Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde"

Transkript

1 Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde Torsk Sill Skrubbskädda Toxicon rapport 145/98 LANDSKRONA JANUARI 1999

2 2-19 Sammanfattning En undersökning har utförts inom Malmö kommuns havsområde, med avsikt att belysa halter av metaller och PCB i fiskarter viktiga för konsumtion i Malmö-området. Fiskarterna torsk, sill och skrubbskädda tillhör de viktigaste arterna för yrkes- och fritidsmässig fångst, och det finns relativt bra jämförelsematerial från andra undersökningar, i närområdet och i andra europeiska länder. Fisk fångades vid Klagshamnsområdet i oktober 1998 och utanför Spillepeng i oktober Nio metaller och 7 kongener av PCB analyserades i fiskmuskel på materialet. Resultaten kan sammanfattas enligt följande: Halterna av kvicksilver är för samtliga arter väl under gränsvärdet för överlåtning och försäljning. Värdena överensstämmer bra med tidigare undersökningar 1994 vid Landskrona. Värdena är dock lägre än vid tidigare undersökningar i Öresund under 70- och 80-talet. Vid jämförelse med data från norra Europa är halterna högre vid Klagshamn och Landskrona vilket stämmer överens med danska långtidsserier i Öresund, Bälten och Jyllandskusten. För övriga metaller är halterna på ungefär samma nivå som vid andra undersökningar i Öresund och i norra Europa. Halterna av PCB var låga, i huvudsak under 5 µg/kg våtsubstans för samtliga fiskarter. I jämförelse med andra undersökningar i Nordeuropa, låg halterna i Malmö i huvudsak inom samma intervall. På basis av rekommendationer från Livsmedelsverket, görs bedömningen att inga rekommenderade dagsintag för de tre fiskarterna vid Malmöområdet behöver utfärdas. En viss försiktighet kan dock vara påkallad vid regelbunden konsumtion av fisklever, speciellt torsk Klassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kvicksilver i sill ger en stor avvikelse vid jämförelse med jämförsvärdet för hela Sverige, dvs halterna vid Klagshamn är enligt det nya klassningssystemet betydligt högre vid Klagshamn än jämförelsematerialet för hela Sverige.

3 3-19 Inledning På uppdrag av Miljöförvaltningen, Malmö kommun, har en miljögiftsundersökning utförts inom Malmö kommuns kustområden. Syftet med studien var att undersöka halterna av metaller och ett organiskt miljögift (PCB) i viktiga fiskarter som fångas och försäljs inom kommunen. Eftersom undersökningen riktades mot konsumenterna, utfördes alla analyser i fiskmuskel. Som representativa fiskar utvaldes skrubbskädda, torsk och sill. Arterna fångas i stort antal inom kommunen, både av yrkes- och fritidsfiskare. Havsöring bedömdes inte kunna insamlas i tillräcklig mängd för ett statistiskt acceptabelt material. Data från den föreliggande undersökningen har jämförts med äldre undersökningar i Öresund, och med aktuella data från omkringliggande havsområden. I den nyligen utgivna Bedömningsgrunder för miljökvalitet - kust och hav (Naturvårdsverket, 1999) har klassningssystem för bl.a. miljögifter införts. I föreliggande undersökning har klassning därför gjorts för kvicksilver och sill, det enda ämnet och den enda fiskarten från Malmö-undersökningen som kan klassas enligt bedömningsgrunderna. Material och metoder Skrubba, sill och torsk, ca 30 individer av varje art, inköptes från fiskare i Klagshamn. All fisk fångades den 13 oktober på följande positioner: Torsk och skrubba N O Sill N O Direkt efter fångsten lades fisken på is, och fördes inom 2 timmar efter landning till Toxicons laboratorium där fisken frystes. Från en tidigare undersökning utanför Spillepeng/Oljehamnen (Toxicon, 1998a) fanns nedfryst material kvar i form av skrubba, och denna fisk utnyttjades som material för området norr om Malmö hamn. Inför dissekeringen mättes längd och vikt för varje individ, varvid 25 individer av varje art valdes ut för analys. De poolades inom varje art i fem grupper, såtillvida att en grupp kom att bestå av material från 5 individer med totalt 5 grupper per fiskart. Detta förfaringssätt bedömdes ge en jämnhet i materialet för varje grupp, och ge underlag för statistiska analyser. Vid utdissekeringen av fiskmuskel skars muskelbitar ut bakom ryggfenan och ovanför sidolinjen på fisken. Muskelvävnad för metallanalyser fördes över till provmärkta plastpåsar, medan vävnad för PCB-analys fördes över till provmärkta syradiskade glasburkar med aluminiumfolie i locket. Samtliga prover frystes återigen innan leverans till Svensk Grundämnesanalys

4 4-19 (SGAB), Luleå och SGAB, Täby. På materialet från Spillepeng/Oljehamnen togs endast prover för metallanalys, då data för PCB kunde utnyttjas från Toxicon, 1998a. Följande provmärkningar användes: Fiskart med fångstplats Torsk, Klagshamn Sill, Klagshamn Skrubba, Klagshamn Skrubba, Spillepeng/Oljehamnen Stationsbeteckning T S P L Metallanalyser utfördes med upplösning i mikrovågsugn i slutna teflonbehållare med koncentrerad ultraren salpetersyra och väteperoxid. Slutbestämning av metallhalter utfördes med plasma-emissionsspektrometri (ICP-AES), plasma-masspektrometri (ICP-QMS) och atomfluoroscens. PCB analyserades gaskromatografiskt med ECD-detektion. Följande metaller bestämdes: Arsenik, kadmium, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly och zink. Följande PCB-kongener bestämdes: PCB28, PCB52, PCB101, PCB118, PCB138, PCB153 och PCB180. Summan av de sju kongenerna redovisas som totalhalten PCB 7. Medelvärden och standardavvikelse beräknades för varje fiskart och ämne. Därefter utfördes en ANOVA (variansanalys) för att studera om skillnader i halter mellan stationer och art var statistiskt signifikanta (5% signifikansnivå). Inledningsvis studerades därför analysresultatens normalfördelning för det samlade materialet för varje ämne. I förekommande fall, efter studier av probabilitets-plottar, log-transformerades alla data. Detta gällde för arsenik, kvicksilver och zink. För övriga ämnen användes otransformerade data i den fortsatta ANOVA-analysen. I förekommande fall jämfördes halterna med av Livsmedelsverket föreslagna gränsvärden, och med gränvärden för försäljning. Vidare jämfördes data med övriga undersökningar i Öresund, och med undersökningar i det nationella miljögiftsprogrammet. För statistiska analyser har programpaketet SYSTAT använts.

5 5-19 Resultat och diskussion I nedanstående tabell I redovisas vikt och längd för de olika fiskarterna och stationerna. Tab. I. Vikt- och längdintervallet för torsk, sill och skrubba ingående i undersökningen. Data redovisas som intervallet av medelvärden för de 5 replikaten inom varje fiskart/station. Fiskart/station Vikt, g Längd, mm Torsk/Klagshamn, T Sill/Klagshamn, S Skrubba/Klagshamn Skrubba/Spillepeng, L Materialet var, med ett undantag, mycket jämnt vilket innebär att analysresultaten från de olika replikaten är jämförbara. Undantaget var skrubba från Spillepeng, där ett replikat avvek med betydligt högre vikt och längd. Övriga replikat vid Spillepeng var mycket jämna. Halterna av respektive ämne uppvisade i allmänhet en jämnhet inom respektive grupp, med variationskoefficienter, CV, mellan 3 och 25 %. Variationskoefficienten (standardavvikelse/medelvärde*100) ger ett mått på hur stor variation som finns i materialet omkring medelvärdet. Undantaget var för koppar där CV varierade mellan 2 och 76% för de olika grupperna. Även för kvicksilver var CV högt för skrubba vid Spillepeng, 39%, vilket berodde på att ett replikat avvek från de övriga.

6 6-19 Metaller Arsenik Halterna av arsenik var signifikant lägre i torsk än i övriga fiskarter (Fig. 1). Halterna var högst i skrubba, och med en skillnad mellan Klagshamn och Spillepeng. Skillnaden i halt mellan skrubba Spillepeng och sill var också signifikant. Medelvärdet för de fyra grupperna varierade mellan 1648 och 2546 muskel Arsenik, T S P L Fig. 1. Halter av arsenik i torsk (T), sill (S), skrubba Klagshamn (P) och skrubba Spillepeng (L). Halter i µg/kg våtsubstans (VS) muskel med standardavvikelsen angiven. Kadmium Kadmiumhalterna varierade mellan 23,9 och 31,0 och med högst värden i sill (Fig. 2). Skillnaden mellan sill och skrubba Klagshamn var signifikant.

7 K admium, T S P L Fig. 2. Halter av kadmium i torsk (T), sill (S), skrubba Klagshamn (P) och skrubba Spillepeng (L). Halter i µg/kg våtsubstans (VS) muskel med standardavvikelsen angiven. Kobolt Halterna av kobolt var mycket jämna och varierade mellan 2,00 och 2,06 (Fig. 3). 2,5 2,0 Kobolt, 1,5 1,0 0,5 0,0 T S P L Fig. 3. Halter av kobolt i torsk (T), sill (S), skrubba Klagshamn (P) och skrubba Spillepeng (L). Halter i µg/kg våtsubstans (VS) muskel med standardavvikelsen angiven.

8 8-19 Krom Halterna av krom var jämna och varierade mellan 1,01 och 1,13 mg/kg VS (Fig. 4) Krom, T S P L Fig. 4. Halter av krom i torsk (T), sill (S), skrubba Klagshamn (P) och skrubba Spillepeng (L). Halter i mg/kg våtsubstans (VS) muskel med standardavvikelsen angiven. Koppar Halterna av koppar var något ojämna inom (S och L) och mellan grupperna (Fig. 5). Halterna var signifikant högst i sill med 0,24 mg/kg VS jämfört med övriga fiskarter. I övriga grupper varierade halterna mellan 0,024 och 0,055 mg/kg VS Koppar, T S P L Fig. 5. Halter av koppar i torsk (T), sill (S), skrubba Klagshamn (P) och skrubba Spillepeng (L). Halter i mg/kg våtsubstans (VS) muskel med standardavvikelsen angiven.

9 9-19 Kvicksilver Kvicksilverhalterna varierade mellan 64,8 och 282 med signifikant högst halter i torsk (Fig. 6). Halterna i sill var signifikant lägre än i båda skrubb-grupperna och i torsk Kvicksilver, T S P L Fig. 6. Halter av kvicksilver i torsk (T), sill (S), skrubba Klagshamn (P) och skrubba Spillepeng (L). Halter i µg/kg våtsubstans (VS) muskel med standardavvikelsen angiven. Halterna i alla fiskarterna ligger klart under gränsvärdet för överlåtande och försäljning, 500.

10 10-19 Nickel Nickelhalterna var jämna för alla grupperna, 2,44-2,98 mg/kg VS. och med lägst halter i skrubba Spillepeng (Fig. 7) Nickel, T S P L Fig. 7. Halter av nickel i torsk (T), sill (S), skrubba Klagshamn (P) och skrubba Spillepeng (L). Halter i mg/kg våtsubstans (VS) muskel med standardavvikelsen angiven. Bly Blyhalterna var jämna, ca 15, för alla fiskgrupperna (Fig. 8) Bly, T S P L Fig. 8. Halter av bly i torsk (T), sill (S), skrubba Klagshamn (P) och skrubba Spillepeng (L). Halter i µg/kg våtsubstans (VS) muskel med standardavvikelsen angiven.

11 11-19 Zink Även zinkhalterna var jämna, 4,39-5,16 mg/kg VS, och inga stora skillnader förelåg mellan grupperna (Fig. 9) Zink, mg/kg VS T S P L Fig. 9. Halter av zink i torsk (T), sill (S), skrubba Klagshamn (P) och skrubba Spillepeng (L). Halter i mg/kg våtsubstans (VS) muskel med standardavvikelsen angiven.

12 12-19 Jämförelser med andra undersökningar Datamaterial för jämförelser har inhämtats från Landskrona kommun (Toxicon 1995, 1998b), Lomma kommun (Toxicon 1998a), Danmark (Jörgensen & Pedersen, 1994), Öresund (SNV 3009, Öresundskommissionen- Naturvårdsverket, 1985), Östersjön (SNV 4135, Naturvårdsverket, 1993), Europa (ICES, 1988), och Gävleborgs län (Bignert, 1997). Jämförelserna görs artvis. Torsk Tillgängliga data för torsk är sammanställda i tabell II. Tabell II. Sammanställning av tillgängliga data för torsk från olika undersökningar i Sverige och utlandet, med den föreliggande undersökningen längst ned i tabellen. Källa/metall As Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn SO Gotland, , SNV 4135 Öresund- Östersjön- <20 < < Kattegatt (73-75), Naturvårdsverket, 1985 Landskrona 1994, Toxicon Norra Europa , ICES* Klagshamn, * angivna värden i huvudsak i intervallet mellan 25% och 75% kvartilerna Tabellen visar dels på luckor i jämförelsematerialet, och dels på en stor samstämmighet. Halterna av kvicksilver vid Klagshamn 1998 var något lägre än i Öresund , och betydligt lägre än äldre data från Landskronaområdet ( µg Hg/kg VS). Halterna var dock högre än i övriga områden. För metallerna arsenik, kadmium, bly, och zink tycks värdena vid Klagshamn ligga i ungefär samma intervall som för jämförelsedata. Kopparvärdena var dock lägre. För krom och nickel saknas i stort sett jämförelsematerial.

13 13-19 Sill Jämförelsedata för sill är sammanställt i tabell III. Tabell III. Sammanställning av tillgängliga data för sill från olika undersökningar i Sverige och utlandet, med den föreliggande undersökningen längst ned i tabellen. Källa/metall As Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn Utlängan, (SNV 4135) Öresund- Östersjön- < < Kattegatt (73-75) (Naturvårdsverket, 1985) Gävleborgs län, (Bignert, 1997) Norra Europa (ICES )* Klagshamn, * angivna värden i huvudsak i intervallet mellan 25% och 75% kvartilerna Kvicksilverhalterna i sill tycks ligga något över intervallet för undersökningar utanför Öresund. Vid jämförelse med äldre Öresundsundersökningar kan halterna möjligen ha sjunkit något. I materialet från Utlängan, Karlskrona skärgård, finns en ökande trend i materialet för perioden För övriga jämförbara ämnen ligger halterna vid Klagshamn i eller under intervallet för övriga undersökningar. För krom och nickel saknas dock jämförelsedata.

14 14-19 Skrubbskädda Jämförelsedata för skrubbskädda är sammanställt i tabell IV. Tabell IV. Sammanställning av tillgängliga data för skrubbskädda från olika undersökningar i Sverige och utlandet, med den föreliggande undersökningen längst ned i tabellen (Klagshamn och Spillepeng). Källa/metall Öresund (Stora Bält) , Jörgensen & Pedersen, 1994 Öresund- Östersjön- Kattegatt (73-75), Naturvårdsverket, 1985 Landskrona, Toxicon 1994 Norra Europa , ICES* As Cd Cr Cu Hg (30-60) Ni Pb Zn < < ,3-2, <50 < Klagshamn, Spillepeng, * angivna värden i huvudsak i intervallet mellan 25% och 75% kvartilerna Kvicksilverhalterna från Klagshamn och Spillepeng stämmer väl överens med data från Öresundskommissionen (Naturvårsdverket, 1985), Landskrona och danska undersökningar. I Jörgensen & Pedersen (1994) ansågs halterna i Öresund vara förhöjda och inga trender kunde utläsas för perioden Vad avser kadmium är halterna högre än vid Landskrona 1994, men i intervallet för övriga jämförelsedata. För övriga metaller ligger Malmö-värdena på eller under intervallen för jämförelsedata, med undantag för koppar som ligger lägre. Sammanfattningsvis kan sägas att metallhalterna i fisk från Malmö-området var något lägre för koppar än jämförelsedata, medan de låg på samma nivå för arsenik, kadmium, bly och zink. Kvicksilverhalterna var något högre. För krom och nickel är det osäkert att uttala sig då tillräckligt jämförelsematerial saknas.

15 15-19 Klassning enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet I bedömningsgrunderna finns endast sill med av de fiskarter som studerats i Malmö-undersökningen. Av de ämnen som finns med, är det endast kvicksilver som mätts i muskelvävnad. Av detta skäl kan klassning endast göras för kvicksilver och sill. Tabell V. Halter av kvicksilver i sill/strömming (muskel, µg/kg våtvikt) i Klagshamn och jämförvärdet för hela Sverige. Hg, Klagshamn ,8 Sverige, NV Avvikelseklassningen är uppmättvärde/jämförvärdet vilket i detta fallet blir 6,5 (64,8/10). Enligt tabell 42 i NV:s rapport hamnar denna kvot i klassen 4 vilket innebär stor avvikelse.

16 16-19 PCB PCB-halterna var generellt mycket låga för alla fiskarterna. Halterna låg i regel under detektionsgränsen. Halterna sammanfattas i tabell VI där detektionsgränsen dividerad med 2 använts för beräkning av totalhalten PCB (7 kongener). Tabell VI. Sammanställning av PCB-data vid undersökning i Malmö Havsområde , samt jämförelser med andra undersökningar. Fiskart med fångstplats Total PCB (summa 7 kongener) i (medel 4-5 replikat) Skrubbskädda, Klagshamn ,5 Skrubbskädda, Spillepeng ,5 Sill, Klagshamn ,5 Torsk, Klagshamn ,5 Skrubbskädda, Nordeuropa ,1-41,6 Sill, Nordeuropa ,4-43,9 Torsk, Nordeuropa ,2-7,2 Det var endast för sill som halterna för två kongener låg över detektionsgränsen, 5. Sill var ju också den klart fetaste fisken av samtliga undersökta, varför en något högre halt per våtviktsbasis inte är förvånande. PCB är fettlösligt och ackumuleras därför i fiskens fettvävnad. Vid jämförelse med andra undersökningar i Europa, ligger värdena för Malmö i huvudsak inom intervallet. Jämförelsen haltar dock något eftersom nästa alla värden i Malmö låg under detektionsgränsen. Användningssättet att kalkylera totalhalten PCB från de 7 kongenerna genom att dividera detektionsgränsen med 2 kan ge för höga värden för Malmö. Ofta uttrycks organiska ämnen i enheten mg/kg fett. En fettanalys utfördes på fiskarna, men eftersom PCB-värdena låg under detektionsgränsen kan en omräkning till fetthaltsbasis ge alldeles för höga och därmed missvisande värden, speciellt för magra (låg fetthalt) fiskar. Syftet med föreliggande undersökning var att ge underlag för konsumtionen varvid en angivelse i mg/kg våtsubstans är lämpligare.

17 17-19 Rekommenderade födointag av fisk från Malmö-området Gränsvärden för metaller är endast angivet för kvicksilver, där gränsvärdet för överlåtelse och försäljning är satt till 500. Halterna i Malmö låg mellan 65 och 280, dvs under gränsvärdet. Något gränsvärde för kvicksilver tycks därför heller inte vara befogat för normalkonsumtion av torsk, sill eller skrubbskädda. Halterna av kvicksilver var dock betydligt högre i torsk än i övriga fiskarter. En försiktighet kan möjligen därför vara befogad vid regelbunden konsumtion av torsklever. Den farligaste formen av kvicksilver, metylkvicksilver, är fettlöslig och föreligger sannolikt i högre halter i fet vävnad som t.ex torsklever än i torskkött. Rekommenderade kostintag har givits av Livsmedelsverket angående PCB och dioxiner i fisk (Darnerud et al., Vår Föda 2/95). I dessa råd har en sammanställning gjorts för PCB-halter i olika fiskarter i Sverige, vilken sammanfattas i tabell VII. Tabell VII. Sammanställning av data från Vår Föda 2/95, Livsmedelsverket, med avseende på PCB-halter i fisk. Fiskart Total PCB-halt, µg/kg helprodukt Östersjölax Havsöring (ostkusten) Odlad regnbåge Odlad lax 60 Strömming (ostkusten) Sill (västkusten) Torsk Rödspätta Makrill Vid en jämförelse med halterna i fisk fångad i Malmö-området (7,5-25,5 µg/kg), ter sig halterna i ovanstående datasammanställning ligga på en betydligt högre nivå, speciellt för östersjöfisk. Den högsta halten i Malmöområdet observerades i sill, 25,5 µg/kg, men detta är under värden refererade i tabell VI. Råden som ges av Livsmedelsverket riktar sig också väsentligen åt konsumenter av fet fisk från Östersjön (vildfångad lax/öring, sill) och Vänern/Vättern (vildfångad lax/öring/röding), framför allt flickor och kvinnor i barnafödande ålder. Dessa bör konsumera fisk högst en gång per månad, och övriga konsumenter högst en gång per vecka. Dessutom avråds från regelbunden konsumtion av lever från lake och torsk. Med anledning av kostråden har gränsvärden för PCB-kongenen 153 i fisk framtagits som förslag av Livsmedelsverket. Gränsvärdesförslaget är satt till

18 µg PCB153/kg helprodukt. Denna kongen är använd då den anses vara en indikatorförening som speglar totala halten av PCB och dioxiner i livsmedel. Halterna av PCB153 låg i Malmö-undersökningen på <5-9 i samtliga fiskarter. Med tanke på de låga halterna i Malmö-området, anses det inte nödvändigt med kostråd för konsumtion av fisk fångad i Öresund med avseende på PCB.

19 19-19 Referenser Bignert, A Tungmetaller och klororganiska miljögifter i strömming längs kusten i Gävleborgs län Rapport till länsstyrelsen i Gävleborg. Darnerud, P.O., Wicklund, A., Andersson, Ö., Atuma, S., Johnsson, H., Linder, C.-E. & Becker, W Bakgrund till de reviderade kostråden - PCB och dioxiner i fisk. Vår Föda 2/95. ICES Results of 1985 baseline study of contaminants in fish and shellfish - cooperative research report 151. Jörgensen, L.A. & Pedersen, B Trace metals in fish used for time trend analysis and as environmental indicators. Marine Pollution Bullentin 28: Naturvårdsverket Öresund - tillstånd, belastning och nivåer av toxiska ämnen. SNV Rapport Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet - kust och hav. Rapport Naturvårdsverket Metallerna och miljön. SNV Rapport Toxicon Landskrona kustkontrollprogram - årsrapport Rapport till miljöförvaltningen, Landskrona. Toxicon. 1998a. Hälsoundersökning på skrubbskädda (Platichthys flesus) från Lommabukten och Höllviken. Rapport 130/97 till miljöförvaltningen, Lomma. Toxicon. 1998b. Hälsoundersökning på skrubbskädda (Platichthys flesus) från Lundåkrahamnen. Rapport 155/97 till miljöförvaltningen, Landskrona.

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre Uppdaterad 2010-09-09 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT :8 ISSN -89 www.oresunds-vvf.se SE-8-77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. 8-77 ;

Läs mer

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Helene Ek och Karl Svanberg Länsstyrelsen Östergötland 1 Sammanfattning Tidigare studier har visat att Bråvikens sediment (dvs. bottensubstrat) innehåller

Läs mer

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljögifter i akvatisk miljö Stockholm, 5 november 2014 Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Frågeställningar Hur påverkar storstadsregionen sina

Läs mer

Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 2010 och 2011

Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 2010 och 2011 Institutionen för naturvetenskap Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 1 och 11 Susanna Andersson Maj 1 ISSN 1-6198 Rapport 1:8 Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

PM F08 110 Metaller i vattenmossa

PM F08 110 Metaller i vattenmossa Version: _ 1(11) PM F08 110 Metaller i vattenmossa Upprättad av: Hanna Larsson, Medins Biologi AB Granskad av: Alf Engdahl, Medins Biologi AB Version: _ 2(11) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3

Läs mer

Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund

Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund Underlag för tillståndsansökan av underhållsmuddring Toxicon Rapport 001-15 LANDSKRONA JANUARI 2015 Sedimentundersökning i Borstahusens hamn Fredrik

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport

UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER Rapport 063-07 HÄRSLÖV NOVEMBER 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Material och metoder...4 Resultat och

Läs mer

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Miljögifter i biota Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Havsmiljöseminariet 24-25 november 2015 20 lokaler 8 lokaler 3 lokaler

Läs mer

Metaller i vallgravsfisk 2012

Metaller i vallgravsfisk 2012 ISBN nr: 1401-2448 R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 2, - 3, 4 infångades under sensommaren abborre från centrala

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4 KAL U N HÖGS K O L A N MAR Y T SSN: 1402-6198 Rapport 2008:4 V E R S HÖGSKOLAN KAL MAR Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken mars 2008 NATURVETENSKAPLGA NSTTUTONEN Analys av Hg och PCB i abborre

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från

Läs mer

Skottarevet, Kattegatt Provtagningsredskap: Ponar och Boxcorer Beställare: Triventus Consulting AB Littera: 210417 Koncentrationer av metaller, PAHer, PCBer, alifatiska och aromatiska kolväten Datum: 2005-12-15

Läs mer

Föroreningshalter i abborre från Väsjön

Föroreningshalter i abborre från Väsjön Föroreningshalter i abborre från Väsjön Magnus Karlsson Uppsala, 215-1-8 Inledning Som ett led i Sollentuna kommuns kartläggning av föroreningshalter i fisk i kommunens vattenområden har provfiske genomförts

Läs mer

Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011

Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011 2012-10-11 Dnr. 50-804/2011 Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från en jämförelse mellan 2007 och 2011 Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Anders Bignert, Sara Danielsson Rapport

Läs mer

1986L0278 SV

1986L0278 SV 1986L0278 SV 20.04.2009 004.001 8 BILAGA 1 A GRÄNSVÄRDEN FÖR HALTER AV TUNGMETALLER I MARKEN (mg/kg torr vikt i ett representativt prov, enligt definitionen i bilaga 2 C, från mark med ett ph mellan 6

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

- Mölndalsåns stora källsjö

- Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton

Läs mer

Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger

Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger Underlag för muddringsarbeten i hamnar Toxicon Rapport 020-16 LANDSKRONA APRIL 2016 Sediment- och

Läs mer

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen.

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen. ISSN: 1402-6198 Rapport 2009:1 HÖGSKOLAN I KAL MAR Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund April 2009 Jonas Nilsson Naturvetenskapliga institutionen Inledning På uppdrag

Läs mer

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006 Miljöförvaltningen Tungmetaller i mossor i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006 Olle Nordell ekolog Rapport 2007:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Figur 1. Provtagningslokaler för mossa i Landskrona

Läs mer

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Vad innehåller klosettavloppsvatten? S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Vad innehåller klosettavloppsvatten? Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Nationella konferensen Avlopp och Miljö Örebro 2-21 jan 215 Föredraget

Läs mer

Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister

Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister miljögifter och deras effekter Miljögifter i biota Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet miljö Fokus på dioxiner och flamskyddsmedel Årets rapportering av tillståndet

Läs mer

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket Risk med fisk Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket - Vad är dioxiner och PCB Agenda - Risker med dioxiner och dioxinlika PCB - Halter i livsmedel - Kostråd och kännedom

Läs mer

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Uppdragsnr: 183246 1 (9) BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM Syfte I syfte att undersöka om det direktvisande fältinstrumentet XRF på ett snabbt

Läs mer

Provtagningar utförda 2010

Provtagningar utförda 2010 Uppföljning av miljömedicinsk riskbedömning med avseende på konsumtion av analyserade vegetabilier, fisk och kräftor från Gusum Provtagningar utförda 2010 Foto Ingela Helmfrid. Vy över höjden vid nya bruket

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012 Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2012 Emilie Feuk Rapport 2013:2 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona oc 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Anja Enell och David Bendz, SGI På säker grund för hållbar utveckling Syfte med presentationen En sammanställning av vilka metoder

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011 Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2011 Emilie Feuk Rapport 2012:7 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor som

Läs mer

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern MEDDELANDE Datum 2015-01-12 Beteckning Sida 1/3 Enligt sändlista Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern Kompletterande analyser har bekräftat att det förekommer halter av dioxin i sik

Läs mer

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport 2015-10 Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi SLU Alnarp Revaq-möte

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg

Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg Lars Barregård Överläkare, professor Göteborg den 9 oktober 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets-

Läs mer

Har belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden 1997-2002?

Har belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden 1997-2002? Har belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden 1997-2002? Magnus Rahmberg Christian Junestedt John Sternbeck B 1582 Maj 2004 Organisation/Organization IVL

Läs mer

Undersökning av metaller och PCB med hjälp av sedimentprovtagning och passiv provtagning (Ecoscope).

Undersökning av metaller och PCB med hjälp av sedimentprovtagning och passiv provtagning (Ecoscope). Skara -08-26 Lidan-Nossans VVF Undersökning av metaller och PCB med hjälp av sedimentprovtagning och passiv provtagning (Ecoscope). Uppdraget ALcontrol AB fick i uppdrag av Lidan-Nossans vattenvårdsförbund

Läs mer

Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002. Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002. Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002 Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Sammanfattning Metallhalterna i Aspens ytsediment är låga

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer

Tungmetallbestämning i gräskulturer 1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2013 Hilde Herrlund Miljöinspektör Rapport 2014:1 Januari 2014 2(14) Sammanfattning I jämförelse med 2012 skedde en ökning av tungmetallhalten

Läs mer

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet

1006 ISO/IEC 17025. Metodbeteckning Analys/Undersökning av Resultat Enhet Mätosäkerhet Rapport Nr 11141404 Sida 1 (2) Provets märkning : 1-1, 0-0.05 SS-EN 12880 Torrsubstans 23.0 % +/-10% SS-EN ISO 11885-1 Arsenik, As 4.3 mg/kg TS +/-20-30% SS-EN ISO 11885-1 Bly, Pb 21 mg/kg TS +/-20-25%

Läs mer

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? 2012-03-28 Rapport angående uppdrag nr 215 1042, dnr 235-4460-10Mm Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? Maria Wennberg 1 Ingvar Bergdahl 1 1 Yrkes- och miljömedicin, Institutionen

Läs mer

METALLER I VATTENDRAG 2005.

METALLER I VATTENDRAG 2005. Metaller i vattendrag 2005 R 2006:3 METALLER I VATTENDRAG 2005. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborgs kommun. Undersökningen utfördes hösten 2005 av Medins Biologi AB, Alf Engdahl,

Läs mer

Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts

Enhet mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts mg/kg Ts Journalnr A001181-11 8468075-1797483 Provtagare/referens Djup Linda Sohlman 0,6-1,2 m Provets märkning 145594_50, BP 23_34 11-02-08 Analysrapport klar 11-02-23 Sida 1 (2) Bensen Toluen Etylbensen M/P/O-Xylen

Läs mer

Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg

Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg ISSN 1401-243X R 2007:5 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001. För att

Läs mer

Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten

Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten Riktvärden och riktlinjer för utsläpp till dagvatten Syfte, tillämpning och erfarenheter Egna riktvärden - Varför då? Riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten syfte: skydda vattendragen

Läs mer

Kvicksilver och cesium i matfisk

Kvicksilver och cesium i matfisk Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen

Läs mer

Delprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel

Delprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel 1 Dnr 10-1-10 Dnr 115/2010 2010-02-23 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Bakgrund I Livsmedelsverkets, Fiskeriverkets och Naturvårdsverkets regleringsbrev för budgetåret 2009 konstateras att Sveriges

Läs mer

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet 17 december 2014 TNS SIFO Johan Orbe Anita Bergsveen Innehållsförteckning Bakgrund 03 Syfte 04 Målgrupper och antal intervjuer 05 Genomförande

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

Metaller i vallgravsfisk. Miljöförvaltningen R 2011:7. ISBN nr: Foto:Anna Jolfors

Metaller i vallgravsfisk. Miljöförvaltningen R 2011:7. ISBN nr: Foto:Anna Jolfors ISBN nr: 1401-2448 R 2011:7 Foto:Anna Jolfors Metaller i vallgravsfisk Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo

Läs mer

Kvicksilver i matfisk

Kvicksilver i matfisk Kvicksilver i matfisk Mätkampanj i samarbete med Vattenråden i Norrbotten 2011 Resultatblad 2012-03-20 Det här är ett resultatblad som visar delar av uppföljningen av miljömål och regional miljöövervakning

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad 2012-01-04

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad 2012-01-04 Strömming. Foto: Dan Blomkvist Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming Uppdaterad 212-1-4 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar bakgrundsinformation,

Läs mer

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3 Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt

Läs mer

METALLER I HUSMOSSA 2012:1

METALLER I HUSMOSSA 2012:1 2012:1 METALLER I HUSMOSSA 2010 Postadress: Miljöförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 Tel: 054-540 00 00 E-post: miljoforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: 81

Läs mer

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier

Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier SlbŸanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys Utsläpp och nedfall av metaller under Vattenfestivalens fyrverkerier 1997-5-16 Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Christer Johansson, Stockholms luft-

Läs mer

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor, delprojektledare Miljö 1. Lägesrapport 2. Tekniska problem och lösningar Var ska man muddra och hur mycket? Hur hanterar man spillet vid muddring

Läs mer

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194.

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194. 0-0- Dnr 0-/0 Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år 0. Projekt X-. Suzanne Faxneld Rapport nr 0: Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för

Läs mer

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden MILJÖFÖRVALTNINGEN ENHETEN FÖR MILJÖANA LYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-04 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-50828885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-06-14 p 35 Miljögiftsövervakning

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer

Tungmetallbestämning i gräskulturer 1(17) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 215 Victoria Karlstedt Miljöinspektör Rapport 216:7 Mars 215 2(17) Sammanfattning I jämförelse med 214 uppmättes en minskning av

Läs mer

MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2015:7 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2014

MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2015:7 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2014 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT : -9- ISSN -9 WWW.oresunds-vvf.se FÖRFATTARE: ANDERS SJÖLIN, TOXICON AB FREDRIK LUNDGREN, TOXICON AB SE--9 ROSENHÄLLSVÄGEN 9 S- 9 HÄRSLÖV TEL. -

Läs mer

Sammanställning fältnoteringar och analyser

Sammanställning fältnoteringar och analyser Bilaga 1.1 Sammanställning fältnoteringar och analyser Kommentarer: Analyser: Uppdragsnr: 10200511 1. Preliminär geoteknisk benämning enligt SGF:s beteckningssystem. ORGNV=BTEX, fraktionerade alifter,

Läs mer

SGU. Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden

SGU. Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden AB Lilla Bommen 6 411 4 GÖTEBORG Tel: [+46] 31 7 82 3 Fax: [+46] 31 7 82 31 http://www.golder.se SGU Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden Rapport Slutversion Datum:

Läs mer

PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord

PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord Uppdragsnr: 10209867 1 (5) 10209867 Tyresö centrum etapp 1 PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord Forellen 15, Tyresö kommun 2015-05-18 Nina Andersson WSP Sverige AB Box 502

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,

Läs mer

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001 Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen

Läs mer

Miljömedicinsk riskbedömning med avseende på konsumtion av analyserade vegetabilier, fisk och kräftor från Gusum

Miljömedicinsk riskbedömning med avseende på konsumtion av analyserade vegetabilier, fisk och kräftor från Gusum Miljömedicinsk riskbedömning med avseende på konsumtion av analyserade vegetabilier, fisk och kräftor från Gusum Foto: Ingela Helmfrid, vy över höjden norr om nya bruket vid Gräsdalen, maj 2005. Yrkes-

Läs mer

Kvicksilver i gädda 2016

Kvicksilver i gädda 2016 Handläggare Caroline Grotell Tel +46 10 505 54 12 Mobil +46706511419 E-mail caroline.grotell@afconsult.com Datum 10/07/2016 Molkomsjöns Fiskevårdsförening Kvicksilver i gädda 2016 Bild från Molkomsjöns

Läs mer

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten 216-3-22 S-E Svensson, Dept. of Biosystems and Technology Halter av 6 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten Sven-Erik Svensson Biosystem och teknologi, SLU Alnarp http://www.slu.se/sv/institutioner/biosystem-teknologi

Läs mer

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun

Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun Uppdragsnr: 10171588 1 (5) PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun I detta PM beskrivs kortfattat den provtagning som utförts av WSP på uppdrag av Skanska Sverige

Läs mer

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM)

Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Mätosäkerheter ifrån provningsjämförelsedata. Bakgrund, metod, tabell och exempel Bo Lagerman Institutet för Tillämpad Miljöforskning (ITM) Bakgrund: Under år 2000 ska alla ackrediterade laboratorier uppge

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-04 1 Regeringsuppdrag redovisat i sep 2013 Kartläggning av

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi. 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson

TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN Avgränsning av deponi. 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson TORSTÄVA 9:43, KARLSKRONA KOMMUN PM 2016-02-26 Upprättad av: Anna Nilsson Granskad av: Magnus Runesson KUND Bysnickaren FV AB KONSULT WSP Environmental Box 34 371 21 Karlskrona Tel: +46 10 7225000 WSP

Läs mer

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Risk/nytta analys 1992 o 1998

Läs mer

METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter. Medins Sjö- och Åbiologi AB

METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter. Medins Sjö- och Åbiologi AB Medins Sjö- och Åbiologi AB Rapport 2003-03 - 24 METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE 2002 En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter Provpunkt 12 Säveån nedre (foto från 2001).

Läs mer

Metaller i luft och nederbörd

Metaller i luft och nederbörd RAPPORT Metaller i luft och nederbörd 4-5 Redovisning av uppdrag med avtal nr 1144 För Naturvårdsverket Gunilla Pihl Karlsson Fil. Dr. 6-3-13 U1868 Rapporten godkänd: 6-3-4 Karin Sjöberg Avdelningschef

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20 Fullskaleförsök med dagvattenfilter, Nacka Kommun Talare: Henrik Alm, Sweco Järlasjö Inte god status idag Näringsrik, kemiskt påverkad Åtgärder i sjöar uppströms Åtgärder för urbant dagvatten 1 Försök

Läs mer

Varudeklaration gummiklipp, 2010-06-15

Varudeklaration gummiklipp, 2010-06-15 VARUDEKLARATION GUMMIKLIPP ANVÄNDNINGSOMRÅDE Gummiklipp har karakteristiska egenskaper som fördelaktigt kan nyttjas i olika anläggningstekniska applikationer. De mest karakteristiska egenskaperna är låg

Läs mer

RAPPORT. Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län Nr 2010:8 ISSN

RAPPORT. Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län Nr 2010:8 ISSN RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:8 Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län 1990-2009 Kontaktperson: Sofi Nordfeldt, Länsstyrelsen i Södermanlands län

Läs mer

Metaller i väggmossa och hänglav i Haparanda 2012. Mätkampanj. Resultatblad 2012-11-19 Diarienummer 502-8996-12

Metaller i väggmossa och hänglav i Haparanda 2012. Mätkampanj. Resultatblad 2012-11-19 Diarienummer 502-8996-12 Metaller i väggmossa och hänglav i Haparanda 2012. Mätkampanj Resultatblad 2012-11-19 Diarienummer 502-8996-12 Det här är ett resultatblad som visar delar av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens

Läs mer

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar 1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR AV MILJÖGIFTER I SKRUBBSKÄDDA INOM MALMÖ STAD

UNDERSÖKNINGAR AV MILJÖGIFTER I SKRUBBSKÄDDA INOM MALMÖ STAD UNDERSÖKNINGAR AV MILJÖGIFTER I SKRUBBSKÄDDA INOM MALMÖ STAD FLAMSKYDDSMEDEL - PBDE, PERFLUORERADE ÄMNEN FTALATER - DEHP ANTIOXIDANT - BISFENOL A ORGANISKA TENNFÖRENINGAR PCBer KVICKSILVER Rapport 089-07

Läs mer

Svårt att klassa miljöstatus

Svårt att klassa miljöstatus Svårt att klassa miljöstatus Elin Boalt & Anders Bignert, Naturhistoriska Riksmuseet Rekommendationer som anger vilka fiskar vi kan äta och hur ofta vi kan äta dem baseras på gränsvärden för halter av

Läs mer

METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter. Medins Sjö- och Åbiologi AB

METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE. En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter. Medins Sjö- och Åbiologi AB Medins Sjö- och Åbiologi AB Rapport 2001-12 - 18 METALLER I GÖTA ÄLVS AVRINNINGSOMRÅDE 2001 En undersökning av metallhalter i vattenmossa vid tretton provpunkter Provpunkt 6 (6 Ormo) i Nordre älv Medins

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SKRUV 2:85 M.FL. Översiktlig miljöteknisk markundersökning. 2015-07-31 Upprättad av: Nathalie Enström Granskad av: Hanna Hällstrand

DETALJPLAN FÖR SKRUV 2:85 M.FL. Översiktlig miljöteknisk markundersökning. 2015-07-31 Upprättad av: Nathalie Enström Granskad av: Hanna Hällstrand DETALJPLAN FÖR SKRUV 2:85 M.FL. Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2015-07-31 Upprättad av Granskad av: Hanna Hällstrand Uppdragsnr: 1015 4949 Daterad: 2015-07-31 Reviderad: Handläggare Detaljplan

Läs mer

2. Allmänt om dagvatten 2.1 Dagvattnets effekter på recipienten

2. Allmänt om dagvatten 2.1 Dagvattnets effekter på recipienten Dagvattenrapport Innehållsförteckning [Sammanfattning] [1. Inledning] [2. Allmänt om dagvatten] [2.2 Faktorer som påverkar föroreningsmängden2.1 Dagvattnets effekter på recipienten] [2.3 Dagvattnets innehåll

Läs mer

Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdat laboratorium i förväg skriftligt godkänt annat.

Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdat laboratorium i förväg skriftligt godkänt annat. RAPPORT utfärdat av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory DGE Mark och Miljö RAPPORT Periodisk mätning 1 vid Hovhultsverket 2013 Uddevalla Kraft AB, Uddevalla 2013-04-12 Rapport

Läs mer

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Provtagningar i Igelbäcken 2006 Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.

Läs mer

Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön?

Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön? Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön? Aroha Miller, Anders Bignert & Elisabeth Nyberg, Naturhistoriska riksmuseet / Tatiana Cantillana & Marie Aune, Livsmedelsverket Många tycker om att äta

Läs mer

Metaller i vallgravsfisk 2013. Miljöförvaltningen R 2014:8. ISBN nr: 1401-2448

Metaller i vallgravsfisk 2013. Miljöförvaltningen R 2014:8. ISBN nr: 1401-2448 ISBN nr: 1401-2448 R 2014:8 Foto: Sofia Pallander Metaller i vallgravsfisk 2013 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se

Läs mer

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2015-02-04 Upprättad av: Danielle Wiberg och Jerry Forsberg Granskad av: Jerry Forsberg Uppdragsnr: 10208095 Daterad: 2015-02-04

Läs mer