SGU. Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden
|
|
- Isak Forsberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 AB Lilla Bommen GÖTEBORG Tel: [+46] Fax: [+46] SGU Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden Rapport Slutversion Datum: Uppdragsnummer: Uppdragsgivare: SGU Org. nr: , VAT nr: SE Säte: Stockholm Kontor i Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala KONTOR I AFRIKA, ASIEN, AUSTRALIEN, EUROPA OCH NORD- OCH SYDAMERIKA
2
3 - i (viii) - Sammanfattning Bohuskustens vattenvårdsförbund (BVVF) låter regelbundet genomföra miljögiftsundersökningar utmed Bohuskusten. Då de analyser som görs är omfattande är det tidskrävande att utvärdera resultaten. Då SGU inte har resurser att gör det inom den tidsram som medlemmar i vattenvårdsförbundet önskar få det gjort, har AB (Golder) fått i uppdrag att sammanställa delar av analysresultaten omfattande prover tagna på sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden. De olika provtagningsstationerna är i princip desamma som de som ingick i miljöundersökningarna år 2/21. Vissa stationer har dock utgått och vissa har ersatts med andra. Sammanställningen har omfattat: och miljögifterna: Miljögifter i sediment Miljögifter i: Fisk (tånglake, skrubba) Blåmussla Blåstång Organiskt kol Näringsämnen (kväve) Tungmetaller (Cd, Hg, Pb) Organiska ämnen (PAH, PCB, HCB, dioxiner, bromerade flamskyddsmedel, ftalater) Vissa ämnen har dock ej analyserats. I de flesta fall har anledningen varit att tillräckligt med provmaterial ej erhållits. Resultaten visar generellt följande: Förhållandena avseende tungmetaller (Cd, Hg och Pb) och organiska ämnen såsom PAH, PCB och dioxiner har generellt blivit bättre sedan 197- och 198-talet respektive 199- talet. Inga tydliga förbättringar kan dock skönjas avseende totalkväve eller totalt organiskt kol sedan 197- och 198-talet. Inga större förändringar har skett under de senaste fem åren, med undantag av vissa provtagningsstationer.
4 - ii (viii) -
5 - iii (viii) - Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och Syfte Avgränsning Undersökningsområde Metodik Sediment Biota Analyser Resultat Sediment Stenungsund Brofjorden Bohuskusten Resultat Biota Tungmetaller Organiska ämnen Sammanfattning Referenser Figurförteckning Figur 1. Provtagningsstationer i Stenungsundsområdet (Från Cato 26)....2 Figur 2. Provtagningsstationer i Brofjordensområdet (Från Cato 26)...3 Figur 3. Figur 4. Figur 5. Figur 6. Figur 7. Figur 8. Figur 9. Figur 1. Karta utvisande biologiska provtagningsstationer som utnyttjats i föreliggande studie. Stationerna ingår i Bohuskustens vattenvårdsförbunds kustvattenkontroll (Från Cato 26)...4 Karta utvisande provtagningsstationer i sedimentundersökningsprogrammet, Bohuskustens vattenvårdsförbunds kustvattenkontroll (Från Cato 26)...5 Halten totalt organiskt kol (TOC) i ytsedimenten (-1 cm) på respektive station i Stenungsundsområdet mellan åren 1975 och 26 (delvis efter Cato 26)...8 Medelvärden för totalt organiskt kol (TOC) i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) inkl. SD (n=13 (delvis efter Cato 26)). Observera att n varierar mellan åren...9 Halten totalkväve (TN) i ytsedimenten (-1 cm) på respektive station i Stenungsundsområdet mellan åren 1975 och 26 (delvis efter Cato 26)...1 Medelvärden för totalkväve (TN) i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) inkl. SD (n=13) (delvis efter Cato 26). Observera att n varierar mellan åren....1 Koncentration av kadmium (Cd, mg/kg ts) i ytsedimentet (-1 cm) på respektive station i Stenungsundsområdet (delvis efter Cato 26). 12 Medelvärden för kadmium (Cd) i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) mellan 1981 och 26 inkl. SD (n=13) (delvis efter Cato 26). Data saknas för
6 - iv (viii) - Figur 11. Figur 12. Figur 13. Figur 14. Figur 15. Figur 16. Figur 17. Figur 18. Figur 19. Figur 2. Figur 21. Figur 22. Figur Observera att n varierar mellan åren och att station G2 ej är inkluderad i medelvärdet för åren Koncentration av kvicksilver (Hg, mg/kg ts) i ytsedimentet (-1 cm) på respektive station i Stenungsundsområdet (delvis efter Cato 26). 14 Medelvärden för kvicksilver (Hg) i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) mellan 1972 och 26 (n=13) (delvis efter Cato 26). Data saknas för 1981 och Observera att n varierar mellan åren samt att station G2 ej är inkluderad i medelvärdet för åren 1975 och D och Koncentration av polycykliska aromatiska kolväten (sum 16 PAH, µg/kg ts) i ytsedimentet (-1 cm) på respektive station i Stenungsundsområdet (delvis efter Cato 26) Medelvärden för polycykliska aromatiska kolväten (sum 16 PAH) i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) mellan 1972 och 26 inkl. SD (n=13) (delvis efter Cato 26). Data saknas för Observera att n varierar mellan åren...17 Koncentration av polyklorerade bifenyler (sum 7 PCB, µg/kg ts) i ytsedimentet (-1 cm) på respektive station i Stenungsundsområdet (delvis efter Cato 26) Medelvärden för polyklorerade bifenyler (sum 7 PCB) i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) mellan 1994 och 26 inkl. SD (n=13) (delvis efter Cato 26). Data saknas för 1975 och Observera att n varierar mellan åren Ytsedimentens (-1 cm) halt av nonorto PCB (ng/kg ts) på respektive station i Stenungsundsområdet 2-26 (delvis efter Cato 26). Halten på alla stationer utom G2 är lägre än detektionsgränsen och ingår ej i figuren Ytsedimentens (-1 cm) halt av hexaklorbensen (HCB, µg/kg ts) på respektive station i Stenungsundsområdet (delvis efter Cato 26) Medelvärden för hexaklorbensen (HCB) i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) mellan inkl. SD (n=13) (delvis efter Cato 26)...24 Ytsedimentens (-1 cm) halt av de polybromerade difenyletrarna PBDE-47 (a), PBDE-99 (b) och deka BDE (c) (ng/kg ts) på respektive station i Stenungsundsområdet 2-26 (delvis efter Cato 26). De streckade linjerna anger detektionsgränsen för respektive år Koncentrationen av totalt organiskt kol (TOC, g/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) (delvis efter Cato 26). Röd pil markerar spillvattenutsläppen från reningsverket i Hamrevik...28 Medelvärden för totalt organiskt kol (TOC) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) inkl. SD (n=7) (delvis efter Cato 26). Observera att n varierar mellan åren Koncentrationen av totalkväve (TN, g/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) Röd pil markerar spillvattenutsläppen från reningsverket i Hamrevik....3 Figur 24. Medelvärden för totalkväve (TN) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) inkl. SD (n=7) (delvis efter Cato 26). Observera att n varierar mellan åren.3 Figur 25. Figur 26. Koncentrationen av kadmium (Cd, mg/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) (delvis efter Cato 26). Röd pil markerar spillvattenutsläppen från reningsverket i Hamrevik...32 Medelvärden för koncentrationen av kadmium (Cd, mg/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) inkl. SD (n=7) (delvis efter Cato 26). Observera att n varierar mellan åren...32
7 - v (viii) - Figur 27. Koncentration av kvicksilver (Hg, mg/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) (delvis efter Cato 26). Röd pil markerar spillvattenutsläppen från reningsverket i Hamrevik...34 Figur 28. Medelvärden för koncentrationen av kvicksilver (Hg, mg/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) (n=7) (delvis efter Cato 26). Observera att n varierar mellan åren...34 Figur 29. Koncentration av bly (Pb, mg/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) (delvis efter Cato 26). Röd pil markerar spillvattenutsläppen från reningsverket i Hamrevik...36 Figur 3. Figur 31. Figur 32. Figur 33. Medelvärden för koncentrationen av bly (Pb, mg/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) (n=7) (delvis efter Cato 26). Observera att n varierar mellan åren...36 Koncentrationen av summa 16 polycykliska aromatiska kolväten (sum 16 PAH, µg/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) (delvis efter Cato 26). Röd pil markerar spillvattenutsläppen från reningsverket i Hamrevik Medelvärden för polycykliska aromatiska kolväten (s16 PAH) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) mellan 1977 och 26 inkl. SD (n=7) (delvis efter Cato 26). Notera att medelvärdena för 1984 motsvarar summa 11 och för 1989 summa 1. Observera också att n varierar mellan åren...38 Koncentration av polyklorerade bifenyler (sum 7 PCB, µg/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) (delvis efter Cato 26). Röd pil markerar spillvattenutsläppen från reningsverket i Hamrevik...4 Figur 34. Medelvärden för polyklorerade bifenyler (sum 7 PCB) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) mellan 1995 och 26 inkl. SD (n=7 alt. 6) (delvis efter Cato 26). Observera att n varierar mellan åren. Medelvärdena redovisas inkl. (a) och exkl. (b) extremvärde...41 Figur 35. Koncentrationen av PCB-77 (ng/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) 2-26 (delvis efter Cato 26). Röd pil markerar spillvattenutsläppen från reningsverket i Hamrevik. Halten på alla stationer utom G2 är för 26 lägre än detektionsgränsen och ingår ej i figuren Figur 36. Figur 37. Figur 38. Figur 39. Figur 4. Figur 41. Ytsedimentens (-1 cm) halt av de polybromerade difenyletrarna PBDE-47 (a), PBDE-99 (b) och deka-bde (c) (ng/kg ts) på respektive station i Brofjordensområdet 2-26 (delvis efter Cato 26). Röd pil markerar spillvattenutsläppen från reningsverket i Hamrevik. De streckade linjerna anger detektionsgränser för respektive år Ytsedimentens (-1 cm) halt av hexaklorbensen (HCB, µg/kg ts) på respektive station utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26)...47 Den internationella toxicitetsekvivalenten WHO-TEF (25; ng/kg) i ytsedimenten (-1 cm) på sex stationer utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26). Notera att mätningar inte gjorts på alla stationer. Halter som är lägre än detektionsgränsen är inte medräknade...49 Halter av kadmium i blåstång (a), blåmussla (b), tånglake (c), torsklever (d) och skrubbalever (e) utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26). De streckade linjerna anger detektionsgränser för respektive år...56 Halter av kvicksilver i blåstång (a), blåmussla (b), tånglake (c,) torsklever(d) och skrubbalever (e) utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26). De streckade linjerna anger detektionsgränser för respektive år...6 Halter av bly i blåstång (a), blåmussla (b), tånglake (c), torsklever(d) och skrubbalever (e) utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26). De streckade linjerna anger detektionsgränser för respektive år...65
8 - vi (viii) - Figur 42. Figur 43. Figur 44. Halter av summa 16 polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i blåstång, blåmussla och tånglake utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26) Halter av summa 7 polyklorerade bifenyler(pcb) i blåmussla och tånglake utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26)...69 Halter av summa plana PCB i blåmussla utmed Bohuskusten 26 (delvis efter Cato 26) Figur 45. Halter av hexaklorbensen (HCB) i blåmussla utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26). OBS! att samtliga värden år 1997 och 26 är lägre än detektionsgränsen...73 Figur 46. Figur 47. Figur 48. Figur 49. Halter av summa Polyklorerade furaner och dioxiner (PCDF/PCDD) i toxicitetsekvivalenter (WHO-TEF 25) i blåmussla 21 (a) och 26 (b) samt i torsklever (c) och skrubbalever (d) utmed Bohuskusten. Halter som är lägre än detektionsgränsen är inte medräknade...79 Halten av de polybromerade difenyletrarna PBDE-47 (a), PBDE-99 (b) och deka-bde (c) (µg/kg ts) i blåstång utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26). De streckade linjerna anger detektionsgränser för respektive år...84 Halten av de polybromerade difenyletrarna PBDE-47 (a), PBDE-99 (b) och deka-bde (c) (µg/kg ts) i blåmussla utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26). De streckade linjerna anger detektionsgränser för respektive år...85 Halten av de polybromerade difenyletrarna PBDE-47 (a), PBDE-99 (b) och deka-bde (c) (µg/kg ts) i tånglake utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26). De streckade linjerna anger detektionsgränser för respektive år...87 Tabellförteckning Tabell 1. Tabell 2. Tabell 3. Tabell 4. Tabell 5. Ytsedimentens miljökvalitet (-1 cm) i Stenungsundsområdet med avseende på kadmiumhalten (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) Ytsedimentens miljökvalitet (-1 cm) i Stenungsundsområdet med avseende på kvicksilverhalten (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) Ytsedimentens miljökvalitet (-1 cm) i Stenungsundsområdet med avseende på Σ11 PAH (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) utan normalisering för halten organiskt kol...15 Ytsedimentens miljökvalitet (-1 cm) i Stenungsundsområdet med avseende på Σ7 PCB (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) utan normalisering för halten organiskt kol...18 Plana (nonorto) PCB jämte toxicitetsekvivalenter i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) 2-26 (delvis efter Cato 26)...21 Tabell 6. Ytsedimentens (-1 cm) miljökvalitet i Stenungsundsområdet med avseende på HCB (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) utan normalisering för halten organiskt kol...23 Tabell 7. Polybromerade difenyletrar i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) 2-26 (delvis efter Cato 26)....25
9 - vii (viii) - Tabell 8. Tabell 9. Tabell 1. Tabell 11. Tabell 12. Ytsedimentens (-1 cm) miljökvalitet i Brofjorden med avseende på kadmiumhalten (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) Ytsedimentens (-1 cm) miljökvalitet i Brofjorden med avseende på kvicksilverhalten (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) Ytsedimentens (-1 cm) miljökvalitet i Brofjorden med avseende på blyhalten (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) Ytsedimentens miljökvalitet (-1 cm) i Brofjorden med avseende på polycykliska aromatiska kolväten (Σ16 PAH) (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) utan (normalisering för halten organiskt kol Ytsedimentens (-1 cm) miljökvalitet i Brofjorden med avseende på summa 7 polyklorerade bifenyler (PCB). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) utan normalisering för halten organiskt kol...39 Tabell 13. Plana PCB jämte toxicitetsekvivalenter i Brofjordens ytsediment (-1 cm) 2-26 (delvis efter Cato 26) Tabell 14. Polybromerade difenyletrar (PBDE och Σ8-PBDE) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) 2 (delvis efter Cato 26)...43 Tabell 15. Ytsedimentens (-1 cm) miljökvalitet utmed Bohuskusten med avseende på hexaklorbensen (HCB) (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) utan normalisering för halten organiskt kol Tabell 16. Polyklorerade dibenso-p-dioxiner(pcdd) och dibensofuraner (PCDF) i ytsedimenten (-1 cm) från Bohuskusten (delvis efter Cato 26) Tabell 17. Ftalater i Bohuskustens ytsediment (-1 cm) (delvis efter Cato 26)....5 Tabell 18. Tabell 19. Tabell 2. Tabell 21. Tabell 22. Tabell 23. Miljökvalitet med avseende på uppmätta halter av kadmium i blåstång (a), blåmussla (b) och tånglake (c) utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) Miljökvalitet med avseende på uppmätta halter av kvicksilver i blåmussla (a) och tånglake (b) utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) Miljökvalitet med avseende på uppmätta halter av bly i blåstång (a), blåmussla (b) och tånglake (c) utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) Plana (nonorto) PCB i blåmussla jämte toxicitetsekvivalenter (TEF) utmed Bohuskusten 26 (delvis efter Cato 26)....7 Koncentrationen (ng/kg ts) av polyklorerade dibenso-p-dioxiner och furaner samt några TCDD-ekvivalenter i blåmussla (Mytilus edulis) utmed Bohuskusten 21 (delvis efter Cato 26) Koncentrationen (ng/kg fett) av polyklorerade dibenso-p-dioxiner och furaner samt några TCDD-ekvivalenter i blåmussla (Mytilus edulis) utmed Bohuskusten
10 - viii (viii) - Tabell 24. Tabell 25. Tabell 26. Tabell 27. Tabell 28. Koncentrationen (ng/kg ts) av polyklorerade dibenso-p-dioxiner och furaner samt några TCDD-ekvivalenter i torsklever (Gadus morhua) utmed Bohuskusten 21 (delvis efter Cato 26) Koncentrationen (ng/kg ts) av polyklorerade dibenso-p-dioxiner och furaner samt några TCDD-ekvivalenter i skrubbalever (Platichthys flesus) utmed Bohuskusten Koncentrationen (ug/kg ts) av polybromerade difenyletrar i blåstång (Fucus vesiculosus) utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26)...81 Koncentrationen (ug/kg ts) av polybromerade difenyletrar i blåmussla (Mytilus edulis) utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26) Koncentrationen (ug/kg ts) av polybromerade difenyletrar i tånglake (Zoarces viviparus) utmed Bohuskusten (delvis efter Cato 26)...82
11 - 1 (9-1 Inledning 1.1 Bakgrund och Syfte Bohuskustens vattenvårdsförbund (BVVF) låter regelbundet genomföra miljögiftsundersökningar utmed Bohuskusten. Då de analyser som görs är omfattande är det tidskrävande att utvärdera resultaten. Då SGU inte har resurser att gör det inom den tidsram som medlemmar i vattenvårdsförbundet önskar få det gjort, har AB (Golder) fått i uppdrag att sammanställa delar av analysresultaten. Syftet är att sammanställa analysresultat på prover tagna på sediment och biota i recipienterna Stenungsund och Brofjorden. I föreliggande rapport ges kortfattade kommentar till resultaten, men någon utvärdering av resultaten görs inte. En mer fullständig analys av resultaten kommer att presenteras i SGU:s kommande rapport. 1.2 Avgränsning Uppdraget har avgränsats till att omfatta en sammanställning av analysresultat inklusive korta kommentarer till resultaten för de ämnen som bedömts vara av störst intresse för de industrier som är verksamma i Stenungsunds- respektive Brofjordensområdet. Valet av ämnen har skett i samråd med SGU, BVVF och berörda industrier. Analysresultat avseende fosfor och totalkolväten i sediment har ej kunnat erhållas I de fall resultat för hela Bohuskusten presenteras så kommenteras endast resultaten för stationerna Stenungsund och Brofjorden.
12 - 2 (9-2 Undersökningsområde I Figur 1 -Figur 3 nedan presenteras de olika provtagningsstationernas lägen. Kartorna avser de stationer som ingick i miljöundersökningarna år 2/21, men är i princip desamma för undersökningarna 26. I Stenungsundsområdet har stationerna E2 och E3 utgått och i Brofjorden station S111. Vad gäller biota så motsvaras station 1 av Galterö istället för Stenungsund och station 17 av Fisketången istället för Kungshamn. Brofjorden motsvaras av station 13. Figur 1. Provtagningsstationer i Stenungsundsområdet (Från Cato 26).
13 - 3 (9 - Figur 2. Provtagningsstationer i Brofjordensområdet (Från Cato 26).
14 - 4 (9 - Figur 3. Karta utvisande biologiska provtagningsstationer som utnyttjats i föreliggande studie. Stationerna ingår i Bohuskustens vattenvårdsförbunds kustvattenkontroll (Från Cato 26). Vissa ämnen i sediment har endast analyserats inom ramen för Bohuskustens vattenvårdsförbunds kustvattenkontrollprogram. Provtagningsstationerna inom detta program redovisas i Figur 4 nedan.
15 - 5 (9 - Figur 4. Karta utvisande provtagningsstationer i sedimentundersökningsprogrammet, Bohuskustens vattenvårdsförbunds kustvattenkontroll (Från Cato 26).
16 - 6 (9-3 Metodik 3.1 Sediment 26 års ytsedimentprover (-1 cm) insamlades, i likhet med 1995 och 2 års undersökningar, med hjälp av en box-corer (Jonasson & Olausson 1966) och sedimentkärnor med hjälp av Geminicorer (Niemistö 1974). Ytproverna (-1 cm) nyttjades för kemiska analyser medan sedimentkärnorna snittade i 1-cm skivor ned till 3 cm djup för isotopanalyser (station F4 i Stenungsund och 324 i Brofjorden) och sedimentationsanalys 1. Provtagningen ägde rum från Sveriges geologiska undersöknings (SGU) undersökningsfartyg S/V Ocean Surveyor under 26 och ombesörjdes av SGU. Proverna vid station S15 i Brofjorden togs med en mindre arbetsbåt. För att klarlägga sedimentprovernas slutliga lämplighet för vidare analys (dvs. att sedimentkärnorna inte är omrörda genom t.ex. stark bioturbation, störda vid provtagningen eller störda på annat sätt) skannades och dokumenterades dessa med digital röntgenteknik (Sedimentscanner, se Cato m.fl. 2). Skanningen genomfördes med en steglängd om 1 µm och exponeringstid av 1 ms hos linjekameran samt en tubspänning och tubström av 6 kv respektive 18 ma. På samtliga stationer togs fyra sedimentkärnor och ett box-corerprov. Med hjälp av en särskild snittningsapparat, där kärnorna hålls vertikalt, togs prov ut från sedimentytorna (-1 cm). Samma skikt togs också från box-corern. Sedimentkärnornas ytprover från en och samma station sammanfördes, homogeniserades och överfördes till plastburkar för oorganiska analyser. Box-coreproverna överfördes till glasburkar för organiska analyser. Samliga prover frystes direkt efter provtagningen. Prover avsedda för fysikaliska analyser och analyser av metaller frystorkades innan de skickades för analys. 3.2 Biota Provtagning av biota har utförts av HydroGIS AB och metodikbeskrivningen är hämtad från HydroGIS AB:s rapport (27). Materialinsamlingen gjordes under sommarhalvåret 26 och kompletterades med ytterligare material under sommar och hösten 27 med anledning av ändrade analysförhållanden. Insamling av blåmusslor och blåstång har utförts manuellt av dykande marinbiolog. Insamlingsmetoden har i möjligaste mån följt de rekommendationer som angetts i OSPAR. Detta innebär att 1-3 musslor med skallängden 4-6 mm insamlats på varje undersökningslokal. För blåstången 1 Resultaten avseende isotopanalyserna redovisas ej i denna rapport.
17 - 7 (9 - klipptes ca 5-6 mm långa toppskott från 5-1 individuella plantor på varje undersökningslokal. Krabbtaska, tånglake och torsk fångades med 2-3 sammankopplade ryssjor. Ryssjorna var utlagda i högst tre dygn innan de vittjades och lades ut på nytt. I ett fall tvingades ryssjorna på grund av vädersituationen ligga ute i ytterligare något dygn, vilket resulterade i att den fångade fisken (särskilt plattfisk) blev i stort sett uppäten av det stora antal strandkrabbor som också gått in i ryssjorna. Under fältarbetet förvarades insamlat material kallt. Vid hemkomsten sorterades, mättes och vägdes materialet omgående, varefter det förvarades i frys (-2 C) fram till transport till anlitat laboratorium. Materialet förvarades kallt under transport. 3.3 Analyser Sedimenten och biota har analyserats m.a.p. ett flertal ämnen. I innevarande rapport redovisas endast analysresultaten för ett urval av dessa ämnen. Analyserna har utförts av ALS Scandinavia AB (ALS) och underkonsulter till ALS.
18 - 8 (9-4 Resultat Sediment Nedan presenteras resultaten för några utvalda ämnen som analyserats i sedimentprover tagna i Stenungsundsområdet och Brofjorden. 4.1 Stenungsund Totalt organiskt kol I Figur 5 nedan redovisas uppmätta halter av totalt organiskt kol i samtliga provpunkter inom Stenungsundsområdet mellan åren 1975 och 26 och i Figur 6 redovisas det aritmetiska medelvärdet. TOC i sediment, Stenungsund g/kg ts A3 B3 C2 D1 D7 E1 E2 E3 F2 F4 G1 G2 H3 I2 K2 Station Figur 5. Halten totalt organiskt kol (TOC) i ytsedimenten (-1 cm) på respektive station i Stenungsundsområdet mellan åren 1975 och 26 (delvis efter Cato 26).
19 - 9 (9 - Medelvärden totalt organiskt kol (TOC) , Stenungsundsområdet 4 3 g/kg ts Figur 6. Medelvärden för totalt organiskt kol (TOC) i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) inkl. SD (n=13 (delvis efter Cato 26)). Observera att n varierar mellan åren. Av figurerna ovan framgår följande: Medelhalten av TOC minskade mellan åren 1981 och 2, men är år 26 i nivå med 1985 års halter. Halterna har även minskat på de flesta stationer, åtminstone från På de flesta stationer är också halten TOC högre år 26 jämfört med år 2. Ingen skillnad mellan åren kan noteras på station G2, och trenden är ökande på stationerna F4, H3, I2 och K2. Samtliga av dessa stationer ligger norr om Stenungsund och industriområdet, med undantag för F4 som ligger en bit utanför Akzo Nobels spillvattenutsläpp. Halten TOC varierar mellan stationer och år. Möjligen är halterna generellt något lägre utanför industriområdet (D1-F2). Högst halt uppmättes i A3 och lägst i F2 och G1 år 26. Kväve I Figur 7 nedan redovisas uppmätta halter av totalkväve (TN) i samtliga provpunkter inom Stenungsundsområdet mellan åren 1975 och 26 och i Figur 8 redovisas det aritmetiska medelvärdet.
20 - 1 (9 - Totalkväve i sediment, Stenungsundsområdet mg/kg ts A3 B3 C2 D1 D7 E1 E2 E3 F2 F4 G1 G2 H3 I2 K2 Station Figur 7. Halten totalkväve (TN) i ytsedimenten (-1 cm) på respektive station i Stenungsundsområdet mellan åren 1975 och 26 (delvis efter Cato 26). Medelvärden totalt kväve (TN) , Stenungsundsområdet 6 g/kg ts Figur 8. Medelvärden för totalkväve (TN) i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) inkl. SD (n=13) (delvis efter Cato 26). Observera att n varierar mellan åren. Av figurerna ovan framgår följande: Medelhalten TN i Stenungsundsområdet har minskat mellan åren 1995 och 26. Halterna har minskat på 1 av 15 stationer. Ingen skillnad mellan åren kan noteras på station A3, C2, D1 och D7.
21 - 11 (9 - Halten TN varierar mellan stationer och år. Störst variation mellan åren verkar det vara på stationerna C2 och D1. Högst halt uppmättes på station C2 och lägst i G1 år 26. Lägst halt TN uppmättes också i G1. Tungmetaller Kadmium I Tabell 1 och Figur 9 nedan redovisas uppmätta halter av kadmium i samtliga provpunkter inom Stenungsundsområdet mellan åren 1981 och 26, och i Figur 1 redovisas det aritmetiska medelvärdet. I Tabell 1 har halterna jämförts med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 1. Ytsedimentens miljökvalitet (-1 cm) i Stenungsundsområdet med avseende på kadmiumhalten (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). Station Cd Cd Cd Cd Cd Cd mg/kg ts A3,45,15,8,16,7 B3,49,7,4,12,8 C2,96,37,14,21,16 D1 1 1,1,28,16,13 D7,2,18 E1,62,8,8,14,12 E2,47,91,7,12 E3,55,7,12,1 F2,63,4,11,12,8 F4,54,36,11,11,9 G1,56,67,12,12,9 G2,15,11,12,8 H3,56,18,16,13,11 I2,6 1,1,16,12,1 K2,54 2,1,16,11,8 Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Metaller Avvikelse från jämförvärde Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse
22 - 12 (9 - Cd i sediment, Stenungsund ,5 2,1 mg/kg ts 1, A3 B3 C2 D1 D7 E1 E2 E3 F2 F4 G1 G2 H3 I2 K2 Station Figur 9. Koncentration av kadmium (Cd, mg/kg ts) i ytsedimentet (-1 cm) på respektive station i Stenungsundsområdet (delvis efter Cato 26). Medelvärden kadmium (Cd) , Stenungsundsområdet 1,8 mg/kg ts,6,4, Figur 1. Medelvärden för kadmium (Cd) i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) mellan 1981 och 26 inkl. SD (n=13) (delvis efter Cato 26). Data saknas för Observera att n varierar mellan åren och att station G2 ej är inkluderad i medelvärdet för åren Av tabellen och figurerna nedan framgår följande: Medelhalten av kadmium minskade mellan åren 1981 och Minskningen var relativt stor mellan 1985 och Efter 1995 har halten inte ändrats nämnvärt.
23 - 13 (9 - Kadmiumhalterna har minskat på samtliga stationer, åtminstone från och med Halterna minskar även på 8 av 15 stationer från 1995 och framåt. De uppmätta kadmiumhalterna är låga och visar på ingen/obetydlig avvikelse från nationell bakgrund på samtliga stationer. Högst halt uppmättes på station D7 och lägst på station A3. Kvicksilver I Tabell 2 och Figur 11 nedan redovisas uppmätta halter av kvicksilver i samtliga provpunkter inom Stenungsundsområdet mellan åren 1972 och 26, och i Figur 12 redovisas det aritmetiska medelvärdet. I Tabell 2 har halterna jämförts med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 2. Ytsedimentens miljökvalitet (-1 cm) i Stenungsundsområdet med avseende på kvicksilverhalten (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). Stationa Hg Hg Hg Hg Hg mg/kg ts A3,21,12,85,159 B3,18,14,78,114 C2,1,8,52,47 D1,18,7,39 <,4 D7,67,7 E1,25,12,67,73 E2,23,12,72 E3,3,13,77 F2,31,9,69,12 F4,48,13,73,118 G1,25,12,78,81 G2,5,12,64,113 H3,29,11,61,87 I2,3,13,76,112 K2,17,12,74,116 Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Metaller Avvikelse från jämförvärde Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse
24 - 14 (9 - Hg i sediment, Stenungsund ,5,4 mg/kg ts,3, ,1 <,4 A3 B3 C2 D1 D7 E1 E2 E3 F2 F4 G1 G2 H3 I2 K2 Station Figur 11. Koncentration av kvicksilver (Hg, mg/kg ts) i ytsedimentet (-1 cm) på respektive station i Stenungsundsområdet (delvis efter Cato 26). Medelvärden kvicksilver (Hg), , Stenungsundsområdet,3 mg/kg ts,2, Figur 12. Medelvärden för kvicksilver (Hg) i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) mellan 1972 och 26 (n=13) (delvis efter Cato 26). Data saknas för 1981 och Observera att n varierar mellan åren samt att station G2 ej är inkluderad i medelvärdet för åren 1975 och D och Av tabellen och figurerna ovan framgår följande:
25 - 15 (9 - Medelhalten av kvicksilver minskade i Stenungsundsområdet mellan åren 1972 och 2. År 26 var halten högre än år 2, men då halterna inom stationerna varierar relativt mycket är medelhalten troligen inte signifikant högre än år 2. Halterna minskar på samtliga stationer från De uppmätta kvicksilverhalterna är generellt låga och visar på liten avvikelse från nationell bakgrund. På station A3 är dock avvikelsen tydlig och halten har ökat från att ha varit relativt låg 2. Högst halt uppmättes på station A3 (till skillnad från kadmium) och lägst på station D1. Organiska ämnen Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) I Tabell 3 och Figur 13 nedan redovisas uppmätta halter av PAH i samtliga provpunkter inom Stenungsundsområdet mellan åren 199 och 26, och i Figur 14 redovisas aritmetiska medelvärden. I Tabell 3 har halterna jämförts med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 3. Ytsedimentens miljökvalitet (-1 cm) i Stenungsundsområdet med avseende på Σ11 PAH (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) utan normalisering för halten organiskt kol. Station Σ11PAH Σ11PAH Σ11PAH Σ11PAH µg/kg ts A B C D D E E E F F G G <1 488 H I K
26 - 16 (9 - Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Organiska miljögifter Tillståndsklassning Ingen halt Låg halt Medelhög halt Hög halt Mycket hög halt Sum 16 PAH i sediment Stenungsund mg/kg ts A3 B3 C2 D1 D7 E1 E2 E3 F2 F4 G1 G2 H3 I2 K2 Station Figur 13. Koncentration av polycykliska aromatiska kolväten (sum 16 PAH, µg/kg ts) i ytsedimentet (-1 cm) på respektive station i Stenungsundsområdet (delvis efter Cato 26).
27 - 17 (9 - Medelvärden sum 16 PAH , Stenungsundsområdet 1 8 ug/kg ts Figur 14. Medelvärden för polycykliska aromatiska kolväten (sum 16 PAH) i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) mellan 1972 och 26 inkl. SD (n=13) (delvis efter Cato 26). Data saknas för Observera att n varierar mellan åren. Av tabellen och figurerna ovan framgår följande: Medelhalten av PAH är lägre år 2 än år 26, men standardavvikelserna är stora varför skillnaden sannolikt inte är statistiskt signifikant. För stationerna söder om Stenungsund (A3-C2) minskar halterna mellan 1995 och 2 för att sedan öka år 26. För övriga stationer minskar halterna på vissa stationer och ökar på andra. Tydligast är den ökande trenden på station F2 som ligger mellan Akzo Nobels och Borealis spillvattenutsläpp, där halterna också är bland de högst uppmätta. De uppmätta PAH-halterna är generellt medelhöga. På station D1 är halten dock låg, medan den i F2 och F4 är höga. Miljökvaliteten avseende PAH har generellt försämrats i hela området jämfört med år 2. Polyklorerade bifenyler (PCB) Summa 7 PCB I Tabell 4 och Figur 15 nedan redovisas uppmätta halter av summa 7 PCB i samtliga provpunkter inom Stenungsundsområdet mellan åren 1994 och 26, och i Figur 16 redovisas aritmetiska medelvärden. I Tabell 4 har halterna jämförts med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914).
28 - 18 (9 - Tabell 4. Ytsedimentens miljökvalitet (-1 cm) i Stenungsundsområdet med avseende på Σ7 PCB (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) utan normalisering för halten organiskt kol. Station Σ7PCB Σ7PCB Σ7PCB Σ7PCB ug/kg ts A3 8,8 5,7 1,3 7, B3 7,5,48 3,7 C2 3,9,58 2, D1 3,6 1,8 1,4 D7 1, 3,7 E1 6,5 4,8,21 3, E2 6,7 4,4,1 E3 6,9 6,4 3,7 F2 5,9 6,9 3,6 3,1 F4 7,1 6,4,99 6,2 G1 5,,79 2,8 G2 5,4,33 3,4 H3 6,4 1,3 3,1 I2 6,,92 4,8 K2 7,6 1,4 4,3 Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Organiska miljögifter Tillståndsklassning Ingen halt Låg halt Medelhög halt Hög halt Mycket hög halt
29 - 19 (9 - Sum 7 PCB i sediment Stenungsund ug/kg ts A3 B3 C2 D1 D7 E1 E2 E3 F2 F4 G1 G2 H3 I2 K2 Station Figur 15. Koncentration av polyklorerade bifenyler (sum 7 PCB, µg/kg ts) i ytsedimentet (-1 cm) på respektive station i Stenungsundsområdet (delvis efter Cato 26). Medelvärden sum 7 PCB , Stenungsundsområdet 1 8 ug/kg ts Figur 16. Medelvärden för polyklorerade bifenyler (sum 7 PCB) i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) mellan 1994 och 26 inkl. SD (n=13) (delvis efter Cato 26). Data saknas för 1975 och Observera att n varierar mellan åren. Av tabellen och figurerna nedan framgår följande: Medelhalterna av summa 7 PCB minskade i Stenungsundsområdet mellan åren 1994 och 2. Mellan år 2 och 26 har medelhalten dock ökat. Trenden är liknande som för PAH.
30 - 2 (9 - För stationerna söder om (A3-C2) och norr om (G1-K2) Stenungsund och industriområdet är ökningen relativt stor. Det gäller även för vissa stationer utanför Stenungsund (D7, E1 och F4). På station F2 som ligger mellan Akzo Nobels och Borealis spillvattenutsläpp har dock halterna minskat från 1995 och framåt till skillnad från PAH. Halten av PCB har även minskat på station D1. De uppmätta PCB-halterna är medelhöga till höga. Höga halter har uppmätts på den sydligast liggande stationen (A3) och de två nordligaste stationerna (I2 och K2). Den uppmätta halten är även hög på station F4, som ligger nordväst om station F2. På station F2, som ligger närmast Akzo Nobels och Borealis spillvattenutsläpp, är dock halten hälften av vad den är i F4. Miljökvaliteten avseende PCB har liksom för PAH generellt försämrats i hela området jämfört med år 2.
31 - 21 (9 - Plana (nonorto) PCB I Tabell 5 och Figur 17 nedan redovisas uppmätta halter av plana (nonorto) PCB i samtliga provpunkter inom Stenungsundsområdet mellan åren 2 och 26. Då halten plana PCB var lägre än detektionsgränsen på alla stationer utom G2, presenteras endast resultaten från denna station i figuren. Tabell 5. Station År PCB 77 ng/kg Plana (nonorto) PCB jämte toxicitetsekvivalenter i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) 2-26 (delvis efter Cato 26). PCB 81 ng/kg PCB 126 ng/kg PCB 169 ng/kg Σ nonorto PCB ng/kg TEF (WHO 1998) i-tef (Safe) A <1 <1 21,21 2,1 26 <14 <5,9 <4,1 <4,9 < B <1 <1 13,13 1,3 26 <16 <4,4 <2,9 <5,2 < C <1 <1 15,15 1,5 26 <76 <4,7 <2,9 <3,7 < D1 2 3 <1 <1 3, <12 <4,6 <3,5 <5,5 < D <1 <1 42,42 4,2 26 <19 <6,8 <5,2 <7,8 < E <1 <1 13,13 1,3 26 <13 <3,1 <5,9 <3,8 < E2 2 <1 <1 <1 < E <1 <1 86,86 8, F <1 <1 55,55 5,5 26 <12 <3,5 <2,4 <3,4 < F <1 <1 26,26 2,6 26 <16 <7,1 <4,5 <3,9 < G <1 <1 22,22 2,2 26 <11 <6, <5,9 <4,2 < G ,7 7,2 1,7 167,81 2,4 2 <1 <1 <1 < <3,9 <9,8 <7,3 75,75 7,5 H <1 <1 26,26 2,6 26 <14 <3,3 <3,8 <5,4 < I <1 <1 22,22 2,2 26 <14 <5,1 <4,7 <5,6 < K <1 <1 31,31 3,1 26 <13 <2,6 <6,1 <4,8 < ej relevant att beräkna alt. ej analyserat; PCB 81 har ej analyserats år 2
32 - 22 (9 - Summa non-orto PCB i sediment Stenungsund ng/kg ts A3 B3 C2 D1 D7 E1 E2 E3 F2 F4 G1 G2 H3 I2 K2 Station Figur 17. Ytsedimentens (-1 cm) halt av nonorto PCB (ng/kg ts) på respektive station i Stenungsundsområdet 2-26 (delvis efter Cato 26). Halten på alla stationer utom G2 är lägre än detektionsgränsen och ingår ej i figuren. Av tabellen och figuren ovan framgår följande: Någon trend kan inte utläsas då detektionsgränserna är för höga på samtliga stationer och de flesta analysresultaten ligger under detektionsgränsen, med undantag för G2. På station G2 har halterna minskat kraftigt sedan Dock har halten liksom för PCB 7 av okänd anledning ökat kraftigt mellan åren 2 och 26. Endast PCB-77 kunde detekteras och det på station G2.
33 - 23 (9 - Hexaklorbensen I Tabell 6 och Figur 18 nedan redovisas uppmätta halter av hexaklorbensen (HCB) i samtliga provpunkter inom Stenungsundsområdet mellan åren 1994 och 26, och i Figur 19 redovisas aritmetiska medelvärden. I Tabell 6 har halterna jämförts med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 6. Ytsedimentens (-1 cm) miljökvalitet i Stenungsundsområdet med avseende på HCB (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999) utan normalisering för halten organiskt kol. Station HCB HCB HCB HCB ug/kg ts A3 6,2,14,2 B3,4,13,32 C2 1,7,7 1 D1 6,6 2, 2,5 D7 7, 11 E1 5,2 7,9 1,9 2,3 E2 1,7 1,1,78 E3 2,3 1,1 1,4 F2 2,7 1,5 1,3,91 F4 1,9,9,53 1,3 G1 1,3,33,53 G2,7,11 1,2 H3 1,,33,51 I2 1,1,22,57 K2,4,68,58 Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Organiska miljögifter Tillståndsklassning Ingen halt Låg halt Medelhög halt Hög halt Mycket hög halt
34 - 24 (9 - HCB i sediment Stenungsund ug/kg ts A3 B3 C2 D1 D7 E1 E2 E3 F2 F4 G1 G2 H3 I2 K2 Station Figur 18. Ytsedimentens (-1 cm) halt av hexaklorbensen (HCB, µg/kg ts) på respektive station i Stenungsundsområdet (delvis efter Cato 26). Medelvärden HCB , Stenungsundsområdet 15 ug/kg ts Figur 19. Medelvärden för hexaklorbensen (HCB) i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) mellan inkl. SD (n=13) (delvis efter Cato 26). Av tabellen och figurerna ovan framgår följande: Medelhalterna av HCB minskade kraftigt mellan år 1994 och Efter 1995 har halterna generellt inte ändrats markant. För de flesta stationer har halterna ökat från år 2 (1 av 12). På stationerna E2 och F2, som ligger mellan Akzo Nobels och Borealis spillvattenutsläpp, har halterna dock minskat. Kraftigast minskning av halterna har skett på station A3, D1 och E1 sedan 1994/1995.
35 - 25 (9 - De uppmätta halterna av HCB är generellt höga till mycket höga. Mycket höga halter har uppmätts på stationerna D1-E1. Halterna är ungefär i nivå med de halter som uppmättes år 2. Mycket höga halter har även uppmätts på stationerna F4 och G2. Miljökvaliteten avseende hexaklorbensen har försämrats på dessa stationer, t.o.m. kraftigt på G2. En försämring av tillståndet har även skett på station B3 som ligger söder om Stenungsund och industriområdet. Den lägsta halten har uppmätts på station A3, dvs. den sydligast liggande stationen. Polybromerade difenyletrar I Tabell 7 och Figur 2 nedan redovisas uppmätta halter av polybromerade difenyletrar i samtliga provpunkter inom Stenungsundsområdet mellan åren 2 och 26. Tabell 7. Polybromerade difenyletrar i Stenungsundsområdets ytsediment (-1 cm) 2-26 (delvis efter Cato 26). Station År PBDE- 47 μg/kg PBDE- 99 μg/kg PBDE- 1 μg/kg PBDE- 85 μg/kg PBDE- 154 μg/kg PBDE- 153 μg/kg PBDE- 138 μg/kg Deka- BDE μg/kg A3 2 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 2,1 26,7,7 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5,64 B3 2 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 26,7,8 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 1,7 C2 2 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 26,7,8 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 6 D1 2 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 26 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 D7 2 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 26,24,29,6 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 E1 2 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 26,6,6 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 E2 2 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <, E3 2,11,12 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1, F2 2 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 26 <,5,6 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 F4 2 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1,15 26,9,11 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5,94 G1 2 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 26,8,11 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 1,5 H3 2 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 26,9,39 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 I2 2 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 27,1,12 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 K2 2 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 <,1 26,1,1 <,5 <,5 <,5 <,5 <,5 1,4
36 - 26 (9 - PBDE-47 i sediment Stenungsund 2-26,3,25 ug/kg ts,2,15,1 2 26,5 a) A3 B3 C2 D1 D7 E1 E2 E3 F2 F4 G1 G2 H3 I2 K2 Station PBDE-99 i sediment Stenungsund 2-26,3,25,53,39 ug/kg ts,2,15,1 2 26,5 b) A3 B3 C2 D1 D7 E1 E2 E3 F2 F4 G1 G2 H3 I2 K2 Station
37 - 27 (9 - DekaBDE i sediment Stenungsund ,5 6 3,5 2 ug/kg ts 1, ,5 c) A3 B3 C2 D1 D7 E1 E2 E3 F2 F4 G1 G2 H3 I2 K2 Station Figur 2. Ytsedimentens (-1 cm) halt av de polybromerade difenyletrarna PBDE-47 (a), PBDE-99 (b) och deka BDE (c) (ng/kg ts) på respektive station i Stenungsundsområdet 2-26 (delvis efter Cato 26). De streckade linjerna anger detektionsgränsen för respektive år. Av tabellen och figurerna nedan framgår följande: Någon trend kan för de flesta stationer inte utläsas då detektionsgränserna år 2 alternativt år 26 var för höga och huvuddelen av analysresultaten ligger under detektionsgränsen. En relativt stor ökning av halten PBDE-47 och -99 har dock skett på station D7, men inte med avseende på deka-bde. En relativt stor ökning av halten PBDE-99 har även skett på station H3, men liksom för D7, inte m.a.p. deka-bde. En kraftig ökning av deka-bde har däremot skett på ett flertal andra stationer, främst då på stationer söder (B3 och C2) och norr om (G1- G2 och K2) Stenungsund och industriområdet. Halterna av deka-bde är generellt lägre utanför industriområdet. Polyklorerade furaner och dioxiner Se Avsnitt 4.3. Ftalater Se Avsnitt 4.3.
38 - 28 (9-4.2 Brofjorden Totalt organiskt kol I Figur 21 nedan redovisas uppmätta halter av totalt organiskt kol i samtliga provpunkter inom Brofjordensområdet mellan åren 1972 och 26, och i Figur 22 redovisas det aritmetiska medelvärdet. TOC Brofjorden g/kg ts S S139 S15 S111 S112 S Stationer Figur 21. Koncentrationen av totalt organiskt kol (TOC, g/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) (delvis efter Cato 26). Röd pil markerar spillvattenutsläppen från reningsverket i Hamrevik.
39 - 29 (9 - Medelvärden TOC, Brofjorden , 6, g/kg ts 4, 2,, År Figur 22. Medelvärden för totalt organiskt kol (TOC) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) inkl. SD (n=7) (delvis efter Cato 26). Observera att n varierar mellan åren. Av figurerna ovan framgår följande: Medelhalten för TOC har ökat från 1995 och är den högsta sedan Den kraftigaste ökningen har skett på station S15 utanför reningsverket i Hamrevik. Halterna har även ökat på de stationer som ligger sydväst om station S15 (nedströms) samt på station 119 som är den station som ligger längst in i Brofjorden, och halterna är förutom på station 119 de högst uppmätta sedan Vid övriga stationer (324 och S139) är trenden minskande sedan Halterna är dock bland de högsta i området. Högst halt uppmättes på station S15 och lägst på station 316 som ligger längst ut, i Malmöfjorden.
40 - 3 (9 - Kväve I Figur 23 nedan redovisas uppmätta halter av totalkväve (TN) i samtliga provpunkter inom Brofjordensområdet mellan åren 1972 och 26 och i Figur 24 redovisas det aritmetiska medelvärdet. TN Brofjorden g/kg ts S S139 S15 S111 S112 S Stationer Figur 23. Koncentrationen av totalkväve (TN, g/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) Röd pil markerar spillvattenutsläppen från reningsverket i Hamrevik. Medelvärden TN, Brofjorden g/kg ts 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, År Figur 24. Medelvärden för totalkväve (TN) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) inkl. SD (n=7) (delvis efter Cato 26). Observera att n varierar mellan åren.
41 - 31 (9 - Av figurerna ovan framgår följande: En ökning av medelhalten TN skedde mellan åren 1977 och Därefter har halten varit relativt konstant. Trenden är generellt minskande på de flesta stationer. Vid station S15 som ligger utanför reningsverket i Hamrevik ökar dock halterna av kväve liksom för totalt organiskt kol. Halterna är liksom för organiskt kol generellt högst på stationerna S15, 324 och S139. Högst halt uppmättes på station S15 och lägst på station 316 som ligger längst ut, i Malmöfjorden. Detta överensstämmer med mönstret för totalt organiskt kol. Tungmetaller Kadmium I Tabell 8 och Figur 25 nedan redovisas uppmätta halter av kadmium i samtliga provpunkter inom Brofjordensområdet mellan åren 1977 och 26, och i Figur 26 redovisas det aritmetiska medelvärdet. I medelvärdet har extremvärdet på station 324 år 1989 uteslutits (se Figur 25). I Tabell 8 har halterna jämförts med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 8. Ytsedimentens (-1 cm) miljökvalitet i Brofjorden med avseende på kadmiumhalten (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). mg/kg Cd Cd Cd Cd Cd Station S119,54,47, ,1 7,4,37,67,45 S139 1,5,82,74,76 S15,95,65 1,1 1,5 S111,21,16,22 S112,14,36,11,17,14 S129,17,4,15,14,11 316,2,62,1 Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Metaller Avvikelse från jämförvärde Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse
42 - 32 (9 - Cd Brofjorden mg/kg ts , S S139 S15 S111 S112 S Stationer Figur 25. Koncentrationen av kadmium (Cd, mg/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) (delvis efter Cato 26). Röd pil markerar spillvattenutsläppen från reningsverket i Hamrevik. Medelvärden Cd, Brofjorden ,5 mg/kg ts 1,,5, År Figur 26. Medelvärden för koncentrationen av kadmium (Cd, mg/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) inkl. SD (n=7) (delvis efter Cato 26). Observera att n varierar mellan åren. Av tabellen och figurerna nedan framgår följande: Medelhalten av kadmium är i nivå med vad som uppmättes i Brofjorden år 2, men är ca 6% lägre än 1989.
43 - 33 (9 - Halten har minskat alternativt är relativt oförändrad på de flesta stationer. På station S15 som ligger utanför reningsverket i Hamrevik ökar dock halterna av kadmium, vilket även noterats för totalt organiskt kol och kväve. De uppmätta kadmiumhalterna är låga på stationerna inne i Brofjorden och längst ut i fjorden där halten avviker obetydligt eller lite från nationell bakgrund på samtliga stationer. På station S15 är avvikelsen stor och på station S139 vid produkthamnen är avvikelsen tydlig. Högst halt uppmättes på station S15 och lägst på station 316 som ligger längst ut, i Malmöfjorden. Kvicksilver I Tabell 9 och Figur 27 nedan redovisas uppmätta halter av kvicksilver i samtliga provpunkter inom Brofjordensområdet mellan åren 1977 och 26, och i Figur 28 redovisas det aritmetiska medelvärdet. I Tabell 9 har halterna jämförts med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 9. Ytsedimentens (-1 cm) miljökvalitet i Brofjorden med avseende på kvicksilverhalten (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). mg/kg Hg Hg Hg Hg Hg Station S119,11,72,83 324,18,17,8,56,14 S139,55,1,94,116 S15,13,7,1,97 S111,1,11,64 S112,11,36,6,77,19 S129,13,1,12,73, ,13,8,16 Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Metaller Avvikelse från jämförvärde Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse
44 - 34 (9 - Hg Brofjorden mg/kg ts,6,4, S S139 S15 S111 S112 S Stationer Figur 27. Koncentration av kvicksilver (Hg, mg/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) (delvis efter Cato 26). Röd pil markerar spillvattenutsläppen från reningsverket i Hamrevik. Medelvärden Hg, Brofjorden mg/kg ts,4,3,2, År Figur 28. Medelvärden för koncentrationen av kvicksilver (Hg, mg/kg ts) i Brofjordens ytsediment (-1 cm) (n=7) (delvis efter Cato 26). Observera att n varierar mellan åren. Av tabellen och figurerna ovan framgår följande: Medelhalten av kvicksilver har legat ungefär på samma nivå sedan 1977 med medelhalter som varierar mellan,1-,14 mg/kg ts var medelhalten dock dubbelt så hög, främst orsakat av förhållandevis höga halter av kvicksilver på stationerna S139 och S112.
45 - 35 (9 - Förutom de förhållandevis höga halter som uppmättes på stationerna S139 och S112 år 1989 samt på station 324 år 2 så har variationerna i halter inom stationerna varit relativt små mellan de olika åren. Generellt är halterna år 26 dock något högre än år 2. De uppmätta kvicksilverhalterna är generellt låga och visar på liten avvikelse från nationell bakgrund. Undantaget är station S129 där halten har nästan fördubblats sedan år 2 och avvikelsen från nationell bakgrund är tydlig. Halterna på denna station har generellt varierat mellan liten och tydlig avvikelse mellan de olika mätningarna. Högst halt uppmättes år 26 på denna station och lägst på station S119 som ligger längst in i Brofjorden. Mönstret skiljer sig därmed mellan kadmium och kvicksilver. Bly I Tabell 1 och Figur 29 nedan redovisas uppmätta halter av bly i samtliga provpunkter inom Brofjordensområdet mellan åren 1977 och 26, och i Figur 3 redovisas det aritmetiska medelvärdet. I Tabell 1 har halterna jämförts med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Kust och hav (rapport 4914). Tabell 1. Ytsedimentens (-1 cm) miljökvalitet i Brofjorden med avseende på blyhalten (delvis efter Cato 26). Klassning enligt svenska bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). mg/kg Pb Pb Pb Pb Pb Station S , ,3 S ,2 S15 5,9 9, ,9 S S ,3 S , ,8 Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Metaller Avvikelse från jämförvärde Ingen/obetydlig avvikelse Liten avvikelse Tydlig avvikelse Stor avvikelse Mycket stor avvikelse
Maria Florberger, Golder Associates AB. Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram år 2006 och 2011
Maria Florberger, Golder Associates AB Bohuskustens vattenvårdsförbunds kontrollprogram år 2006 och 2011 Golders uppdrag 1. Inläsning av data (sediment, biota) i en databas för kontrollprogrammen Västra
Läs merERRATALISTA TILL BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUNDS KONTROLLPROGRAM RESULTATRAPPORT FÖR ÅREN 2006 OCH 2011, DATERAD
TILL Bohuskustens Vattenvårdsförbund (BVVF) DATUM 2017-01-17 KOPIA FRÅN Golder Associates AB UPPDRAGSNUMMER 1512220335 ERRATALISTA TILL BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUNDS KONTROLLPROGRAM RESULTATRAPPORT
Läs merRAPPORT. Bohuskustens Vattenvårdsförbunds Kontrollprogram RESULTATRAPPORT FÖR ÅREN 2006 OCH 2011 2015-06-16. Uppdragsnummer: 14512220335
RESULTATRAPPORT FÖR ÅREN 2006 OCH 2011 Bohuskustens Vattenvårdsförbunds Kontrollprogram Framställd för: Bohuskustens Vattenvårdsförbund (BVVF) RAPPORT Uppdragsnummer: 14512220335 Sammanfattning Bohuskustens
Läs merMARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016
MARINE MONITORING AB Undersökning av miljögifter i BIOTA 2016 Marina Magnusson & Johanna Bergkvist Tack till alla som har hjälpt till Uppdraget har inneburit ett omfattande arbete i fält med att samla
Läs merHÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen.
ISSN: 1402-6198 Rapport 2009:1 HÖGSKOLAN I KAL MAR Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund April 2009 Jonas Nilsson Naturvetenskapliga institutionen Inledning På uppdrag
Läs merSedimentundersökningar i Göta älv 1995
Sammanfattning Sedimenten i Göta älv har på uppdrag av Göta älvs vattenvårdsförbund undersökts med avseende på vissa fysiska och kemiska parametrar. Drygt ett 60-tal ämnen, tungmetaller, organiska miljögifter
Läs merMetaller och miljögifter i Stockholms sediment
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖANALYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (9) 2011-11-07 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-508 28885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-11-22 p.24 Metaller och miljögifter i Stockholms
Läs merBILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT
Uppdragsnr: 183246 1 (7) BILAGA 5:6 FÖRORENINGSHALTER I SEDIMENT Föroreningshalten i sediment i Söderhamnsfjärden har undersökts i flera omgångar i syfte att identifiera starkt förorenade områden och med
Läs merUndersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar
Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Helene Ek och Karl Svanberg Länsstyrelsen Östergötland 1 Sammanfattning Tidigare studier har visat att Bråvikens sediment (dvs. bottensubstrat) innehåller
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 10 BILAGA 10
BILAGA Metaller i blåmussla år 37 Metodik Blåmusslor insamlades av Sveriges Vattenekologer den 1 september. Insamlingen genomfördes med hjälp av dykning på fem stationer utmed kusten (Tabell 1). På varje
Läs merSkottarevet, Kattegatt Provtagningsredskap: Ponar och Boxcorer Beställare: Triventus Consulting AB Littera: 210417 Koncentrationer av metaller, PAHer, PCBer, alifatiska och aromatiska kolväten Datum: 2005-12-15
Läs merMiljöteknisk undersökning av sediment i ytterområdet. Avrop 1. Rapport nr O-hamn 2011:8. Oskarshamns kommun
Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Miljöteknisk undersökning av sediment i ytterområdet Avrop 1 Rapport nr O-hamn 211:8 212-11-16 Per Björinger, NIRAS Environment Sid. 1(18) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2011 MILJÖGIFTER I SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT :8 ISSN -89 www.oresunds-vvf.se SE-8-77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. 8-77 ;
Läs merMETALLER OCH ORGANISKA FÖRORENINGAR I SEDIMENT FRÅN MÄLAREN
2018-11-30 METALLER OCH ORGANISKA FÖRORENINGAR I SEDIMENT FRÅN MÄLAREN METALLER OCH ORGANISKA FÖRORENINGAR I SEDIMENT FRÅN MÄLAREN KUND Länsstyrelsen i Västmanlands län KONSULT WSP Environmental Sverige
Läs merSammanfattning av rapporten
Sammanfattning av rapporten Evaluation of the contaminant status in sediment and fish in the Bothnian Bay. Titel Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Sammanfattning av rapporten. Evaluation of the contaminant
Läs merSweco Infrastructure AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
RAPPORT Karlstads kommun SEDIMENTPROVTAGNING, GRUNDVIKEN UPPDRAGSNUMMER 1331177100 Miljöteknisk markprovtagning av sediment i Grundviken KARLSTAD 2010-06-16 Sweco Infrastructure AB Sara Häller 1 (11) ra04s
Läs merYTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN
YTTRE FJÄRDEN GÄVLE HAMN Översiktlig miljöteknisk sedimentundersökning längs planerad farledsyta WSP Sverige AB Gävle 2010-11-05 Uppdragsnummer: 10124632-05 Handläggare: Lisa Bergquist Granskning: Annika
Läs merTILLSTÅNDET I SMALSJÖN (BERGVIKEN) OCH MARMEN
TILLSTÅNDET I SMALSJÖN (BERGVIKEN) OCH MARMEN med avseende på klorföreningar och metaller Länsstyrelsen Gävleborg 2001 Tillståndet i Bergviken-Marmen 2 Inledning 3 Material och metoder 3 Utvärdering 4
Läs merUndersökning av sediment i Malmö hamnområden
Undersökning av sediment i Malmö hamnområden Analys av tungmetaller år 2013 Toxicon rapport 068-13 Härslöv januari 2014 www.toxicon.com Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Material
Läs merMiljögifter i fisk från Västeråsfjärden
Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd
Läs merMetaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling
Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 2, - 3, 4 infångades under sensommaren abborre från centrala
Läs merUndersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger
Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger Underlag för muddringsarbeten i hamnar Toxicon Rapport 020-16 LANDSKRONA APRIL 2016 Sediment- och
Läs merHVMFS 2013:19 Konsoliderad elektronisk utgåva Uppdaterad BILAGA 6: GRÄNSVÄRDEN FÖR KEMISK YTVATTENSTATUS. Bilaga 6 26
BILAGA 6: GRÄNSVÄRDEN FÖR KEMISK YTVATTENSTATUS Bilaga 6 26 HVMFS 2013:19 1. Gränsvärden för kemisk ytvattenstatus Gränsvärdena som anges för vatten i tabell 1 uttrycks som totala koncentrationer i hela
Läs merSweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
Bayer CropScience UPPDRAGSNUMMER 1275544 Avgränsning av förorenat område E SLUTGILTIG MALMÖ 1 (30) Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 www.sweco.se
Läs merMetaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling
Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från
Läs merUndersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn
Undersökning av metaller och organiska ämnen i abborre från Anten och Mjörn 2013-03-07 Dnr 2012-1750 1(6) Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Provtagning och analys... 2 Provtagning... 2 Analys...
Läs merHur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB
Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö
Läs merMÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat
MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala
Läs merUndersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund
Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund Underlag för tillståndsansökan av underhållsmuddring Toxicon Rapport 001-15 LANDSKRONA JANUARI 2015 Sedimentundersökning i Borstahusens hamn Fredrik
Läs merBOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUNDS KONTROLLPROGRAM: DELPROGRAM 3. MILJÖGIFTER
MARS 2019 BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUNDS KONTROLLPROGRAM: DELPROGRAM 3. MILJÖGIFTER SAMLAD RAPPORT ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850
Läs merAbborre i Runn Metaller i vävnader 2013
Abborre i Runn Metaller i vävnader 20 Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, 1999-20 3, 4 infångades under sensommaren 20 abborre från centrala Runn för analys av metallinnehållet
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2017 MILJÖGIFTER I SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 7 MILJÖGIFTER I SEDIMENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, -- ÖVF RAPPORT : ISSN -9 www.oresunds-vvf.se SE--77- Rosenhällsvägen S- 9 Landskrona tel. -77 ; e-mail:
Läs merTungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 2010 och 2011
Institutionen för naturvetenskap Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 1 och 11 Susanna Andersson Maj 1 ISSN 1-6198 Rapport 1:8 Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor
Läs merHavs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18
1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften
Läs merSANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG
Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9
MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 BILAGA 9 år 214 219 MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 Metodik Under september 214 har abborre samlats in för analys av metaller och morfometriska
Läs merÖvervakning av miljögifter i marin och limnisk biota
Övervakning av miljögifter i marin och limnisk biota Sara Danielsson, Suzanne Faxneld (Enheten för Miljöforskning & -övervakning, NRM) Kemiska analyser: SU, UmU, IVL Sara.Danielsson@nrm.se Suzanne.Faxneld@nrm.se
Läs merBröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar
Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar Sanna Lignell, Toxikologiska enheten Livsmedelsverket Bröstmjölksinsamlingar vid Livsmedelsverket 1996-1999 Större studie i Uppsala ca 2 mammor rekryterades
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012
Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2012 Emilie Feuk Rapport 2013:2 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona oc 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor
Läs merMiljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen
Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljögifter i akvatisk miljö Stockholm, 5 november 2014 Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Frågeställningar Hur påverkar storstadsregionen sina
Läs merFöroreningshalter i abborre från Väsjön
Föroreningshalter i abborre från Väsjön Magnus Karlsson Uppsala, 215-1-8 Inledning Som ett led i Sollentuna kommuns kartläggning av föroreningshalter i fisk i kommunens vattenområden har provfiske genomförts
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011
Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2011 Emilie Feuk Rapport 2012:7 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor som
Läs merMiljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun
Sida 1 (9) Nyköping 170315 Uppdrag: 8662 Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell,
Läs merÅsbro nya och gamla impregneringsplats Fiskundersökning i Tisaren
PM Åsbro nya och gamla impregneringsplats Fiskundersökning i Lantmäteriet, ordernummer 694932 Version 1.0 Sundsvall 2017-02-20 SGU , Askersunds kommun 2017-02-20 s 2 (8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...
Läs merElisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister
miljögifter och deras effekter Miljögifter i biota Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet miljö Fokus på dioxiner och flamskyddsmedel Årets rapportering av tillståndet
Läs merBilaga 2, Sedimentprovtagning
Uppdragsnr: 10151375 1 (9) Bilaga 2, Sedimentprovtagning Val av plats för provpunkter Provpunkternas läge valdes utifrån kommunens uppgifter om placering och utformning av kommande pir och bryggor. Även
Läs merSedimentundersökning i Lindöfjärden, Malmfjärden och Fredrikskanskanalen i Kalmar kommun, december 2011
Institutionen för biologi och miljövetenskap Sedimentundersökning i Lindöfjärden, Malmfjärden och Fredrikskanskanalen i Kalmar kommun, december 2011 Jonas Nilsson Februari 2013 ISSN 1402-6198 Rapport 2013:5
Läs merSEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38
SEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38 PM ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se SEPTEMBER
Läs merMetallbestämning. Gräskultur. Landskrona 2009
Miljöförvaltningen Metallbestämning Gräskultur Landskrona 29 Emilie Jönsson & Victoria Andersson Miljöförvaltningen 261 8 Landskrona Rapport 21:2 Sammanfattning Som ett mått på nedfallet av metaller har
Läs merAnalys av rensmassor vid Knästorp 2016
Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts. Granskning: Karl Holmström och Johan Krook. Uppdragsgivare: Höjeå vattenråd. Landskrona 2017-02-06 EKOLOGGRUPPEN ADRESS: Järnvägsgatan 19B, 261 32 Landskrona TELEFON:
Läs merTungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006
Miljöförvaltningen Tungmetaller i mossor i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006 Olle Nordell ekolog Rapport 2007:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Figur 1. Provtagningslokaler för mossa i Landskrona
Läs merPM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun
PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,
Läs merMiljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun
Sida 1 (11) Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2
Läs merRapporter och meddelanden 122
Rapporter och meddelanden 122 Miljökvalitet och trender i sediment och biota utmed Bohuskusten 2/21 en rapport från sju kontrollprogram Environmental quality and trends in sediment and biota along the
Läs merMiljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys
Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen Särskilt förorenande ämnen (SFÄ)
Läs merMiljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping
Sida 1 (12) Miljöteknisk markundersökning av Geten 2 i Falköping Författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell, Structor Nyköping AB Sida 2 (12) Sammanfattning Structor Nyköping
Läs merTungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren
Tungmetaller i miljö och odlingslandskap Gunnar Lindgren Kadmium, kvicksilver, bly och fosfor i musslor Innehållet av hälsofarliga tungmetaller i musslor är mycket stort i förhållande till växtnäringen.
Läs merKustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001
Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen
Läs merUDDEVALLA KOMMUN NORDVIKS BRYGGA. PM Miljöteknisk undersökning av sediment
UDDEVALLA KOMMUN NORDVIKS BRYGGA PM Miljöteknisk undersökning av sediment Göteborg 2012-11-28 Ärendenr. 12-150 Handläggare Mattias Magnusson/David Scherman Tfn: 031-43 84 50 E-mail: info@geogruppen.se
Läs merPå väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket
På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-12-04 1 Naturvårdsverket presenterar: Kartläggning av fosforresurser
Läs merTungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2010
1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 21 Martin Lindahl Rapport 21:1 Miljöförvaltningen 261 8 Landskrona 2(14) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor
Läs merBilaga 3 BILAGA II UR REMISSEN MED KOMMENTARER FÖR STOCKHOLM. Kända halter i Stockholm. Stockholms regelbundna 1 miljögifts- Inlandsytvatten 3 3
BILAGA II UR REMISSEN MED KOMMENTARER FÖR STOCKHOLM BILAGA II DEL A: MILJÖKVALITETSNORMER () AA: årsmedelvärde MAC: maximal tillåten koncentration Enhet: för kolumnerna 4 7 för kolumn 8 Fet stil markerar
Läs merINSAMLING AV BLÅMUSSLOR, BLÅSTÅNG OCH KRABBA FÖR ANALYS AV MILJÖGIFTER ÅR 2011 PÅ UPPDRAG AV BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RAPPORT
INSAMLING AV BLÅMUSSLOR, BLÅSTÅNG OCH KRABBA FÖR ANALYS AV MILJÖGIFTER ÅR 2011 PÅ UPPDRAG AV BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND RAPPORT 771 2015-05-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SYFTE 3 1.1 METOD 3 2 LOKALBESKRIVNINGAR
Läs merGifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.
Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Risk/nytta analys 1992 o 1998
Läs merMarkteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm.
Sida 1 (11) Markteknisk undersökning av fastigheten Maskinisten 2 i Katrineholm. Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskare: Mats Dorell Structor Nyköping AB Sida 2 (11)
Läs merPM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord
Uppdragsnr: 10209867 1 (5) 10209867 Tyresö centrum etapp 1 PM - Resultatsammanställning från kompletterande analyser av jord Forellen 15, Tyresö kommun 2015-05-18 Nina Andersson WSP Sverige AB Box 502
Läs merFörorenade sediment i Viskan vad planeras för åtgärder
Förorenade sediment i Viskan vad planeras för åtgärder Siv Hansson, biträdande miljöskyddsdirektör och samordnare för arbetet med förorenade områden i Västra Götalands län 1 G5 2 Föroreningssituationen
Läs merPCB i Oxundaåns vattensystem 2017
Nr U 5948 April 2018 PCB i Oxundaåns vattensystem 2017 På uppdrag av Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson & Joakim Hållén Författare: Magnus Karlsson & Joakim Hållén På uppdrag av: Upplands Väsby kommun
Läs merSituationsplan
SWECO Environment AB Skånegatan 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Org.nr. 556346-0327, säte Stockholm www.sweco.se UPPDRAGSNUMMER DATUM Situationsplan 2018-02-08 Detaljplaneområdet Järnbrottsmotet Översiktlig
Läs merEKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten
EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-
Läs merSL AB ÄLVSJÖDEPÅN, STOCKHOLM
SL AB ÄLVSJÖDEPÅN, STOCKHOLM Prel PM ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK MARKPROVTAGNING Planeringsunderlag Stockholm, 2006-01-24 Avd. Mark och Vatten Uppdragsnummer: 10072089 Uppdragsansvarig: Per Johansson Granskad
Läs merMiljögifter i biota Johanna Bergkvist & Marina Magnusson Marine Monitoring AB. Framtagen för: Bohuskustens Vattenvårdsförbund (BVVF)
Johanna Bergkvist & Marina Magnusson Marine Monitoring AB Framtagen för: Bohuskustens Vattenvårdsförbund (BVVF) 2 Titel Miljögifter i biota 2016 Framtagen av Marine Monitoring AB Lysekil, Sweden Författare
Läs merInformation om Bohuskustens vattenvårdsförbund, hösten 2018 Del 1 om förbundet och kontrollprogrammet.
Information om Bohuskustens vattenvårdsförbund, hösten 2018 Del 1 om förbundet och kontrollprogrammet Bohuskustens vattenvårdsförbund är en ideell förening som bildades 1987. Förbundet utför på uppdrag
Läs merMetaller i vallgravsfisk 2012
ISBN nr: 1401-2448 R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo
Läs merMILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2018:7 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2017
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT : -- ISSN -9 WWW.oresunds-vvf.se FÖRFATTARE: ANDERS SJÖLIN, TOXICON AB FREDRIK LUNDGREN, TOXICON AB SE--9 ROSENHÄLLSVÄGEN 9 S- 9 HÄRSLÖV TEL. -
Läs merKistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar
Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har
Läs merMetaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002. Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Metaller och miljögifter i Aspen resultat från en sedimentundersökning 2002 Dan Hellman och Lennart Olsson Länsstyrelsen i Västra Götalands län Sammanfattning Metallhalterna i Aspens ytsediment är låga
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005 MILJÖGIFTER I SEDIMENT
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 5 ILJÖGIFTER I SEDIENT Författare: Fredrik Lundgren, Toxicon AB Toxicon AB, 5-7- www.oresunds-vvf.se SE-5568-7474- Rosenhällsvägen S-6 9 Landskrona tel. 48-77 ; e-mail: toxicon@toxicon.com
Läs merÖversiktlig miljöteknisk markundersökning Kvarteret Önskemålet
Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning Kvarteret Önskemålet Jönköpings kommun 2016-11-14 Översiktlig miljöteknisk markundersökning Kvarteret Önskemålet 2016-11-14 Önskemålet Miljötekn undersökn
Läs merUndersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde
Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde Torsk Sill Skrubbskädda Toxicon rapport 145/98 LANDSKRONA JANUARI 1999 2-19 Sammanfattning En undersökning har utförts inom
Läs merMiljögifter och miljökvalitet längs Bohuskusten 1990 1998 förändringar, belastning och samband
Rapporter och meddelanden 13 Miljögifter och miljökvalitet längs Bohuskusten 199 1998 förändringar, belastning och samband Toxic substances and environmental quality of the Bohus Coast 199 1998 trends,
Läs merFiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012
Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten 2012-05-28 Sidan 1 (6) Dnr MBN 2011-001073 Ecos Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning
Läs merMiljögifter i och kring Göta älv sammanställning av undersökningar av vatten, sediment, biota och utsläpp
Miljögifter i och kring Göta älv sammanställning av undersökningar av vatten, sediment, biota och utsläpp Miljögifter i och kring Göta älv sammanställning av undersökningar av vatten, sediment, biota
Läs merSGU. Undersökning av Välens miljökemiska och biologiska status 2012. Marina Magnusson, Ingemar Cato, Annelie HIlvarsson, & Jonatan Hammar
SGU Sveriges geologiska undersökning Geological Survey of Sweden Undersökning av Välens miljökemiska och biologiska status 2012 Marina Magnusson, Ingemar Cato, Annelie HIlvarsson, & Jonatan Hammar Undersökning
Läs merE-POST KORTFATTAD SAMMANFATTNING AV RESULTAT EMÅNS NEDRE DELAR MAJ-AUG 2013
DATUM 213-1-2 UPPDRAGSNUMMER 127114 TILL Anders Svensson Lst Kalmar län KOPIA Jens Nilsson RÅN Hanna Almqvist E-POST hanna_almqvist@golder.se KORTATTAD SAMMANATTNING AV RESULTAT EMÅNS NEDRE DELAR MAJ-AUG
Läs merMILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2015:7 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2014
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT : -9- ISSN -9 WWW.oresunds-vvf.se FÖRFATTARE: ANDERS SJÖLIN, TOXICON AB FREDRIK LUNDGREN, TOXICON AB SE--9 ROSENHÄLLSVÄGEN 9 S- 9 HÄRSLÖV TEL. -
Läs merMetallundersökning Indalsälven, augusti 2008
Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen
Läs merMiljöteknisk undersökning av sediment, Varbergs hamn
Miljöteknisk undersökning av sediment, Varbergs hamn Rapport avseende sjömätningar samt provtagning av sediment utförda april 2017 För: Varbergs kommun Upprättad: 2017-06-12 Uppdrag: 1217-057 Varbergs
Läs mer- Mölndalsåns stora källsjö
Östra Nedsjön 2015 Mölndalsåns Östra Nedsjön stora källsjö - Mölndalsåns stora källsjö Östra Nedsjön Näringsfattig rödingsjö Fiskejournalen 1976 Vattenkemi Sedimentkemi Kvicksilver i fisk Nätfisken Växtplankton
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning
Läs merLJURAFÄLTET, NORRKÖPING
Uppdragsnr: 10211646 1 (11) LJURAFÄLTET, NORRKÖPING Sammanställning av utförda miljöundersökningar Innehåll 1. Inledning... 2 2. Tidigare undersökningar... 2 3. Områdesbeskrivning... 2 4. Undersökningsresultat...
Läs merMILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING, MAGELUNGENS STRAND
repo001.docx 2015-10-05 UPPDRAGSNUMMER 2112132000 MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING, MAGELUNGENS STRAND REV 2018-08-28 UPPRÄTTAD AV: SIRI AXELSON GRANSKAD AV: ANNA AHLGREN MÅRTENSSON SWECO ENVIRONMENT AB Innehållsförteckning
Läs merSlamspridning på åkermark
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt
Läs merMiljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland
Miljömedicinsk riskbedömning inom projektet Fiberbankar i Norrland - Västernorrland Karl Forsell, Överläkare Klinisk Miljömedicin Norr Vår rekommendation för intag av samtliga fiskarter från undersökta
Läs merKoncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011
2012-10-11 Dnr. 50-804/2011 Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från en jämförelse mellan 2007 och 2011 Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Anders Bignert, Sara Danielsson Rapport
Läs merAROS BOSTAD AB ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING
AROS BOSTAD AB ÖVERSIKTLIG MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING VIGGBYHOLM 15:1, TÄBY KOMMUN Stockholm 2016-01-26 Uppdragsansvarig: Beställare: TOMMY KRŰGER Thomas Hollaus Aros Bostad AB HIFAB AB Box 3291 Sveavägen
Läs mer8. Sammanfattning av sedimentanalyser
I de två underliggande lagren som analyserats motsvarar kromhalten klass 5 i båda fallen. Resterande parametrar motsvarar klass 3 eller lägre. Kromhalten i område C är som högst i det understa analyserade
Läs merSedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen
Uppdragsnummer Sweco 1146009000 Projektnummer: 957 Diarienummer Norrvatten: 2013-03-04_0210 Sedimentprovtagning vid huvudvattenledningen mellan Ra dan och Kaninholmen Sweco Environment AB Rev. 2014-03-19
Läs mer