Meddelande nr 2014:26. Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Meddelande nr 2014:26. Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 2010 2013"

Transkript

1 Meddelande nr 214:26 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län

2 2

3 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län Meddelande nr 214:26 3

4 Meddelande nummer 214:26 Referens Carin Lundqvist, vattenenheten, Naturavdelningen. November, 214 Kontaktperson Carin Lundqvist, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Direkttelefon: , e-post: Webbplats Fotografier Länsstyrelsen i Jönköpings län och Smålandsbilder Kartmaterial Lantmäteriet och Länsstyrelsen i Jönköpings län ISSN ISRN LSTY-F-M 14/26--SE Upplaga 5 exemplar. Tryckt på Länsstyrelsen i Jönköpings län, 214 Miljö och återvinning Rapporten är tryckt på miljömärkt papper Länsstyrelsen i Jönköpings län 214 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 7 Inledning Innehåll Metoder Provtagning och analyser Redovisning av resultat Vattendirektivsämnen Bakgrund Provtagningslokaler och matris Resultat och diskussion Metaller Bromerade difenyletrar polyaromatiska kolväten ftalater och fenoler Diklordifenyltrikloretan (DDT), polyklorerade bifenyler (pcb) och dioxiner... 2 passiva provtagare Slutsats Doftämnen Bakgrund Provtagningslokaler och matris Resultat och diskussion Slutsatser Komplexbildande ämnen Bakgrund Provtagningslokaler och matris Resultat och diskussion Slutsatser TPPO, TMDD, TCEP samt fenoler Bakgrund Provtagningslokaler och matris Resultat och diskussion Slutsatser Tennorganiska ämnen Bakgrund Provtagningslokaler och matris Resultat och diskussion Slutsats Pyritioner Bakgrund Provtagningslokaler och matris Resultat och diskussion... 4 Slutsats Prioriterade ämnen kandidater Bakgrund Undersökta Ämnen

6 Provtagningslokaler och matris Resultat och diskussion Slutsats Metaller i abborre... 5 Bakgrund... 5 Provtagningslokaler och matris... 5 Resultat och diskussion Slutsats Metaller i vatten Bakgrund Provtagningslokaler och matris Resultat och diskussion Slutsats Bekämpningsmedel Bakgrund Provtagningslokaler och matris Resultat och diskussion Slutsats Slam 1995 till Bakgrund Provtagningslokaler och metod Resultat och diskussion Kadmium Kvicksilver Bly Krom Nickel Koppar Zink Nonylfenol Slutsats Sammanfattning per huvudavrinningsområde Emån Lagan Motala Ström... 9 Nissan Referenser Bilaga 1- Terminologi Bilaga 2 - Provtagningslokaler Bilaga 3 - Riktvärden för bekämpningsmedel Bilaga 4 - Vattendirektivsämnen... 1 Bilaga 5. Analysresultat Vattendirektivsämnen Bilaga 6. Analysresultat Doftämnen och komplexbildare Bilaga 7. Analysresultat TPPO, TCEP, TMDD och fenoler Bilaga 8. Analysresultat Tennorganiska ämnen och Pyritioner Bilaga 9. Analysresultat Prioriterade ämneskandidater Bilaga 1. Analysresultat Bekämpningsmedel

7 Sammanfattning Mängden kemikalier som vi använder idag har ökat kraftigt de senaste årtiondena. Stor kunskapsbrist finns angående många kemikaliers miljöpåverkan och om förekomsten ute i miljön. Ett sätt att ta reda på mer om spridning och förekomst av kemikalier i miljön är genom så kallade screeningundersökningar. Screening av miljögifter innebär att förekomsten av ett stort antal ämnen i ett område eller att ett urval av ämnen vid ett stort antal lokaler undersöks. Naturvårdsverket väljer varje år ut ett antal ämnen eller ämnesgrupper som skall ingå i den nationella screeningen. Den nationella screeningen utökas med att antal regionala lokaler för de ämnen som bedöms vara intressanta för länet. I Jönköpings län har miljögifter analyserats förutom via screeningsundersökningar även inom arbetet med vattenförvaltningen 1. Ämnenas egenskaper och användningsområden avgör i vilka lokaler och matriser (sediment, vatten eller biota) som de undersöks. Hydrofoba ämnen, det vill säga fettlösliga ämnen, förekommer oftast bundna till partiklar i sediment eller anrikas i biota. Det är därför mer lämpligt att mäta dessa ämnen i sediment eller biota än i vatten, medan vattenlösliga ämnen lämpligast mäts i vatten. Under åren analyserades mer än 15 ämnen vid cirka 7 lokaler. Knappt 1 av dessa ämnen påträffades i länet men i allmänhet i låga halter. En sammanfattning av de ämnen som detekterats vid någon av lokalerna visas i tabell 1-3. Samtliga analysresultat redovisas i bilaga 5-1. I tabellerna är de ämnen som förekom i höga halter (jämfört med gränsvärden eller medianvärden) röd- eller orangemarkerade. Om dessa ämnen förekommer i höga halter i utgående avloppsvatten, ytvatten, sediment eller fisk bör de undersökas ytterligare. Det behöver inte innebära en risk för effekter i miljön även om ett ämne förekommer i halter över gränsvärden i utgående avloppsvatten. Utspädningen i mottagande recipienter kan medföra att halten i recipienten inte överstiger gränsvärden. PFOS, DTPA, TBT, nonylfenol, nickel och zink är ämnen som förekommer i halter över gränsvärden eller mycket över medianhalten för landet. Dessa ämnen bör undersökas vidare. 1 EUs Ramdirektiv för vatten: 7

8 Tabell 1. Sammanfattning av de doftämnen, komplexbildare, TPPO, TCEP, TMDD, fenolära ämnen och pyritioner som detekterades i utgående avloppsvatten och i ytvatten. Endast ämnen som har detekterats vid minst en lokal i länet redovisas. Grått= under rapporteringsgränsen, grönt= låga halter jämfört med gränsvärden/medianhalter, gult= över medianhalterna för landet, orange= i närheten av gränsvärden eller mycket över medianhalten, rött= över gränsvärden. Tomma rutor= ingen mätning har gjorts. Vetlanda ARV Simsholmens ARV Gislaved ARV Huskvarna ARV Eksjö ARV Nässjö ARV Tranås ARV Hultsfreds ARV Bankeryd ARV Gränna ARV Gnosjö ARV Torsjöån Anderstorpaån Vetlandabäcken Emån ned Vetlanda Pauliströmsån Storgölen Munksjön Vättern Ämnen Utgående Utgående Utgående Utgående Utgående Utgående Utgående Utgående Utgående Utgående Utgående Ytvatten Ytvatten Ytvatten Ytvatten Ytvatten Ytvatten Ytvatten Ytvatten OTNE Myskketon Acetyl cedren Galaxolid Tonalid Galaxolid lactone EDTA NTA DTPA ADA TPPO TMDD TCEP Oktylfenol Nonylfenol PSA ZnPyr 8

9 Tabell 2. Sammanfattning av de doftämnen, komplexbildare, fenolära ämnen och tennorganiska ämnen som detekterades i sediment och slam. Endast ämnen som har detekterats vid minst en lokal i länet redovisas. Grått= under rapporteringsgränsen, grönt= låga halter jämfört med gränsvärden/medianhalter, gult= över medianhalterna för landet, orange= i närheten av gränsvärden eller mycket över medianhalten, rött= över gränsvärden. Tomma rutor= ingen mätning har gjorts. Simsholmen ARV Huskvarna ARV Bankeryd ARV Gränna ARV Vetlanda ARV Kvarnarpasjön Lilla Bellen Huskvarna hamn 3 m utanför H.hamn Jönköpings hamn Domsands hamn S. Visingsö (djuphåla) Omberg Djuphåla St. Aspö djuphåla Tranås hamn Sommen djuphåla Ryssbysjön Bolmstad hamn Hästhultasjön S. Bolmens djuphåla Ämnen Slam Slam Slam Slam Slam Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment OTNE Acetyl cedren Galaxolid Tonalid Galaxolid lactone EDTA NTA Oktylfenol Nonylfenol Monobutyltenn Dibutyltenn Tributyltenn Monooktyltenn Monofenyltenn Difenyltenn Trifenyltenn 9

10 Tabell 3. Sammanfattning över vattendirektivsämnen och förslag till vattendirektivsämnen som har detekterats vid minst en lokal i vatten (V), fisk (F) eller i sediment (S). Grått=under rapporteringsgränsen, grönt=låga halter jämfört med gränsvärden, gult=uppmätta halter men gränsvärden saknas, orange=över norska gränsvärden eller mycket över medianvärdet, rött=över svenska gränsvärden. Tomma rutor= ingen mätning har gjorts. Hästhultasjön Ryssbysjön Skärvsjö Kvarnarpasjön Sjunnendammen Vetlandabäcken Vättern Munksjön Hären Vidöstern Bolmen Sjunnendammen Ämnen S S S S S S F F F F F F 4-tert-oktylfenol 4-nonylfenol Naftalen Acenaftylen Fluoren Fenantren Antracen Fluoranten Pyren Bens(a)antracen Krysen Bens(b)fluoranten Bens(k)fluoranten Bens(a)pyren Dibens(ah)antracen Benso(g,h,i)perylen Indeno(123cd)pyren Dimetylftalat Butylftalat DEHP MBT DBT TBT PBDE HBCD PFOS PCDD/F + PCB 1

11 Tabell 4. Sammanfattning över vattendirektivsämnen och förslag till vattendirektivsämnen som har detekterats vid minst en lokal i vatten (V), passiva provtagare (P) eller i sediment (S). Grått=under rapporteringsgränsen, grönt=låga halter jämfört med gränsvärden, gult=uppmätta halter men gränsvärden saknas, orange=över norska gränsvärden eller mycket över medianvärdet, rött=över svenska gränsvärden. Tomma rutor= ingen mätning har gjorts. Sjunnendammen Vetlandabäcken Anderstorpsån Gnosjöån Nässjöån Svartån nedströms Tranås ARV Lillån nedströms Bankeryd ARV Munksjön Lagan ned Värnamo Bolmen Torsjöån Emån nedströms Vetlanda Emån (Kvillsfors) Ämnen S S V V V P P P P P P P P Cd Hg Ni Pb Zn PCB7 PCB (dioxinlika) Diklofenak Terbutryn Diklorvos Mer att läsa om tidigare screeningundersökningar finns i: Screening av miljögifter i Jönköpings län 27 29, Meddelande 211:37, Länsstyrelsen i Jönköpings län 211. Screening av miljögifter i Jönköpings län 24 26, Meddelande 28:1, Länsstyrelsen i Jönköpings län 28. Screening av miljögifter i Jönköpings län 22 23, Meddelande 24:47, Länsstyrelsen i Jönköpings län

12 Inledning Mängden kemikalier som vi använder idag har ökat kraftigt de senaste decennierna. Kunskapen om dessa kemikaliers miljöpåverkan och om förekomsten ute i miljön är i många fall bristfällig. Miljömålet en giftfri miljö är framtaget för att begränsa förekomsten av ämnen i miljön, som har skapats i eller utvunnits av samhället, som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Miljömålet bedöms som mycket svårt att nå till 22 (1). Screening av miljöfarliga ämnen kan användas för att följa upp miljömålet och för att upptäcka nya ämnen som kan vara potentiella miljögifter (se faktaruta). Resultat från screeningundersökningar kan även användas för att uppfylla krav från andra nationella och internationella direktiv till exempel ramdirektivet för vatten (se faktaruta), marina direktivet med flera. Faktaruta: Miljögift Miljögifter är ett samlingsnamn för kemiska ämnen som är skadliga för den yttre miljön och giftiga för levande organismer. Risken för negativa effekter ökar om ämnena är långlivade (persistenta) och om de kan tas upp av organismer och anrikas i vävnader och uppåt i näringskedjan, så kallad bioackumulering och biomagnifikation. Beroende på miljögifternas persistens kan de spridas långväga i miljön. Många av de mest kända miljögifterna, till exempel PCB och DDT, är fettlösliga och långlivade organiska ämnen. Problemen med miljögifter började uppmärksammas på 196-talet och åtgärder för att förhindra spridning och användning av vissa ämnen infördes. Antalet kemiska ämnen som vi använder idag ökar och trots att kemikalielagstiftningen idag har förbättrats så är kunskapen om flertalet av de kemiska ämnen som används idag otillräcklig. För förklaring av termer och begrepp se bilaga 1 (terminologi). Screening av miljögifter innebär att förekomsten av antingen ett stort antal ämnen i ett område eller att ett urval av ämnen vid ett stort antal lokaler undersöks. Syftet är att få en bild av föroreningssituationen för att vid behov kunna inkludera ämnet eller ämnesgrupperna i den löpande miljöövervakningen eller för att sätta in åtgärder för att begränsa riskerna. Naturvårdsverket väljer varje år ut ett antal ämnen eller ämnesgrupper som skall ingå i den nationella screeningen. Länsstyrelsen väljer sedan ut de ämnen som anses intressanta för regional del och den nationella screeningen förtätas med ett antal relevanta regionala lokaler. I Jönköpings län har länsstyrelsen, kommuner, Emåförbundet, Lagans vattenråd, Nissans vattenråd samt Vätternvårdsförbundet varit med och finansierat den regionala screeningen. Ämnenas egenskaper och användningsområden avgör i vilka lokaler och matriser (sediment, vatten eller biota) som de undersöks. Hydrofoba ämnen, det vill säga fettlösliga ämnen, förekommer oftast bundna till partiklar i sediment eller anrikas (bioackumuleras) i biota. Därför är det mer lämpligt att mäta dessa ämnen i sediment eller biota än i vatten, medan vattenlösliga ämnen lämpligast mäts i vatten. För undersökning av miljögiftsinnehåll i biota används oftast fisk eller musslor. I sediment kan ämnen ansamlas under en lång tid och genom att undersöka olika djup i sediment kan man få en bild av hur föroreningssituationen har förändras med tiden. Ämnen som har många användningsområden och som nyttjas både i hushåll och inom industri undersöks lämpligast i avloppsvatten eller slam från reningsverk. För att studera 12

13 spridningen till miljön från reningsverken undersöks vatten eller sediment från närliggande recipienter. Ämnen med mer begränsad användning, till exempel inom specifika verksamheter, analyseras i vatten, sediment eller biota i närheten av källorna. Innehåll I denna rapport redovisas resultat ifrån följande undersökningar: Regionala screeningundersökningar Miljögifter i fisk Inom den regionala miljöövervakningen av miljögifter (29 214) ingår detta delprogram. I abborrar från ett antal utvalda sjöar analyseras metaller i lever vart femte år. Kvalitét i avloppsslam är ett annat delprogram inom den regionala miljöövervakningen. Syftet med delprogrammet är att sammanställa och utvärdera ett urval av de avloppsslamdata som tas fram via kommunernas egenkontroll. Verifierande provtagningar - Inom arbetet med ramdirektivet för vatten bedöms den kemiska och ekologiska statusen i länets vattenförekomster bland annat beroende på halter av miljögifter. Det är stor brist på underlag för denna bedömning och därför har ett antal provtagningar genomförts i länet för att verifiera statusklassningen. Bekämpningsmedel - En pilotstudie genomfördes 212 i ett jordbruksintensivt område. Bekämpningsmedel analyserades vid fyra tillfällen under perioden juni-juli. Faktaruta: Ramdirektivet för vatten År 2 antog medlemsländerna i EU ramdirektivet för vatten (3). Direktivet syftar till att förbättra statusen i våra vatten. Vattendirektivet införlivades i svensk lagstiftning 24 och Sverige delades upp i fem vattendistrikt. Det vatten som avses i direktivet är allt vatten men av praktiska skäl så har man delat upp grundvatten, ytvatten (sjöar och vattendrag) och kustvatten i vattenförekomster. Vattenförekomsternas nuvarande status har bestämts genom att undersöka ett antal biologiska och kemiska parametrar i förekomsterna. Målet (miljökvalitetsnormen) är att alla vattenförekomster, oavsett nuvarande status, skall uppnå god status 215. Vissa vattenförekomster har dock fått tidsfrister till 221 eller 227 på grund av att det anses som tekniskt omöjligt att uppnå god status till 215. Arbetet med vattendirektivet sker i sexårscykler, den första cykeln avslutades i december 29 då miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram fastställdes av Sveriges fem vattenmyndigheter (2). 13

14 Metoder Provtagning och analyser Provtagningen i fält har utförts av kommuner, Emåförbundet, Lagans vattenråd, Nissans vattenråd, Vätternvårdsförbundet eller av Länsstyrelsen i Jönköping under perioden Provtagningen utfördes efter instruktioner från Naturvårdsverket och anlitade konsulter. Provtagning för analys av prioriterade ämnen inom vattenförvaltningen utfördes av länsstyrelsen i Jönköpings län samt Emåförbundet och proverna analyserades av ALS Scandinavia. Screeningen av doftämnen, komplexbildande ämnen, TPPO, TMDD, TCEP samt fenoler samordnades av WSP Environmental och analyserna utfördes av ALS Scandinavia. Tennorganiska ämnen analyserades av ALS Scandinavia. Screeningen av pyritioner utfördes av IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Undersökningen av prioämneskandidater och metaller samordnades av Sweco Environment AB. Analyserna utfördes av olika Europeiska laboratorier. Analyser av metaller i abborre utfördes av ALS Scandinavia. Provtagningen av bekämpningsmedel utfördes av Länsstyrelsen och proverna analyserades av ALS Scandinavia. Provtagningslokalerna i Jönköpings län redovisas i respektive avsnitt för varje ämne/ämnesgrupp samt i en sammanställning i bilaga 2. Karta över lokalerna i Emåns avrinningsområde finns under avsnitt Sammanfattning per huvudavrinningsområde Emån. Redovisning av resultat De ämnen eller ämnesgrupper som har analyserats i Jönköpings län och i Emåns avrinningsområde redovisas ämnesvis/gruppvis i rapporten. De uppmätta halterna jämförs med gränsvärden och med medianhalter beräknade på halter uppmätta nationellt. De nationella medianhalterna är beräknande på samtliga värden inklusive halter under rapporteringsgränsen. Samtliga analysresultat från screeningen i Jönköpings län redovisas i bilaga 5-1. I rapporten redovisas även resultat från provtagning av vattendirektivsämnen, metallhalter i abborre, bekämpningsmedel samt resultat från provtagningar av slam. Resultaten från den nationella och den regionala screeningen rapporteras in till IVL Svenska Miljöinstitutet AB som är nationell datavärd för miljögifter. Data från miljögiftsundersökningar hittas på IVL s webbplats (33). Faktaruta: Gränsvärden Det finns olika typer av gränsvärden framtagna för skilda syften. Inom vattendirektivet finns det angivet 33 stycken prioriterade ämnen där det finns EU-gemensamma gränsvärden (EQS, Environmental Quality Standards) och nationella gränsvärden (klassgränser) för vissa särskilt förorenande ämnen (SFÄ). EQS och klassgränser är effektbaserade gränsvärden, vilket betyder att om uppmätta halter överskrider gränsvärdena så finns det risk för effekter i miljön. EQS är främst framtagna för vatten men nationella gränsvärden för sediment och/eller biota kan användas vid behov. Triggervärden betyder i denna rapport omräknade gränsvärden från vattenfas till sediment eller biota. Förutom dessa gränsvärden finns det gränsvärden framtagna för andra syften, till exempel för arbete med förorenade områden, marina direktiv och hälsobaserade gränsvärden. 14

15 Vattendirektivsämnen Bakgrund År 2 antog medlemsländerna i EU ramdirektivet för vatten (vattendirektivet) och det införlivades i svensk lagstiftning 24 (3). Direktivet syftar till att förbättra statusen i allt vårt vatten. För att bedöma tillståndet i våra vatten undersöks den biologiska och den kemiska ytvattenstatusen i utpekade vattenförekomster. Kemisk status bygger på halter av 33 stycken utpekade ämnen eller ämnesgrupper (prioriterade ämnen) samt åtta ytterligare substanser (bilaga 4). Listan över prioriterade ämnen revideras ungefär var fjärde år. Under sommaren 213 beslutades det att ytterligare 12 ämnen skall inkluderas till listan över prioriterade ämnen (4). För de prioriterade ämnena finns EU-gemensamma gränsvärden (Environmental Quality Standards, EQS) som inte får överskridas (4). Gränsvärdena är i de flesta fall satta för vattenfas, men vissa av ämnena har gränsvärden för biota (fisk eller mussla). Nationella gränsvärden för andra matriser får fastställas vid behov. Om halterna av ett eller flera ämnen i en vattenförekomst överskrider gränsvärdet för ämnet sänks statusen i vattenförekomsten och åtgärder måste därmed vidtas för att förbättra statusen. Statusklassningen 29 resulterade i att ett antal vattenförekomster bedömdes till att de inte uppnår god kemisk status med avseende på ett eller flera ämnen eller att vattenförekomsten riskerar att inte uppnå god kemisk status på grund av att påverkanskällor finns i närheten av vattenförekomsten. För att säkerställa bedömningen av vattenförekomsternas status gjordes ett antal verifierande undersökningar 21 och 211. Provtagningslokaler och matris Prioriterade ämnen analyserades i vatten vid fyra lokaler, i passiva provtagare vid två lokaler samt i sediment vid sex lokaler (Tabell 4 och Figur 1). Undersökningarna gjordes 21 och 211. Tabell 4. Provtagningslokaler och matriser i undersökningen av prioriterade ämnen Lokaler Ytvatten Sediment Passiva provtagare Anderstorpsån Gnosjöån Götarpsån Hästhultasjön Kvarnarpasjön Nässjöån Ryssbysjön Sjunnendammen Skärvsjö Vetlandabäcken 15

16 4 Ryssbysjön Nässjöån Kvarnarpasjön Skärvsjö Götarpsån Gnosjöån Hästhultasjön Sjunnendammen Vetlandabäcken (damm) Anderstorpsån Kilometer Figur 1. Provlokaler för vattendirektivsämnen i Jönköpings län. Resultat och diskussion Vid de olika lokalerna analyserades ett urval av de prioriterade ämnena. Urvalet baserades på kunskap om ämnenas egenskaper samt relevans för de olika lokalerna. Här presenteras data för de ämnen som förekom i mätbara halter. Mätdata för samtliga analyserade ämnen finns i bilaga 4. METALLER Kadmium, nickel, kvicksilver och bly tillhör gruppen prioriterade ämnen. EU-gemensamma gränsvärden (EQS) för dessa metaller är framtagna för vattenfas förutom för kvicksilver där EQS-värdet är satt för biota. Krom, zink och koppar har utpekats som så kallade särskilt förorenade ämnen (SFÄ) i Sverige och nationella gränsvärden har föreslagits. Metallerna mättes i sediment och i vattenprov. Aktuella gränsvärden presenteras i Tabell 5. Tabell 5. Gränsvärden för metaller i vatten och sediment. Enhet Cd Ni Pb Hg Cu Cr Zn Vatten µg/l,8 -,25 4 1,2, Sediment mg/kg TS 2, ,52 84,

17 Resultatet från provtagningar av metaller i vatten presenteras i Figur 2. I Anderstorpsån, Götarpsån och i Gnosjöån (samtliga lokaler ligger inom Anderstorpsåns avrinningsområde) förekom nickel över gränsvärdet på 4 µg/l. Zinkhalterna vid samma lokaler ligger över gränsvärdet för zink (3 µg/l). Övriga metallhalter förekom inte i halter över respektive gränsvärde. Anderstorpsåns avrinningsområde har hög metallbelastning både genom pågående verksamheter och genom flera förorenade områden. De höga halterna av nickel gör att statusen för vattenförekomsterna inom Anderstorpsåns avrinningsområde har bedömts till att de inte uppnår god kemisk status med avseende på nickel. För att förbättra statusen krävs åtgärder mot belastningen av nickel. Metaller analyserades även i sediment i Hästhultasjön, Ryssbysjön, Skärvsjö och Kvarnarpasjön (Figur 3). Halterna av bly i Hästhultasjön och i Skärvsjö var 143 respektive 216 µg/kg torrvikt, vilket överskrider gränsvärdet på 131 µg/kg torrvikt. I Skärvsjö låg även halten kadmium strax över gränsvärdet. Zinkhalterna i sedimentet var förhöjda i samtliga undersökta sjöar. Halterna av övriga metaller överskrider inte gränsvärden. BROMERADE DIFENYLETRAR Bromerade difenyletrar är en grupp av ämnen som används som flamskyddsmedel i textilier och olika tekniska produkter. Penta-BDE är en kommersiell produkt som innehåller en blandning av olika kongener. Det EU-gemensamma gränsvärdet är framtaget för summan av BDE28, BDE47, BDE99, BDE1, BDE153 och BDE154. Gränsvärdet för BDE i biota är,85 µg/kg våtvikt, i vatten får koncentrationen inte överstiga,14 µg/l. PBDE är förbjudet i elektroniska produkter från och med 26. PBDE är svårnedbrytbart och kan transporteras långa vägar i luft. Det kan därför vara svårt att hitta källor till höga halter av PBDE. Möjliga spridningsvägar förutom luftnedfall är från avfallsupplag och via reningsverk. 6 Koncentration (µg/l) Cd µg/l Cr µg/l Cu µg/l Hg µg/l Ni µg/l Pb µg/l Zn µg/l 1 Figur 2. Uppmätta halter av metaller i vatten i Anderstorpaån, Gnosjöån, Götarpsån samt Nässjöån. Proverna är tagna 21 och

18 Koncentration (mg/kg TS) Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn Hästahultasjön Ryssbysjön Skärvsjö Kvarnarpasjön Figur 3. Uppmätta halter av metaller i Hästhultasjön, Ryssbysjön, Skärvsjö och Kvarnarpasjön. Proverna är tagna i ytsediment 211. Bromerade difenyletrar analyserades i vatten 21 och 211 i Anderstorpaån, Gnosjöån, Götarpsån samt Nässjöån (Figur 4). Endast en av kongenerna fanns i mätbara halter 21 (BDE 99), halterna var dock mycket låga. Vid analysen 211 uppmättes dekabde i en halt på,26 µg/l i Gnosjöån. DekaBDE analyserades inte 21. Inga andra BDE-kongener påvisades 211, men rapporteringsgränsen 211 låg högre än de uppmätta halterna av PBDE 21. Samtliga halter i de två undersökningarna ligger mycket under gränsvärdet för PBDE. Koncentration (µg/l),14,12,1,8,6,4,2 BDE 99 PBDE, summa 28,47,99,1,153,154 Anderstorpsån 21 Gnosjöån 21 Götarpsån 21 Figur 4. Uppmätta halter av BDE i Anderstorpaån, Gnosjöån och Götarpsån. Proverna är tagna i vatten 21. POLYAROMATISKA KOLVÄTEN Polyaromatiska kolväten (PAH) är en grupp ämnen som finns i stenkol och petroleumprodukter samt kan bildas vid förbränning av organiskt material. På grund av hälsorisker vid exponering för PAHer är flera av dessa prioriterade ämnen inom vattenförvaltningen. EUgemensamma gränsvärden finns för antracen (vatten), fluoranten (vatten och biota) och naftalen (vatten). Bens(a)pyren fungerar som markör för fem PAHer (bens(a)pyren, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(g,h,i)perylen och indeno(1,2,3-cd)pyren). Gränsvärde finns för vatten och biota (kräftdjur och blötdjur). Nationellt framtagna gränsvärden i sediment finns för antracen och fluoranten. För övriga PAHer finns inga svenska bedömningsgrunder, men för en övergripande jämförelse finns det norska bedömningsgrunder 2 (5). 2 Länk till de norska bedömningsgrunderna: 18

19 Polyaromatiska kolväten analyserades i sediment i fyra sjöar 211. Resultaten visas i Figur 5. Antracen förekom över det svenska gränsvärdet på,24 mg/kg torrvikt i sediment i Skärvsjö och i Kvarnarpasjön. Antracen kan ingå i kreosot, koltjära och färger. Antracen kan även bildas vid ofullständig förbränning av fossila bränslen och trä. Spridningen sker ofta via luft vilket kan komplicera källspårningen. Sediment från Hästhultasjön och Skärvsjö hade höga halter av många PAHer. Halterna överskrider de norska bedömningsgrunderna (5). Även i Ryssbysjön och Kvarnarpasjön förekom halter av PAHer över norska gränsvärden. Koncentration (mg/kg TS) 3 2,5 2 1,5 1,5 Hästahultasjön Ryssbysjön Skärvsjö Kvarnarpasjön naftalen acenaftylen fluoren fenantren antracen fluoranten pyren bens(a)antracen krysen bens(b)fluoranten bens(k)fluoranten summa 2 PAHer (1) bens(a)pyren dibens(ah)antracen benso(ghi)perylen indeno(123cd)pyren Figur 5. Uppmätta halter av polyaromatiska kolväten (PAH) i Hästhultasjön, Ryssbysjön, Skärvsjö och Kvarnarpasjön. Proverna är tagna i ytsediment 211. FTALATER OCH FENOLER Nonylfenol och oktylfenol tillhör gruppen alkylfenoler. Alkylfenoler är stabila och bioackumulerbara och bryts inte ned i reningsverk. De är svagt östrogena och giftiga för fisk och andra vattenlevande arter. 4-nonylfenol är den mest använda alkylfenolen. Den används främst vid tillverkning av nonylfenoletoxilater för användning till rengöringsmedel för industrier och hushåll. Nonylfenol används även i färger, lim, papper, bekämpningsmedel, plast och gummi. Nonylfenol kan förekomma i textilier som importeras från länder utanför EU. I Sverige är det förbjudet sedan 25 att använda nonylfenol och nonylfenoletoxilater i vissa produkter i koncentrationer högre än,1 viktprocent (till exempel i rengöringsmedel). Oktylfenol används i gummi, elektriska komponenter samt i tryckfärg och kan även bildas genom nedbrytning av alkylfenoletoxilater. Den huvudsakliga spridningsvägen för nonylfenol och oktylfenol är via reningsverk eller från punkkällor såsom industrier eller deponier (6,7,8). Ftalater är samlingsnamnet på en grupp ämnen som är baserade på ftalsyra. Ftalater används till största delen som mjukgörare i plast men används även i nagellack, parfym, tätningsmedel, pigment, bindemedel, textilier och i en mängd konsumentprodukter av plast. 19

20 Halten av ftalater i plast varierar men är oftast omkring 3 %. Ftalaterna kan läcka ut från plaster och tas upp av kroppen. Fyra ftalater klassas av EU som reproduktionstoxiska: dietylhexylftalat (DEHP), dibutylftalat (DBP), bensylbutylftalat (BBP) och diisobutylftalat (DIBP). DEHP, DBP och BBP är förbjudna i leksaker och barnavårdsartiklar om halten överskrider,1 procent medan DINP, DIDP och DNOP är förbjudna att använda i leksaker och barnavårdsartiklar som barn kan stoppa i munnen, om halten överskrider,1 procent. DEHP bryts ned relativt lätt i syrerika miljöer men anrikas i sediment speciellt under syrefattiga förhållanden och bioackumuleras i biota. Idag använder många företag diisononylftalat (DINP) istället för DEHP. Denna ftalat ansågs tidigare inte vara toxisk för vattenlevande organismer men data över förekomst i miljön är bristfällig. Ftalater sprids via direktutsläpp till luft, via reningsverk och från fast avfall (6,8,9). Förekomst av ett antal ftalater samt nonylfenol och oktylfenol analyserades i sediment i fyra sjöar 211 (Figur 6). DEHP förekom i samtliga sjöar, högst halter hittades i Kvarnarpasjön (3,7 mg/kg TS). Halterna överskrider inte gränsvärdet på 1 mg/kg torrvikt för DEHP i sediment (1). Oktylfenoler och nonylfenol uppmättes i samtliga sjöar förutom i Skärvsjö. Halterna oktylfenol låg mellan,24,34 mg/kg torrvikt och halterna nonylfenol låg på,71,22 mg/kg torrvikt. Föreslagna gränsvärden för dessa ämnen ligger på,34 mg/kg torrvikt för oktylfenol och,18 mg/kg torrvikt för nonylfenol (1). Halten nonylfenol i Kvarnarpasjön överstiger detta gränsvärde. 4 Koncentration (mg/kg TS) 3,5 3 2,5 2 1,5 1 dimetylftalat di-isobutylftalat di-n-butylftalat di-(2-etylhexyl)ftalat 4-tert-oktylfenol 4-nonylfenoler (tekn blandning),5 Hästahultasjön Ryssbysjön Skärvsjö Kvarnarpasjön Figur 6. Uppmätta halter av ftalater, nonylfenoler och oktylfenoler i Hästhultasjön, Ryssbysjön, Skärvsjö och Kvarnarpasjön. Proverna är tagna i ytsediment 211. DIKLORDIFENYLTRIKLORETAN (DDT), POLYKLORERADE BIFENYLER (PCB) OCH DIOINER Diklordifenyltrikloretan (DDT) är ett insektsgift som introducerades på 194-talet. DDT användes i stor skala på åkrar, men är i de flesta länder förbjuden sedan 197-talet. DDT används fortfarande i tropiska områden för bekämpning av insektsburen malaria och tyfus. Vid rätt användning anses riskerna för miljön som låga. DDT misstänks vara en orsak till äggskaleförtunning hos bland anat havsörn. (6,11,12,13) 2

21 Dioxiner är ett samlingsnamn för polyklorerade dibenzodioxiner (PCDD) och polyklorerade dibenzofuraner (PCDF). Det finns 75 olika PCDD-kongener och 135 PCDFkongener. Kongenerna skiljer sig åt med avseende på antalet kloratomer (mellan 1-8) samt kloratomernas placering i molekylen. Den mest giftiga kongenen är TCDD. Dioxiner bildas oavsiktligt som föroreningar vid bland annat tillverkning av vissa klorföreningar. Användning av impregneringsmedlet pentaklorfenol anses ha varit en stor källa till dioxiner i industriländer. Dioxiner bildas också vid förbränningsprocesser, till exempel vid sopförbränning. En viktig källa var tidigare avloppsvatten från skogsindustrins klorblekningsprocesser. (6,11,12,13) Polyklorerade bifenyler (PCB) är en grupp industrikemikalier som utvecklades på 192- talet. PCB har haft många olika användningsområden till exempel i kondensatorer, transformatorer, värmeväxlare, fogmassor i hus och i färger. Sedan 197-talet har användning av PCB varit förbjuden i Sverige. Det finns 29 enskilda PCB-kongener ( varianter ) som skiljer sig genom antalet kloratomer och deras plats i molekylen. Vissa PCB-kongener är dioxinlika, det betyder att de har en struktur som är mycket lik dioxinernas och verkar via samma mekanismer som dioxinerna i kroppen. (6,11,12,13) PCBer och dioxiner har i olika studier visats sig påverka reproduktionen, immunförsvarets funktion, utvecklingen av centrala nervsystemet (hjärnan), samt orsaka cancer. Exponering för PCB och dioxiner under fosterstadiet kan påverka födelsevikten och eventuellt även påverka risken för infektionssjukdomar samt allergier och astma. Människor får främst i sig PCB och dioxiner via födan och fet fisk är en betydelsefull källa. Livsmedelsverket har tagit fram kostråd för att begränsa exponeringen för bland annat PCB och dioxiner. Barn, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande bör inte äta fet fisk oftare än 2-3 gånger per år (23,11). Halterna DDT och dess metaboliter undersöktes i sediment i de fyra sjöarna 211. DDT förekom inte i mätbara halter, metaboliterna DDD och DDE hittades i sediment från samtliga sjöar (Figur 7). Gränsvärdet för DDT total är,6 mg/kg TS (5).,7 Koncentration (mg/kg TS),6,5,4,3,2 o,p'-ddd p,p'-ddd p,p'-dde,1 Hästahultasjön Ryssbysjön Skärvsjö Kvarnarpasjön Figur 7. Uppmätta halter av DDT och dess metaboliter DDE och DDD i Hästhultasjön, Ryssbysjön, Skärvsjö och Kvarnarpasjön. Proverna är tagna i ytsediment

22 I Kvarnarpasjön analyserades sju PCBer och dioxiner i ytsediment 211. Den sammanlagda halten PCB (summa PCB7) var,83 mg/kg TS (Figur 8). Svenska gränsvärden i sediment saknas för PCB, men halten överskrider det norska gränsvärdet på,17 mg/kg torrvikt. Riktvärdet för PCB för förorenad mark är,2 mg/kg torrvikt (mindre känslig mark, MKM) och,8 mg/kg torrvikt (känslig mark, KM). Dioxinhalterna (,16,18 µg/kg torrvikt) ligger betydligt över det norska gränsvärdet i sediment på,85 ng/kg torrvikt, men överskrider inte riktvärdet varken för MKM eller KM (,2 µg/kg respektive,2 µg/kg torrvikt).,9,8,7 Koncentration,6,5,4,3,2,1 PCB7 (mg/kg TS) summa WHO-PCDD/F-TEQ lowerbound (µg/kg TS) summa WHO-PCDD/F-TEQ upperbound (µg/kg TS) Figur 8. Uppmätta halter av summan för sju PCBer samt summa dioxiner i Kvarnarpasjön. Proverna är tagna i ytsediment 211. PASSIVA PROVTAGARE Passiva provtagare kan användas för att mäta den vattenlösliga fasen av ett ämne. Provtagarna placeras i recipienten under en längre tid (3 4 veckor) och ackumulerar de ämnen som passerar provtagaren. Fördelen med passiva provtagare är att det ger ett medelvärde av föroreningssituationen under den tid som provtagningen pågår och att man kan koncentrera upp låga halter av ämnen till mätbara halter. Nackdelen med passiva provtagare är att det inte finns några gränsvärden framtagna för uppmätta halter med passiva provtagare. Halterna kan dock jämföras med de EU-gemensamma gränsvärdena (EQS) framtagna för vatten (totalhalter) och om uppmätta halter i passiva provtagare ligger över eller i närheten av dessa innebär det att även totalhalten överskrider gränsvärdet. Passiva provtagare användes vid mätningar av de 33 prioriterade ämnena i Anderstorpsån och i Gnosjöån 211. Inget ämne vid provtagningarna i Anderstorpsån eller i Gnosjöån låg över eller i närheten av EQS-värdena. Jämfört med prov tagna med passiva provtagare vid andra undersökningar (regionala och nationella) var halten hexaklorbensen högre i både Anderstorpsån och Gnosjöån. Slutsats I undersökningarna av vattendirektivsämnen var halterna av de flesta ämnena under rapporteringsgränserna eller var låga. Några ämnen förekom dock i halter över eller i närheten av gränsvärden. Halterna av nickel och zink överskred gränsvärdena i Anderstorpsån. 22

23 Andra studier av metaller i Anderstorpsån bekräftar detta resultat. Åtgärder för att sänka metallhalterna i Anderstorpsån krävs. I Hästhultasjön och Skärvsjön hittades bly i sediment över gränsvärdet och i Skärvsjön förekom även kadmium och antracen över gränsvärdet. Få studier av miljögifter i sediment i dessa sjöar har genomförts. Metaller i sediment analyserades 1977 i Skärvsjö och kadmium- och blyhalterna var även då höga även analyser av fisk indikerar på förhöjda kadmiumhalter. Möjliga källor till de höga halterna av kadmium, bly och antracen i sjöarna behöver utredas. I Kvarnarpasjön hittades nonylfenol, antracen och PCB i sediment över gränsvärdena. Andra studier av nonylfenol i Kvarnarpasjön visar också på höga halter nonylfenol i sediment och förhöjda halter i ytvatten. Kvarnarpasjön är recipient till Eksjö avloppsreningsverk och detta är en trolig källa till nonylfenol. Vad som är källan till de förhöjda halterna av antracen och PCB är inte känt. Ytterliggare studier för att bekräfta halterna samt identifiera möjliga källor krävs. 23

24 Doftämnen Bakgrund Doftämnena OTNE, difenyleter (DE) och acetyl cedren (AC) är substanser som används för att skapa väldoft. Ämnena förekommer till exempel i hygienprodukter som tvål, kosmetika, schampo och parfymer men också i tvätt- och rengöringsmedel samt i något fall som industrikemikalie. Användning av OTNE och AC ökar kraftigt i Sverige. DE hade en hög användning i mitten på 199-talet men användingen har sedan dess minskat betydligt, en svag ökning har dock skett de senaste åren (6, 14). Alla tre substanserna är lipofila och misstänks ha negativ miljöpåverkan eftersom de är giftiga för akvatiska organismer, persistenta samt att de kan bioackumuleras. Kunskapen om dessa tre ämnens egenskaper och giftighet är dock mycket begränsad. Spridningsvägar för OTNE, DE och AC är främst via avloppsreningsverk, men spridning kan även ske via industriutsläpp och DE kan spridas via luft. I studien inkluderas fem andra doftämnen som referenssubstanser (galaxolid, galaxolid lactone, tonalid, myskketon och myskxylen). Dessa ämnen har analyserats i tidigare screeningprogram (28 och 21). Gränsvärden för de doftämnen som ingick i studien visas i Tabell 6. Tabell 6. Gränsvärden för några av doftämnena som ingick i studien. Gränsvärdena är PNEC-värden (Predicted No Effect Concentration) vilket innebär att det är den koncentration som förväntas vara säker för vattenlevande organismer. OTNE AC DE Galaxolid Tonalide Myskketon PNEC (µg/l) 1-1 <1 4,1,68, Provtagningslokaler och matris Doftämnen analyserades i utgående vatten från åtta avloppsreningsverk, i fem slamprov, fyra ytvatten och i två sedimentprov (Tabell 7 och Figur 9). Undersökningen gjordes 211. Resultat och diskussion Uppmätta halter av doftämnen i utgående vatten från åtta reningsverk visas i Figur 1 och Figur 11. DE och myskxylen förekom i mycket låga halter och redovisas inte i diagrammen nedan. 24

25 Tabell 7. Provtagningslokaler och matriser i undersökningen av doftämnen 211. Lokaler Utgående vatten Slam Ytvatten Sediment Bankeryd ARV Eksjö ARV Gislaved ARV Gränna ARV Hultsfred ARV Huskvarna ARV Nässjö ARV Simsholmen ARV Tranås ARV Vetlanda ARV Anderstorpsån Pauliströmsån Storgölen Torsjöån Sjunnendammen Vetlandabäcken 4 Bankeryds ARV Simsholmens ARV Gränna ARV Huskvarna hamn Tranås ARV Nässjö ARV Eksjö ARV Torsjöån Pauliströmsån Sjunnendammen Vetlanda ARV Vetlandabäcken (damm) Gislaved ARV Anderstorpsån Kilometer Figur 9. Provlokaler för doftämnen i Jönköpings län. 25

26 35 Koncentration (ng/l) OTNE acetyl cedren galaxolide galaxolide lactone 5 Figur 1. Uppmätta halter av doftämnen i utgående avloppsvatten. Medianvärdet är beräknat på samtliga analyser (inklusive halter under rapporteringsgränsen) i den nationella och regionala screeningen av doftämnen. I de fall där det saknas staplar är ämnet under rapporteringsgränsen. 1 8 Koncentration (ng/l) tonalide musk ketone Figur 11. Uppmätta halter av tonalide och myskketon i utgående avloppsvatten. Medianvärdet är beräknat på samtliga analyser (inklusive halter under rapporteringsgränsen) i den nationella och regionala screeningen av doftämnen. I de fall där det saknas staplar är ämnet under rapporteringsgränsen. Halterna vid reningsverken skilde sig generellt sett inte mycket från medianhalterna, med undantag för OTNE och galaxolide lactone i Hultfreds och Nässjö avloppsreningsverk och tonalid i Nässjö avloppsreningsverk (Figur 1). Halterna i utgående vatten från dessa reningsverk var ungefär dubbelt så höga som medianhalterna. Halterna överstiger inte tillgängliga gränsvärden (Tabell 6). 26

27 14 Koncentration (mg/kg TS) OTNE AC galaxolide tonalide galaxolide lactone 2 Simsholmen ARV Huskvarna ARV Bankeryd ARV Gränna ARV Vetlanda ARV Median Figur 12. Uppmätta halter av doftämnen i slam från fem reningsverk. Medianvärdet är beräknat på samtliga analyser (inklusive halter under rapporteringsgränsen) i den nationella och regionala screeningen av doftämnen. I de fall där det saknas staplar är ämnet under rapporteringsgränsen. I slam påträffades de flesta av de undersökta doftämnena (Figur 12). Myskketon och myskxylen hittades inte i slam från reningsverken och DE påvisades endast i slam från Bankeryds avloppsreningsverk. Resultaten från slam följer mönstret från den nationella screeningen. I ytvatten var det endast galaxolid och galoxolid lactone som förekom i mätbara halter i Torsjöån. Galaxolid hittades i en halt på 17 ng/l och galoxolid lactone i en halt på 67 ng/l. Halterna överskrider inte gränsvärdet för galaxolid. Vid övriga tre lokaler kunde inte doftämnen påvisas. Galaxolid och galoxolid lactone var de doftämnen som hittades i flest ytvattenlokaler i den nationella och regionala screeningen. Slutsatser Resultaten från screeningen av doftämnen följer i stort sett det nationella resultatet (14). Höga halter av speciellt OTNE förekom i utgående vatten från reningsverken. I Nässjö och Hultsfreds avloppsreningsverk var halterna OTNE betydligt högre än medianhalterna, men överskrider inte gränsvärden. Torsjöån, som är recipient till Eksjö avloppsreningsverk, var den enda lokalen där doftämnen förekom i mätbara halter i ytvatten. Halterna ligger dock under gränsvärden. Slutsatser från den nationella screeningen av doftämnen var att OTNE bedöms vara det doftämne som är mest intressant att undersöka vidare. Detta motiveras med att ämnet uppträder i höga halter, bioackumuleras i akvatisk miljö och att human exponering sker. Användningen av OTNE förefaller även att öka (14). 27

28 Komplexbildande ämnen Bakgrund Komplexbildande ämnen är eftertraktade i många processer på grund av deras egenskaper att bilda stabila vattenlösliga föreningar med metalljoner. EDTA, NTA och DPTA som alla består av karboxylsyror har länge använts inom industrin i stora volymer, speciellt inom pappersmassaindustrin. Andra användningsområden är bland annat som tillsatser i rengöringsmedel, i kosmetika och läkemedel, vid rening av vatten, i textil- och färgindustri, gummitillverkning och livsmedelsindustrin. TAED verkar på liknande sätt som ovan nämnda substanser. Ämnet förekommer huvudsakligen som tillsats i blekande rengörings-, tvätt- och diskmedel. En klar trend är att produkter som innehåller ämnena tenderar att öka (6,14). De komplexbildande ämnena är mycket vattenlösliga och förhållandevis persistenta i miljön. Stor spridning till miljön har påvisats från avloppsreningsverk och industrier. Tidigare studier har visat att EDTA inte bryts ned i avloppsreningsverk. Ingen av substanserna anses vara PBT-ämnen 3. Beräknande gränsvärden för substanserna (PNEC) är följande: 22 µg/l (EDTA), 93 µg/l (NTA) och 1 µg/l (DPTA) (14). Provtagningslokaler och matris I screeningen av komplexbildare analyserades EDTA, NTA, DBTA samt 1,3-PDTA och ADA. Substanserna har undersökts i utgående vatten från tio avloppsreningsverk, två slamprov och i 17 ytvatten (Tabell 8, Figur 13) Resultat och diskussion EDTA förekom i utgående vatten från samtliga reningsverk (Figur 14). Halterna varierade mellan 9,4 44 µg/l, vilket är lägre än medianhalten för hela landet (5 µg/l). NTA fanns också i utgående vatten från samtliga reningsverk, halterna låg generellt sett under medianhalterna förutom i Gislaved och Nässjö avloppsreningsverk. I Nässjö avloppsreningsverk uppmättes NTA i en halt på 22 µg/l, vilket var en av de högsta halterna i landet. Halten överskrider dock inte det beräknande gränsvärdet på 93 µg/l. DTPA hittades i utgående vatten från hälften av reningsverken. I utgående vatten från Simsholmen, Huskvarna och Tranås avloppsreningsverk låg de uppmätta halterna över medianhalterna och halterna i Simsholmen (15 µg/l) och Huskvarna (14 µg/l) överskrider det beräknande gränsvärdet på 1 µg/l. 1,3-PDTA kunde inte påvisas i något prov, ADA hittades i låga halter i utgående vatten från Nässjö och Vetlanda avloppsreningsverk. Detta följer resultaten från övriga nationella och regionala prov. 3 PBT-ämnen = En klassificering av kemiska ämnen. Innebär att ämnet är persistent, bioackumulerbart och toxiskt. 28

29 Tabell 8. Provtagningslokaler och matriser i undersökningen av komplexbildare 211. Lokaler Utgående vatten Slam Ytvatten Bankeryd ARV Eksjö ARV Gislaved ARV Gränna ARV Hultsfred ARV Huskvarna ARV Nässjö ARV Simsholmen ARV Tranås ARV Vetlanda ARV Anderstorpsån Emån ned Vetlanda Munksjön Pauliströmsån Storgölen Torsjöån Vättern (Edskvarna 5 m och 5 m) Vättern (Jungfrun 5 m och 5 m) Vättern St Aspön A1, A2, A3, A4, A5, A6 (5 m) Vetlandabäcken 4 Bankeryds ARV Munksjön Vättern Edeskvarna Huskvarna ARV Gränna ARV Tranås ARV Simsholmens ARV Nässjö ARV Eksjö ARV Torsjöån Vetlanda ARV Emån Vetlandabäcken (damm) Pauliströmsån Gislaved ARV Anderstorpsån Kilometer Figur 13. Provlokaler för komplexbildande ämnen i Jönköpings län. 29

30 Förekomst av komplexbildare undersöktes i 17 ytvattenlokaler. Av dessa lokaler ligger tio stycken i Vättern. I Vättern togs även två djupprov. EDTA påvisades i samtliga prov från Vättern samt i Anderstorpsån, Torsjöån, Munksjön och Storgölen (Figur 15). I Munksjön och Storgölen var halterna högre än medianhalterna, i övriga lokaler var halterna i nivå med medianhalterna eller lägre. Låga halter av NTA hittades vid samma lokaler förutom i Torsjöån och Storgölen. DTPA förekom endast i vatten från Vättern. I den nationella screeningen påvisades DTPA vid mycket få lokaler. Halterna ligger under gränsvärdet för DTPA. Övriga komplexbildare hittades inte vid någon ytvattenlokal. Ingen tydlig trend att halterna skiljer sig åt vid olika djup kunde ses. Komplexbildare analyserades i slam från Simsholmens och Huskvarna avloppsreningsverk. Endast EDTA och NTA förekom i mätbara halter i slam från Simsholmen. 25 Koncentration (µg/l) EDTA NTA DTPA ADA Figur 14. Uppmätta halter av komplexbildare i utgående avloppsvatten. Medianvärdet är beräknat på samtliga analyser (inklusive halter under rapporteringsgränsen) i den nationella och regionala screeningen av komplexbildare. I de fall där det saknas staplar är ämnet under rapporteringsgränsen. 3

31 4 3 2 EDTA µg/l NTA µg/l DTPA µg/l 1 Figur 15. Uppmätta halter av komplexbildare i ytvatten. Medianvärdet är beräknat på samtliga analyser (inklusive halter under rapporteringsgränsen) i den nationella och regionala screeningen av komplexbildare. I de fall där det saknas staplar är ämnet under rapporteringsgränsen. Slutsatser Både EDTA och NTA förekom frekvent i utgående vatten från reningsverk och påvisades också i ytvatten. Reningsverk verkar vara en trolig spridningsväg för komplexbildare till miljön. DPTA hittades vid samtliga lokaler i Vättern, men endast i Vättern. Halterna ligger under det beräknande gränsvärdet. En uppföljning av denna provtagning bör göras för att följa eventuella trender och identifiera källor. Slutsatser från den nationella screeningen är att de uppmätta ytvattenhalterna av komplexbildare inte förefaller vara direkt toxiska för ekosystem och hälsa. Ämnen kan dock ge en indirekt påverkan genom sin förmåga att komplexbilda både essentiella och toxiska metaller, denna effekt har inte bedömts i denna screeningundersökning. I kombination med att EDTA och NTA förekommer i nästan alla ytvattenprov som analyserades och att EDTA är svårnedbrytbart kan det finnas anledning att uppmärksamma EDTA och NTA. 31

32 TPPO, TMDD, TCEP samt fenoler Bakgrund TPPO, TMDD och TCEP är substanser som bland annat används som flamskyddsmedel. De är vattenlösliga och har rapporterats förekomma i ytvatten i bland annat Tyskland och USA. Ämnena bioackumuleras troligen inte i akvatiska organismer. TCEP klassas som persistent och toxisk och misstänks vara cancerogen. TMDD anses som toxiskt för vissa organismer. (6,14) TPPO förekommer endast i två registrerade produkter i Sverige men är inom EU bedömt som ett högvolymämne. Den används som additiv i polymerer för att ge flamskyddande egenskaper och som epoxikatalysator. TMDD används även som tensid för att hindra skumbildning i vattenbaserade färger, bindemedel och beläggningsmedel. Den används i Sverige vid tillverkning av färg, tryckfärg och lim och användingen i Sverige ökar. TCEP används som additivt flamskyddsmedel i plast och som flamskyddsmedel i färger, lacker och limmer. Användingen av TCEP minskar i Sverige. Spridning av substanserna sker troligtvis via reningsverk och via utsläpp från industrier. (6,14) Som referenssubstanser undersöktes även oktyl- och nonylfenol samt motsvarande etoxylater. Dessa substanser tillhör gruppen alkylfenoler. Alkylfenoler är stabila och bioackumulerbara och bryts inte ned i reningsverk. De är svagt östrogena och giftiga för fisk och andra vattenlevande arter (för mer information se avsnitt Prioriterade ämnen). Gränsvärden för substanserna (NOEC 4 ) är enligt följande: 22 mg/l (TPPO), 1 mg/l TMDD och,65 mg/l (TCEP). Oktylfenol och nonylfenol har EU-gemensamma gränsvärden (EQS):,3 µg/l (nonylfenol) och,1 µg/l (oktylfenol). Provtagningslokaler och matris TPPO, TMDD, TCEP, nonylfenol, oktylfenol och motsvarande etoxylater har undersökts i utgående vatten från tre avloppsreningsverk, i tre ytvatten och i två sediment (Tabell 9, Figur 16) Resultat och diskussion I utgående vatten från de tre reningsverken påträffades TMDD och TCEP (Figur 17 och Figur 18). I Vetlanda var den uppmätta halten TMDD (11 ng/l) betydligt högre än medianvärdet (77 ng/l). I övrigt var halterna TMDD och TCEP i nivå med medianhalterna. 4 NOEC = No Effect Concentration dvs. den lägsta koncentration som inte ger effekt i en speciell organism. 32

33 Tabell 9. Provtagningslokaler och matriser i undersökningen av TPPO, TMDD och TCEP 211. Lokaler Utgående vatten Ytvatten Sediment Hultfreds ARV Simsholmen ARV Vetlanda ARV Kvarnarpasjön Lilla Bellen Linneån Storgölen Torsjöån 4 Simsholmens ARV Kvarnarpasjön Torsjöån Lilla Bellen Linneån Vetlanda ARV Kilometer Figur 16. Provlokaler för TPPO, TMDD, TCEP och fenolära ämnen i Jönköpings län. TPPO hittades endast i utgående vatten från Simsholmen och här förekom även oktylfenol (Figur 18). Halterna var dock mycket låga. Nonylfenol eller nonylfenoletoxilater kunde inte påvisas i utgående vatten vid något av reningsverken. Oktylfenol och nonylfenol var de enda av de undersökta substanserna som förekom i ytvatten och enbart i Storgölen (Figur 19). Sediment analyserades vid två lokaler i länet. Oktylfenol hittades vid båda lokalerna medan nonylfenol endast förekom i Kvarnarpasjön (Figur 2). Halten nonylfenol i Kvarnarpasjön var 33 µg/kg TS. Gränsvärdet för nonylfenol är i sediment 18 µg/kg TS (1). Övriga ingående substanser i studien hittades inte i sediment. 33

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen.

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen. ISSN: 1402-6198 Rapport 2009:1 HÖGSKOLAN I KAL MAR Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund April 2009 Jonas Nilsson Naturvetenskapliga institutionen Inledning På uppdrag

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

Bällstaån. Undersökning av vattendirektivets prioriterade ämnen 2009. En rapport från Miljöförvaltningen Stina Thörnelöf Katrin Holmstöm April 2011

Bällstaån. Undersökning av vattendirektivets prioriterade ämnen 2009. En rapport från Miljöförvaltningen Stina Thörnelöf Katrin Holmstöm April 2011 MILJÖFÖRVALTNINGEN Bällstaån Undersökning av vattendirektivets prioriterade ämnen 2009 En rapport från Miljöförvaltningen Stina Thörnelöf Katrin Holmstöm April 2011 www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Läs mer

Sammanställning av slamanlyser inom ReVAQ år 2004-2007

Sammanställning av slamanlyser inom ReVAQ år 2004-2007 Sammanställning av slamanlyser inom ReVAQ år 2004-2007 SLUTRAPPORT R nr 8-2008 Cajsa Wahlberg Avloppsreningsavdelningen, Utveckling och Investering Innehållsförteckning Inledning... 1 Bromerade flamskyddsmedel...

Läs mer

Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping

Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping Sida 1 (12) Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping Författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2 (12) Sammanfattning Structor Nyköping

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet Rapport Nr 11141404 Sida 1 (2) Provets märkning : 1-1, 0-0.05 SS-EN 12880 Torrsubstans 23.0 % +/-10% SS-EN ISO 11885-1 Arsenik, As 4.3 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885-1 Bly, Pb 21 mg/kg TS +/-20-25%

Läs mer

VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning

VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning VÄG 25, KALMAR-HALMSTAD, ÖSTERLEDEN, TRAFIKPLATS FAGRABÄCK, VÄXJÖ Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2016-03-03 Upprättad av Granskad av: Matti Envall, Trafikverket Godkänd av ver 1.0 Uppdragsnr:

Läs mer

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se Västerås - Insjöhamn Mälarhamnen AB - Flera småbåtshamnar 4000 båtplatser inom kommungränsen i Mälaren 3100 båtplatser kommunala 4 båttvättar

Läs mer

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Sammanställning fältnoteringar och analyser Bilaga 1.1 Sammanställning fältnoteringar och analyser Kommentarer: Analyser: Uppdragsnr: 10200511 1. Preliminär geoteknisk benämning enligt SGF:s beteckningssystem. ORGNV=BTEX, fraktionerade alifter,

Läs mer

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen Särskilt förorenande ämnen (SFÄ)

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

Ftalater i leksaker Tillsynsprojekt 2008

Ftalater i leksaker Tillsynsprojekt 2008 projekt R A P P O R T maj 2008 M I L J Ö K O N T O R E T Ftalater i leksaker Tillsynsprojekt 2008 Maria Mattsson Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT :8 ISSN -89 www.oresunds-vvf.se SE-8-77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. 8-77 ;

Läs mer

BERGBADET OCH BARNBADET, ÄLGÖ MILJÖTEKNISK PROVTAGNING AV SEDIMENT OCH YTVATTEN producerad av WSP (uppdrag 10182642)

BERGBADET OCH BARNBADET, ÄLGÖ MILJÖTEKNISK PROVTAGNING AV SEDIMENT OCH YTVATTEN producerad av WSP (uppdrag 10182642) 2013-06-14 BERGBADET OCH BARNBADET, ÄLGÖ MILJÖTEKNISK PROVTAGNING AV SEDIMENT OCH YTVATTEN producerad av WSP (uppdrag 10182642) Rapport Bergbadet och Barnbadet, Älgö Nacka kommun Miljöteknisk provtagning

Läs mer

Ftalater i leksaker Tillsynsprojekt 2006

Ftalater i leksaker Tillsynsprojekt 2006 januari 2007 projekt MILJÖKONTORET RAPPORT Ftalater i leksaker Tillsynsprojekt 2006 Maria Mattsson Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45 30 00 E-post:

Läs mer

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Kapitel 1. Beskrivning av avrinningsområdet E. befolkning, andel jordbruk, utsläppskällor, värdefulla vatten Varför ser det ut så här? Kap. 2 Miljöproblem i ytvatten

Läs mer

TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi. 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson

TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi. 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN PM 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson KUND Bysnickaren FV AB KONSULT WSP Environmental Box 34 371 21 Karlskrona Tel: +46 10 7225000 WSP

Läs mer

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm Universitet Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Ca 700 000 båtar totalt i Sverige Varav

Läs mer

Dagvatten en komplex blandning

Dagvatten en komplex blandning Dagvatten en komplex blandning Vilka ämnen finns i dagvatten? Varför varierar föroreningarna i dagvatten? Måste vi verkligen ta hänsyn till dagvattnet? Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten Bottenvikens

Läs mer

Metaller i vallgravsfisk 2012

Metaller i vallgravsfisk 2012 ISBN nr: 1401-2448 R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo

Läs mer

Dagvattenhantering i Stockholm

Dagvattenhantering i Stockholm SIDAN 1 Dagvattenhantering i Stockholm Nuläge och framtida inriktning Jens Fagerberg, Stockholm Vatten AB Stina Thörnelöf, Miljöförvaltningen Dagvattensystemet i Stockholm Kombinerat system dagvatten och

Läs mer

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten Uppdragsnr: 10133309 1 (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten

Läs mer

Metaller i vallgravsfisk 2013. Miljöförvaltningen R 2014:8. ISBN nr: 1401-2448

Metaller i vallgravsfisk 2013. Miljöförvaltningen R 2014:8. ISBN nr: 1401-2448 ISBN nr: 1401-2448 R 2014:8 Foto: Sofia Pallander Metaller i vallgravsfisk 2013 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se

Läs mer

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun

Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs

Läs mer

Resultatrapport - screening av miljögifter 2014

Resultatrapport - screening av miljögifter 2014 Resultatrapport - screening av miljögifter 214 Kontaktperson Webbplats Fotografier Jens Mattson Länsstyrelsen i Jönköpings län 215 Gunnel Hedberg, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Direkttelefon 1-22 36

Läs mer

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Helene Ek och Karl Svanberg Länsstyrelsen Östergötland 1 Sammanfattning Tidigare studier har visat att Bråvikens sediment (dvs. bottensubstrat) innehåller

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-04 1 Regeringsuppdrag redovisat i sep 2013 Kartläggning av

Läs mer

Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts

Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts Journalnr A001181-11 8468075-1797483 Provtagare/referens Djup Linda Sohlman 0,6-1,2 m Provets märkning 145594_50, BP 23_34 11-02-08 Analysrapport klar 11-02-23 Sida 1 (2) Bensen Toluen Etylbensen M/P/O-Xylen

Läs mer

UDDEVALLA KOMMUN NORDVIKS BRYGGA. PM Miljöteknisk undersökning av sediment

UDDEVALLA KOMMUN NORDVIKS BRYGGA. PM Miljöteknisk undersökning av sediment UDDEVALLA KOMMUN NORDVIKS BRYGGA PM Miljöteknisk undersökning av sediment Göteborg 2012-11-28 Ärendenr. 12-150 Handläggare Mattias Magnusson/David Scherman Tfn: 031-43 84 50 E-mail: info@geogruppen.se

Läs mer

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan

Läs mer

Sedimentprovtagning i småbåtshamnar i Stenungsund

Sedimentprovtagning i småbåtshamnar i Stenungsund Sedimentprovtagning i småbåtshamnar i Stenungsund Anna Zeffer Per-Olof Samuelsson Stenungsunds kommun 2011 Sedimentprovtagning i småbåtshamnar i Stenungsund Provtagningen stöds av Naturvårdsverkets (nuvarande

Läs mer

PM Miljöteknisk undersökning Södra Kronholmskajen HÄRNÖSANDS KOMMUN. Södra Kronholmskajen. Version 2. Sundsvall 2013-07-05 Reviderad 2013-07-11

PM Miljöteknisk undersökning Södra Kronholmskajen HÄRNÖSANDS KOMMUN. Södra Kronholmskajen. Version 2. Sundsvall 2013-07-05 Reviderad 2013-07-11 PM Miljöteknisk undersökning Södra Kronholmskajen HÄRNÖSANDS KOMMUN Södra Kronholmskajen Version 2 Sundsvall 2013-07-05 Reviderad 2013-07-11 Södra Kronholmskajen PM Miljöteknisk undersökning Södra Kronholmskajen

Läs mer

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet

Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Yttrande över WSP Environmental rapport Gåshaga brygga, Lidingö stad. Fördjupad miljö- och hälsoriskbedömning inklusive kompletterande miljöteknisk markundersökning

Läs mer

Gifter från båtverksamhet

Gifter från båtverksamhet Gifter från båtverksamhet Dagens kunskap, möjligheter till åtgärder? Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Britta.eklund@itm.su.se Problemet Vem/vilka är

Läs mer

Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2009 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 2004-2009)

Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2009 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 2004-2009) Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 24-) Beställare: Naturvårdsverket Kontrakt: 219 71 Programområde: Miljögiftssamordning Delprogram:

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE Patrik Johnsson. UPPRÄTTAD AV Peter Östman

UPPDRAGSLEDARE Patrik Johnsson. UPPRÄTTAD AV Peter Östman PM UPPDRAG Storådammen UPPDRAGSNUMMER 2417551000 UPPDRAGSLEDARE Patrik Johnsson UPPRÄTTAD AV Peter Östman DATUM 2012-01-27 Översiktlig markundersökning Storådammen, Tierps kommun Provtagningen genomfördes

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20 Fullskaleförsök med dagvattenfilter, Nacka Kommun Talare: Henrik Alm, Sweco Järlasjö Inte god status idag Näringsrik, kemiskt påverkad Åtgärder i sjöar uppströms Åtgärder för urbant dagvatten 1 Försök

Läs mer

Sanering MILO Förskola

Sanering MILO Förskola Rapport om utförd efterbehandling inom MILO förskola Sundbybergs Stad Sanering MILO Förskola Stockholm 2015-09-15 Sanering MILO Förskola Rapport om utförd efterbehandling inom MILO förskola Datum 2015-09-15

Läs mer

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten

Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential. Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten Kraftigt Modifierade Vatten och God Ekologisk Potential Ingemar Perä Vattenmyndigheten Länsstyrelsen Norrbotten VF Begreppet vattenförekomster Vattenförekomst Kust allt vatten till 1 mil utanför baslinjen

Läs mer

Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002. Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002. Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002 Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Sammanfattning Metallhalterna i Aspens ytsediment är låga

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun Uppdragsnr: 10171588 1 (5) PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun I detta PM beskrivs kortfattat den provtagning som utförts av WSP på uppdrag av Skanska Sverige

Läs mer

BILAGA 3 ANALYSPROTOKOLL

BILAGA 3 ANALYSPROTOKOLL BILAGA 3 ANALYSPROTOKOLL Miljöteknisk markundersökning på del av tidigare I12, Eksjö kommun Uppdragsgivare: Eksjö kommun Projektnummer: 8114076 Sida 1 (24) Registrerad 2014-11-14 14:46 NIRAS AB Utfärdad

Läs mer

Rapport T1421348. Analys av fast prov. Registrerad 2014-11-20 19:12 Ramböll Sverige AB Utfärdad 2014-11-28 Sara Levin. Bpx 17009 104 62 Stockholm

Rapport T1421348. Analys av fast prov. Registrerad 2014-11-20 19:12 Ramböll Sverige AB Utfärdad 2014-11-28 Sara Levin. Bpx 17009 104 62 Stockholm Sida 1 (13) Registrerad 2014-11-20 19:12 Ramböll Sverige AB Utfärdad 2014-11-28 Sara Levin Bpx 17009 104 62 Stockholm Projekt Tomteboda Bestnr 13211093 Analys av fast prov 14MR2 O10633933 TS_105 C 83.1

Läs mer

Upphandling av lekplatsmaterial

Upphandling av lekplatsmaterial Upphandling av lekplatsmaterial För att uppnå miljömålet, Giftfri miljö krävs det ett omfattande kontrollarbete rörande innehåll av farliga ämnen i kemikalier och varor. Det nationella miljömålet har införlivats

Läs mer

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012 Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten 2012-05-28 Sidan 1 (6) Dnr MBN 2011-001073 Ecos Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och

Läs mer

Arbetsgrupp om miljögifter

Arbetsgrupp om miljögifter Arbetsgrupp om miljögifter Fokusområde för arbetsgruppen om miljögifter Grunden i arbetet för en giftfri miljö är att förebygga skador på människors hälsa och i miljön av kemiska ämnen, varor och produkter.

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SKRUV 2:85 M.FL. Översiktlig miljöteknisk markundersökning. 2015-07-31 Upprättad av: Nathalie Enström Granskad av: Hanna Hällstrand

DETALJPLAN FÖR SKRUV 2:85 M.FL. Översiktlig miljöteknisk markundersökning. 2015-07-31 Upprättad av: Nathalie Enström Granskad av: Hanna Hällstrand DETALJPLAN FÖR SKRUV 2:85 M.FL. Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2015-07-31 Upprättad av Granskad av: Hanna Hällstrand Uppdragsnr: 1015 4949 Daterad: 2015-07-31 Reviderad: Handläggare Detaljplan

Läs mer

Kemikalier i vår vardag. samt tillsynsprojektet om kontroll av kemikalier i varor enligt Reach

Kemikalier i vår vardag. samt tillsynsprojektet om kontroll av kemikalier i varor enligt Reach Kemikalier i vår vardag samt tillsynsprojektet om kontroll av kemikalier i varor enligt Reach Kemikalier i varor- vad är problemet? www.miljosamverkanskane.se Kontroll av kemikalier i varor enligt Reach

Läs mer

- arbetet i forsta hand inriktas på verksamheter som berör barn och ungdomar samt att

- arbetet i forsta hand inriktas på verksamheter som berör barn och ungdomar samt att Ärendet i korthet Margareta Lundberg (MP) och.{ke T Carlestam (MP) väckte 2otg-og-27 en motion om att giftexponeringen ska minskas, och då speciellt i kommunens barnmiljöer. I motionen föreslås därför

Läs mer

Vägledning för intern kemikaliekontroll

Vägledning för intern kemikaliekontroll Vägledning för intern kemikaliekontroll Inledning Denna vägledning vänder sig till dig som har ansvar för inköp och hantering av kemiska produkter inom verksamheten. Att välja rätt metod och kemikalie

Läs mer

Bilaga 1. Utdrag ur provtagningsplaner för Kålsäter

Bilaga 1. Utdrag ur provtagningsplaner för Kålsäter Bilaga 1 Utdrag ur provtagningsplaner för Kålsäter Bilaga 1 Bilaga 1 - Utdrag ur provtagningsplaner för Kålsäter I detta dokument har tabeller och kartor från upprättade provtagningsplaner för Kemaktas

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljögifter i akvatisk miljö Stockholm, 5 november 2014 Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Frågeställningar Hur påverkar storstadsregionen sina

Läs mer

www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL

www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL www.mise.ax GUIDE TILL FARLIGT AVFALL Farligt avfall är sådant som kan vara skadligt för hälsa eller miljö om det inte tas omhand på rätt sätt. Farliga ämnen finns i små mängder i varje hushåll, men sammanlagt

Läs mer

Vatten- och sedimentundersökningar i östra Mälaren 2012

Vatten- och sedimentundersökningar i östra Mälaren 2012 RAPPORT Vatten- och sedimentundersökningar i östra Mälaren 2012 För AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad Magnus Karlsson tekn. dr 2013-01-14 Arkivnummer: U3800 Rapporten godkänd: 2012-11-12 Björne

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Eslövs kommuns allmänna avloppsanläggningar. Gäller från 1

Läs mer

Förorening av båtuppläggningsplatser en sammanställning av utförda undersökningar i svenska kustkommuner

Förorening av båtuppläggningsplatser en sammanställning av utförda undersökningar i svenska kustkommuner ITM-rapport 208 Förorening av båtuppläggningsplatser en sammanställning av utförda undersökningar i svenska kustkommuner Av David Eklund och Britta Eklund Institutet för tillämpad miljöforskning Institute

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Strategi för avveckling av farliga ämnen inom byggsektorn

Strategi för avveckling av farliga ämnen inom byggsektorn Strategi för avveckling av farliga ämnen inom byggsektorn Avgifta byggandet är ett samarbetsprojekt som syftar till att minska användandet av farliga ämnen inom byggbranschen. I projektet ingår: Fastighetsägarna,

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 33. Västerdalälven mellan och Tandö Version 1.0 2015-04-28 2 33. Västerdalälven mellan och Tandö Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden

Läs mer

Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter

Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter Idag omges vi av fler kemikalier och kemiska ämnen än någonsin. Kemikalierna finns i vardagssaker runt omkring oss i hemmet,

Läs mer

RAPPORT. Båtbottenfärger i Sörmländska natur- och småbåtshamnar. Organiska tennföreningar, koppar, zink, zinkpyrition och irgarol i ytsediment

RAPPORT. Båtbottenfärger i Sörmländska natur- och småbåtshamnar. Organiska tennföreningar, koppar, zink, zinkpyrition och irgarol i ytsediment RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2007:11 Båtbottenfärger i Sörmländska natur- och småbåtshamnar Organiska tennföreningar, koppar, zink, zinkpyrition och irgarol i ytsediment Regional miljöövervakning, 2006 Titel:

Läs mer

Våra hem har blivit en av de största utsläppskällorna av farliga kemikalier.

Våra hem har blivit en av de största utsläppskällorna av farliga kemikalier. Europa väljer väg Kampen hårdnar om EUs nya kemikalielagstiftning Kemiindustrins massiva lobbykampanj hotar nu att kraftigt försämra förslaget till ny kemikalielag i EU. Men det finns fortfarande möjlighet

Läs mer

KARLSHAMNS KOMMUN Kungsparken, Mörrum Detaljplan för del av Mörrum 73:4 m.fl. Översiktlig miljöteknisk markundersökning

KARLSHAMNS KOMMUN Kungsparken, Mörrum Detaljplan för del av Mörrum 73:4 m.fl. Översiktlig miljöteknisk markundersökning KARLSHAMNS KOMMUN Kungsparken, Mörrum Detaljplan för del av Mörrum 73:4 m.fl. Översiktlig miljöteknisk markundersökning 2015-09-30 Upprättad av: Nathalie Enström Granskad av: Magnus Runesson Uppdragsnr:

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Analyser av bly, kadmium och ftalater i leksaker

Analyser av bly, kadmium och ftalater i leksaker Analyser av bly, kadmium och ftalater i leksaker Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2008:6 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan

Läs mer

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat 1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

.HPLVN NDUDNWHULVHULQJ DY ODNYDWWHQ IUnQ /LQGERGDUQDV DYIDOOVXSSODJ L /HNVDQG Delrapport 1 Cecilia Öman B 1350 Stockholm, november 1999

.HPLVN NDUDNWHULVHULQJ DY ODNYDWWHQ IUnQ /LQGERGDUQDV DYIDOOVXSSODJ L /HNVDQG Delrapport 1 Cecilia Öman B 1350 Stockholm, november 1999 .HPLVNNDUDNWHULVHULQJDYODNYDWWHQ IUnQ/LQGERGDUQDVDYIDOOVXSSODJ L/HNVDQG Delrapport 1 Cecilia Öman B 1350 Stockholm, november 1999 Organisation/Organization,9/6YHQVND0LOM LQVWLWXWHW$%,9/6ZHGLVK(QYLURQPHQWDO5HVHDUFK,QVWLWXWH/WG

Läs mer

Kv Rodga. PM Markmiljöundersökning med fördjupad riskbedömning inkl platsspecifika riktvärden. Norrköpings kommun, mark och exploatering

Kv Rodga. PM Markmiljöundersökning med fördjupad riskbedömning inkl platsspecifika riktvärden. Norrköpings kommun, mark och exploatering PM Markmiljöundersökning med fördjupad riskbedömning inkl platsspecifika riktvärden Norrköpings kommun, mark och exploatering Uppsala 2011-10-07 PM Markmiljöundersökning med fördjupad riskbedömning inkl.

Läs mer

FÖREKOMST AV METALLER, KREOSOT- ÄMNEN OCH TENNORGANISKA FÖRENINGAR VID PÅLNÄSVIKEN producerad av WSP Environmental

FÖREKOMST AV METALLER, KREOSOT- ÄMNEN OCH TENNORGANISKA FÖRENINGAR VID PÅLNÄSVIKEN producerad av WSP Environmental 09-04- FÖREKOMST AV METAER, KREOSOT- ÄMNEN OCH TENNORGANISKA FÖRENINGAR VID PÅNÄSVIKEN producerad av WSP Environmental RAPPORT Förekomst av metaller, kreosotämnen och tennorganiska föreningar vid Pålnäsviken,

Läs mer

Provtagning av ytvatten och sediment, Sjöbergens koloniområde

Provtagning av ytvatten och sediment, Sjöbergens koloniområde Ort/Datum Hifabs uppdrag ref. Göteborg 2014-06-25 333467 Uppdragsledare Helena Holgerson Provtagning av ytvatten och sediment, Sjöbergens koloniområde Resultatrapport Hifabs uppdragsnummer: 333344 Upprättad:

Läs mer

Handlingsplan för giftfria förskolor

Handlingsplan för giftfria förskolor Handlingsplan för giftfria förskolor 151120 Innehåll Varför ska Höörs förskolor bli giftfria?... 4 Varför är barn extra känsliga... 4 Vem ska utföra åtgärderna?... 4 När ska åtgärderna utföras?... 5 Hur

Läs mer

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara

Läs mer

Dagvatten ett problem för vattnets kretslopp!?

Dagvatten ett problem för vattnets kretslopp!? Dagvatten ett problem för vattnets kretslopp!? Ökad nederbörd Klimatförändringar Byggnadsmaterial läcker metaller och mjukgörare Bristfälligt underhåll Trafikens bidrag Bristande underhåll Föroreningar

Läs mer

Giftfri förskola inköpstips

Giftfri förskola inköpstips Giftfri förskola inköpstips Välj produkter som är tillverkade inom EU, Norden eller Sverige EU:s kemikalielagstiftning reglerar vilka ämnen som får finnas inom unionen. Det medför att produkter tillverkade

Läs mer

Rapport. Diarienummer 502-8188-2014

Rapport. Diarienummer 502-8188-2014 Rapport Diarienummer 502-8188-2014 Screening av miljögifter i Storsjön 2012 2013 Omslagsbilder Passiv vattenprovtagning i Storsjön. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands

Läs mer

Slam i Skåne län - kvalitet, hantering och debatt

Slam i Skåne län - kvalitet, hantering och debatt Slam i Skåne län - kvalitet, hantering och debatt www.m.lst.se Miljöenheten, miljöövervakningsfunktionen Skåne i utveckling 2002:05 Jeanette Sveder ISSN 1402-3393 Slam i Skåne län kvalitet, hantering och

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz -14 UPPDRAG Skörby - MKB UPPDRAGSNUMMER 3370792100 UPPDRAGSLEDARE Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV Frida Nolkrantz DATUM 23 Kompletterande bedömning av dagvattnets påverkan på föroreningshalterna i Mälaren

Läs mer

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad 2012-01-04

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad 2012-01-04 Strömming. Foto: Dan Blomkvist Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming Uppdaterad 212-1-4 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar bakgrundsinformation,

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från

Läs mer

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? 2012-03-28 Rapport angående uppdrag nr 215 1042, dnr 235-4460-10Mm Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? Maria Wennberg 1 Ingvar Bergdahl 1 1 Yrkes- och miljömedicin, Institutionen

Läs mer

PM 2013:07. Miljögifter i Kolbäcksåns avrinningsområde. Bilaga 1. Miljöenheten Anita Lundmark

PM 2013:07. Miljögifter i Kolbäcksåns avrinningsområde. Bilaga 1. Miljöenheten Anita Lundmark PM 213:7 Bilaga 1 Miljögifter i Kolbäcksåns avrinningsområde Miljöenheten Anita Lundmark Länsstyrelsen Dalarna Tfn 23-81 www.lansstyrelsen.se/dalarna Postadress 79184 Falun Fax 23 813 86 dalarna@lansstyrelsen.se

Läs mer

Samordnat recipientkontrollprogram för Dalälvens Vattenvårdsförening

Samordnat recipientkontrollprogram för Dalälvens Vattenvårdsförening 1 Samordnat recipientkontrollprogram för Dalälvens Vattenvårdsförening 1 Inledning 1.1 Recipientkontroll Inom Dalälvens Vattenvårdsförening drivs ett samordnat recipientkontrollprogram vars syften är att:

Läs mer

RAPPORT. Redovisning av miljökontroll och utförda efterbehandlingsåtgärder på fastigheten Nöbble 3:8 i Kvillinge.

RAPPORT. Redovisning av miljökontroll och utförda efterbehandlingsåtgärder på fastigheten Nöbble 3:8 i Kvillinge. NORRKÖPINGS KOMMUN Redovisning av miljökontroll och utförda efterbehandlingsåtgärder på fastigheten Nöbble 3:8 i Kvillinge. UPPDRAGSNUMMER 1181099100 2016-04-25 SWECO ENVIRONMENT AB MILJÖ NYKÖPING/NORRKÖPING

Läs mer

Provtagningar utförda 2010

Provtagningar utförda 2010 Uppföljning av miljömedicinsk riskbedömning med avseende på konsumtion av analyserade vegetabilier, fisk och kräftor från Gusum Provtagningar utförda 2010 Foto Ingela Helmfrid. Vy över höjden vid nya bruket

Läs mer

Nordstjärnan 13 Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Nordstjärnan 13 Översiktlig miljöteknisk markundersökning Uppdragsnummer: 64-14 Antal sidor: 11 Antal bilagor: 3 Nordstjärnan 13 Översiktlig miljöteknisk markundersökning ESKILSTUNA 215-11-3 STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Ulrika Martell, uppdragsledare Henrik Kjellin,

Läs mer

Lyft produktionen med rätt vattenrening

Lyft produktionen med rätt vattenrening Lyft produktionen med rätt vattenrening ~ 1 ~ Kraven på rening av industriellt avloppsvatten Reningsverken är byggda för att ta emot hushållsspillvatten, som är biologiskt nedbrytbart samt reduktion av

Läs mer

Kemikalier i barns närmiljö Oskarshamn, 18 februari, 2016. Anna Nylander Utredare

Kemikalier i barns närmiljö Oskarshamn, 18 februari, 2016. Anna Nylander Utredare Kemikalier i barns närmiljö Oskarshamn, 18 februari, 2016 Anna Nylander Utredare Innehåll Kort om KemI och vad vi gör Giftfri vardag olika utmaningar Barns extra känslighet Vilka regler som gäller för

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Utsläpp till vatten Program för Airport city Härryda kommun 2011-05-13 Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Kund Swedavia Flygplatsfastigheter i Landvetter AB, Härryda

Läs mer

RAPPORT. Översiktlig miljöteknisk markundersökning Kv Ekan 7, Ulricehamn 2012-09-14. Upprättad av: Joakim Odenberger Granskad av: David Sultan

RAPPORT. Översiktlig miljöteknisk markundersökning Kv Ekan 7, Ulricehamn 2012-09-14. Upprättad av: Joakim Odenberger Granskad av: David Sultan RAPPORT Översiktlig miljöteknisk markundersökning Kv Ekan 7, Ulricehamn 2012-09-14 Upprättad av: Joakim Odenberger Granskad av: David Sultan Uppdragsnr: 10169023 Daterad: 2012-09-14 Reviderad: Handläggare:

Läs mer

RAPPORT 2014-02-04 2 (10) Innehållsförteckning

RAPPORT 2014-02-04 2 (10) Innehållsförteckning RAPPORT 2014-02-04 2 (10) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 3 OMRÅDESBESKRIVNING... 3 3.1 Allmänt... 3 3.2 Geologi... 4 3.3 Hydrogeologi... 5 3.4 Ytvatten/brunnar... 5 4 HISTORIK...

Läs mer

Tillsynsprojekt Förbjudna ftalater i leksaker 2012 Rapport nr: 6

Tillsynsprojekt Förbjudna ftalater i leksaker 2012 Rapport nr: 6 Tillsynsprojekt Förbjudna ftalater i leksaker 2012 Rapport nr: 6 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 6 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Henrik Kjellin 019-21 14 18 Box

Läs mer

Intyg från tillverkaren av den kemiska produkten

Intyg från tillverkaren av den kemiska produkten Bilaga 7 Intyg från tillverkaren av den kemiska produkten Med kemiska produkter menas flytande och/eller ohärdade kemiska produkter som används vid byggarbete på byggarbetsplats eller hos producent av

Läs mer

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan

Läs mer

Produktion Användning Avfallsled. Avfallsled. Produktion. Användning

Produktion Användning Avfallsled. Avfallsled. Produktion. Användning Produktion Användning Avfallsled Produktion Användning Avfallsled Avfallsled Produktion Användning SÄRSKILT FARLIGA ÄMNEN, AVFALL OCH MATERIAL- ÅTERVINNING En översiktlig kartläggning av nuläget i Sverige

Läs mer