SGU. Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SGU. Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden"

Transkript

1 AB Lilla Bommen GÖTEBORG Tel: [+46] Fax: [+46] SGU Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden Rapport Slutversion Datum: Uppdragsnummer: Uppdragsgivare: SGU Org. nr: , VAT nr: SE Säte: Stockholm Kontor i Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala KONTOR I AFRIKA, ASIEN, AUSTRALIEN, EUROPA OCH NORD- OCH SYDAMERIKA

2

3 - i (viii) - Sammanfattning Bohuskustens vattenvårdsförbund (BVVF) låter regelbundet genomföra miljögiftsundersökningar utmed Bohuskusten. Då de analyser som görs är omfattande är det tidskrävande att utvärdera resultaten. Då SGU inte har resurser att gör det inom den tidsram som medlemmar i vattenvårdsförbundet önskar få det gjort, har AB (Golder) fått i uppdrag att sammanställa delar av analysresultaten omfattande prover tagna på sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden. De olika provtagningsstationerna är i princip desamma som de som ingick i miljöundersökningarna år 2/21. Vissa stationer har dock utgått och vissa har ersatts med andra. Sammanställningen har omfattat: och miljögifterna: Miljögifter i sediment Miljögifter i: Fisk (tånglake, skrubba) Blåmussla Blåstång Organiskt kol Näringsämnen (kväve) Tungmetaller (Cd, Hg, Pb) Organiska ämnen (PAH, PCB, HCB, dioxiner, bromerade flamskyddsmedel, ftalater) Vissa ämnen har dock ej analyserats. I de flesta fall har anledningen varit att tillräckligt med provmaterial ej erhållits. Resultaten visar generellt följande: Förhållandena avseende tungmetaller (Cd, Hg och Pb) och organiska ämnen såsom PAH, PCB och dioxiner har generellt blivit bättre sedan 197- och 198-talet respektive 199- talet. Inga tydliga förbättringar kan dock skönjas avseende totalkväve eller totalt organiskt kol sedan 197- och 198-talet. Inga större förändringar har skett under de senaste fem åren, med undantag av vissa provtagningsstationer.

4 - ii (viii) -

5 - iii (viii) - Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och Syfte Avgränsning Undersökningsområde Metodik Sediment Biota Analyser Resultat Sediment Stenungsund Brofjorden Bohuskusten Resultat Biota Tungmetaller Organiska ämnen Sammanfattning Referenser Figurförteckning Figur 1. Provtagningsstationer i Stenungsundsområdet (Från Cato 26)....2 Figur 2. Provtagningsstationer i Brofjordensområdet (Från Cato 26)...3 Figur 3. Figur 4. Figur 5. Figur 6. Figur 7. Figur 8. Figur 9. Figur 1. Karta utvisande biologiska provtagningsstationer som utnyttjats i föreliggande studie. Stationerna ingår i Bohuskustens vattenvårdsförbunds kustvattenkontroll (Från Cato 26)...4 Karta utvisande provtagningsstationer i sedimentundersökningsprogrammet, Bohuskustens vattenvårdsförbunds kustvattenkontroll (Från Cato 26)...5 Halten totalt organiskt kol (TOC) i ytsedimenten (-1 cm) på respektive station i Stenungsundsområdet mellan åren 1975 och 26 (delvis efter Cato 26)...8 Medelvärden för totalt organiskt kol (TOC) i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) inkl. SD (n=13 (delvis efter Cato 26)). Observera att n varierar mellan åren...9 Halten totalkväve (TN) i ytsedimenten (-1 cm) på respektive station i Stenungsundsområdet mellan åren 1975 och 26 (delvis efter Cato 26)...1 Medelvärden för totalkväve (TN) i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) inkl. SD (n=13) (delvis efter Cato 26). Observera att n varierar mellan åren....1 Koncentration av kadmium (Cd, mg/kg ts) i ytsedimentet (-1 cm) på respektive station i Stenungsundsområdet (delvis efter Cato 26). 12 Medelvärden för kadmium (Cd) i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) mellan 1981 och 26 inkl. SD (n=13) (delvis efter Cato 26). Data saknas för

6 - iv (viii) - Figur 11. Figur 12. Figur 13. Figur 14. Figur 15. Figur 16. Figur 17. Figur 18. Figur 19. Figur 2. Figur 21. Figur 22. Figur Observera att n varierar mellan åren och att station G2 ej är inkluderad i medelvärdet för åren Koncentration av kvicksilver (Hg, mg/kg ts) i ytsedimentet (-1 cm) på respektive station i Stenungsundsområdet (delvis efter Cato 26). 14 Medelvärden för kvicksilver (Hg) i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) mellan 1972 och 26 (n=13) (delvis efter Cato 26). Data saknas för 1981 och Observera att n varierar mellan åren samt att station G2 ej är inkluderad i medelvärdet för åren 1975 och D och Koncentration av polycykliska aromatiska kolväten (sum 16 PAH, µg/kg ts) i ytsedimentet (-1 cm) på respektive station i Stenungsundsområdet (delvis efter Cato 26) Medelvärden för polycykliska aromatiska kolväten (sum 16 PAH) i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) mellan 1972 och 26 inkl. SD (n=13) (delvis efter Cato 26). Data saknas för Observera att n varierar mellan åren...17 Koncentration av polyklorerade bifenyler (sum 7 PCB, µg/kg ts) i ytsedimentet (-1 cm) på respektive station i Stenungsundsområdet (delvis efter Cato 26) Medelvärden för polyklorerade bifenyler (sum 7 PCB) i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) mellan 1994 och 26 inkl. SD (n=13) (delvis efter Cato 26). Data saknas för 1975 och Observera att n varierar mellan åren Ytsedimentens (-1 cm) halt av nonorto PCB (ng/kg ts) på respektive station i Stenungsundsområdet 2-26 (delvis efter Cato 26). Halten på alla stationer utom G2 är lägre än detektionsgränsen och ingår ej i figuren Ytsedimentens (-1 cm) halt av hexaklorbensen (HCB, µg/kg ts) på respektive station i Stenungsundsområdet (delvis efter Cato 26) Medelvärden för hexaklorbensen (HCB) i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) mellan inkl. SD (n=13) (delvis efter Cato 26)...24 Ytsedimentens (-1 cm) halt av de polybromerade difenyletrarna PBDE-47 (a), PBDE-99 (b) och deka BDE (c) (ng/kg ts) på respektive station i Stenungsundsområdet 2-26 (delvis efter Cato 26). De streckade linjerna anger detektionsgränsen för respektive år Koncentrationen av totalt organiskt kol (TOC, g/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) (delvis efter Cato 26). Röd pil markerar spillvattenutsläppen från reningsverket i Hamrevik...28 Medelvärden för totalt organiskt kol (TOC) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) inkl. SD (n=7) (delvis efter Cato 26). Observera att n varierar mellan åren Koncentrationen av totalkväve (TN, g/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) Röd pil markerar spillvattenutsläppen från reningsverket i Hamrevik....3 Figur 24. Medelvärden för totalkväve (TN) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) inkl. SD (n=7) (delvis efter Cato 26). Observera att n varierar mellan åren.3 Figur 25. Figur 26. Koncentrationen av kadmium (Cd, mg/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) (delvis efter Cato 26). Röd pil markerar spillvattenutsläppen från reningsverket i Hamrevik...32 Medelvärden för koncentrationen av kadmium (Cd, mg/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) inkl. SD (n=7) (delvis efter Cato 26). Observera att n varierar mellan åren...32

7 - v (viii) - Figur 27. Koncentration av kvicksilver (Hg, mg/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) (delvis efter Cato 26). Röd pil markerar spillvattenutsläppen från reningsverket i Hamrevik...34 Figur 28. Medelvärden för koncentrationen av kvicksilver (Hg, mg/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) (n=7) (delvis efter Cato 26). Observera att n varierar mellan åren...34 Figur 29. Koncentration av bly (Pb, mg/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) (delvis efter Cato 26). Röd pil markerar spillvattenutsläppen från reningsverket i Hamrevik...36 Figur 3. Figur 31. Figur 32. Figur 33. Medelvärden för koncentrationen av bly (Pb, mg/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) (n=7) (delvis efter Cato 26). Observera att n varierar mellan åren...36 Koncentrationen av summa 16 polycykliska aromatiska kolväten (sum 16 PAH, µg/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) (delvis efter Cato 26). Röd pil markerar spillvattenutsläppen från reningsverket i Hamrevik Medelvärden för polycykliska aromatiska kolväten (s16 PAH) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) mellan 1977 och 26 inkl. SD (n=7) (delvis efter Cato 26). Notera att medelvärdena för 1984 motsvarar summa 11 och för 1989 summa 1. Observera också att n varierar mellan åren...38 Koncentration av polyklorerade bifenyler (sum 7 PCB, µg/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) (delvis efter Cato 26). Röd pil markerar spillvattenutsläppen från reningsverket i Hamrevik...4 Figur 34. Medelvärden för polyklorerade bifenyler (sum 7 PCB) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) mellan 1995 och 26 inkl. SD (n=7 alt. 6) (delvis efter Cato 26). Observera att n varierar mellan åren. Medelvärdena redovisas inkl. (a) och exkl. (b) extremvärde...41 Figur 35. Koncentrationen av PCB-77 (ng/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) 2-26 (delvis efter Cato 26). Röd pil markerar spillvattenutsläppen från reningsverket i Hamrevik. Halten på alla stationer utom G2 är för 26 lägre än detektionsgränsen och ingår ej i figuren Figur 36. Figur 37. Figur 38. Figur 39. Figur 4. Figur 41. Ytsedimentens (-1 cm) halt av de polybromerade difenyletrarna PBDE-47 (a), PBDE-99 (b) och deka-bde (c) (ng/kg ts) på respektive station i Brofjordensområdet 2-26 (delvis efter Cato 26). Röd pil markerar spillvattenutsläppen från reningsverket i Hamrevik. De streckade linjerna anger detektionsgränser för respektive år Ytsedimentens (-1 cm) halt av hexaklorbensen (HCB, µg/kg ts) på respektive station utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26)...47 Den internationella toxicitetsekvivalenten WHO-TEF (25; ng/kg) i ytsedimenten (-1 cm) på sex stationer utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26). Notera att mätningar inte gjorts på alla stationer. Halter som är lägre än detektionsgränsen är inte medräknade...49 Halter av kadmium i blåstång (a), blåmussla (b), tånglake (c), torsklever (d) och skrubbalever (e) utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26). De streckade linjerna anger detektionsgränser för respektive år...56 Halter av kvicksilver i blåstång (a), blåmussla (b), tånglake (c,) torsklever(d) och skrubbalever (e) utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26). De streckade linjerna anger detektionsgränser för respektive år...6 Halter av bly i blåstång (a), blåmussla (b), tånglake (c), torsklever(d) och skrubbalever (e) utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26). De streckade linjerna anger detektionsgränser för respektive år...65

8 - vi (viii) - Figur 42. Figur 43. Figur 44. Halter av summa 16 polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i blåstång, blåmussla och tånglake utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26) Halter av summa 7 polyklorerade bifenyler(pcb) i blåmussla och tånglake utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26)...69 Halter av summa plana PCB i blåmussla utmed Bohuskusten 26 (delvis efter Cato 26) Figur 45. Halter av hexaklorbensen (HCB) i blåmussla utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26). OBS! att samtliga värden år 1997 och 26 är lägre än detektionsgränsen...73 Figur 46. Figur 47. Figur 48. Figur 49. Halter av summa Polyklorerade furaner och dioxiner (PCDF/PCDD) i toxicitetsekvivalenter (WHO-TEF 25) i blåmussla 21 (a) och 26 (b) samt i torsklever (c) och skrubbalever (d) utmed Bohuskusten. Halter som är lägre än detektionsgränsen är inte medräknade...79 Halten av de polybromerade difenyletrarna PBDE-47 (a), PBDE-99 (b) och deka-bde (c) (µg/kg ts) i blåstång utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26). De streckade linjerna anger detektionsgränser för respektive år...84 Halten av de polybromerade difenyletrarna PBDE-47 (a), PBDE-99 (b) och deka-bde (c) (µg/kg ts) i blåmussla utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26). De streckade linjerna anger detektionsgränser för respektive år...85 Halten av de polybromerade difenyletrarna PBDE-47 (a), PBDE-99 (b) och deka-bde (c) (µg/kg ts) i tånglake utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26). De streckade linjerna anger detektionsgränser för respektive år...87 Tabellförteckning Tabell 1. Tabell 2. Tabell 3. Tabell 4. Tabell 5. Ytsedimentens miljökvalitet (-1 cm) i Stenungsundsområdet med avseende på kadmiumhalten (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) Ytsedimentens miljökvalitet (-1 cm) i Stenungsundsområdet med avseende på kvicksilverhalten (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) Ytsedimentens miljökvalitet (-1 cm) i Stenungsundsområdet med avseende på Σ11 PAH (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) utan normalisering för halten organiskt kol...15 Ytsedimentens miljökvalitet (-1 cm) i Stenungsundsområdet med avseende på Σ7 PCB (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) utan normalisering för halten organiskt kol...18 Plana (nonorto) PCB jämte toxicitetsekvivalenter i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) 2-26 (delvis efter Cato 26)...21 Tabell 6. Ytsedimentens (-1 cm) miljökvalitet i Stenungsundsområdet med avseende på HCB (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) utan normalisering för halten organiskt kol...23 Tabell 7. Polybromerade difenyletrar i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) 2-26 (delvis efter Cato 26)....25

9 - vii (viii) - Tabell 8. Tabell 9. Tabell 1. Tabell 11. Tabell 12. Ytsedimentens (-1 cm) miljökvalitet i Brofjorden med avseende på kadmiumhalten (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) Ytsedimentens (-1 cm) miljökvalitet i Brofjorden med avseende på kvicksilverhalten (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) Ytsedimentens (-1 cm) miljökvalitet i Brofjorden med avseende på blyhalten (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) Ytsedimentens miljökvalitet (-1 cm) i Brofjorden med avseende på polycykliska aromatiska kolväten (Σ16 PAH) (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) utan (normalisering för halten organiskt kol Ytsedimentens (-1 cm) miljökvalitet i Brofjorden med avseende på summa 7 polyklorerade bifenyler (PCB). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) utan normalisering för halten organiskt kol...39 Tabell 13. Plana PCB jämte toxicitetsekvivalenter i Brofjordens ytsediment (-1 cm) 2-26 (delvis efter Cato 26) Tabell 14. Polybromerade difenyletrar (PBDE och Σ8-PBDE) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) 2 (delvis efter Cato 26)...43 Tabell 15. Ytsedimentens (-1 cm) miljökvalitet utmed Bohuskusten med avseende på hexaklorbensen (HCB) (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) utan normalisering för halten organiskt kol Tabell 16. Polyklorerade dibenso-p-dioxiner(pcdd) och dibensofuraner (PCDF) i ytsedimenten (-1 cm) från Bohuskusten (delvis efter Cato 26) Tabell 17. Ftalater i Bohuskustens ytsediment (-1 cm) (delvis efter Cato 26)....5 Tabell 18. Tabell 19. Tabell 2. Tabell 21. Tabell 22. Tabell 23. Miljökvalitet med avseende på uppmätta halter av kadmium i blåstång (a), blåmussla (b) och tånglake (c) utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) Miljökvalitet med avseende på uppmätta halter av kvicksilver i blåmussla (a) och tånglake (b) utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) Miljökvalitet med avseende på uppmätta halter av bly i blåstång (a), blåmussla (b) och tånglake (c) utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) Plana (nonorto) PCB i blåmussla jämte toxicitetsekvivalenter (TEF) utmed Bohuskusten 26 (delvis efter Cato 26)....7 Koncentrationen (ng/kg ts) av polyklorerade dibenso-p-dioxiner och furaner samt några TCDD-ekvivalenter i blåmussla (Mytilus edulis) utmed Bohuskusten 21 (delvis efter Cato 26) Koncentrationen (ng/kg fett) av polyklorerade dibenso-p-dioxiner och furaner samt några TCDD-ekvivalenter i blåmussla (Mytilus edulis) utmed Bohuskusten

10 - viii (viii) - Tabell 24. Tabell 25. Tabell 26. Tabell 27. Tabell 28. Koncentrationen (ng/kg ts) av polyklorerade dibenso-p-dioxiner och furaner samt några TCDD-ekvivalenter i torsklever (Gadus morhua) utmed Bohuskusten 21 (delvis efter Cato 26) Koncentrationen (ng/kg ts) av polyklorerade dibenso-p-dioxiner och furaner samt några TCDD-ekvivalenter i skrubbalever (Platichthys flesus) utmed Bohuskusten Koncentrationen (ug/kg ts) av polybromerade difenyletrar i blåstång (Fucus vesiculosus) utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26)...81 Koncentrationen (ug/kg ts) av polybromerade difenyletrar i blåmussla (Mytilus edulis) utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26) Koncentrationen (ug/kg ts) av polybromerade difenyletrar i tånglake (Zoarces viviparus) utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26)...82

11 - 1 (9-1 Inledning 1.1 Bakgrund och Syfte Bohuskustens vattenvårdsförbund (BVVF) låter regelbundet genomföra miljögiftsundersökningar utmed Bohuskusten. Då de analyser som görs är omfattande är det tidskrävande att utvärdera resultaten. Då SGU inte har resurser att gör det inom den tidsram som medlemmar i vattenvårdsförbundet önskar få det gjort, har AB (Golder) fått i uppdrag att sammanställa delar av analysresultaten. Syftet är att sammanställa analysresultat på prover tagna på sediment och biota i recipienterna Stenungsund och Brofjorden. I föreliggande rapport ges kortfattade kommentar till resultaten, men någon utvärdering av resultaten görs inte. En mer fullständig analys av resultaten kommer att presenteras i SGU:s kommande rapport. 1.2 Avgränsning Uppdraget har avgränsats till att omfatta en sammanställning av analysresultat inklusive korta kommentarer till resultaten för de ämnen som bedömts vara av störst intresse för de industrier som är verksamma i Stenungsunds- respektive Brofjordensområdet. Valet av ämnen har skett i samråd med SGU, BVVF och berörda industrier. Analysresultat avseende fosfor och totalkolväten i sediment har ej kunnat erhållas I de fall resultat för hela Bohuskusten presenteras så kommenteras endast resultaten för stationerna Stenungsund och Brofjorden.

12 - 2 (9-2 Undersökningsområde I Figur 1 -Figur 3 nedan presenteras de olika provtagningsstationernas lägen. Kartorna avser de stationer som ingick i miljöundersökningarna år 2/21, men är i princip desamma för undersökningarna 26. I Stenungsundsområdet har stationerna E2 och E3 utgått och i Brofjorden station S111. Vad gäller biota så motsvaras station 1 av Galterö istället för Stenungsund och station 17 av Fisketången istället för Kungshamn. Brofjorden motsvaras av station 13. Figur 1. Provtagningsstationer i Stenungsundsområdet (Från Cato 26).

13 - 3 (9 - Figur 2. Provtagningsstationer i Brofjordensområdet (Från Cato 26).

14 - 4 (9 - Figur 3. Karta utvisande biologiska provtagningsstationer som utnyttjats i föreliggande studie. Stationerna ingår i Bohuskustens vattenvårdsförbunds kustvattenkontroll (Från Cato 26). Vissa ämnen i sediment har endast analyserats inom ramen för Bohuskustens vattenvårdsförbunds kustvattenkontrollprogram. Provtagningsstationerna inom detta program redovisas i Figur 4 nedan.

15 - 5 (9 - Figur 4. Karta utvisande provtagningsstationer i sedimentundersökningsprogrammet, Bohuskustens vattenvårdsförbunds kustvattenkontroll (Från Cato 26).

16 - 6 (9-3 Metodik 3.1 Sediment 26 års ytsedimentprover (-1 cm) insamlades, i likhet med 1995 och 2 års undersökningar, med hjälp av en box-corer (Jonasson & Olausson 1966) och sedimentkärnor med hjälp av Geminicorer (Niemistö 1974). Ytproverna (-1 cm) nyttjades för kemiska analyser medan sedimentkärnorna snittade i 1-cm skivor ned till 3 cm djup för isotopanalyser (station F4 i Stenungsund och 324 i Brofjorden) och sedimentationsanalys 1. Provtagningen ägde rum från Sveriges geologiska undersöknings (SGU) undersökningsfartyg S/V Ocean Surveyor under 26 och ombesörjdes av SGU. Proverna vid station S15 i Brofjorden togs med en mindre arbetsbåt. För att klarlägga sedimentprovernas slutliga lämplighet för vidare analys (dvs. att sedimentkärnorna inte är omrörda genom t.ex. stark bioturbation, störda vid provtagningen eller störda på annat sätt) skannades och dokumenterades dessa med digital röntgenteknik (Sedimentscanner, se Cato m.fl. 2). Skanningen genomfördes med en steglängd om 1 µm och exponeringstid av 1 ms hos linjekameran samt en tubspänning och tubström av 6 kv respektive 18 ma. På samtliga stationer togs fyra sedimentkärnor och ett box-corerprov. Med hjälp av en särskild snittningsapparat, där kärnorna hålls vertikalt, togs prov ut från sedimentytorna (-1 cm). Samma skikt togs också från box-corern. Sedimentkärnornas ytprover från en och samma station sammanfördes, homogeniserades och överfördes till plastburkar för oorganiska analyser. Box-coreproverna överfördes till glasburkar för organiska analyser. Samliga prover frystes direkt efter provtagningen. Prover avsedda för fysikaliska analyser och analyser av metaller frystorkades innan de skickades för analys. 3.2 Biota Provtagning av biota har utförts av HydroGIS AB och metodikbeskrivningen är hämtad från HydroGIS AB:s rapport (27). Materialinsamlingen gjordes under sommarhalvåret 26 och kompletterades med ytterligare material under sommar och hösten 27 med anledning av ändrade analysförhållanden. Insamling av blåmusslor och blåstång har utförts manuellt av dykande marinbiolog. Insamlingsmetoden har i möjligaste mån följt de rekommendationer som angetts i OSPAR. Detta innebär att 1-3 musslor med skallängden 4-6 mm insamlats på varje undersökningslokal. För blåstången 1 Resultaten avseende isotopanalyserna redovisas ej i denna rapport.

17 - 7 (9 - klipptes ca 5-6 mm långa toppskott från 5-1 individuella plantor på varje undersökningslokal. Krabbtaska, tånglake och torsk fångades med 2-3 sammankopplade ryssjor. Ryssjorna var utlagda i högst tre dygn innan de vittjades och lades ut på nytt. I ett fall tvingades ryssjorna på grund av vädersituationen ligga ute i ytterligare något dygn, vilket resulterade i att den fångade fisken (särskilt plattfisk) blev i stort sett uppäten av det stora antal strandkrabbor som också gått in i ryssjorna. Under fältarbetet förvarades insamlat material kallt. Vid hemkomsten sorterades, mättes och vägdes materialet omgående, varefter det förvarades i frys (-2 C) fram till transport till anlitat laboratorium. Materialet förvarades kallt under transport. 3.3 Analyser Sedimenten och biota har analyserats m.a.p. ett flertal ämnen. I innevarande rapport redovisas endast analysresultaten för ett urval av dessa ämnen. Analyserna har utförts av ALS Scandinavia AB (ALS) och underkonsulter till ALS.

18 - 8 (9-4 Resultat Sediment Nedan presenteras resultaten för några utvalda ämnen som analyserats i sedimentprover tagna i Stenungsundsområdet och Brofjorden. 4.1 Stenungsund Totalt organiskt kol I Figur 5 nedan redovisas uppmätta halter av totalt organiskt kol i samtliga provpunkter inom Stenungsundsområdet mellan åren 1975 och 26 och i Figur 6 redovisas det aritmetiska medelvärdet. TOC i sediment, Stenungsund g/kg ts A3 B3 C2 D1 D7 E1 E2 E3 F2 F4 G1 G2 H3 I2 K2 Station Figur 5. Halten totalt organiskt kol (TOC) i ytsedimenten (-1 cm) på respektive station i Stenungsundsområdet mellan åren 1975 och 26 (delvis efter Cato 26).

19 - 9 (9 - Medelvärden totalt organiskt kol (TOC) , Stenungsundsområdet 4 3 g/kg ts Figur 6. Medelvärden för totalt organiskt kol (TOC) i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) inkl. SD (n=13 (delvis efter Cato 26)). Observera att n varierar mellan åren. Av figurerna ovan framgår följande: Medelhalten av TOC minskade mellan åren 1981 och 2, men är år 26 i nivå med 1985 års halter. Halterna har även minskat på de flesta stationer, åtminstone från På de flesta stationer är också halten TOC högre år 26 jämfört med år 2. Ingen skillnad mellan åren kan noteras på station G2, och trenden är ökande på stationerna F4, H3, I2 och K2. Samtliga av dessa stationer ligger norr om Stenungsund och industriområdet, med undantag för F4 som ligger en bit utanför Akzo Nobels spillvattenutsläpp. Halten TOC varierar mellan stationer och år. Möjligen är halterna generellt något lägre utanför industriområdet (D1-F2). Högst halt uppmättes i A3 och lägst i F2 och G1 år 26. Kväve I Figur 7 nedan redovisas uppmätta halter av totalkväve (TN) i samtliga provpunkter inom Stenungsundsområdet mellan åren 1975 och 26 och i Figur 8 redovisas det aritmetiska medelvärdet.

20 - 1 (9 - Totalkväve i sediment, Stenungsundsområdet mg/kg ts A3 B3 C2 D1 D7 E1 E2 E3 F2 F4 G1 G2 H3 I2 K2 Station Figur 7. Halten totalkväve (TN) i ytsedimenten (-1 cm) på respektive station i Stenungsundsområdet mellan åren 1975 och 26 (delvis efter Cato 26). Medelvärden totalt kväve (TN) , Stenungsundsområdet 6 g/kg ts Figur 8. Medelvärden för totalkväve (TN) i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) inkl. SD (n=13) (delvis efter Cato 26). Observera att n varierar mellan åren. Av figurerna ovan framgår följande: Medelhalten TN i Stenungsundsområdet har minskat mellan åren 1995 och 26. Halterna har minskat på 1 av 15 stationer. Ingen skillnad mellan åren kan noteras på station A3, C2, D1 och D7.

21 - 11 (9 - Halten TN varierar mellan stationer och år. Störst variation mellan åren verkar det vara på stationerna C2 och D1. Högst halt uppmättes på station C2 och lägst i G1 år 26. Lägst halt TN uppmättes också i G1. Tungmetaller Kadmium I Tabell 1 och Figur 9 nedan redovisas uppmätta halter av kadmium i samtliga provpunkter inom Stenungsundsområdet mellan åren 1981 och 26, och i Figur 1 redovisas det aritmetiska medelvärdet. I Tabell 1 har halterna jämförts med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 1. Ytsedimentens miljökvalitet (-1 cm) i Stenungsundsområdet med avseende på kadmiumhalten (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). Station Cd Cd Cd Cd Cd Cd mg/kg ts A3,45,15,8,16,7 B3,49,7,4,12,8 C2,96,37,14,21,16 D1 1 1,1,28,16,13 D7,2,18 E1,62,8,8,14,12 E2,47,91,7,12 E3,55,7,12,1 F2,63,4,11,12,8 F4,54,36,11,11,9 G1,56,67,12,12,9 G2,15,11,12,8 H3,56,18,16,13,11 I2,6 1,1,16,12,1 K2,54 2,1,16,11,8 Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Metaller Avvikelse från jämförvärde Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse

22 - 12 (9 - Cd i sediment, Stenungsund ,5 2,1 mg/kg ts 1, A3 B3 C2 D1 D7 E1 E2 E3 F2 F4 G1 G2 H3 I2 K2 Station Figur 9. Koncentration av kadmium (Cd, mg/kg ts) i ytsedimentet (-1 cm) på respektive station i Stenungsundsområdet (delvis efter Cato 26). Medelvärden kadmium (Cd) , Stenungsundsområdet 1,8 mg/kg ts,6,4, Figur 1. Medelvärden för kadmium (Cd) i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) mellan 1981 och 26 inkl. SD (n=13) (delvis efter Cato 26). Data saknas för Observera att n varierar mellan åren och att station G2 ej är inkluderad i medelvärdet för åren Av tabellen och figurerna nedan framgår följande: Medelhalten av kadmium minskade mellan åren 1981 och Minskningen var relativt stor mellan 1985 och Efter 1995 har halten inte ändrats nämnvärt.

23 - 13 (9 - Kadmiumhalterna har minskat på samtliga stationer, åtminstone från och med Halterna minskar även på 8 av 15 stationer från 1995 och framåt. De uppmätta kadmiumhalterna är låga och visar på ingen/obetydlig avvikelse från nationell bakgrund på samtliga stationer. Högst halt uppmättes på station D7 och lägst på station A3. Kvicksilver I Tabell 2 och Figur 11 nedan redovisas uppmätta halter av kvicksilver i samtliga provpunkter inom Stenungsundsområdet mellan åren 1972 och 26, och i Figur 12 redovisas det aritmetiska medelvärdet. I Tabell 2 har halterna jämförts med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 2. Ytsedimentens miljökvalitet (-1 cm) i Stenungsundsområdet med avseende på kvicksilverhalten (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). Stationa Hg Hg Hg Hg Hg mg/kg ts A3,21,12,85,159 B3,18,14,78,114 C2,1,8,52,47 D1,18,7,39 <,4 D7,67,7 E1,25,12,67,73 E2,23,12,72 E3,3,13,77 F2,31,9,69,12 F4,48,13,73,118 G1,25,12,78,81 G2,5,12,64,113 H3,29,11,61,87 I2,3,13,76,112 K2,17,12,74,116 Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Metaller Avvikelse från jämförvärde Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse

24 - 14 (9 - Hg i sediment, Stenungsund ,5,4 mg/kg ts,3, ,1 <,4 A3 B3 C2 D1 D7 E1 E2 E3 F2 F4 G1 G2 H3 I2 K2 Station Figur 11. Koncentration av kvicksilver (Hg, mg/kg ts) i ytsedimentet (-1 cm) på respektive station i Stenungsundsområdet (delvis efter Cato 26). Medelvärden kvicksilver (Hg), , Stenungsundsområdet,3 mg/kg ts,2, Figur 12. Medelvärden för kvicksilver (Hg) i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) mellan 1972 och 26 (n=13) (delvis efter Cato 26). Data saknas för 1981 och Observera att n varierar mellan åren samt att station G2 ej är inkluderad i medelvärdet för åren 1975 och D och Av tabellen och figurerna ovan framgår följande:

25 - 15 (9 - Medelhalten av kvicksilver minskade i Stenungsundsområdet mellan åren 1972 och 2. År 26 var halten högre än år 2, men då halterna inom stationerna varierar relativt mycket är medelhalten troligen inte signifikant högre än år 2. Halterna minskar på samtliga stationer från De uppmätta kvicksilverhalterna är generellt låga och visar på liten avvikelse från nationell bakgrund. På station A3 är dock avvikelsen tydlig och halten har ökat från att ha varit relativt låg 2. Högst halt uppmättes på station A3 (till skillnad från kadmium) och lägst på station D1. Organiska ämnen Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) I Tabell 3 och Figur 13 nedan redovisas uppmätta halter av PAH i samtliga provpunkter inom Stenungsundsområdet mellan åren 199 och 26, och i Figur 14 redovisas aritmetiska medelvärden. I Tabell 3 har halterna jämförts med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 3. Ytsedimentens miljökvalitet (-1 cm) i Stenungsundsområdet med avseende på Σ11 PAH (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) utan normalisering för halten organiskt kol. Station Σ11PAH Σ11PAH Σ11PAH Σ11PAH µg/kg ts A B C D D E E E F F G G <1 488 H I K

26 - 16 (9 - Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Organiska miljögifter Tillståndsklassning Ingen halt Låg halt Medelhög halt Hög halt Mycket hög halt Sum 16 PAH i sediment Stenungsund mg/kg ts A3 B3 C2 D1 D7 E1 E2 E3 F2 F4 G1 G2 H3 I2 K2 Station Figur 13. Koncentration av polycykliska aromatiska kolväten (sum 16 PAH, µg/kg ts) i ytsedimentet (-1 cm) på respektive station i Stenungsundsområdet (delvis efter Cato 26).

27 - 17 (9 - Medelvärden sum 16 PAH , Stenungsundsområdet 1 8 ug/kg ts Figur 14. Medelvärden för polycykliska aromatiska kolväten (sum 16 PAH) i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) mellan 1972 och 26 inkl. SD (n=13) (delvis efter Cato 26). Data saknas för Observera att n varierar mellan åren. Av tabellen och figurerna ovan framgår följande: Medelhalten av PAH är lägre år 2 än år 26, men standardavvikelserna är stora varför skillnaden sannolikt inte är statistiskt signifikant. För stationerna söder om Stenungsund (A3-C2) minskar halterna mellan 1995 och 2 för att sedan öka år 26. För övriga stationer minskar halterna på vissa stationer och ökar på andra. Tydligast är den ökande trenden på station F2 som ligger mellan Akzo Nobels och Borealis spillvattenutsläpp, där halterna också är bland de högst uppmätta. De uppmätta PAH-halterna är generellt medelhöga. På station D1 är halten dock låg, medan den i F2 och F4 är höga. Miljökvaliteten avseende PAH har generellt försämrats i hela området jämfört med år 2. Polyklorerade bifenyler (PCB) Summa 7 PCB I Tabell 4 och Figur 15 nedan redovisas uppmätta halter av summa 7 PCB i samtliga provpunkter inom Stenungsundsområdet mellan åren 1994 och 26, och i Figur 16 redovisas aritmetiska medelvärden. I Tabell 4 har halterna jämförts med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914).

28 - 18 (9 - Tabell 4. Ytsedimentens miljökvalitet (-1 cm) i Stenungsundsområdet med avseende på Σ7 PCB (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) utan normalisering för halten organiskt kol. Station Σ7PCB Σ7PCB Σ7PCB Σ7PCB ug/kg ts A3 8,8 5,7 1,3 7, B3 7,5,48 3,7 C2 3,9,58 2, D1 3,6 1,8 1,4 D7 1, 3,7 E1 6,5 4,8,21 3, E2 6,7 4,4,1 E3 6,9 6,4 3,7 F2 5,9 6,9 3,6 3,1 F4 7,1 6,4,99 6,2 G1 5,,79 2,8 G2 5,4,33 3,4 H3 6,4 1,3 3,1 I2 6,,92 4,8 K2 7,6 1,4 4,3 Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Organiska miljögifter Tillståndsklassning Ingen halt Låg halt Medelhög halt Hög halt Mycket hög halt

29 - 19 (9 - Sum 7 PCB i sediment Stenungsund ug/kg ts A3 B3 C2 D1 D7 E1 E2 E3 F2 F4 G1 G2 H3 I2 K2 Station Figur 15. Koncentration av polyklorerade bifenyler (sum 7 PCB, µg/kg ts) i ytsedimentet (-1 cm) på respektive station i Stenungsundsområdet (delvis efter Cato 26). Medelvärden sum 7 PCB , Stenungsundsområdet 1 8 ug/kg ts Figur 16. Medelvärden för polyklorerade bifenyler (sum 7 PCB) i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) mellan 1994 och 26 inkl. SD (n=13) (delvis efter Cato 26). Data saknas för 1975 och Observera att n varierar mellan åren. Av tabellen och figurerna nedan framgår följande: Medelhalterna av summa 7 PCB minskade i Stenungsundsområdet mellan åren 1994 och 2. Mellan år 2 och 26 har medelhalten dock ökat. Trenden är liknande som för PAH.

30 - 2 (9 - För stationerna söder om (A3-C2) och norr om (G1-K2) Stenungsund och industriområdet är ökningen relativt stor. Det gäller även för vissa stationer utanför Stenungsund (D7, E1 och F4). På station F2 som ligger mellan Akzo Nobels och Borealis spillvattenutsläpp har dock halterna minskat från 1995 och framåt till skillnad från PAH. Halten av PCB har även minskat på station D1. De uppmätta PCB-halterna är medelhöga till höga. Höga halter har uppmätts på den sydligast liggande stationen (A3) och de två nordligaste stationerna (I2 och K2). Den uppmätta halten är även hög på station F4, som ligger nordväst om station F2. På station F2, som ligger närmast Akzo Nobels och Borealis spillvattenutsläpp, är dock halten hälften av vad den är i F4. Miljökvaliteten avseende PCB har liksom för PAH generellt försämrats i hela området jämfört med år 2.

31 - 21 (9 - Plana (nonorto) PCB I Tabell 5 och Figur 17 nedan redovisas uppmätta halter av plana (nonorto) PCB i samtliga provpunkter inom Stenungsundsområdet mellan åren 2 och 26. Då halten plana PCB var lägre än detektionsgränsen på alla stationer utom G2, presenteras endast resultaten från denna station i figuren. Tabell 5. Station År PCB 77 ng/kg Plana (nonorto) PCB jämte toxicitetsekvivalenter i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) 2-26 (delvis efter Cato 26). PCB 81 ng/kg PCB 126 ng/kg PCB 169 ng/kg Σ nonorto PCB ng/kg TEF (WHO 1998) i-tef (Safe) A <1 <1 21,21 2,1 26 <14 <5,9 <4,1 <4,9 < B <1 <1 13,13 1,3 26 <16 <4,4 <2,9 <5,2 < C <1 <1 15,15 1,5 26 <76 <4,7 <2,9 <3,7 < D1 2 3 <1 <1 3, <12 <4,6 <3,5 <5,5 < D <1 <1 42,42 4,2 26 <19 <6,8 <5,2 <7,8 < E <1 <1 13,13 1,3 26 <13 <3,1 <5,9 <3,8 < E2 2 <1 <1 <1 < E <1 <1 86,86 8, F <1 <1 55,55 5,5 26 <12 <3,5 <2,4 <3,4 < F <1 <1 26,26 2,6 26 <16 <7,1 <4,5 <3,9 < G <1 <1 22,22 2,2 26 <11 <6, <5,9 <4,2 < G ,7 7,2 1,7 167,81 2,4 2 <1 <1 <1 < <3,9 <9,8 <7,3 75,75 7,5 H <1 <1 26,26 2,6 26 <14 <3,3 <3,8 <5,4 < I <1 <1 22,22 2,2 26 <14 <5,1 <4,7 <5,6 < K <1 <1 31,31 3,1 26 <13 <2,6 <6,1 <4,8 < ej relevant att beräkna alt. ej analyserat; PCB 81 har ej analyserats år 2

32 - 22 (9 - Summa non-orto PCB i sediment Stenungsund ng/kg ts A3 B3 C2 D1 D7 E1 E2 E3 F2 F4 G1 G2 H3 I2 K2 Station Figur 17. Ytsedimentens (-1 cm) halt av nonorto PCB (ng/kg ts) på respektive station i Stenungsundsområdet 2-26 (delvis efter Cato 26). Halten på alla stationer utom G2 är lägre än detektionsgränsen och ingår ej i figuren. Av tabellen och figuren ovan framgår följande: Någon trend kan inte utläsas då detektionsgränserna är för höga på samtliga stationer och de flesta analysresultaten ligger under detektionsgränsen, med undantag för G2. På station G2 har halterna minskat kraftigt sedan Dock har halten liksom för PCB 7 av okänd anledning ökat kraftigt mellan åren 2 och 26. Endast PCB-77 kunde detekteras och det på station G2.

33 - 23 (9 - Hexaklorbensen I Tabell 6 och Figur 18 nedan redovisas uppmätta halter av hexaklorbensen (HCB) i samtliga provpunkter inom Stenungsundsområdet mellan åren 1994 och 26, och i Figur 19 redovisas aritmetiska medelvärden. I Tabell 6 har halterna jämförts med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 6. Ytsedimentens (-1 cm) miljökvalitet i Stenungsundsområdet med avseende på HCB (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) utan normalisering för halten organiskt kol. Station HCB HCB HCB HCB ug/kg ts A3 6,2,14,2 B3,4,13,32 C2 1,7,7 1 D1 6,6 2, 2,5 D7 7, 11 E1 5,2 7,9 1,9 2,3 E2 1,7 1,1,78 E3 2,3 1,1 1,4 F2 2,7 1,5 1,3,91 F4 1,9,9,53 1,3 G1 1,3,33,53 G2,7,11 1,2 H3 1,,33,51 I2 1,1,22,57 K2,4,68,58 Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Organiska miljögifter Tillståndsklassning Ingen halt Låg halt Medelhög halt Hög halt Mycket hög halt

34 - 24 (9 - HCB i sediment Stenungsund ug/kg ts A3 B3 C2 D1 D7 E1 E2 E3 F2 F4 G1 G2 H3 I2 K2 Station Figur 18. Ytsedimentens (-1 cm) halt av hexaklorbensen (HCB, µg/kg ts) på respektive station i Stenungsundsområdet (delvis efter Cato 26). Medelvärden HCB , Stenungsundsområdet 15 ug/kg ts Figur 19. Medelvärden för hexaklorbensen (HCB) i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) mellan inkl. SD (n=13) (delvis efter Cato 26). Av tabellen och figurerna ovan framgår följande: Medelhalterna av HCB minskade kraftigt mellan år 1994 och Efter 1995 har halterna generellt inte ändrats markant. För de flesta stationer har halterna ökat från år 2 (1 av 12). På stationerna E2 och F2, som ligger mellan Akzo Nobels och Borealis spillvattenutsläpp, har halterna dock minskat. Kraftigast minskning av halterna har skett på station A3, D1 och E1 sedan 1994/1995.

35 - 25 (9 - De uppmätta halterna av HCB är generellt höga till mycket höga. Mycket höga halter har uppmätts på stationerna D1-E1. Halterna är ungefär i nivå med de halter som uppmättes år 2. Mycket höga halter har även uppmätts på stationerna F4 och G2. Miljökvaliteten avseende hexaklorbensen har försämrats på dessa stationer, t.o.m. kraftigt på G2. En försämring av tillståndet har även skett på station B3 som ligger söder om Stenungsund och industriområdet. Den lägsta halten har uppmätts på station A3, dvs. den sydligast liggande stationen. Polybromerade difenyletrar I Tabell 7 och Figur 2 nedan redovisas uppmätta halter av polybromerade difenyletrar i samtliga provpunkter inom Stenungsundsområdet mellan åren 2 och 26. Tabell 7. Polybromerade difenyletrar i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) 2-26 (delvis efter Cato 26). Station År PBDE- 47 μg/kg PBDE- 99 μg/kg PBDE- 1 μg/kg PBDE- 85 μg/kg PBDE- 154 μg/kg PBDE- 153 μg/kg PBDE- 138 μg/kg Deka- BDE μg/kg A3 2 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 2,1 26,7,7 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5,64 B3 2 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 26,7,8 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 1,7 C2 2 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 26,7,8 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 6 D1 2 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 26 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 D7 2 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 26,24,29,6 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 E1 2 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 26,6,6 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 E2 2 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <, E3 2,11,12 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1, F2 2 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 26 <,5,6 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 F4 2 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1,15 26,9,11 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5,94 G1 2 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 26,8,11 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 1,5 H3 2 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 26,9,39 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 I2 2 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 27,1,12 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 K2 2 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 26,1,1 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 1,4

36 - 26 (9 - PBDE-47 i sediment Stenungsund 2-26,3,25 ug/kg ts,2,15,1 2 26,5 a) A3 B3 C2 D1 D7 E1 E2 E3 F2 F4 G1 G2 H3 I2 K2 Station PBDE-99 i sediment Stenungsund 2-26,3,25,53,39 ug/kg ts,2,15,1 2 26,5 b) A3 B3 C2 D1 D7 E1 E2 E3 F2 F4 G1 G2 H3 I2 K2 Station

37 - 27 (9 - DekaBDE i sediment Stenungsund ,5 6 3,5 2 ug/kg ts 1, ,5 c) A3 B3 C2 D1 D7 E1 E2 E3 F2 F4 G1 G2 H3 I2 K2 Station Figur 2. Ytsedimentens (-1 cm) halt av de polybromerade difenyletrarna PBDE-47 (a), PBDE-99 (b) och deka BDE (c) (ng/kg ts) på respektive station i Stenungsundsområdet 2-26 (delvis efter Cato 26). De streckade linjerna anger detektionsgränsen för respektive år. Av tabellen och figurerna nedan framgår följande: Någon trend kan för de flesta stationer inte utläsas då detektionsgränserna år 2 alternativt år 26 var för höga och huvuddelen av analysresultaten ligger under detektionsgränsen. En relativt stor ökning av halten PBDE-47 och -99 har dock skett på station D7, men inte med avseende på deka-bde. En relativt stor ökning av halten PBDE-99 har även skett på station H3, men liksom för D7, inte m.a.p. deka-bde. En kraftig ökning av deka-bde har däremot skett på ett flertal andra stationer, främst då på stationer söder (B3 och C2) och norr om (G1- G2 och K2) Stenungsund och industriområdet. Halterna av deka-bde är generellt lägre utanför industriområdet. Polyklorerade furaner och dioxiner Se Avsnitt 4.3. Ftalater Se Avsnitt 4.3.

38 - 28 (9-4.2 Brofjorden Totalt organiskt kol I Figur 21 nedan redovisas uppmätta halter av totalt organiskt kol i samtliga provpunkter inom Brofjordensområdet mellan åren 1972 och 26, och i Figur 22 redovisas det aritmetiska medelvärdet. TOC Brofjorden g/kg ts S S139 S15 S111 S112 S Stationer Figur 21. Koncentrationen av totalt organiskt kol (TOC, g/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) (delvis efter Cato 26). Röd pil markerar spillvattenutsläppen från reningsverket i Hamrevik.

39 - 29 (9 - Medelvärden TOC, Brofjorden , 6, g/kg ts 4, 2,, År Figur 22. Medelvärden för totalt organiskt kol (TOC) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) inkl. SD (n=7) (delvis efter Cato 26). Observera att n varierar mellan åren. Av figurerna ovan framgår följande: Medelhalten för TOC har ökat från 1995 och är den högsta sedan Den kraftigaste ökningen har skett på station S15 utanför reningsverket i Hamrevik. Halterna har även ökat på de stationer som ligger sydväst om station S15 (nedströms) samt på station 119 som är den station som ligger längst in i Brofjorden, och halterna är förutom på station 119 de högst uppmätta sedan Vid övriga stationer (324 och S139) är trenden minskande sedan Halterna är dock bland de högsta i området. Högst halt uppmättes på station S15 och lägst på station 316 som ligger längst ut, i Malmöfjorden.

40 - 3 (9 - Kväve I Figur 23 nedan redovisas uppmätta halter av totalkväve (TN) i samtliga provpunkter inom Brofjordensområdet mellan åren 1972 och 26 och i Figur 24 redovisas det aritmetiska medelvärdet. TN Brofjorden g/kg ts S S139 S15 S111 S112 S Stationer Figur 23. Koncentrationen av totalkväve (TN, g/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) Röd pil markerar spillvattenutsläppen från reningsverket i Hamrevik. Medelvärden TN, Brofjorden g/kg ts 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, År Figur 24. Medelvärden för totalkväve (TN) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) inkl. SD (n=7) (delvis efter Cato 26). Observera att n varierar mellan åren.

41 - 31 (9 - Av figurerna ovan framgår följande: En ökning av medelhalten TN skedde mellan åren 1977 och Därefter har halten varit relativt konstant. Trenden är generellt minskande på de flesta stationer. Vid station S15 som ligger utanför reningsverket i Hamrevik ökar dock halterna av kväve liksom för totalt organiskt kol. Halterna är liksom för organiskt kol generellt högst på stationerna S15, 324 och S139. Högst halt uppmättes på station S15 och lägst på station 316 som ligger längst ut, i Malmöfjorden. Detta överensstämmer med mönstret för totalt organiskt kol. Tungmetaller Kadmium I Tabell 8 och Figur 25 nedan redovisas uppmätta halter av kadmium i samtliga provpunkter inom Brofjordensområdet mellan åren 1977 och 26, och i Figur 26 redovisas det aritmetiska medelvärdet. I medelvärdet har extremvärdet på station 324 år 1989 uteslutits (se Figur 25). I Tabell 8 har halterna jämförts med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 8. Ytsedimentens (-1 cm) miljökvalitet i Brofjorden med avseende på kadmiumhalten (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). mg/kg Cd Cd Cd Cd Cd Station S119,54,47, ,1 7,4,37,67,45 S139 1,5,82,74,76 S15,95,65 1,1 1,5 S111,21,16,22 S112,14,36,11,17,14 S129,17,4,15,14,11 316,2,62,1 Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Metaller Avvikelse från jämförvärde Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse

42 - 32 (9 - Cd Brofjorden mg/kg ts , S S139 S15 S111 S112 S Stationer Figur 25. Koncentrationen av kadmium (Cd, mg/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) (delvis efter Cato 26). Röd pil markerar spillvattenutsläppen från reningsverket i Hamrevik. Medelvärden Cd, Brofjorden ,5 mg/kg ts 1,,5, År Figur 26. Medelvärden för koncentrationen av kadmium (Cd, mg/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) inkl. SD (n=7) (delvis efter Cato 26). Observera att n varierar mellan åren. Av tabellen och figurerna nedan framgår följande: Medelhalten av kadmium är i nivå med vad som uppmättes i Brofjorden år 2, men är ca 6% lägre än 1989.

43 - 33 (9 - Halten har minskat alternativt är relativt oförändrad på de flesta stationer. På station S15 som ligger utanför reningsverket i Hamrevik ökar dock halterna av kadmium, vilket även noterats för totalt organiskt kol och kväve. De uppmätta kadmiumhalterna är låga på stationerna inne i Brofjorden och längst ut i fjorden där halten avviker obetydligt eller lite från nationell bakgrund på samtliga stationer. På station S15 är avvikelsen stor och på station S139 vid produkthamnen är avvikelsen tydlig. Högst halt uppmättes på station S15 och lägst på station 316 som ligger längst ut, i Malmöfjorden. Kvicksilver I Tabell 9 och Figur 27 nedan redovisas uppmätta halter av kvicksilver i samtliga provpunkter inom Brofjordensområdet mellan åren 1977 och 26, och i Figur 28 redovisas det aritmetiska medelvärdet. I Tabell 9 har halterna jämförts med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 9. Ytsedimentens (-1 cm) miljökvalitet i Brofjorden med avseende på kvicksilverhalten (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). mg/kg Hg Hg Hg Hg Hg Station S119,11,72,83 324,18,17,8,56,14 S139,55,1,94,116 S15,13,7,1,97 S111,1,11,64 S112,11,36,6,77,19 S129,13,1,12,73, ,13,8,16 Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Metaller Avvikelse från jämförvärde Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse

44 - 34 (9 - Hg Brofjorden mg/kg ts,6,4, S S139 S15 S111 S112 S Stationer Figur 27. Koncentration av kvicksilver (Hg, mg/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) (delvis efter Cato 26). Röd pil markerar spillvattenutsläppen från reningsverket i Hamrevik. Medelvärden Hg, Brofjorden mg/kg ts,4,3,2, År Figur 28. Medelvärden för koncentrationen av kvicksilver (Hg, mg/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) (n=7) (delvis efter Cato 26). Observera att n varierar mellan åren. Av tabellen och figurerna ovan framgår följande: Medelhalten av kvicksilver har legat ungefär på samma nivå sedan 1977 med medelhalter som varierar mellan,1-,14 mg/kg ts var medelhalten dock dubbelt så hög, främst orsakat av förhållandevis höga halter av kvicksilver på stationerna S139 och S112.

45 - 35 (9 - Förutom de förhållandevis höga halter som uppmättes på stationerna S139 och S112 år 1989 samt på station 324 år 2 så har variationerna i halter inom stationerna varit relativt små mellan de olika åren. Generellt är halterna år 26 dock något högre än år 2. De uppmätta kvicksilverhalterna är generellt låga och visar på liten avvikelse från nationell bakgrund. Undantaget är station S129 där halten har nästan fördubblats sedan år 2 och avvikelsen från nationell bakgrund är tydlig. Halterna på denna station har generellt varierat mellan liten och tydlig avvikelse mellan de olika mätningarna. Högst halt uppmättes år 26 på denna station och lägst på station S119 som ligger längst in i Brofjorden. Mönstret skiljer sig därmed mellan kadmium och kvicksilver. Bly I Tabell 1 och Figur 29 nedan redovisas uppmätta halter av bly i samtliga provpunkter inom Brofjordensområdet mellan åren 1977 och 26, och i Figur 3 redovisas det aritmetiska medelvärdet. I Tabell 1 har halterna jämförts med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 1. Ytsedimentens (-1 cm) miljökvalitet i Brofjorden med avseende på blyhalten (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). mg/kg Pb Pb Pb Pb Pb Station S , ,3 S ,2 S15 5,9 9, ,9 S S ,3 S , ,8 Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Metaller Avvikelse från jämförvärde Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse

RAPPORT. Bohuskustens Vattenvårdsförbunds Kontrollprogram RESULTATRAPPORT FÖR ÅREN 2006 OCH 2011 2015-06-16. Uppdragsnummer: 14512220335

RAPPORT. Bohuskustens Vattenvårdsförbunds Kontrollprogram RESULTATRAPPORT FÖR ÅREN 2006 OCH 2011 2015-06-16. Uppdragsnummer: 14512220335 RESULTATRAPPORT FÖR ÅREN 2006 OCH 2011 Bohuskustens Vattenvårdsförbunds Kontrollprogram Framställd för: Bohuskustens Vattenvårdsförbund (BVVF) RAPPORT Uppdragsnummer: 14512220335 Sammanfattning Bohuskustens

Läs mer

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen.

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen. ISSN: 1402-6198 Rapport 2009:1 HÖGSKOLAN I KAL MAR Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund April 2009 Jonas Nilsson Naturvetenskapliga institutionen Inledning På uppdrag

Läs mer

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT

BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Uppdragsnr: 183246 1 (7) BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Föroreningshalten i sediment i Söderhamnsfjärden har undersökts i flera omgångar i syfte att identifiera starkt förorenade områden och med

Läs mer

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Helene Ek och Karl Svanberg Länsstyrelsen Östergötland 1 Sammanfattning Tidigare studier har visat att Bråvikens sediment (dvs. bottensubstrat) innehåller

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT :8 ISSN -89 www.oresunds-vvf.se SE-8-77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. 8-77 ;

Läs mer

Skottarevet, Kattegatt Provtagningsredskap: Ponar och Boxcorer Beställare: Triventus Consulting AB Littera: 210417 Koncentrationer av metaller, PAHer, PCBer, alifatiska och aromatiska kolväten Datum: 2005-12-15

Läs mer

Sammanfattning av rapporten

Sammanfattning av rapporten Sammanfattning av rapporten Evaluation of the contaminant status in sediment and fish in the Bothnian Bay. Titel Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Sammanfattning av rapporten. Evaluation of the contaminant

Läs mer

YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN

YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN Översiktlig miljöteknisk sedimentundersökning längs planerad farledsyta WSP Sverige AB Gävle 2010-11-05 Uppdragsnummer: 10124632-05 Handläggare: Lisa Bergquist Granskning: Annika

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 2, - 3, 4 infångades under sensommaren abborre från centrala

Läs mer

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Bayer CropScience UPPDRAGSNUMMER 1275544 Avgränsning av förorenat område E SLUTGILTIG MALMÖ 1 (30) Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 www.sweco.se

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från

Läs mer

Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger

Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger Underlag för muddringsarbeten i hamnar Toxicon Rapport 020-16 LANDSKRONA APRIL 2016 Sediment- och

Läs mer

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund

Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund Underlag för tillståndsansökan av underhållsmuddring Toxicon Rapport 001-15 LANDSKRONA JANUARI 2015 Sedimentundersökning i Borstahusens hamn Fredrik

Läs mer

Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 2010 och 2011

Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 2010 och 2011 Institutionen för naturvetenskap Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 1 och 11 Susanna Andersson Maj 1 ISSN 1-6198 Rapport 1:8 Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012 Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2012 Emilie Feuk Rapport 2013:2 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona oc 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor

Läs mer

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljögifter i akvatisk miljö Stockholm, 5 november 2014 Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Frågeställningar Hur påverkar storstadsregionen sina

Läs mer

Föroreningshalter i abborre från Väsjön

Föroreningshalter i abborre från Väsjön Föroreningshalter i abborre från Väsjön Magnus Karlsson Uppsala, 215-1-8 Inledning Som ett led i Sollentuna kommuns kartläggning av föroreningshalter i fisk i kommunens vattenområden har provfiske genomförts

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011 Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2011 Emilie Feuk Rapport 2012:7 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor som

Läs mer

Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister

Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister miljögifter och deras effekter Miljögifter i biota Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet miljö Fokus på dioxiner och flamskyddsmedel Årets rapportering av tillståndet

Läs mer

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001 Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen

Läs mer

Bilaga 2, Sedimentprovtagning

Bilaga 2, Sedimentprovtagning Uppdragsnr: 10151375 1 (9) Bilaga 2, Sedimentprovtagning Val av plats för provpunkter Provpunkternas läge valdes utifrån kommunens uppgifter om placering och utformning av kommande pir och bryggor. Även

Läs mer

UDDEVALLA KOMMUN NORDVIKS BRYGGA. PM Miljöteknisk undersökning av sediment

UDDEVALLA KOMMUN NORDVIKS BRYGGA. PM Miljöteknisk undersökning av sediment UDDEVALLA KOMMUN NORDVIKS BRYGGA PM Miljöteknisk undersökning av sediment Göteborg 2012-11-28 Ärendenr. 12-150 Handläggare Mattias Magnusson/David Scherman Tfn: 031-43 84 50 E-mail: info@geogruppen.se

Läs mer

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen Särskilt förorenande ämnen (SFÄ)

Läs mer

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006 Miljöförvaltningen Tungmetaller i mossor i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006 Olle Nordell ekolog Rapport 2007:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Figur 1. Provtagningslokaler för mossa i Landskrona

Läs mer

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,

Läs mer

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren Tungmetaller i miljö och odlingslandskap Gunnar Lindgren Kadmium, kvicksilver, bly och fosfor i musslor Innehållet av hälsofarliga tungmetaller i musslor är mycket stort i förhållande till växtnäringen.

Läs mer

Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping

Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping Sida 1 (12) Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping Författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2 (12) Sammanfattning Structor Nyköping

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser

Läs mer

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Risk/nytta analys 1992 o 1998

Läs mer

Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm.

Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm. Sida 1 (11) Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm. Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskare: Mats Dorell Structor Nyköping AB Sida 2 (11)

Läs mer

Rapporter och meddelanden 122

Rapporter och meddelanden 122 Rapporter och meddelanden 122 Miljökvalitet och trender i sediment och biota utmed Bohuskusten 2/21 en rapport från sju kontrollprogram Environmental quality and trends in sediment and biota along the

Läs mer

Metaller i vallgravsfisk 2012

Metaller i vallgravsfisk 2012 ISBN nr: 1401-2448 R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo

Läs mer

PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord

PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord Uppdragsnr: 10209867 1 (5) 10209867 Tyresö centrum etapp 1 PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord Forellen 15, Tyresö kommun 2015-05-18 Nina Andersson WSP Sverige AB Box 502

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012 Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten 2012-05-28 Sidan 1 (6) Dnr MBN 2011-001073 Ecos Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och

Läs mer

Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde

Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde Torsk Sill Skrubbskädda Toxicon rapport 145/98 LANDSKRONA JANUARI 1999 2-19 Sammanfattning En undersökning har utförts inom

Läs mer

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar

Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

SGU. Undersökning av Välens miljökemiska och biologiska status 2012. Marina Magnusson, Ingemar Cato, Annelie HIlvarsson, & Jonatan Hammar

SGU. Undersökning av Välens miljökemiska och biologiska status 2012. Marina Magnusson, Ingemar Cato, Annelie HIlvarsson, & Jonatan Hammar SGU Sveriges geologiska undersökning Geological Survey of Sweden Undersökning av Välens miljökemiska och biologiska status 2012 Marina Magnusson, Ingemar Cato, Annelie HIlvarsson, & Jonatan Hammar Undersökning

Läs mer

Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002. Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002. Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002 Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Sammanfattning Metallhalterna i Aspens ytsediment är låga

Läs mer

- Mölndalsåns stora källsjö

- Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton

Läs mer

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan

Läs mer

AROS BOSTAD AB ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

AROS BOSTAD AB ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING AROS BOSTAD AB ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING VIGGBYHOLM 15:1, TÄBY KOMMUN Stockholm 2016-01-26 Uppdragsansvarig: Beställare: TOMMY KRŰGER Thomas Hollaus Aros Bostad AB HIFAB AB Box 3291 Sveavägen

Läs mer

MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2015:7 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2014

MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2015:7 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2014 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT : -9- ISSN -9 WWW.oresunds-vvf.se FÖRFATTARE: ANDERS SJÖLIN, TOXICON AB FREDRIK LUNDGREN, TOXICON AB SE--9 ROSENHÄLLSVÄGEN 9 S- 9 HÄRSLÖV TEL. -

Läs mer

Översiktlig miljöteknisk markundersökning Kvarteret Önskemålet

Översiktlig miljöteknisk markundersökning Kvarteret Önskemålet Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning Kvarteret Önskemålet Jönköpings kommun 2016-11-14 Översiktlig miljöteknisk markundersökning Kvarteret Önskemålet 2016-11-14 Önskemålet Miljötekn undersökn

Läs mer

Miljögifter och miljökvalitet längs Bohuskusten 1990 1998 förändringar, belastning och samband

Miljögifter och miljökvalitet längs Bohuskusten 1990 1998 förändringar, belastning och samband Rapporter och meddelanden 13 Miljögifter och miljökvalitet längs Bohuskusten 199 1998 förändringar, belastning och samband Toxic substances and environmental quality of the Bohus Coast 199 1998 trends,

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg

Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg Lars Barregård Överläkare, professor Göteborg den 9 oktober 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets-

Läs mer

Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011

Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011 2012-10-11 Dnr. 50-804/2011 Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från en jämförelse mellan 2007 och 2011 Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Anders Bignert, Sara Danielsson Rapport

Läs mer

av organiska tennföreningar

av organiska tennföreningar Organiska tennföreningar ett hot mot livet i våra hav Ingemar Cato, SGU / Marina Magnusson, Åke Granmo & Anders Borgegren, Göteborgs universitet Tributyltenn och andra organiska tennföreningar har länge

Läs mer

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen

Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen Uppdragsnummer Sweco 1146009000 Projektnummer: 957 Diarienummer Norrvatten: 2013-03-04_0210 Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen Sweco Environment AB Rev. 2014-03-19

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194.

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194. 0-0- Dnr 0-/0 Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år 0. Projekt X-. Suzanne Faxneld Rapport nr 0: Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport

UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER. Rapport UNDERSÖKNINGAR AV SEDIMENT I MALMÖ HAMNOMRÅDEN - ANALYS AV TUNGMETALLER Rapport 063-07 HÄRSLÖV NOVEMBER 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Material och metoder...4 Resultat och

Läs mer

Har belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden 1997-2002?

Har belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden 1997-2002? Har belastningen av metaller, PAH eller PCB i Stockholms vattendrag förändrats under perioden 1997-2002? Magnus Rahmberg Christian Junestedt John Sternbeck B 1582 Maj 2004 Organisation/Organization IVL

Läs mer

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Miljögifter i biota Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Havsmiljöseminariet 24-25 november 2015 20 lokaler 8 lokaler 3 lokaler

Läs mer

Saneringsmuddring av Mjösund fritidsbåthamn

Saneringsmuddring av Mjösund fritidsbåthamn Saneringsmuddring av Mjösund fritidsbåthamn Larssons Gräv och Transport Orust AB Projektorganisation Inledande sedimentprovtagning 11 lokaler provtogs från Källsnäs i söder till Kolhättan i norr. Inledande

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Påverkan av miljögifter på blåmussla, analyserad genom lysosomal stabilitet. Provtagningsår 2011 Jonatan Hammar

Påverkan av miljögifter på blåmussla, analyserad genom lysosomal stabilitet. Provtagningsår 2011 Jonatan Hammar Påverkan av miljögifter på blåmussla, Provtagningsår Jonatan Hammar Titel Påverkan av miljögifter på blåmussla, Provtagningsår Framtagen av Marine Monitoring AB Lysekil, Sweden Jonatan Hammar Medarbetare

Läs mer

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö

Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor Miljö Göteborg AB, delprojektledare Miljö Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor, delprojektledare Miljö 1. Lägesrapport 2. Tekniska problem och lösningar Var ska man muddra och hur mycket? Hur hanterar man spillet vid muddring

Läs mer

Kompletterande sedimentprovtagning i Västerås hamn

Kompletterande sedimentprovtagning i Västerås hamn Sedimentkonsult HB Kompletterande sedimentprovtagning i Västerås hamn Mottagare: Västerås Stad Anna Kruger Sollenkroka den 30 augusti 2013 JP Sedimentkonsult Rapport 2013:5 Adress Telefon Postgiro Bankgiro

Läs mer

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad 2012-01-04

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad 2012-01-04 Strömming. Foto: Dan Blomkvist Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming Uppdaterad 212-1-4 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar bakgrundsinformation,

Läs mer

Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning

Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning 2009-12-14 BILAGA 13 Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning Scharins industriområde (Fas 2) Christer Svensson Översiktlig redovisning av föroreningarnas utbredning 1 Inledning I dokumentet

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-04 1 Regeringsuppdrag redovisat i sep 2013 Kartläggning av

Läs mer

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån

Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån PROMEMORIA/PM 1(9) 212-3-6 Vår referens Miljöavdelningen Alice Nicolle 4-25 22 6 Sammanställning av vattenfärg och organiskt kol (TOC) i Helge å och Skräbeån Inledning Under de senaste decennierna har

Läs mer

Meddelande nr 2014:26. Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 2010 2013

Meddelande nr 2014:26. Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 2010 2013 Meddelande nr 214:26 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 21 213 2 Miljögiftsundersökningar i Jönköpings län 21-213 Meddelande nr 214:26 3 Meddelande nummer 214:26 Referens Carin Lundqvist, vattenenheten,

Läs mer

Miljögifter klassgränser att diskutera

Miljögifter klassgränser att diskutera Miljögifter klassgränser att diskutera Anders Bignert & Elisabeth Nyberg, Naturhistoriska riksmuseet / Lillemor Asplund, Urs Berger, Ulla Eriksson & Katrin Holmström, Stockholms universitet / Anders Wilander,

Läs mer

Sedimentprovtagning i småbåtshamnar i Stenungsund

Sedimentprovtagning i småbåtshamnar i Stenungsund Sedimentprovtagning i småbåtshamnar i Stenungsund Anna Zeffer Per-Olof Samuelsson Stenungsunds kommun 2011 Sedimentprovtagning i småbåtshamnar i Stenungsund Provtagningen stöds av Naturvårdsverkets (nuvarande

Läs mer

G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING. Tingstorget, Botkyrka kommun

G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING. Tingstorget, Botkyrka kommun G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING Tingstorget, Botkyrka kommun 2015-04-29 Upprättad av: Sanna Uimonen Granskad av: Inger Johansson Godkänd av: Maria Lindberg G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING, TINGSTORGET, BOTKYRKA

Läs mer

Kvicksilver i gädda 2016

Kvicksilver i gädda 2016 Handläggare Caroline Grotell Tel +46 10 505 54 12 Mobil +46706511419 E-mail caroline.grotell@afconsult.com Datum 10/07/2016 Molkomsjöns Fiskevårdsförening Kvicksilver i gädda 2016 Bild från Molkomsjöns

Läs mer

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde 1 (12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Avgränsning och antaganden... 3 1.3 Definitioner... 4 2 Beräkningar

Läs mer

BERGBADET OCH BARNBADET, ÄLGÖ MILJÖTEKNISK PROVTAGNING AV SEDIMENT OCH YTVATTEN producerad av WSP (uppdrag 10182642)

BERGBADET OCH BARNBADET, ÄLGÖ MILJÖTEKNISK PROVTAGNING AV SEDIMENT OCH YTVATTEN producerad av WSP (uppdrag 10182642) 2013-06-14 BERGBADET OCH BARNBADET, ÄLGÖ MILJÖTEKNISK PROVTAGNING AV SEDIMENT OCH YTVATTEN producerad av WSP (uppdrag 10182642) Rapport Bergbadet och Barnbadet, Älgö Nacka kommun Miljöteknisk provtagning

Läs mer

grumlande arbeten i Göta älv inför saneringen av f.d. Bohus varv

grumlande arbeten i Göta älv inför saneringen av f.d. Bohus varv Antal sidor: 11 BOHUS VARV Kontrollprogram för grumlande arbeten i Göta älv inför saneringen av f.d. Bohus Göteborg FB ENGINEERING AB Skärgårdsgatan 1, Göteborg Postadress: Box 12076, 402 41 GÖTEBORG Telefon:

Läs mer

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm 2011-06-20

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm 2011-06-20 SKANSKA NYA HEM AB Stockholm 2011-06-20 Datum 2011-06-20 Uppdragsnummer 61151145372 Utgåva/Status Utredning Joakim Persson Uppdragsledare Jeanette Winter Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm

Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm Provtagning av vatten och sediment för analys av organiska och ickeorganiska miljögifter vid sjön Trekanten, Liljeholmen, Stockholm av Pasi Peltola Innehållsförteckning PROVTAGNING OCH ANALYS 3 RESULTAT

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

1.0 INLEDNING DATUM UPPDRAGSNUMMER TILL. Trafikverket KOPIA E20 FINNGÖSA - YTVATTENPROVTAGNING I SÄVEÅN

1.0 INLEDNING DATUM UPPDRAGSNUMMER TILL. Trafikverket KOPIA E20 FINNGÖSA - YTVATTENPROVTAGNING I SÄVEÅN DATUM 2016-02-24 UPPDRAGSNUMMER 1522243 TILL KOPIA Trafikverket FRÅN Golder Associates AB E-POST maria_florberger@golder.se E20 FINNGÖSA - YTVATTENPROVTAGNING I SÄVEÅN 1.0 INLEDNING Trafikverket har för

Läs mer

Protestmöte mot deponi av muddermassor vid Djurnäs Udde. Svanesund 2009-01-12 Presentation av Svante Brodin och Magnus Brodin, Stenungsund.

Protestmöte mot deponi av muddermassor vid Djurnäs Udde. Svanesund 2009-01-12 Presentation av Svante Brodin och Magnus Brodin, Stenungsund. Protestmöte mot deponi av muddermassor vid Djurnäs Udde. Svanesund 2009-01-12 Presentation av Svante Brodin och Magnus Brodin, Stenungsund. Vad säger lagen? Normala miljökrav Muddrat sediment får ej dumpas

Läs mer

Provtagning och analyser

Provtagning och analyser Provtagning och analyser Maria Carling, SGI På säker grund för hållbar utveckling Vad ska provtas och hur? Utgå från den konceptuella modellen - Avfall - Ytvatten - Jord - Sediment - Grundvatten - Deponigas

Läs mer

Kvicksilver i GÄDDA från Grycken. Resultat 2004 Utveckling

Kvicksilver i GÄDDA från Grycken. Resultat 2004 Utveckling Kvicksilver i GÄDDA från Grycken Resultat 2004 Utveckling Gädda i Grycken Kvicksilver i vävnader 2004 Kvicksilverhalten i gädda från Grycken, Falun (S12), har undersökts sedan starten 1990 i syfte att

Läs mer

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4 KAL U N HÖGS K O L A N MAR Y T SSN: 1402-6198 Rapport 2008:4 V E R S HÖGSKOLAN KAL MAR Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken mars 2008 NATURVETENSKAPLGA NSTTUTONEN Analys av Hg och PCB i abborre

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn Bilaga A.4 SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Förslag till riktvärden för grumling i ytvatten vid muddring Rapport nr Oskarshamns hamn 2011:4 Oskarshamns kommun

Läs mer

PM Miljöteknisk undersökning Södra Kronholmskajen HÄRNÖSANDS KOMMUN. Södra Kronholmskajen. Version 2. Sundsvall 2013-07-05 Reviderad 2013-07-11

PM Miljöteknisk undersökning Södra Kronholmskajen HÄRNÖSANDS KOMMUN. Södra Kronholmskajen. Version 2. Sundsvall 2013-07-05 Reviderad 2013-07-11 PM Miljöteknisk undersökning Södra Kronholmskajen HÄRNÖSANDS KOMMUN Södra Kronholmskajen Version 2 Sundsvall 2013-07-05 Reviderad 2013-07-11 Södra Kronholmskajen PM Miljöteknisk undersökning Södra Kronholmskajen

Läs mer

Bilaga: Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan

Bilaga: Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan Bilaga: Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson Miljövetarprogrammet Linköpings universitet, Campus Norrköping 8 november 2001 1 Inledning

Läs mer

RAPPORT. Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län Nr 2010:8 ISSN

RAPPORT. Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län Nr 2010:8 ISSN RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:8 Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län 1990-2009 Kontaktperson: Sofi Nordfeldt, Länsstyrelsen i Södermanlands län

Läs mer

Svårt att klassa miljöstatus

Svårt att klassa miljöstatus Svårt att klassa miljöstatus Elin Boalt & Anders Bignert, Naturhistoriska Riksmuseet Rekommendationer som anger vilka fiskar vi kan äta och hur ofta vi kan äta dem baseras på gränsvärden för halter av

Läs mer

METALLER I HUSMOSSA 2012:1

METALLER I HUSMOSSA 2012:1 2012:1 METALLER I HUSMOSSA 2010 Postadress: Miljöförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 Tel: 054-540 00 00 E-post: miljoforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 PlusGiro: 81

Läs mer

Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan

Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan Bestämning av kvicksilverhalt i sediment från södra Glan Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson Miljövetarprogrammet Linköpings universitet, Campus Norrköping 24 oktober 2001 1 Inledning I dagens

Läs mer

Sammanställning av slamanlyser inom ReVAQ år 2004-2007

Sammanställning av slamanlyser inom ReVAQ år 2004-2007 Sammanställning av slamanlyser inom ReVAQ år 2004-2007 SLUTRAPPORT R nr 8-2008 Cajsa Wahlberg Avloppsreningsavdelningen, Utveckling och Investering Innehållsförteckning Inledning... 1 Bromerade flamskyddsmedel...

Läs mer

Teknisk PM Miljö och Geoteknik. Staffanstorps kommun. Åttevägen Hjärup. Malmö 2011-12-02

Teknisk PM Miljö och Geoteknik. Staffanstorps kommun. Åttevägen Hjärup. Malmö 2011-12-02 Staffanstorps kommun Malmö 2011-12-02 Datum 2011-12-02 Uppdragsnummer 61671148440 Anna Fjelkestam Sofia Bergström (Miljö) Anna Fjelkestam Anders Dahlberg (Geo) Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll

Läs mer

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB

Metaller i vattendrag 2011. Miljöförvaltningen R 2012:11. ISBN nr: 1401-2448. Foto: Medins Biologi AB ISBN nr: 1401-2448 R 2012:11 Foto: Medins Biologi AB Metaller i vattendrag 2011 Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

Läs mer

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun

Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun Kompletterande miljöteknisk markundersökning vid Djursholms f.d. Elverk, Danderyds kommun Upprättat: Mikael Pyyny, Hifab AB Granskat: Åsa Sand, Hifab AB Datum: 2006-08-21 Uppdragsnummer: 310 893 Envipro

Läs mer

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? 2012-03-28 Rapport angående uppdrag nr 215 1042, dnr 235-4460-10Mm Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? Maria Wennberg 1 Ingvar Bergdahl 1 1 Yrkes- och miljömedicin, Institutionen

Läs mer

Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2009 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 2004-2009)

Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2009 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 2004-2009) Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren 24-) Beställare: Naturvårdsverket Kontrakt: 219 71 Programområde: Miljögiftssamordning Delprogram:

Läs mer

MILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK

MILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK MILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK 1972 2011 -Polyklorerade dioxiner, furaner och bifenyler Johan Fång 1, Elisabeth Nyberg 2, Anders Bignert 2 & Åke Bergman 1 1 Institutionen för material- och miljökemi,

Läs mer