Fiskundersökning i Flagan (Nysockensjön) och Kroppstadälven 2009

Transkript

1 Datum: Ärende: Fiskundersökning i Flagan (Nysockensjön) och Kroppstadälven 2009 EDA KOMMUN Samhällsbyggnad Miljösektionen Susanna Holmgren

2 2 Innehållsförteckning Inledning...3 Metodik och utförande...3 Resultat och diskussion...4 Organiska miljögifter i abborre...4 Metaller i abborre...4 Samlad bedömning...5 Referenser...5 2

3 3 Inledning År 2009 utfördes en fiskundersökning i Flagan (Nysockensjön) och Kroppstadälven. Undersökningen omfattade kemiska analyser av fiskmuskel från abborre och genomfördes i syfte att följa upp det provfiske med tillhörande undersökningar inklusive kemiska analyser, som utfördes i Flagan (Nysockensjön) Ett delsyfte med undersökningen 2009 var vidare att härleda eventuell koppling mellan förekommande föroreningar i biota och möjlig utlakning av föroreningar från det heterogent förorenade området Kroppstadfors, fastigheterna Eda Åmotfors 2:81 och 2:84. Metodik och utförande Ett antal abborrar togs upp för kemiska analyser av fiskmuskel genom nätfiske i Flagan i viken mot Kroppstadsälvens utlopp samt genom mete i Kroppstadälven då nätfiske inte är möjligt i Kroppstadälven pga. dess strömförhållanden. Koordinater nätfiske (nätupptag ) Nät 1: X , Y (Ingen fisk) Nät 2: X , Y Nät 3: X , Y Kemisk analys utfördes på ett samlingsprov från 7 abborrar från Flagan respektive 5 från Kroppstadälven. Analyserna omfattade valda organiska föroreningar och metaller, se bilaga 1. Undersökningens tyngdpunkt vilar på resultaten från analyserna av fisk från Flagan. Detta på grund av att eventuell påverkan på biota orakad av föroreningar från Kroppstadforsområdet, fastigheterna Eda Åmotfors 2:81 och 2:84, först bör uppträda i Flagan, och då rimligen främst inom älvens sedimentationsområde. Fisk levande i Kroppstadälven kan till relativt stor del förväntas livnära sig på strömburet material som härrör från vattnen uppströms om Kroppstadforsområdet, där andra möjliga föroreningskällor förekommer såsom kraftstation och pappersbruk. Abborrarna från Flagan hade en längd på ca cm och en vikt på mellan ca 240 och 400g. Det innebär att dessa abborrar var något större än de som analyserats i likvärdiga studier. Abborrarna från Kroppstadälven var mindre än i jämförbara studier, men valdes att analyseras som ett komplement till analyserna av abborre från Flagan. Uppmätta halter av organiska föroreningar och metaller i 2009 års undersökning, har jämförts med resultaten från fiskundersökningarna i Flagan (Nysockensjön) 2006 samt med resultat från liknande studier i referenssjöarna i Bysjön (Värmland), Hjärtsjön (Småland), Stensjön (Hälsingland) och Vänern. 3

4 4 Resultat och diskussion Organiska miljögifter i abborre De uppmätta halterna av dioxiner och PCB i fiskmuskel från abborre i Flagan 2009 påvisar högre halter 2009 än 2006, se bilaga 2. Halterna ligger dock generellt inom samma storleksordning och de ökade halterna beror troligen på att lipidhalten (fetthalten) i fiskmuskeln från 2009 är betydligt högre än År 2006 låg lipidvikten (% av färskvikt) för Flagan/Nysockensjön på 0,33 % jämfört med 0,66 % för Flagan och 0,72 % för Kroppstadälven år För dioxiner (PCDD/F TEQ-ekv) ligger halterna i Flagan inom haltintervallet för referenssjöarna. Halten PCDD/F i Flagan var 0,064 ng TEQ/kg färskvikt 2006 och 0,17 ng TEQ/kg färskvikt Halterna i referenssjöarna ligger mellan 0,11 och 0,19 ng TEQ/kg färskvikt, se bilaga 2. PCB-TEQ halterna i Flagan 2009 ligger något högre än i referenssjöarna. Halten PCB-TEQ ligger på 0,54 ng TEQ/kg färskvikt i Flagan och mellan 0,14 och 0,39 ng TEQ/kg färskvikt i referenssjöarna, se bilaga 2. Summa 7 st PCB i 2006 och 2009 års studie i Flagan/Nysockensjön och Kroppstadälven ligger betydligt högre än i referenssjöarna, resultatet är dock troligen missvisande då referenssjöarna baserar värdet på 6 st PCB och inte 7, se bilaga 2. Sammanfattningsvis kan halterna PCB i abborren i Flagan och Kroppstadälven jämfört med halterna i abborre från referenssjöarna, indikera att en lokal föroreningskälla finns. Halterna benoso(a)antracen och krycen var förhöjda i studien I 2009 års studie låg dock halterna lågt (under detektionsgräns), se bilaga 1. Flera orsaker till detta resultat kan finnas bl.a. kan det röra sig om att studien från 2009 omfattade Flagan i sin helhet. Utifrån nuvarande kunskaper om PCB- och PCDD/F-intag från mat, så utgör de uppmätta PCB- och PCDD/F-halterna inte någon hälsorisk. Övriga halter organiska föroreningar uppges i övrigt ligga lågt i de flesta fallen, sett ur ett livsmedelsperspektiv, enligt utlåtande från A Glynn på toxikologiska enheten på Livsmedelsverket, se bilaga 3 Metaller i abborre Halterna av tungmetallerna kadmium, arsenik och bly ligger samtliga under detektionsgräns i studierna 2006 och 2009, vilket innebär att halterna är låga och/eller under gränsvärde för konsumtion (EG 2002), se bilaga 1. Kvicksilver är den metall som är mest intressant ur hälsomässig synvinkel enligt utlåtande från A Glynn toxikologiska enheten på Livsmedelsverket, se bilaga 3. Halterna i samlingsproverna från Flagan/Nysockensjön 2006 och Flagan 2009 ligger i nivå för gränsvärdet för kvicksilver på 0,5 mg/kg. I abborren från Kroppstadälven uppmättes halter under gränsvärde, men detta bör främst kunna förklaras med att storleken på fisken från älven var mindre än de från Flagan. Enligt Livsmedelsverkets kostråd bör kvinnor som är eller 4

5 5 försöker bli gravida eller som ammar vara försiktiga och inte äta fisk som kan innehålla kvicksilver oftare än 2-3 gånger per år under tiden man försöker bli gravid, liksom under graviditet och amning. Inom Kroppstadforsområdet fastigheterna Åmotfors 2:81 och 2:84 har bl.a. zink-, krom- och kopparföroreningar påträffats. Halterna av zink och koppar ligger dock i normala halter i abborren från Flagan och Kroppstaälven. Detektionsgränsen för krom i studien 2006 och 2009, ligger över den halt som anges som normal kromhalt i fiskmuskel från abborre. Nationella eller internationella gränsvärden för krom i konsumtionsfisk finns dock inte. Samlad bedömning En antropogen påverkan på fisk i Kroppstadälven och Flagan kan avläsas i de halter av organiska ämnen och metaller som uppmätts i de utförda fiskundersökningarna 2006 och PCB-halterna pekar på att en lokal föroreningskälla till PCB kan finnas. Kroppstadforsområdet intill Kroppstadälven fastigheterna Åmotfors 2:81 och 2:84, är konstaterat förorenat av vissa metaller och organiska ämnen dock inte PCB och det är därför troligt att den påverkan som påvisats har en annan källa t ex kraftstationen längre upp i systemet. Förhöjda kvicksilverhalter är vanligt i svenska sjöar även om nedfallet av kvicksilver minskat de senaste åren. Att halterna kvicksilver i abborren från Nysockensjön/Flagan ligger kring gränsvärdet är därför inte att betrakta som särskilt anmärkningsvärt. Referenser Fiskundersökningar i Flagan (Nysockensjön) 2006, I Abrahamsson, Medins Biologi AB, 2007 Metaller och organiska miljögifter i fisk, sjöar och vattendrag, Naturvårdsverket, programområde sötvatten, 1997 Miljögifter i fisk 201/2002 Vänern Vättern, Redovisning från nationell miljöövervakning 2003, T Öberg m.fl., 2003 Organiska miljögifter i fisk från svenska bakgrundslokaler, IVL rapport, B 1576, J Sternbeck m.fl., 2004 Organiska miljögifter, monitor 16, C Bernes, Naturvårdsverkets Förlag 5

6 Bilaga 1 Sammanställning av analysresultat för kemisk analys av metaller och organiska ämnen i fiskmuskel från abborre, Flagan och Kroppstadälven PCDD/F TEQ-ekvivalenter, färskvikt ng TEQ/kg Refsjöar: 0,11-0,19 1 Flagan 2006: 0,064 Flagan 2009: 0,17 Kroppstaälven 2009: Saknas 1. Halt fettvikt som medelvärde för fettvikt, IVL rapport B1576. Överensstämmer ej med de 0,1-0,17 som anges i Medins Biologis sammanställning av fiskanalysen 2006 s 4 PCDD/F TEQ-ekvivalenter, fettvikt ng TEQ/kg Refsjöar: Flagan 2006: 19,4 Flagan 2009: 25,8 Kroppstaälven 2009: Saknas PCB-TEQ, färskvikt, ng TEQ/kg färskvikt Refsjöar: 0,14-0,39 Flagan 2006: 0,20 Flagan 2009: 0,54 Kroppstaälven 2009: Saknas PCB-TEQ, fettvikt, ng TEQ/kg fettvikt Refsjöar: Flagan 2006: 60,6 Flagan 2009: 81,8 Kroppstaälven 2009: Saknas Summa 7st PCB ųg/kg färskvikt Flagan 2006: 7,58 Flagan 2009: 11 Kroppstaälven 2009: 2,54 Summa 7st PCB ųg/kg fettvikt Refsjöar: Vänern: Flagan 2006: 2297 Flagan 2009: Kroppstaälven 2009: Endast sex st PCB enligt bilaga IVL rapport 1576 s39. PCB 52 saknas. 2. Lägre än 2006 pga högre procentuell andel fett i fisken 2010

7 Bilaga 1 PCB 153 ųg/kg färskvikt Refsjöar: 0,29-1,05 Flagan 2006: 2,6 Flagan 2009: 4,3 Kroppstaälven 2009: 1,2 PCB 153 ųg/kg fettvikt Refsjöar: Flagan 2006: 788 Flagan 2009: 651,5 Kroppstaälven 2009: 166,7 Analysresultaten för Flagan och Kroppstadälven 2009 för benoso(a)antracen och krycen låg under detektionsgräns och jämförelse med värden från referenssjöar eller 2006 års studie är därför inte relevant. Sjö/vattendrag Lipidvikt % av färskvikt (medelvärde) Bysjön, Värmland 0,69 Hjärtsjön, Småland 0,70 Stensjön, Hälsingland 0,58 Flagan ,66 Kroppstaälven ,72 Flagan ,33

8 Rapport yoe Sida 1 (3) ;y(ad'. RAPPORT L LSi? utfärdad av ackrediterat laboratorium 4eD(Te^ REroxr ^..,e b^u A^..«,e raev.a., EC KCSIR6EFWY (ALS Projekt Registrerad Utfärdad Charlottenberg Eda kommun Susanna Holmgren Samhällsbyggnad Box EDA KOMMUN Miljö- och h lsosl.vddsr] mnden Dnr Analys: M3 Er beteckning Flagan abborre , 7st Labnummer U Parameter Resultat Mätosäkerhet t Enhet Metod Utf Al* <0.100 mg/kg 1 S As <0.06 m g/kg 1 H Ba* m g/kg S Ca* 83.6 m g/kg A Cd <0.002 mg/kg 1 H Co <0.002 m g/kg H C r <0.01 m g/kg 1 H C u m /k 1 H Fe* 1.14 m g/kg S Hg m g/kg 1 H K* 4120 m g/kg A mg * 305 m g/kg A Mn m g/kg H Mo* <0.002 mg/kg S Na* 427 m g/kg A Ni <0.02 mg/kg 1 H P* 2060 m g/kg 1 S Pb <0.02 m g/kg 1 H Ti* < m g/kg 1 S V* <0.009 m g/kg 1 S Zn m g/kg 1 H ALS Scandinavia AB Webb: Aurorum 10 E-post: Luleå Tel: Sweden Fax: _^ _f ndersson Kemist Group

9 Rapport ^eo^ r X61 ö RAPPORT z utfärdad av ackrediterat laboratorium L Sida 2 (3) 1087 ISOfIEC KCSIR6EFWY ALS Er beteckning Kroppstaälven abborre , 5st Labnummer U Parameter Resultat Mätosäkerhet t Enhet Metod Utf Al* <0.100 m g/kg S As <0.1 m g/kg H Ba* m g /kg S Ca* 129 m g/kg A Cd <0.002 mg/kg H Co m g/k g H Cr <0.01 m g/kg H Cu m g/kg H Fe* m g/kg S Hg m g/kg H K* 4580 mg/kg A M * 322 mg /kg A Mn mg/kg 1 H Mo* <0.001 mg/kg S Na* 610 mg/k g A Ni <0.01 mg/k H P* 2310 _ m g/k g S Pb <0.01 m g /kg 1 H Ti* m g /k g 1 S V* <0.007 m g /k g 1 S Zn m /k 1 H ALS Scandinavia AB Webb: Aurorum 10 E-post: info.lu@alsglobal.com ey Luleå Tel: Siv Andersson Sweden Fax: Kemist rhe ALS Laboratory Group

10 Rapport Sida 3 (3) a 8 e n ' RAPPORT tu z utfärdad av ackrediterat laboratorium *ed tte4 xrporr ^...s y.. A 4uaid.w..r 1087 ISO/IEC L KCSIR6EFWY ALS 1 Metod Upplösning har skett i mikrovågsugn i slutna teflonbehållare med HNO3 + H202. Analys har skett enligt EPA - metoder ( modifierade) (ICP-AES) och (ICP-SFMS). A H S Utf ICP-AES ICP-SFMS ICP-SFMS efter parameternamn indikerar icke ackrediterad analys. Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i "Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement", ISO, Geneva, Switzerland 1993) beräknad med täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ungefär 95%. Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten gäller endast det identifierade, mottagna och provade materialet. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se aktuell produktkatalog eller vår webbplats 1 Utförande teknisk enhet (inom ALS Scandinavia) eller anlitat laboratorium (underleverantör). ALS Scandinavia AB Webb: Aurorum 10 E-post: info.lu@alsglobal.com Luleå Tel : Siv Andersson Sweden Fax : Kemist

11 ' Rapport T Sida 1 (5) 1MZR8KDBZR2 Eda kommun Projekt Bestnr Miljösektionen Registrerad Box 66 Utfärdad Charlottenberg ALS D Mi A K OMMUN hd orh halsosky,,+r1snämnder r Analys av biota Dnr Er beteckning Flagan abborre Ist Labnummer Parameter Resultat Osäkerhet ± Enhet Metod Utf fett* naftalen < mg/kg 2 acenaftylen < mg/kg 2 acenaften < mg/k g 2 fluoren < m /k 2 fenantren < m g/kg 2 antracen < m /kg 2 fluoranten < m g/kg 2 ren < mg/kg 2 ^bens ( a)antracen < mg/k g 2 1 ^kr sen <0,0010 mg/k g 2 1 "bens b fluoranten < mg/kg 2 "bens k)fluoranten < mg/kg 2 1 ^bens(a ren < mg/k g 2 ^ dibens (ah)antracen < m /k 2 benso hi e len < m g /kg 2 ^ ideno 123cd)pyren < m /k 2 summa 16 EPA-PAH* <0.010 mg/kg 2 1 "PAH cancerogena <0.004 m /k 2 1 PAH, summa övrig a * <0.007 m g/kg 2 1 pentaklorbensen <0.001 m g/kg 3 1 hexaklorbensen <0.001 m g/k g 3 1 alfa-hch <0.001 mg/kg 3 1 beta-hch <0.001 m g/kg 3 1 lindan <0.001 m /k 3 1 aldrin <0.001 m /g_ 3 1 dieldrin <0.001 mg/kg 3 1 endrin <0.001 m g/kg 3 1 isodrin <0.001 mg/kg 3 1 telodrin <0.0ö1 m g/kg 3 1 he ptaklor <0.001 mg/kg 3 1 cis-he taklore oxid <0.001 m g/kg 3 1 trans -he taklore oxid <0.001 mg/kk _ 3 1 o,p'-ddt <0.001 m g/kg 3 1 p,p'-ddt <0.001 mg/kg 3 1 o,p'-ddd <0.001 mg/kg _ 3 1 p,p'-ddd <0.001 m g/kg 3 1 o,p'-dde <0.001 m g/kg 3 1 p,p'-dde <0.001 mg/kg 3 alfa-endosulfan <0.001 m g/k g 3 1 hexaklorbutadien <0.001 nig/kg 3 1 hexakloretan <0.001 m g /k g 3 1 2,3,7,8 -tetracdd <0.035 pg/g 4 2 1,2,3,7, 8-pentaCDD <0.11 / 4 2 ALS Scandinavia AB Webb: Box 511 E- post: info. ta@alsglobal.com Täby Tel: Sweden Fax: amilla Lundeborg Kemist -ihe At S LabxafOry Gr.p

12 Rapport Sida 2 (5) D Miljö- oeiuta su kyd(sn raiden Er beteckning Flagan abborre s I T MZR8KDBZR2 ALS Labnummer Parameter Resultat Osäkerhet t Enhet Metod Utf 1,2,3,4,7,8-hexaCDD <0.16 / 4 2 1,2,3,6,7,8-hexaCDD <0.16 / 4 2 1,2,3,7,8,9-hexaCDD <0.16 / 4 2 1,2,3,4, 6,7,8-he tacdd <0.39 / 4 2 oktaklordibensodioxin <0.61 / 4 2 2,3,7,8-tetraCDF <0.1 / 4 2 1,2,3,7, 8-entaCDF <0.069 / 4 2 2,3,4,7,8- entacdf <0.069 / 4 2 1,2,3,4,7,8-hexaCDF <0.12 / 4 2 1,2,3,6,7, 8-hexaCDF <0.12 / 4 2 1,2,3,7,8,9-hexaCDF <0.12 / 4 2 2,3,4,6,7,8-hexaCDF <0.12 pg/g 4 2 1,2,3,4,6,7,8-he tacdf <0.28 pg/g 4 2 1,2,3,4,7,8,9-heptaCDF <0.28 I 4 2 oktaklordibensofuran <0.46 pg/g 4 2 sum WHO -PCDD/F-TEQ lowerbound 0 pg/g 4 2 sum WHO- PCDD/F-TEQ upp erbound 0.17 pg/g 4 2 PCB 77 <5.6 / 5 2 PCB / 5 2 PCB 169 <0.41 PgIg 5 2 PCB 81 < 0.38 / 5 2 _ PCB / 5 2 PCB / 5 2 PCB I 5 2 PCB PgIg 5 2 PCB / 5 2 PCB / 5 2 PCB pg/g 5 2 PCB / 5 2 sum WHO- PCB-TEQ 0.54 pg/g 5 2 PCB 28 <81 pg/g 6 2 PCB 52 <230 / 6 2 PCB / 6 2 PCB / 6 2 PCB / 6 2 PCB / 6 2 PCB / 6 2 summa 7 st PCB / 6 2 p,p'-dde: Funnen halt under LOQ 0,00096 mg/kg (ej ackrediterad). sum WHO-PCB-TEQ: Lika för både upper som lower bound ALS Scandinavia AB Webb: Box 511 E-post: info.ta@alsglobal.com Täby Tel: Camilla Lun eg Soveden Fax: Kemist

13 Rapport --E (5-A KOMMUN Miljö- och h,^tsn:.kv i frnlmndcn T Sida 3 (5) Dnr 1MZR8KDBZR2 ALS Er beteckning Kroppstaälven abborre , 5st Labnummer Parameter Resultat Enhet Metod Utf fett, totalt* 0.72 / naftalen < mg/kg 2 1 acenaft len < m g /kg 2 1 acenaften < m g/kg 2 1 fluoren < mg/kg 2 1 fenantren < m g/kg 2 1 antracen < g/k 2 1 fluoranten < mg/kg 2 1 ren < mg/kg 2 1 " bens a antracen < m g/k g 2 1 ^k sen < m g/k g 2 1 ^bens (b fluoranten < mg/kg 2 1 "bens k)fluoranten < mg/kg 2 1 ^bens ( a)p ren < m g/k g 2 1 "dibens ah antracen < mg/kg 2 1 benso hi er len < m g/kg 2 1 ^ideno(123cd)pyren < m g/kg 2 1 summa 16 EPA-PAH" <0.010 mg/kg 2 1 ^PAH cancerogena" <0.004 mg/kg 2 1 PAH, summa övriga* <0.007 m g/kg 2 1 PCB 28 <0.50 /k 7 1 PCB 52 <0.50 /k 7 1 PCB pglkg 7 1 PCB 118 <0.50 /k 7 1 PCB /k 7 PCB /k 7 PCB 180 <0.50 /k 7 1 summa Ist PCB" 2.54 /k 7 pentaklorbensen <0.001 mg/kg 3 hexaklorbensen <0.001 m g/kg 3 alfa-hch <0.001 m g/kg 3 beta -HCH <0.001 m g/kg 3 1 lindan <0.001 m g/kg 3 aldrin <0.001 m g/kg 3 1 dieldrin <0.001 m g/k g 3 endrin <0.001 m g/k g 3 isodrin <0.001 m g/k g 3 1 telodrin <0.001 m g/k g 3 he p taklor <0.001 mg/kg 3 cis-he taklore oxid <0.001 mg/k 3 1 trans-he taklore oxid <0.001 m g/kg 3 o, '-DDT <0.001 m g/kg 3 '-DDT <0.001 mg/kg 3 1 o,p'-ddd <0.001 m g/kg 3, '-DDD <0.001 m g/kg 3 o, p'-dde <0.001 mg/kg 3,p'-DDE <0.001 mg/kg 3 1 alfa-endosulfan <0.001 m^lk 3 1 hexaklorbutadien <0.001 m /k 3 1 hexakloretan <0.001 m g/k g 3 1 ALS Scandinavia AB Webb: Box 511 E- post: info.ta@alsglobal.com Täby Tel: Sweden Fax: Camilla Lur deborg Kemist

14 Bilaga 2 Sammanställning av analysresultat för kemisk analys av metaller och organiska ämnen i fiskmuskel från abborre, Flagan och Kroppstadälven PCDD/F TEQ-ekvivalenter, färskvikt ng TEQ/kg Refsjöar: 0,11-0,19 1 Flagan 2006: 0,064 Flagan 2009: 0,17 Kroppstaälven 2009: Saknas 1. Halt fettvikt som medelvärde för fettvikt, IVL rapport B1576. Överensstämmer ej med de 0,1-0,17 som anges i Medins Biologis sammanställning av fiskanalysen 2006 s 4 PCDD/F TEQ-ekvivalenter, fettvikt ng TEQ/kg Refsjöar: Flagan 2006: 19,4 Flagan 2009: 25,8 Kroppstaälven 2009: Saknas PCB-TEQ, färskvikt, ng TEQ/kg färskvikt Refsjöar: 0,14-0,39 Flagan 2006: 0,20 Flagan 2009: 0,54 Kroppstaälven 2009: Saknas PCB-TEQ, fettvikt, ng TEQ/kg fettvikt Refsjöar: Flagan 2006: 60,6 Flagan 2009: 81,8 Kroppstaälven 2009: Saknas Summa 7st PCB ųg/kg färskvikt Flagan 2006: 7,58 Flagan 2009: 11 Kroppstaälven 2009: 2,54 Summa 7st PCB ųg/kg fettvikt Refsjöar: Vänern: Flagan 2006: 2297 Flagan 2009: Kroppstaälven 2009: Endast sex st PCB enligt bilaga IVL rapport 1576 s39. PCB 52 saknas. 2. Lägre än 2006 pga högre procentuell andel fett i fisken 2010

15 Bilaga 2 PCB 153 ųg/kg färskvikt Refsjöar: 0,29-1,05 Flagan 2006: 2,6 Flagan 2009: 4,3 Kroppstaälven 2009: 1,2 PCB 153 ųg/kg fettvikt Refsjöar: Flagan 2006: 788 Flagan 2009: 651,5 Kroppstaälven 2009: 166,7 Analysresultaten för Flagan och Kroppstadälven 2009 för benoso(a)antracen och krycen låg under detektionsgräns och jämförelse med värden från referenssjöar eller 2006 års studie är därför inte relevant. Sjö/vattendrag Lipidvikt % av färskvikt (medelvärde) Bysjön, Värmland 0,69 Hjärtsjön, Småland 0,70 Stensjön, Hälsingland 0,58 Flagan ,66 Kroppstaälven ,72 Flagan ,33 Våtvikt och fettvikt: våtvikt /(fett g/100g*0,01) = fettvikt

16 W:\Maja\Försättssida bilaga 3.doc Bilaga 3

17 ÄRENDE 1 (2) Dnr 4777 Saknr 2009 Avdelningen för forskning och utveckling Toxikologiska enheten A Glynn Susanna Holmgren Miljösektionen Eda kommun POPar, PAH och metaller i abborre Eda kommun vill ha ett utlåtande om abborre som livsmedel. Analysdata från Flagan 2009 och 2006 har skickats till Livsmedelsverket. Dioxiner och PCBer För 2006 så finns ett samlingsprov med 9 abborrar (4-8 hg). Det framgår inte hur halter av enskilda kongener som ligger under kvantifieringsgränsen har hanterats i beräkningarna av olika summahalter. För 2009 så har ett samlingsprov med 7 abborrar analyserats. I denna analysrapport anges lowerbound och upperboundhalten av summa TEQ. Halten av PCDD/F WHO-TEQ ligger under 0,2 pg/g våtvikt. Halten av PCB WHO TEQ var ,54 pg/g färskvikt. Summa 7 PCB-halten låg på 7,5-11 ng/g färskvikt. För CB 153 så låg halten på 2,6-4,3 ng/g färskvikt. Halterna ligger långt under de gränsvärden som finns för PCDD/F TEQ (4 pg TEQ/g fv), PCDD/F/PCB TEQ (8 pg/g fv), samt CB 153 (100 ng/g färskvikt). En jämförelse med de halter som uppmätts i fisk i Livsmedelsverkets undersökningar visar att halterna av PCB och dioxiner ligger på en relativt låg nivå i abborrproverna. Detta är förväntat eftersom muskel från abborre innehåller låga mängder fett. Halterna ligger i nivå med de som uppmätts i mager havsfisk såsom torsk och plattfisk och i allmänhet klart lägre än de halter som rapporterats för fet fisk från Östersjön (strömming) (Tabell 1). Mot bakgrund av nuvarande kunskaper gällande hälsorisker förknippade med PCB- och PCDD/F-intag från mat så utgör de uppmätta PCB- och PCDD/F-halterna i de två abborrproverna inte någon hälsorisk.

18 LIVSMEDELSVERKET ÄRENDE 2 (2) Avdelningen för forskning och utveckling Toxikologiska enheten A Glynn Dnr 4777 Saknr 2009 Tabell 1. Halter av PCDD/F och PCB i fisk. För mager havsfisk och sill/strömming så anges min-maxhalter uppmätta i Livsmedelsverkets undersökningar. Fisk PCDD/F TEQ (pg/g fv) PCB TEQ (pg/g fv) CB 153 (ng/g fv) Abborre ,064 0,20 2,6 Abborre (upperbound) 0,54 4,3 Mager havsfisk a 0,02-0,7 0,05-0,74 0,2-6,9 Sill/strömming Östersjön 0,9-23 0,7-14 1,3-54 Sill Västkusten 1,0-2,1 1,1-2,3 3,7-7,6 a Torsk, sej, piggvar, skubbskädda Metaller Kvicksilver (Hg) är den metall som är mest intressant ur hälsomässig synvinkel. Halten i samlingsproverna från 2006 och 2009 låg runt nivån för gränsvärdet för Hg på 0,5 mg/kg. När det gäller kvicksilver så finns ju råd till konsumenterna gällande konsumtion av sötvattensfisk, där abborre ingår, som Livsmedelsverket utfärdat (se länk nedan). Övriga organiska kontaminanter Halterna av övriga organiska kontaminanter låg i de flesta fallen under kvantifieringsgränsen, och får betraktas som låga.