer

Miljögifter klassgränser att diskutera

Miljögifter klassgränser att diskutera Miljögifter klassgränser att diskutera Anders Bignert & Elisabeth Nyberg, Naturhistoriska riksmuseet / Lillemor Asplund, Urs Berger, Ulla Eriksson & Katrin Holmström, Stockholms universitet / Anders Wilander,

Läs mer

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4 KAL U N HÖGS K O L A N MAR Y T SSN: 1402-6198 Rapport 2008:4 V E R S HÖGSKOLAN KAL MAR Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken mars 2008 NATURVETENSKAPLGA NSTTUTONEN Analys av Hg och PCB i abborre

Läs mer

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre Uppdaterad 2010-09-09 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö

Läs mer

Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön?

Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön? Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön? Aroha Miller, Anders Bignert & Elisabeth Nyberg, Naturhistoriska riksmuseet / Tatiana Cantillana & Marie Aune, Livsmedelsverket Många tycker om att äta

Läs mer

Miljögifter i abborre längs norra Sveriges kust Projekt X-151

Miljögifter i abborre längs norra Sveriges kust Projekt X-151 2011-03-31 Dnr 50-201/2009 Miljögifter i abborre längs norra Sveriges kust Projekt X-151 Nicklas Gustavsson, Sara Danielsson Rapport nr 9:2010 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljögiftsforskning

Läs mer

Miljögifter i livsmedel intag och halter

Miljögifter i livsmedel intag och halter 2013-09-18 Ren Åker Ren Mat Miljögifter i livsmedel intag och halter Procentuell andel av intaget av miljögifterna dioxin och dioxinlikande PCB från mjölk, ägg och kött respektive fet Östersjöfisk A. Från

Läs mer

Svårt att klassa miljöstatus

Svårt att klassa miljöstatus Svårt att klassa miljöstatus Elin Boalt & Anders Bignert, Naturhistoriska Riksmuseet Rekommendationer som anger vilka fiskar vi kan äta och hur ofta vi kan äta dem baseras på gränsvärden för halter av

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Miljögifter i Vänern Vilka ämnen bör vi undersöka och varför?

Miljögifter i Vänern Vilka ämnen bör vi undersöka och varför? Miljögifter i Vänern Vilka ämnen bör vi undersöka och varför? Vänerns vattenvårdsförbund 2004 Rapport nr 34. ISSN 1403-6134 Anna Palm Erik Furusjö Magnus Rahmberg John Sternbeck B1600 November 2004 Organisation/Organization

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 2, - 3, 4 infångades under sensommaren abborre från centrala

Läs mer

MILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK

MILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK MILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK 1972 2011 -Polyklorerade dioxiner, furaner och bifenyler Johan Fång 1, Elisabeth Nyberg 2, Anders Bignert 2 & Åke Bergman 1 1 Institutionen för material- och miljökemi,

Läs mer

Rapport. Klorerade miljögifter i unga gråsälar från Östersjön, 1998-2005. avtal 212 0550 (dnr 721-5713-05Mm)

Rapport. Klorerade miljögifter i unga gråsälar från Östersjön, 1998-2005. avtal 212 0550 (dnr 721-5713-05Mm) Rapport Klorerade miljögifter i unga gråsälar från Östersjön, 1998-2005. avtal 212 0550 (dnr 721-5713-05Mm) 1 Bakgrund Det är välkänt att PCB och DDT och dess metaboliter minskar i Östersjöbiota sedan

Läs mer

Föroreningshalter i abborre från Väsjön

Föroreningshalter i abborre från Väsjön Föroreningshalter i abborre från Väsjön Magnus Karlsson Uppsala, 215-1-8 Inledning Som ett led i Sollentuna kommuns kartläggning av föroreningshalter i fisk i kommunens vattenområden har provfiske genomförts

Läs mer

Rapport till Naturvårdsverket

Rapport till Naturvårdsverket Uppdaterande och nya tidstrendsanalyser av halogenerade persistenta ämnen i svensk bröstmjölk: PCDDs, PCDFs och DL-PCBs Rapport till Naturvårdsverket 213-3-3 (Överenskommelse/Avtal Nr. 2116), Åke Bergman

Läs mer

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden MILJÖFÖRVALTNINGEN ENHETEN FÖR MILJÖANA LYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-04 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-50828885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-06-14 p 35 Miljögiftsövervakning

Läs mer

Bilaga II, Gränsvärden för främmande ämnen

Bilaga II, Gränsvärden för främmande ämnen 1(1) Bilaga II, Gränsvärden för främmande ämnen Källa, förordning (EU) nr: - 744/2012-277/2012-574/2011 ÅTGÄRDSGRÄNSER FÖR ATT MEDLEMSSTATER SKA INLEDA UNDERSÖKNINGAR Främmande ämne 1. Dioxiner [summan

Läs mer

Metaller och organiska miljögifter i fisk från sjöar och vattendrag. Undersökningstyp: Bakgrund och syfte med undersökningstypen. Samordning.

Metaller och organiska miljögifter i fisk från sjöar och vattendrag. Undersökningstyp: Bakgrund och syfte med undersökningstypen. Samordning. 1 Programområde: : Sötvatten Metaller och organiska miljögifter i fisk från sjöar och vattendrag Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen

Läs mer

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej

ICP-MS > 0,15 µg/g TS Biologiskt. Bly, Pb SS-EN ISO :2005 ICP-MS > 0,05 µg/l Dricksvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning Stockholms Universitet, Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi ACES Enheterna för biogeokemi och miljöföroreningars kemi Stockholm Ackrediteringsnummer 1295 A000046-001

Läs mer

Rapport. Översiktlig miljöteknisk markundersökning Norrmalm 1:1, Sagavallen, Borås Stad 2013-11-29

Rapport. Översiktlig miljöteknisk markundersökning Norrmalm 1:1, Sagavallen, Borås Stad 2013-11-29 Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning Norrmalm 1:1, Sagavallen, Borås Stad 2013-11-29 Upprättad av: Johan Burman Granskad av: Linda Johnsson 1 (18) Uppdragsnr: 10188745 Daterad: 2013-11-29

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer

Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen

Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen 2000-2015 Fysikaliska aspekter 75% av tillrinningen till de två västligaste bassängerna. Partikelbundna

Läs mer

Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 2010 och 2011

Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 2010 och 2011 Institutionen för naturvetenskap Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 1 och 11 Susanna Andersson Maj 1 ISSN 1-6198 Rapport 1:8 Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor

Läs mer

Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde

Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde Torsk Sill Skrubbskädda Toxicon rapport 145/98 LANDSKRONA JANUARI 1999 2-19 Sammanfattning En undersökning har utförts inom

Läs mer

Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2009 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 2004-2009)

Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2009 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 2004-2009) Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 24-) Beställare: Naturvårdsverket Kontrakt: 219 71 Programområde: Miljögiftssamordning Delprogram:

Läs mer

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen.

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen. ISSN: 1402-6198 Rapport 2009:1 HÖGSKOLAN I KAL MAR Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund April 2009 Jonas Nilsson Naturvetenskapliga institutionen Inledning På uppdrag

Läs mer

Provtagningar utförda 2010

Provtagningar utförda 2010 Uppföljning av miljömedicinsk riskbedömning med avseende på konsumtion av analyserade vegetabilier, fisk och kräftor från Gusum Provtagningar utförda 2010 Foto Ingela Helmfrid. Vy över höjden vid nya bruket

Läs mer

Skottarevet, Kattegatt Provtagningsredskap: Ponar och Boxcorer Beställare: Triventus Consulting AB Littera: 210417 Koncentrationer av metaller, PAHer, PCBer, alifatiska och aromatiska kolväten Datum: 2005-12-15

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-04 1 Regeringsuppdrag redovisat i sep 2013 Kartläggning av

Läs mer

Fiskundersökning i Flagan (Nysockensjön) och Kroppstadälven 2009

Fiskundersökning i Flagan (Nysockensjön) och Kroppstadälven 2009 Datum: Ärende: 2010-09-10 2006-000274 Fiskundersökning i Flagan (Nysockensjön) och Kroppstadälven 2009 EDA KOMMUN Samhällsbyggnad Miljösektionen Susanna Holmgren 2 Innehållsförteckning Inledning...3 Metodik

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Jämförande analyser av organiska miljögifter i fisk

Jämförande analyser av organiska miljögifter i fisk SWEDISH MUSEUM OF NATURAL HISTORY Contaminant Research Group SE-14 5 Stockholm Jämförande analyser av organiska miljögifter i fisk Avtal 216 316, Dnr 721-431-3Mm 24-3-3 Jämförande analyser av organiska

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

Underlag för dimensionering av nationell miljögiftsövervakning i kust och hav. Sakrapport

Underlag för dimensionering av nationell miljögiftsövervakning i kust och hav. Sakrapport Underlag för dimensionering av nationell miljögiftsövervakning i kust och hav Sakrapport Överenskommelse 219 0635, Dnr 721-4538-06-Mm SWEDISH MUSEUM OF NATURAL HISTORY Contaminant Research Group P.O. Box

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket Risk med fisk Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket - Vad är dioxiner och PCB Agenda - Risker med dioxiner och dioxinlika PCB - Halter i livsmedel - Kostråd och kännedom

Läs mer

Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH, PBDE-HBCD och stabila isotoper i ägg från havsörn 2014

Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH, PBDE-HBCD och stabila isotoper i ägg från havsörn 2014 Sakrapport Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH, PBDE-HBCD och stabila isotoper i ägg från havsörn 2014 Överenskommelse Nr 2213-14-021 Peter Hellström Naturhistoriska riksmuseet Rapport nr

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2015:7 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2014

MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2015:7 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2014 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT : -9- ISSN -9 WWW.oresunds-vvf.se FÖRFATTARE: ANDERS SJÖLIN, TOXICON AB FREDRIK LUNDGREN, TOXICON AB SE--9 ROSENHÄLLSVÄGEN 9 S- 9 HÄRSLÖV TEL. -

Läs mer

RAPPORT. Miljögiftsövervakning av ytvatten och fisk i Stockholm Stad sammanställning för år 2010 Miljöförvaltningen, Stockholm Stad

RAPPORT. Miljögiftsövervakning av ytvatten och fisk i Stockholm Stad sammanställning för år 2010 Miljöförvaltningen, Stockholm Stad Miljögiftsövervakning i Stockholm Stad år 2010 RAPPORT Miljögiftsövervakning av ytvatten och fisk i Stockholm Stad sammanställning för år 2010 Miljöförvaltningen, Stockholm Stad 2011-05-24 Upprättad av:

Läs mer

Kust och hav. Samordning. Strategi. miljögifter i fiskk. åtgärder. ifråga. studeras är. Undersökningstyp. beskriva. ng för miljöövervakningg

Kust och hav. Samordning. Strategi. miljögifter i fiskk. åtgärder. ifråga. studeras är. Undersökningstyp. beskriva. ng för miljöövervakningg f 1 Programområde: Kust och hav : Metaller och organiska miljögifter i fiskk Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen Syftet är att följa

Läs mer

Organiska miljögifter i fisk från svenska bakgrundslokaler

Organiska miljögifter i fisk från svenska bakgrundslokaler Organiska miljögifter i fisk från svenska bakgrundslokaler John Sternbeck, Lennart Kaj, Mikael Remberger, Anna Palm, Erika Junedahl, Anders Bignert, Peter Haglund, Katrin Lindkvist, Margareta Adolfsson-Erici,

Läs mer

- Mölndalsåns stora källsjö

- Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton

Läs mer

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012 Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten 2012-05-28 Sidan 1 (6) Dnr MBN 2011-001073 Ecos Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och

Läs mer

Säsongsvariation och geografisk variation i koncentrationer av dioxiner, dibensofuraner och dioxinlika PCB:er i strömming från Bottenhavet

Säsongsvariation och geografisk variation i koncentrationer av dioxiner, dibensofuraner och dioxinlika PCB:er i strömming från Bottenhavet Säsongsvariation och geografisk variation i koncentrationer av dioxiner, dibensofuraner och dioxinlika PCB:er i strömming från Bottenhavet Exempel på bildplacering Rapport 009:7 Säsongsvariation och geografisk

Läs mer

Stark ställning i Norr erfarenheter från Marksaneringscenter Norr (MCN) Mats Tysklind

Stark ställning i Norr erfarenheter från Marksaneringscenter Norr (MCN) Mats Tysklind Marksaneringscentrum Norr (MCN) Stark ställning i Norr erfarenheter från Marksaneringscenter Norr (MCN) Mats Tysklind Projektledare för MCN Miljökemi, Umeå Universitet Mats.tysklind@chem.umu.se Risk och

Läs mer

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan

Läs mer

Kust och hav. Samordning. Strategi. miljö, när musslorna utnyttjas. sillgrissla. Det kan. västkust. beskriva. Handlednin Undersökningstyp

Kust och hav. Samordning. Strategi. miljö, när musslorna utnyttjas. sillgrissla. Det kan. västkust. beskriva. Handlednin Undersökningstyp 1 Programområde: Kust och hav : Metaller och organiska miljögifter i blåmussla Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen Syftet är att följa

Läs mer

Interkallibrering av metallanalyser SLU/ITM

Interkallibrering av metallanalyser SLU/ITM Interkallibrering av metallanalyser / Överenskommelse 97, dnr -8-9Mm Report nr 8: Swedish Museum of Natural History Department of Contaminant Research P.O.Box 7 SE- Stockholm Sweden Jämförelse av metallanalyser

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT :8 ISSN -89 www.oresunds-vvf.se SE-8-77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. 8-77 ;

Läs mer

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se Västerås - Insjöhamn Mälarhamnen AB - Flera småbåtshamnar 4000 båtplatser inom kommungränsen i Mälaren 3100 båtplatser kommunala 4 båttvättar

Läs mer

Meddelande nr 2014:26. Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 2010 2013

Meddelande nr 2014:26. Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 2010 2013 Meddelande nr 214:26 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 21 213 2 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 21-213 Meddelande nr 214:26 3 Meddelande nummer 214:26 Referens Carin Lundqvist, vattenenheten,

Läs mer

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån NR U 5115 FEBRUARI 2015 RAPPORT Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet & Niklas Johansson, Melica Biologkonsult Författare: Magnus

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad

PM Kompletterande markundersökning Plinten 1, Karlstad UPPDRAG Plinten 1 Kompletterande MU UPPDRAGSNUMMER 1331623000 UPPDRAGSLEDARE Annika Niklasson UPPRÄTTAD AV Annika Niklasson DATUM Härtill hör Bilaga 1 Bilaga 2 Fältrapport (15 sid) Analysresultat jord

Läs mer

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern MEDDELANDE Datum 2015-01-12 Beteckning Sida 1/3 Enligt sändlista Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern Kompletterande analyser har bekräftat att det förekommer halter av dioxin i sik

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

Miljöprojekt Gusum. Biologiska undersökningar i Yxningen, Gusumsån, Byngaren och Strolången

Miljöprojekt Gusum. Biologiska undersökningar i Yxningen, Gusumsån, Byngaren och Strolången Biologiska undersökningar i Yxningen, Gusumsån, Byngaren och Strolången Ingemar Abrahamsson Mikael Christensson Ulf Ericsson Martin Liungman Robert Rådén Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35

Läs mer

Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm

Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm av Pasi Peltola Innehållsförteckning PROVTAGNING OCH ANALYS 3 RESULTAT

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet Rapport Nr 11141404 Sida 1 (2) Provets märkning : 1-1, 0-0.05 SS-EN 12880 Torrsubstans 23.0 % +/-10% SS-EN ISO 11885-1 Arsenik, As 4.3 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885-1 Bly, Pb 21 mg/kg TS +/-20-25%

Läs mer

Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002. Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002. Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002 Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Sammanfattning Metallhalterna i Aspens ytsediment är låga

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg

Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg Lars Barregård Överläkare, professor Göteborg den 9 oktober 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets-

Läs mer

Utvärdering av metodik för åldersbestämning av sill och strömming

Utvärdering av metodik för åldersbestämning av sill och strömming Utvärdering av metodik för åldersbestämning av sill och strömming Överenskommelse 212 11, dnr 235-3366-Mm Rapport nr 11:211 Swedish Museum of Natural History Department of Contaminant Research P.O.Box

Läs mer

Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts

Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts Journalnr A001181-11 8468075-1797483 Provtagare/referens Djup Linda Sohlman 0,6-1,2 m Provets märkning 145594_50, BP 23_34 11-02-08 Analysrapport klar 11-02-23 Sida 1 (2) Bensen Toluen Etylbensen M/P/O-Xylen

Läs mer

Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön

Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön LIVSMEDELSVERKET PRELIMINÄR RISKVÄRDERING 1 (5) Risk- och nyttovärderingsenheten Senior risk- och nyttovärderare 2014-10-07 Dnr 1735/2014 Emma Ankarberg, UV/RÅ Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön

Läs mer

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Sammanställning fältnoteringar och analyser Bilaga 1.1 Sammanställning fältnoteringar och analyser Kommentarer: Analyser: Uppdragsnr: 10200511 1. Preliminär geoteknisk benämning enligt SGF:s beteckningssystem. ORGNV=BTEX, fraktionerade alifter,

Läs mer

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt?

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Lars Förlin, Åke Larsson, Niklas Hanson & Jari Parkkonen, Göteborgs universitet Elisabeth Nyberg, Suzanne Faxneld & Anders Bignert, Naturhistoriska riksmuseet

Läs mer

Kontrollprogram för sikfisket i Vänern och Vättern avseende dioxinlika ämnen

Kontrollprogram för sikfisket i Vänern och Vättern avseende dioxinlika ämnen NR C 100 APRIL 2015 RAPPORT Kontrollprogram för sikfisket i Vänern och Vättern avseende dioxinlika ämnen Magnus Karlsson Författare: Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Medel från: Svenska Insjöfiskarenas

Läs mer

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014 Rapport nr 17/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljöhygieniker Thomas Lundh Kemist Christian

Läs mer

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor, delprojektledare Miljö 1. Lägesrapport 2. Tekniska problem och lösningar Var ska man muddra och hur mycket? Hur hanterar man spillet vid muddring

Läs mer

Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen.

Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen. Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen. Slutrapport 2003-09-01 Ulf Järnberg Katrin Holmström ITM, Stockholms Universitet

Läs mer

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Bayer CropScience UPPDRAGSNUMMER 1275544 Avgränsning av förorenat område E SLUTGILTIG MALMÖ 1 (30) Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 www.sweco.se

Läs mer

Screening av dioxiner och dioxinlika ämnen i bröstmjölk, fet fisk och annan mat

Screening av dioxiner och dioxinlika ämnen i bröstmjölk, fet fisk och annan mat Screening av dioxiner och dioxinlika ämnen i bröstmjölk, fet fisk och annan mat Halter av polyklorerade naftalener (PCN), bromerade dioxiner och furaner (PBDD/F), klorerade dibensotiofener samt klorerade

Läs mer

Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH, PBDE-HBCD, PFAS och stabila isotoper i ägg från havsörn 2015 Överenskommelse Nr

Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH, PBDE-HBCD, PFAS och stabila isotoper i ägg från havsörn 2015 Överenskommelse Nr Sakrapport Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH, PBDE-HBCD, PFAS och stabila isotoper i ägg från havsörn 2015 Överenskommelse Nr 2213-15-019 Peter Hellström Naturhistoriska riksmuseet Rapport

Läs mer

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun Uppdragsnr: 10171588 1 (5) PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun I detta PM beskrivs kortfattat den provtagning som utförts av WSP på uppdrag av Skanska Sverige

Läs mer

Pågående hälsorelaterad miljöövervakning. Och en del om vad som görs inom andra programområden

Pågående hälsorelaterad miljöövervakning. Och en del om vad som görs inom andra programområden Pågående hälsorelaterad miljöövervakning Och en del om vad som görs inom andra programområden Redovisningen kommer i möjligaste mån att göras enligt följande: Luftföroreningar exponeringsstudier Vad görs

Läs mer

SGU. Undersökning av Välens miljökemiska och biologiska status 2012. Marina Magnusson, Ingemar Cato, Annelie HIlvarsson, & Jonatan Hammar

SGU. Undersökning av Välens miljökemiska och biologiska status 2012. Marina Magnusson, Ingemar Cato, Annelie HIlvarsson, & Jonatan Hammar SGU Sveriges geologiska undersökning Geological Survey of Sweden Undersökning av Välens miljökemiska och biologiska status 2012 Marina Magnusson, Ingemar Cato, Annelie HIlvarsson, & Jonatan Hammar Undersökning

Läs mer

Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund

Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund Underlag för tillståndsansökan av underhållsmuddring Toxicon Rapport 001-15 LANDSKRONA JANUARI 2015 Sedimentundersökning i Borstahusens hamn Fredrik

Läs mer

PM 2013:07. Miljögifter i Kolbäcksåns avrinningsområde. Bilaga 1. Miljöenheten Anita Lundmark

PM 2013:07. Miljögifter i Kolbäcksåns avrinningsområde. Bilaga 1. Miljöenheten Anita Lundmark PM 213:7 Bilaga 1 Miljögifter i Kolbäcksåns avrinningsområde Miljöenheten Anita Lundmark Länsstyrelsen Dalarna Tfn 23-81 www.lansstyrelsen.se/dalarna Postadress 79184 Falun Fax 23 813 86 dalarna@lansstyrelsen.se

Läs mer

Resultatrapport till Miljöövervakningen: Organiska miljögifter i bröstmjölk från Göteborg 2001

Resultatrapport till Miljöövervakningen: Organiska miljögifter i bröstmjölk från Göteborg 2001 2002-10-31 Marie Aune, Lars Barregård, Annika Claesson, Per Ola Darnerud Resultatrapport till Miljöövervakningen: Organiska miljögifter i bröstmjölk från Göteborg 2001 Avtalsnr: 219 0108 Utförare: Livsmedelsverket

Läs mer

Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden?

Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Spåra källor till dagvattenföroreningar och samtidigt uppskatta tillskottsvattentillflöden? Jonathan Mattsson 1, Ann Mattsson 2, Fredrik Davidsson 2 1 Stadens Vatten LTU 2 GRYAAB Avloppsvatten som informationskälla

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Metaller i vallgravsfisk 2012

Metaller i vallgravsfisk 2012 ISBN nr: 1401-2448 R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo

Läs mer

Miljömedicinsk riskbedömning med avseende på konsumtion av analyserade vegetabilier, fisk och kräftor från Gusum

Miljömedicinsk riskbedömning med avseende på konsumtion av analyserade vegetabilier, fisk och kräftor från Gusum Miljömedicinsk riskbedömning med avseende på konsumtion av analyserade vegetabilier, fisk och kräftor från Gusum Foto: Ingela Helmfrid, vy över höjden norr om nya bruket vid Gräsdalen, maj 2005. Yrkes-

Läs mer

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Kapitel 1. Beskrivning av avrinningsområdet E. befolkning, andel jordbruk, utsläppskällor, värdefulla vatten Varför ser det ut så här? Kap. 2 Miljöproblem i ytvatten

Läs mer

SGU. Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden

SGU. Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden AB Lilla Bommen 6 411 4 GÖTEBORG Tel: [+46] 31 7 82 3 Fax: [+46] 31 7 82 31 http://www.golder.se SGU Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden Rapport Slutversion Datum:

Läs mer

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3 Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt

Läs mer

Hälsoeffekter, cocktaileffekter och riskbedömning

Hälsoeffekter, cocktaileffekter och riskbedömning Hälsoeffekter, cocktaileffekter och riskbedömning Kemikaliesamhället Hälsoeffekter Riskbedömning av kemiska blandningar Magnus Engwall, professor i ekotoxikologi Forskningscentrum MTM Organiska miljögifters

Läs mer