Miljögifter klassgränser att diskutera

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljögifter klassgränser att diskutera"

Transkript

1 Miljögifter klassgränser att diskutera Anders Bignert & Elisabeth Nyberg, Naturhistoriska riksmuseet / Lillemor Asplund, Urs Berger, Ulla Eriksson & Katrin Holmström, Stockholms universitet / Anders Wilander, Sveriges lantbruksuniversitet / Peter Haglund, Umeå universitet I årets redovisning av miljögifter har figurerna kompletterats med en klassning av status, motsvarande Vattendirektivets bedömningsgrunder. De valda klassgränserna är ännu mycket osäkra, men vi hoppas kunna stimulera till en diskussion bland ekotoxikologer. Klassningen skulle kunna användas för att underlätta jämförelsen av olika ämnen och det hot för miljön de utgör. Koncentrationerna av många av de klassiska miljögifterna har minskat markant under den period som miljögiftsövervakningen har pågått. Minskningarna har också haft en påtaglig positiv effekt på fiskätande djur som tidigare varit hårt drabbade. Utvecklingen för dessa ämnen ser alltså ut att vara på rätt väg även om t.ex. PCB fortfarande visar förhöjda koncentrationer i Östersjön. Djupt otillfredsställande läge Beträffande oavsiktligt producerade dioxiner och dibensofuraner får tillståndet däremot betecknas som djupt otillfredsställande. Även bland det fåtal ämnen som den marina miljögiftsövervakningen utökats med, sticker framförallt HBCDD och PFOS ut med halter som ökar på ett oroväckande sätt. Ett försök till klassning I redovisningen har vi gjort ett försök till klassning i fem kategorier, motsvarande Vattendirektivets bedömningsgrunder. Detta för att tydligare kunna illustrera förändring över tid och underlätta jämförelsen fl I det första utkastet till statusklassning av miljögifter valdes den av olika ämnen. I många fall är klassningen osäker. Det lägsta klassgränsen för kvicksilver krävs mycket arbete för att sätta klassgränser som ger en rättvis bild av både ämnets till Livsmedelsverkets gränsvärde för maximal halt i barnmat. belastning i miljön och dess giftighet. Foto: Ablestock Gränser för metaller Med miljömålet Giftfri miljö i åtanke, bör den lägsta klassgränsen, som innebär mycket god status eller referensvärden, ligga mycket nära noll. När den lägsta klassgränsen väl satts har de följande gränserna vanligen fördubblats i varje steg. För kvicksilver använde vi samma gränsvärde som Livsmedelsverket angett som maximal halt i barnmat. Den lägsta klassgränsen för bly är satt så att den ska vara jämförbar med kadmium beträffande giftighet. Osäkerheten angående detta antagande är dock stor. Exempelvis påverkas förmodligen biotillgängligheten för kadmium, och troligen även för bly, av skillnader i salthalt. Upptaget underlättas av lägre salthalt, vilket kanske kräver olika gränser för olika havsområden. 7 havet 7

2 Hg (ng/g) strömmingsmuskel, våtvikt METALLER I STRÖMMING Kvicksilver (Hg) i strömmingsmuskel Landsort fl Kvicksilver har övervakats i bland annat sill/strömming sedan 979. Halterna är förhållandevis låga och inga dramatiska förändringar har skett med undantag från lokalen vid, utanför Gävlebukten (notera den annorlunda skalan). Där har en markant minskning skett, men fortfarande ligger koncentrationerna ofta över den lägsta klassgränsen. Det finns några få längre tidsserier i övervakningsprogrammet. De antyder att halterna i havet har halverats sedan början av 7-talet. Detta till skillnad från koncentrationerna i vissa insjöar som kan vara betydligt högre.,5 Bly (Pb) i strömmingslever Landsort, Pb (µg/g) strömmingslever, torrvikt,,, fl Beträffande bly kan övervakningsprogrammet övertygande visa en markant minskning i alla längre tidsserier sedan blytillsatserna i bensin försvann. Halterna ser ut att vara på god väg ned i den bästa klassen, även om koncentrationerna i Egentliga Östersjön fortfarande är högre jämfört med Bottenviken och Västerhavet. Kadmium (Cd) i strömmingslever 6 Landsort Cd (µg/g) strömmingslever, torrvikt fl Den dramatiska ökningen av kadmium under 9-talet har vänt, och koncentrationerna är i stort sett tillbaka på de nivåer som rådde i början av 8-talet. Dock är koncentrationerna i Östersjön fortfarande inte nere i den lägsta klassen. En tänkbar förklaring till de, jämfört med västkusten, höga halterna är att upptaget av kadmium underlättas av lägre salthalt. Koncentrationerna i Egentliga Östersjön borde dock kunna vara lika låga som i Bottniska viken där ju salthalten är ännu lägre. I figurerna i detta avsnitt redovisas de medelkoncentrationer (geometriska medelvärden) som uppmätts. För att visa inomårsvariationen kompletteras medelvärdet med ett 95 procent konfidensintervall (för vissa år har endast ett poolat prov med flera individer men bara en kemisk analys utförts och då saknas konfidensintervall). Det geometriska medelvärdet för hela perioden visas med den streckade linjen. Om tidsförloppet går att beskriva med exponentiellt avtagande koncentrationer har en log-linjär regressionslinje redovisats (röd). Om förloppet däremot beskrivs signifikant bättre med en utjämnad linje (glidande medelvärden) har denna linje istället redovisats (blå). Karta havet över 7 stationerna finns på sidan 76. 7

3 Koncentrationerna av PCB är tydligt på väg ned. Efter att ha planat ut under 9-talet har trenden nu återigen vänt nedåt. Den här positiva utvecklingen har skett parallellt med en markant ökning av havsörn, säl och utter som alla livnär sig på fisk. Fortfarande är dock koncentrationerna högre i Egentliga Östersjön än i Bottenviken och Västerhavet. spcb (µg/g) strömmingsmuskel, fettvikt PCB OCH DIOXIN I STRÖMMING PCB i strömmingsmuskel Landsort Dioxinlika PCB-er i strömmingsmuskel Vissa typer av PCBer är dioxinlika, d.v.s. de har en giftverkan som påminner om dioxiner och dibensofuraner. Man kan översätta denna giftverkan till dioxinets genom att använda s.k. TCDD-ekvivalenter. Proven inom det nationella övervakningsprogrammet tas i ung strömming på hösten. De korta tidsserierna visar även de att provresultaten är lägst i norr och i väster. Det förefaller dock som strömming fångad under vår och sommar har betydligt högre koncentrationer av dioxiner och dioxinlika PCBer. En undersökning längs Bottniska vikens kust under sommaren gav i genomsnitt tre gånger högre koncentrationer än höstproven. Nästan samtliga prov låg över pg/g. Orsakerna kan vara flera. För att bättre kunna studera detta har månatliga prov insamlats och väntar på att analyseras. TCDD-ekviv. (pg/g) höstprover sommarprover TCDD-ekviv. (pg/g) Bottenhavet > <.5 km Dioxiner i strömmingsmuskel Klorerade dioxiner och dibensofuraner har mätts i sill och strömming sedan början på 9-talet. Under denna period har koncentrationerna vid de olika lokalerna legat på ungefär samma nivå. Undantaget är utanför Gävlebukten där halterna ligger på en mycket hög nivå, men åtminstone visar en nedåtgående trend. Notera den dubblerade skalan. Retrospektiva studier av dioxinhalter har gjorts, dels i strömming från Ängskärklubb från början av 979 och dels i sillgrissleägg från Stora Karlsö från slutet av 6-talet. Båda visar tydligt minskande halter, men minskningen i den senare serien upphör redan i mitten av 8-talet. TCDD-ekviv. (pg/g), färskvikt,5,,5,,5 99 5,5,,5,, havet 7

4 PFC OCH BROMERADE FLAMSKYDDSMEDEL I SILLGRISSLEÄGG PFOS 5 PFOS (ng/g) sillgrissleägg, färskvikt fl Flera perfluorerade ämnen, PFCer, har precis börjat analyseras inom det ordinarie övervakningsprogrammet. PFCer är både fett- och vattenavstötande och används därför bland annat för behandling av ytskikt. Många av de perfluorerade ämnena har visats sig vara extremt stabila d.v.s. de är varken kemiskt eller biologiskt nedbrytbara i miljön. Det är ännu lite för tidigt att redovisa resultaten. För ett av dessa ämnen, PFOS, analyserades dock en längre tidsserie på sparat, fryst, material. fakta PFOS PFOS är ett mycket svårnedbrytbart ämne som används i en mängd olika produkter, bland annat i impregneringsmedel i papper, textilier och läder. PFOS används också vid förkromning och inom halvledarindustrin. Det finns indikationer på att PFOS är giftigt för akvatiska organismer. De halter som uppmäts i den marina miljön, bland annat i säl, tyder på att det finns en risk för förgiftning via näringskedjan. Resultatet av den retrospektiva studien visar en skrämmande ökning av PFOS, ca 5- ggr, sedan början på 7-talet. Det produktionsstopp som frivilligt infördes år av den största tillverkaren, M, kommer förhoppningsvis att leda till att trenden bryts. Bromerade flamskyddsmedel PBDE (ng/g) sillgrissleägg, fettvikt BDE-7 BDE-99 HBCDD Bromerade flamskyddsmedel har analyserats retroaktivt från början på 7-talet och framåt i sillgrissleägg från Stora Karlsö som sparats i Miljöprovbanken. Analyserna visar dramatiska ökningar av polybromerade difenyletrar, PBDE. Efter denna upptäckt slutade man producera lågbromerade difenyletrar, men fortsatte produktionen av högbromerade PBDE och även exempelvis hexabromocyklododekan, HBCDD. Ÿ Den kraftigt stigande trenden för de lågbromerade ämnena, t.ex. BDE-7 och BDE-99 vände ganska abrupt och sjönk nästan, men inte riktigt, tillbaka till nivåer i närheten av 7- talets värden. De nuvarande, trots allt förhöjda nivåerna av BDE-7, kan möjligen vara ett resultat av nedbrytning av högbromerade PBDE. HBCDD tillverkas fortfarande, dock ej i Sverige. Här fortsätter uppgången, och den genomsnittliga ökningstakten är ca procent om året. Foto: Janos Jurka/N Foto: Klas Rune/N havet 7

5 Gränser för organiska ämnen Gränsen för PCB är baserad på Naturvårdsverkets bedömningsgrunder från 999. Den sattes till 5 ng/g fett, vilket möjligen är lite väl lågt om man jämför med de ekotoxikologiska bedömningskriterier som utarbetats av OSPAR. Å andra sidan strävar det nationella miljömålet till koncentrationer nära noll för denna typ av substanser. Klassgränserna för dioxin och dioxinlika PCBer har valts med jämna intervall för att lättare kunna jämföras med de gränsvärden som finns för konsumtion av fet fisk. Här har vi börjat med gränsen till den sämsta klassen, som lagts vid pg/g TCDD-ekvivalenter. Proven tas i ren muskel för att minska onödig spridning. Om man i stället skulle ta med skinn och det fett som sitter alldeles under skinnet kan man förvänta sig att få nästan dubbelt så höga koncentrationer. En gräns på pg/g motsvarar då ungefär den gräns vid pg/g som är satt som högsta tillåtna gräns för försäljning av fisk till mänsklig konsumtion. För djurfoder är gränsen strängare - pg/g färskvikt. För bromerade flamskyddsmedel sattes den lägsta klassgränsen i nivå med de lägsta koncentrationerna som uppmättes på 7- talet. Den lägsta klassgränsen för PFOS är godtyckligt vald till 5 ng/g. Med tanke på det nationella miljömålet som syftar till en giftfri miljö bör dock klassgränsen ligga i närheten av noll. fakta Miljögiftsprogrammet Miljögifter övervakas inom det nationella marina övervakningsprogrammet i flera fiskarter (sill/strömming, torsk, abborre, tånglake), samt i blåmusslor och sillgrissleägg. Holmöarna De miljögifter som studeras är: metaller: kvicksilver bly kadmium nickel krom koppar Landsort zink Väderöarna Kvädöfjärden organiska ämnen: Stora Karlsö industrikemikalier och oavsiktligt bildade ämnen (PCBer, HCB, dioxiner och dibensofuraner, PAHer), SO Gotland pesticider (DDT, HCHer, t.ex. lindan), flamskyddsmedel (PBDEer, polybromerade difenyletrar och HBCDD, hexabromocyklododekan). Det senaste tillskottet är perfluorerade ämnen där bland annat PFOS ingår. Undersökningarna har i första hand inriktats på tidsserier från ett relativt litet antal lokaler som är valda så att lokala utsläpp så långt möjligt undvikits. Detta gör stationerna lämpliga att använda som referenslokaler till regionala och lokala undersökningar. Sverige har mycket långa tidsserier jämfört med andra länder. Men antalet lokaler borde vara fler. Ett problem med det glesa provtagningsnätet är att det blir svårt att veta hur pass representativ en viss lokal är för ett större område. En utökning med nya stationer är dock planerad redan till årets insamling. Påskynda arbetet Det bör återigen påpekas att försöket till klassning är högst preliminärt och behäftat med stora osäkerheter. Syftet har snarast varit att försöka provocera fram en diskussion bland ekotoxikologer för att påskynda arbetet att ta fram relevanta klasser. Ett sådant verktyg kan användas för att jämföra olika ämnen och ge en allmän bild av det hot som ämnet utgör i miljön. Och kanske framför allt underlätta arbetet med att prioritera åtgärder. S Lästips Giftfri miljö utopi eller verklig chans? serien Formas Fokuserar, 6 Organiska miljögifter Bernes, Monitor 6, Naturvårdsverket, 998 Bignert, A., Olsson, M., Persson, W., Jensen, S., Zakrisson, S., Litzén, K., Eriksson, U.,Häggberg, L. and Alsberg, T Temporal trends of organochlorines in Northern Europe, Relation to global fractionation, leakage from sediments and international measures. Environmental Pollution 99: Bignert A., Nyberg E., Sundqvist K. L., Wiberg K. 6. Spatial and seasonal variation in concentrations and patterns of the PCDD/F and dioxinlike PCB content in herring from the northern Baltic Sea. J. Environ. Monit. DOI:.9/b7667e Holmström K., Järnberg U., Bignert A. 5. Temporal trends of PFOS and PFOA in Guillemot Eggs from the Baltic Sea, 968. Environ. Sci. Technol. 9 (): 8 8. Lind Y., Bignert A. and Odsjö T. 6. Decreasing lead levels in Swedish biota 969. J. Environ. Monit., 8, 8 8. Sellström U., Bignert A., Kierkegaard A., Häggberg L., de Wit C., Olsson M., Jansson B.. Temporal Trend Studies on Polybrominated Diphenyl Ethers and Hexabromocyclododecane in Guillemot Egg From the Baltic Sea. Environ. Sci. Technol. 7: havet 7

Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister

Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister miljögifter och deras effekter Miljögifter i biota Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet miljö Fokus på dioxiner och flamskyddsmedel Årets rapportering av tillståndet

Läs mer

Svårt att klassa miljöstatus

Svårt att klassa miljöstatus Svårt att klassa miljöstatus Elin Boalt & Anders Bignert, Naturhistoriska Riksmuseet Rekommendationer som anger vilka fiskar vi kan äta och hur ofta vi kan äta dem baseras på gränsvärden för halter av

Läs mer

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Miljögifter i biota Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Havsmiljöseminariet 24-25 november 2015 20 lokaler 8 lokaler 3 lokaler

Läs mer

Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011

Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011 2012-10-11 Dnr. 50-804/2011 Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från en jämförelse mellan 2007 och 2011 Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Anders Bignert, Sara Danielsson Rapport

Läs mer

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Helene Ek och Karl Svanberg Länsstyrelsen Östergötland 1 Sammanfattning Tidigare studier har visat att Bråvikens sediment (dvs. bottensubstrat) innehåller

Läs mer

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning Miljögifter i fisk Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning Övervakning av miljögifter Marina programmet Sötvattensprogrammet Terrestra programmet? På uppdrag

Läs mer

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad 2012-01-04

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad 2012-01-04 Strömming. Foto: Dan Blomkvist Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming Uppdaterad 212-1-4 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar bakgrundsinformation,

Läs mer

Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön?

Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön? Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön? Aroha Miller, Anders Bignert & Elisabeth Nyberg, Naturhistoriska riksmuseet / Tatiana Cantillana & Marie Aune, Livsmedelsverket Många tycker om att äta

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194.

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194. 0-0- Dnr 0-/0 Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år 0. Projekt X-. Suzanne Faxneld Rapport nr 0: Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden MILJÖFÖRVALTNINGEN ENHETEN FÖR MILJÖANA LYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-04 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-50828885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-06-14 p 35 Miljögiftsövervakning

Läs mer

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljögifter i akvatisk miljö Stockholm, 5 november 2014 Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Frågeställningar Hur påverkar storstadsregionen sina

Läs mer

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre Uppdaterad 2010-09-09 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö

Läs mer

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012 Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten 2012-05-28 Sidan 1 (6) Dnr MBN 2011-001073 Ecos Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

Miljögifter i Östersjön från upptäckt till samhällsreaktion

Miljögifter i Östersjön från upptäckt till samhällsreaktion Miljögifter i Östersjön från upptäckt till samhällsreaktion I över trettio år har miljögifter diskuterats i vårt samhälle. Ofta med hänvisning till allvarliga problem i innanhavet Östersjön. Till en början

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år Projekt X-198.

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år Projekt X-198. -0- Dnr 0-/ Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år. Projekt X-. Suzanne Faxneld, Sara Danielsson Rapport nr : Naturhistoriska

Läs mer

Rapport. Klorerade miljögifter i unga gråsälar från Östersjön, 1998-2005. avtal 212 0550 (dnr 721-5713-05Mm)

Rapport. Klorerade miljögifter i unga gråsälar från Östersjön, 1998-2005. avtal 212 0550 (dnr 721-5713-05Mm) Rapport Klorerade miljögifter i unga gråsälar från Östersjön, 1998-2005. avtal 212 0550 (dnr 721-5713-05Mm) 1 Bakgrund Det är välkänt att PCB och DDT och dess metaboliter minskar i Östersjöbiota sedan

Läs mer

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? 2012-03-28 Rapport angående uppdrag nr 215 1042, dnr 235-4460-10Mm Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? Maria Wennberg 1 Ingvar Bergdahl 1 1 Yrkes- och miljömedicin, Institutionen

Läs mer

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt?

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Lars Förlin, Åke Larsson, Niklas Hanson & Jari Parkkonen, Göteborgs universitet Elisabeth Nyberg, Suzanne Faxneld & Anders Bignert, Naturhistoriska riksmuseet

Läs mer

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4 KAL U N HÖGS K O L A N MAR Y T SSN: 1402-6198 Rapport 2008:4 V E R S HÖGSKOLAN KAL MAR Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken mars 2008 NATURVETENSKAPLGA NSTTUTONEN Analys av Hg och PCB i abborre

Läs mer

Miljögifter i livsmedel intag och halter

Miljögifter i livsmedel intag och halter 2013-09-18 Ren Åker Ren Mat Miljögifter i livsmedel intag och halter Procentuell andel av intaget av miljögifterna dioxin och dioxinlikande PCB från mjölk, ägg och kött respektive fet Östersjöfisk A. Från

Läs mer

Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen

Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen 2000-2015 Fysikaliska aspekter 75% av tillrinningen till de två västligaste bassängerna. Partikelbundna

Läs mer

Havet. 158 Miljötillståndet. Havet

Havet. 158 Miljötillståndet. Havet Miljökvalitetsmål Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden

Läs mer

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen Särskilt förorenande ämnen (SFÄ)

Läs mer

Miljöövervakningsmetod POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover

Miljöövervakningsmetod POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover 1 Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover Författare: Se avsnittet Författare och övriga

Läs mer

Kust och hav. Samordning. Strategi. miljögifter i fiskk. åtgärder. ifråga. studeras är. Undersökningstyp. beskriva. ng för miljöövervakningg

Kust och hav. Samordning. Strategi. miljögifter i fiskk. åtgärder. ifråga. studeras är. Undersökningstyp. beskriva. ng för miljöövervakningg f 1 Programområde: Kust och hav : Metaller och organiska miljögifter i fiskk Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen Syftet är att följa

Läs mer

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern MEDDELANDE Datum 2015-01-12 Beteckning Sida 1/3 Enligt sändlista Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern Kompletterande analyser har bekräftat att det förekommer halter av dioxin i sik

Läs mer

SGU. Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden

SGU. Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden AB Lilla Bommen 6 411 4 GÖTEBORG Tel: [+46] 31 7 82 3 Fax: [+46] 31 7 82 31 http://www.golder.se SGU Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden Rapport Slutversion Datum:

Läs mer

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket Risk med fisk Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket - Vad är dioxiner och PCB Agenda - Risker med dioxiner och dioxinlika PCB - Halter i livsmedel - Kostråd och kännedom

Läs mer

Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen.

Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen. Retrospektiva studier av perfluoralkylsulfonsyror i den svenska miljön Andra och avslutande året av screeningundersökningen. Slutrapport 2003-09-01 Ulf Järnberg Katrin Holmström ITM, Stockholms Universitet

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

Miljögifter i Vänern Vilka ämnen bör vi undersöka och varför?

Miljögifter i Vänern Vilka ämnen bör vi undersöka och varför? Miljögifter i Vänern Vilka ämnen bör vi undersöka och varför? Vänerns vattenvårdsförbund 2004 Rapport nr 34. ISSN 1403-6134 Anna Palm Erik Furusjö Magnus Rahmberg John Sternbeck B1600 November 2004 Organisation/Organization

Läs mer

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Risk/nytta analys 1992 o 1998

Läs mer

Rapport till Naturvårdsverket

Rapport till Naturvårdsverket Uppdaterande och nya tidstrendsanalyser av halogenerade persistenta ämnen i svensk bröstmjölk: PCDDs, PCDFs och DL-PCBs Rapport till Naturvårdsverket 213-3-3 (Överenskommelse/Avtal Nr. 2116), Åke Bergman

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

Sammanfattning av rapporten

Sammanfattning av rapporten Sammanfattning av rapporten Evaluation of the contaminant status in sediment and fish in the Bothnian Bay. Titel Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Sammanfattning av rapporten. Evaluation of the contaminant

Läs mer

Kust och hav. Samordning. Strategi. miljö, när musslorna utnyttjas. sillgrissla. Det kan. västkust. beskriva. Handlednin Undersökningstyp

Kust och hav. Samordning. Strategi. miljö, när musslorna utnyttjas. sillgrissla. Det kan. västkust. beskriva. Handlednin Undersökningstyp 1 Programområde: Kust och hav : Metaller och organiska miljögifter i blåmussla Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen Syftet är att följa

Läs mer

Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön

Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön LIVSMEDELSVERKET PRELIMINÄR RISKVÄRDERING 1 (5) Risk- och nyttovärderingsenheten Senior risk- och nyttovärderare 2014-10-07 Dnr 1735/2014 Emma Ankarberg, UV/RÅ Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön

Läs mer

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI Vem vill äta giftig fisk? Maria Ingmar Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Fisk är både gott och nyttigt

Läs mer

Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde

Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde Torsk Sill Skrubbskädda Toxicon rapport 145/98 LANDSKRONA JANUARI 1999 2-19 Sammanfattning En undersökning har utförts inom

Läs mer

MILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK

MILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK MILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK 1972 2011 -Polyklorerade dioxiner, furaner och bifenyler Johan Fång 1, Elisabeth Nyberg 2, Anders Bignert 2 & Åke Bergman 1 1 Institutionen för material- och miljökemi,

Läs mer

Beskrivning av delprogram Metaller och organiska miljögifter: Metaller och organiska miljögifter i marin biota

Beskrivning av delprogram Metaller och organiska miljögifter: Metaller och organiska miljögifter i marin biota 1(24) Beskrivning av delprogram Metaller och organiska miljögifter: Metaller och organiska miljögifter i marin biota 1. Beskrivning av delprogrammet, förutsättningar m.m. 1.1 Kort beskrivning av delprogrammet

Läs mer

Metaller och organiska miljögifter i fisk från sjöar och vattendrag. Undersökningstyp: Bakgrund och syfte med undersökningstypen. Samordning.

Metaller och organiska miljögifter i fisk från sjöar och vattendrag. Undersökningstyp: Bakgrund och syfte med undersökningstypen. Samordning. 1 Programområde: : Sötvatten Metaller och organiska miljögifter i fisk från sjöar och vattendrag Författare: Se avsnittet Författare och övriga kontaktpersoner. Bakgrund och syfte med undersökningstypen

Läs mer

Föroreningshalter i abborre från Väsjön

Föroreningshalter i abborre från Väsjön Föroreningshalter i abborre från Väsjön Magnus Karlsson Uppsala, 215-1-8 Inledning Som ett led i Sollentuna kommuns kartläggning av föroreningshalter i fisk i kommunens vattenområden har provfiske genomförts

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 2, - 3, 4 infångades under sensommaren abborre från centrala

Läs mer

Underlag för dimensionering av nationell miljögiftsövervakning i kust och hav. Sakrapport

Underlag för dimensionering av nationell miljögiftsövervakning i kust och hav. Sakrapport Underlag för dimensionering av nationell miljögiftsövervakning i kust och hav Sakrapport Överenskommelse 219 0635, Dnr 721-4538-06-Mm SWEDISH MUSEUM OF NATURAL HISTORY Contaminant Research Group P.O. Box

Läs mer

Gifter från båtverksamhet

Gifter från båtverksamhet Gifter från båtverksamhet Dagens kunskap, möjligheter till åtgärder? Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Britta.eklund@itm.su.se Problemet Vem/vilka är

Läs mer

- Mölndalsåns stora källsjö

- Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton

Läs mer

Kustfisken alltmer påverkad av miljögifter

Kustfisken alltmer påverkad av miljögifter Kustfisken alltmer påverkad av miljögifter Åke Larsson, Lars Förlin, Niklas Hanson & Jari Parkkonen, Göteborgs Universitet / Anders Bignert, Elisabeth Nyberg & Sara Danielsson, Naturhistoriska riksmuseet

Läs mer

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ Lektionsupplägg: Farliga ämnen i vår vardag Farliga ämnen finns i vår omgivning i textilier, teknikprodukter, livsmedel, kosmetika och rengöringsprodukter. Eleverna får i grupper

Läs mer

Skottarevet, Kattegatt Provtagningsredskap: Ponar och Boxcorer Beställare: Triventus Consulting AB Littera: 210417 Koncentrationer av metaller, PAHer, PCBer, alifatiska och aromatiska kolväten Datum: 2005-12-15

Läs mer

Dioxiner i Östersjöns fisk ett hot mot svenskt fiske

Dioxiner i Östersjöns fisk ett hot mot svenskt fiske Dioxiner i Östersjöns fisk ett hot mot svenskt fiske Livsmedelsverket har i två rapporter under 2-talet hävdat att halterna av dioxiner i fet Östersjöfisk minskar och att svenskarnas intag av detta giftiga

Läs mer

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen.

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen. ISSN: 1402-6198 Rapport 2009:1 HÖGSKOLAN I KAL MAR Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund April 2009 Jonas Nilsson Naturvetenskapliga institutionen Inledning På uppdrag

Läs mer

Utvärdering av metodik för åldersbestämning av sill och strömming

Utvärdering av metodik för åldersbestämning av sill och strömming Utvärdering av metodik för åldersbestämning av sill och strömming Överenskommelse 212 11, dnr 235-3366-Mm Rapport nr 11:211 Swedish Museum of Natural History Department of Contaminant Research P.O.Box

Läs mer

Miljögifter i abborre längs norra Sveriges kust Projekt X-151

Miljögifter i abborre längs norra Sveriges kust Projekt X-151 2011-03-31 Dnr 50-201/2009 Miljögifter i abborre längs norra Sveriges kust Projekt X-151 Nicklas Gustavsson, Sara Danielsson Rapport nr 9:2010 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljögiftsforskning

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från

Läs mer

Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 2010 och 2011

Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 2010 och 2011 Institutionen för naturvetenskap Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 1 och 11 Susanna Andersson Maj 1 ISSN 1-6198 Rapport 1:8 Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-04 1 Regeringsuppdrag redovisat i sep 2013 Kartläggning av

Läs mer

Rapport 2005:23. Geografisk variation i koncentrationer av dioxiner och PCB i strömming från Bottniska viken och norra egentliga Östersjön

Rapport 2005:23. Geografisk variation i koncentrationer av dioxiner och PCB i strömming från Bottniska viken och norra egentliga Östersjön Rapport 2005:23 Geografisk variation i koncentrationer av dioxiner och PCB i strömming från Bottniska viken och norra egentliga Östersjön Foto framsidan: Peter Hansson Geografisk variation i koncentrationer

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg

Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg Lars Barregård Överläkare, professor Göteborg den 9 oktober 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets-

Läs mer

Organiska miljögifter i fisk från svenska bakgrundslokaler

Organiska miljögifter i fisk från svenska bakgrundslokaler Organiska miljögifter i fisk från svenska bakgrundslokaler John Sternbeck, Lennart Kaj, Mikael Remberger, Anna Palm, Erika Junedahl, Anders Bignert, Peter Haglund, Katrin Lindkvist, Margareta Adolfsson-Erici,

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

Kvicksilver och cesium i matfisk

Kvicksilver och cesium i matfisk Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen

Läs mer

Säsongsvariation och geografisk variation i koncentrationer av dioxiner, dibensofuraner och dioxinlika PCB:er i strömming från Bottenhavet

Säsongsvariation och geografisk variation i koncentrationer av dioxiner, dibensofuraner och dioxinlika PCB:er i strömming från Bottenhavet Säsongsvariation och geografisk variation i koncentrationer av dioxiner, dibensofuraner och dioxinlika PCB:er i strömming från Bottenhavet Exempel på bildplacering Rapport 009:7 Säsongsvariation och geografisk

Läs mer

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Fortsatt anpassning av övervakning

Fortsatt anpassning av övervakning Fortsatt anpassning av övervakning - som följd av tillämpning av EU-gemensam lagstiftning Ann-Karin Thorén Havs- och vattenmiljöenheten Granskning av MS förvaltningsplaner och (åtgärdsprogram) EU-kom ber

Läs mer

Pågående hälsorelaterad miljöövervakning. Och en del om vad som görs inom andra programområden

Pågående hälsorelaterad miljöövervakning. Och en del om vad som görs inom andra programområden Pågående hälsorelaterad miljöövervakning Och en del om vad som görs inom andra programområden Redovisningen kommer i möjligaste mån att göras enligt följande: Luftföroreningar exponeringsstudier Vad görs

Läs mer

Resultat från uppföljande undersökningar av PFAS I Kalmar län 2014

Resultat från uppföljande undersökningar av PFAS I Kalmar län 2014 Bakgrund: Resultat från uppföljande undersökningar av PFAS I Kalmar län 2014 I en nationell screening 2013 uppmättes höga halter av PFAS (per- och polyfluoralkyl substanser) i Emåns mynning. I Emsfors

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

Metaller i vallgravsfisk 2013. Miljöförvaltningen R 2014:8. ISBN nr: 1401-2448

Metaller i vallgravsfisk 2013. Miljöförvaltningen R 2014:8. ISBN nr: 1401-2448 ISBN nr: 1401-2448 R 2014:8 Foto: Sofia Pallander Metaller i vallgravsfisk 2013 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR AV MILJÖGIFTER I SKRUBBSKÄDDA INOM MALMÖ STAD

UNDERSÖKNINGAR AV MILJÖGIFTER I SKRUBBSKÄDDA INOM MALMÖ STAD UNDERSÖKNINGAR AV MILJÖGIFTER I SKRUBBSKÄDDA INOM MALMÖ STAD FLAMSKYDDSMEDEL - PBDE, PERFLUORERADE ÄMNEN FTALATER - DEHP ANTIOXIDANT - BISFENOL A ORGANISKA TENNFÖRENINGAR PCBer KVICKSILVER Rapport 089-07

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Bilaga A.5 SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Förslag till riktvärden för returvatten från avvattning m m av muddermassor Rapport nr Oskarshamns hamn 2011:5 Oskarshamns

Läs mer

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5

Läs mer

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006 Miljöförvaltningen Tungmetaller i mossor i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006 Olle Nordell ekolog Rapport 2007:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Figur 1. Provtagningslokaler för mossa i Landskrona

Läs mer

Uppföljande undersökningar av PFASs

Uppföljande undersökningar av PFASs PM 1 (6) Miljöenheten Anders Svensson Tel. direkt: 010-2238594 E-post: anders.svensson@lansstyrelsen.se Enl. sändlista Bakgrund: Uppföljande undersökningar av PFASs I en aktuell nationell screening uppmättes

Läs mer

Uttern i Sverige Miljögifter, dödsorsaker och rapporter 2005-2011

Uttern i Sverige Miljögifter, dödsorsaker och rapporter 2005-2011 Uttern i Sverige Miljögifter, dödsorsaker och rapporter 2005-2011 Anna Roos Rapport nr 12: 2012 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljögiftsforskning Box 50 007 104 05 Stockholm 1 Inom ramen för Åtgärdsprogrammet

Läs mer

Sammanställning av slamanlyser inom ReVAQ år 2004-2007

Sammanställning av slamanlyser inom ReVAQ år 2004-2007 Sammanställning av slamanlyser inom ReVAQ år 2004-2007 SLUTRAPPORT R nr 8-2008 Cajsa Wahlberg Avloppsreningsavdelningen, Utveckling och Investering Innehållsförteckning Inledning... 1 Bromerade flamskyddsmedel...

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012 Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2012 Emilie Feuk Rapport 2013:2 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona oc 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor

Läs mer

Effekter av miljögifter på däggdjur, fåglar och fiskar i akvatiska miljöer. Reviderad utgåva 2

Effekter av miljögifter på däggdjur, fåglar och fiskar i akvatiska miljöer. Reviderad utgåva 2 Effekter av miljögifter på däggdjur, fåglar och fiskar i akvatiska miljöer Reviderad utgåva 2 RAPPORT 5908 DECEMBER 2008 Effekter av miljögifter på däggdjur, fåglar och fiskar i akvatiska miljöer Kunskapsläge

Läs mer

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan

Läs mer

Metaller i akvatisk biota

Metaller i akvatisk biota Metaller i akvatisk biota En genomgång av den nationella data basen, samt de nationella och regionala övervakningsprogrammen Lars Sonesten Institutionen för miljöanalys, SLU Institutionen för miljöanalys,

Läs mer

Statistisk utvärdering av tidstrendsstudier av kemikalier i modersmjölk och blodserum från förstföderskor i Uppsala (POPUP)

Statistisk utvärdering av tidstrendsstudier av kemikalier i modersmjölk och blodserum från förstföderskor i Uppsala (POPUP) Rapport till Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning Kontrakt 2215-15-001 Statistisk utvärdering av tidstrendsstudier av kemikalier i modersmjölk och blodserum från förstföderskor i Uppsala

Läs mer

Per Ola Darnerud Livsmedelsverket, Uppsala, Sweden (mejladress: per.ola.darnerud@slv.se)

Per Ola Darnerud Livsmedelsverket, Uppsala, Sweden (mejladress: per.ola.darnerud@slv.se) RESULTAT FRÅN RIKSMATEN 2010-11: BIOMONITORERING AV TOXISKA ÄMNEN OCH ASSOCIATIONER MED KOST- OCH LIVSSTILS- FAKTORER I EN SVENSK POPULATIONS- BASERAD UNDERSÖKNING Per Ola Darnerud Livsmedelsverket, Uppsala,

Läs mer

Meddelande nr 2014:26. Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 2010 2013

Meddelande nr 2014:26. Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 2010 2013 Meddelande nr 214:26 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 21 213 2 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 21-213 Meddelande nr 214:26 3 Meddelande nummer 214:26 Referens Carin Lundqvist, vattenenheten,

Läs mer

Interkallibrering av metallanalyser SLU/ITM

Interkallibrering av metallanalyser SLU/ITM Interkallibrering av metallanalyser / Överenskommelse 97, dnr -8-9Mm Report nr 8: Swedish Museum of Natural History Department of Contaminant Research P.O.Box 7 SE- Stockholm Sweden Jämförelse av metallanalyser

Läs mer

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet

Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Underlagsdokument till åtgärdsprogrammet Kapitel 1. Beskrivning av avrinningsområdet E. befolkning, andel jordbruk, utsläppskällor, värdefulla vatten Varför ser det ut så här? Kap. 2 Miljöproblem i ytvatten

Läs mer

Kemikalier i barns närmiljö Oskarshamn, 18 februari, 2016. Anna Nylander Utredare

Kemikalier i barns närmiljö Oskarshamn, 18 februari, 2016. Anna Nylander Utredare Kemikalier i barns närmiljö Oskarshamn, 18 februari, 2016 Anna Nylander Utredare Innehåll Kort om KemI och vad vi gör Giftfri vardag olika utmaningar Barns extra känslighet Vilka regler som gäller för

Läs mer

Fokus Kvädöfjärden Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? Lars Förlin Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet

Fokus Kvädöfjärden Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? Lars Förlin Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet Fokus Kvädöfjärden Vad orsakar den försämrade hälsan hos kustfisk? Lars Förlin Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet Integrerad kustfiskövervakning sker vid fyra kuststationer Bilder lånade

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

Miljöprojekt Gusum. Biologiska undersökningar i Yxningen, Gusumsån, Byngaren och Strolången

Miljöprojekt Gusum. Biologiska undersökningar i Yxningen, Gusumsån, Byngaren och Strolången Biologiska undersökningar i Yxningen, Gusumsån, Byngaren och Strolången Ingemar Abrahamsson Mikael Christensson Ulf Ericsson Martin Liungman Robert Rådén Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35

Läs mer

Östersjön ett hotat innanhav

Östersjön ett hotat innanhav Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV

Läs mer

Riskvärdering av persistenta klorerade och bromerade miljöföroreningar i livsmedel

Riskvärdering av persistenta klorerade och bromerade miljöföroreningar i livsmedel Rapport 9 2007 Riskvärdering av persistenta klorerade och bromerade miljöföroreningar i livsmedel av Emma Ankarberg, Marie Aune, Gabriella Concha, Per Ola Darnerud, Anders Glynn, Sanna Lignell och Anna

Läs mer

MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2015:7 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2014

MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2015:7 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2014 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT : -9- ISSN -9 WWW.oresunds-vvf.se FÖRFATTARE: ANDERS SJÖLIN, TOXICON AB FREDRIK LUNDGREN, TOXICON AB SE--9 ROSENHÄLLSVÄGEN 9 S- 9 HÄRSLÖV TEL. -

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har

Läs mer