Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister"

Transkript

1 miljögifter och deras effekter Miljögifter i biota Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet miljö Fokus på dioxiner och flamskyddsmedel Årets rapportering av tillståndet för miljögifter i biota tar som vanligt upp organiska miljögifter som PCB, DDT, HCB, dioxiner och bromerade flamskyddsmedel samt tungmetaller som kvicksilver, bly och kadmium. Fokus ligger på de allra giftigaste, dioxinerna, men också det bromerade flamskyddsmedlet HBCDD som fortfarande används i Europa, och på kvicksilver som trots åtgärder inte minskat tillräckligt mycket i Sverige. Perflourerade ämnen finns i år inte med på grund av byte av analysmetod. Miljömål uppnås inte Giftfri miljö är ett av Sveriges miljömål, vilket innebär att halten av gifter som uppstått genom mänskliga aktiviteter i princip ska vara lika med noll. Detta miljömål uppnås inte idag, om man utgår från de föreslagna gränsvärdena. Bra verktyg trots brister Dagens gränsvärden är inte så specifika utan satta för fisk, oftast på helkroppsbasis, det vill säga hela fisken används vid analys. I vissa fall är gränsvärdet för fisk en omräkning från ett gränsvärde som är satt för vatten. En översättning av gränsvärden mellan till exempel vatten mussla fisk och muskel/lever-helkropp bygger på osäkra antaganden. Samverkande effekter från olika miljögifter eller möjliga effekter vid långtidsexponering tar man inte heller hänsyn till i gränsvärdena. Nuvarande gränsvärden har alltså brister men de är oerhört viktiga för att kunna koppla uppmätta halter till möjliga risker och de fungerar som ett verktyg för att prioritera eventuella åtgärder. Dynamisk process Sammanfattningsvis kan man säga att de åtgärder som genomförts för att begränsa flera miljögifter har gett resultat. Det gäller exempelvis bly, PCB, DDT, HCH, HCB samt en del bromerade flamskyddsmedel, som minskat kraftigt. Men fortfarande är ofta giftkoncentrationerna i Östersjön avsevärt högre än på västkusten, till exempel för PCB. För andra ämnen saknas fortfarande åtgärder eller så har de ännu inte haft tillräcklig effekt. Det gäller till exempel dioxiner, furaner, kadmium och perfluorerade ämnen. De gränsvärden som finns för dessa ämnen ändras fortlöpande med ökad kunskap. Gränsvärdena är alltså inte färdiga utan behöver utvecklas på olika sätt. De tar heller inte hänsyn till miljömålet En giftfri miljö. Det är mycket viktigt att arbetet med gränsvärden fortskrider och att de blir praktiskt användbara för riskvärdering och prioritering av åtgärder. gränsvärden för miljögifter i fisk Gränsvärden Ämne Fisk Referens Bly (µg/kg våtvikt) EC, QS sekundär förgiftning Kadmium (µg/kg våtvikt) EC, QS sekundär förgiftning Kvicksilver (µg/kg våtvikt) EC, EQS sekundär förgiftning CB- (µg/kg fettvikt) Ospar, EAC BDE (kongener,,,, och ), (µg/kg våtvikt)* EC, EQS DDE (µg/kg våtvikt) Ospar, EAC HBCDD (µg/kg våtvikt) EC, QS sekundär förgiftning Foto: Camilla Wisbauer/iStockphoto n Halterna av flera av de organiska miljögifterna har ökat i strömming de senaste tio åren i södra Egentliga Östersjön. Det beror troligen på att strömmingen blivit magrare där. HCB (µg/kg våtvikt) EC, EQS human hälsa Summa PCDD/PCDF i WHO TEQ, (ng/kg våtvikt) EC, livsmedel n Arbetet med att ta fram gränsvärden för att kunna klassa miljöstatus pågår kontinuerligt inom exempelvis EU och Ospar (Oslo Paris konventionen). Gränsvärdena som presenteras i tabellen är internationellt överenskomna eller föreslagna gränsvärden. Environmental Quality Standards (EQS) alternativt Quality Standards (QS) framtagna inom EU, samt Environmental Assessment Criteria (EAC), framtagna inom Ospar används för att indikera god miljöstatus och skydda de känsligaste organismerna i systemet, Halter i livsmedel = EU:s gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel. * EQS föreslaget av EU, avsevärt lägre än det gränsvärde som tidigare använts (QS, human hälsa). havet

2 miljögifter och deras effekter forts. Miljögifter i biota / organiska miljögifter PCB, DDT och HCB PCB och bekämpningsmedlet DDT förbjöds i Sverige under -talet och HCB (hexaklorbensen) under -talet. Liknande åtgärder infördes av de flesta länderna kring Östersjön. Förbudet har lett till kraftigt minskade PCB-halter i fisk, mussla och sillgrissla från Östersjön och Västerhavet. Sedan mitten av -talet har de sjunkit med procent. Men fortfarande ligger koncentrationen betydligt högre i fisk från Östersjön än i fisk fångad i Västerhavet. Halterna av PCB-varianten CB- i strömmingsmuskel ligger över eller nära det föreslagna gränsvärdet i både Bottenhavet och Egentliga Östersjön. De högsta halterna av CB- uppmättes i strömmingsmuskel från Lagnö i norra Egentliga Östersjön. Även halterna av DDE (en nedbrytningsprodukt av DDT) har minskat signifikant sedan slutet av -talet, både i Östersjön och Västerhavet. Det är troligen den främsta orsaken till att sillgrisslornas äggskal ökat i tjocklek sedan DDT förbjöds. Halterna av DDE i strömmingsmuskel har minskat med procent sedan slutet av -talet. Men DDE-halterna är fortfarande högre i södra Egentliga Östersjön än i Bottenviken och i Västerhavet. I Egentliga Östersjön ligger koncentrationerna i strömmingsmuskel något över det föreslagna gränsvärdet på flera av lokalerna, medan lokalerna i Bottenhavet/Bottenviken och Västerhavet generellt sett ligger under. Gränsvärdet för DDE är baserat på Ospars ekotoxikologiska gränsvärden som syftar till att skydda även den känsligaste arten mot skadliga effekter. Halterna av HCB har också minskat signifikant sedan mitten av -talet med i genomsnitt procent per år. De koncentrationer vi mäter idag kommer från förbränning och framställning av klorerade ämnen. Halterna är högre i Östersjön än i Västerhavet. De högsta koncentrationerna finns i Bottenhavet och i Egentliga Östersjön. Koncentrationerna av HCB i strömmingsmuskel ligger cirka tio gånger lägre än gränsvärdet både i Östersjön och Västerhavet. Gränsvärdet är ursprungligen satt för humankonsumtion. koncentration (µg/g fettvikt) PCB (CB-) I STRÖMMINGSMUSKEL,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, koncentration (µg/g fettvikt) DDE I STRÖMMINGSMUSKEL, Bottenviken, Bottenhavet, norra Eg. Östersjön, södra Eg. Östersjön, Västerhavet,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, koncentration (µg/g fettvikt),,,,,,,, Bottenviken, Bottenhavet, norra Eg. Östersjön, södra Eg. Östersjön, Västerhavet,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, vikt) Bottenviken Bottenhavet södra Eg. Östersjön Västerhavet vikt) havet

3 koncentration (µg/g fettvikt) koncentra,,,,,,,,,,,,,,,,,, miljögifter och deras effekter,,,,,,,,,,,,, miljö, CB Bottenviken, I STRÖMMINGSMUSKEL Bottenhavet, norra DDE Eg. I Östersjön, södra Eg. Östersjön, Västerhavet,,,,,,,, Bottenviken Bottenhavet södra Eg. Östersjön,, i Värdena i figurerna är,,,,, uppräknade för att redovisa exponering vid konsumtion,,,,, och TEQ har räknats om,,,,, till TEQ. Observera att,,,,, gränsvärdet för dioxiner har,,,,, höjts från, till, pg/g. Dioxinhalterna i figurerna är µg/g fettvikt, muskel > >, >, något lägre än den medelkoncentration,,,, som används < <, <, för strömming som fiskas som matfisk i Östersjöns olika bassänger. Matfiskvärdena är Bottenviken Bottenhavet HCB södra I Eg. STRÖMMINGSMUSKEL Östersjön Västerhavet BROMERADE FLAMSKYDDSMEDEL (BDE-) I STRÖMMINGSMUSKEL uppräknade DIOXINER för I att STRÖMMINGSMUSKEL representera exponering vid konsumtion. DDE I STRÖMMINGSMUSKEL Bottenviken Bottenhavet Då äts norra ju, förutom Eg. Östersjön muskel, södra E även skinn och fett. Provfiskad strömming är något yngre HBCDD I STRÖMMINGSMUSKEL KADMIUM I STRÖMMINGSLEVER än kommersiellt fiskad vilket påverkar halterna. Tidsserierna är från referenslokaler, som är utvalda för att representera områden utan känd lokal pg/g färskvikt, muskel påverkan av miljögifter. > >, >,,, < <, <,! BROMERADE FLAMSKYDDSMEDEL (BDE-) I STRÖMMINGSMUSKEL Dioxiner sedan slutet av -talet, och i strömmingsmuskel sedan slutet av -talet. Dioxiner ackumuleras i akvatiska orga ng/g Bottenviken fettvikt, muskel Bottenhavet norra ng/g färskvikt, muskel DIOXINER Eg. Östersjön I södra Eg. Östersjön Västerhavet > nismer > och är ett av de giftigaste ämnena Halterna har minskat >, i sillgrissla sedan,, < vi känner < till. Dioxiner Bottenviken kan orsaka cancer, Bottenhavet övervakningens början. norra Eg. Under Östersjön de senaste södra Eg <, försämra immunförsvaret och ge fortplantnings- och utvecklingsstörningar. lat runt i stort sett samma medelvärde, åren har den totala dioxinhalten pend Dioxiner KADMIUM som finns I i STRÖMMINGSLEVER miljön är inte resultatet av en medveten produktion utan nedgång under de sista åren. med en mindre BLY uppgång I STRÖMMINGSLEVER från och uppstår oavsiktligt i flera olika processer, I tidsserien för sillgrissla märks knappt exempelvis som biprodukter vid vissa någon minskning när klorgasblekningen µg/g fettvikt, muskel industriella pg/g färskvikt, processer muskel och vid sopförbränning med, för låg temperatur. De är därför förbuden mot fenoxisyror under - < <, upphörde runt. Däremot verkar > > svårare att komma tillrätta med än DDT talet och högre temperatur i förbränningsanläggningar haft effekt. I strömming och PCB. För att man ska kunna vidta syns ng/g färskvikt, muskel effektiva KADMIUM åtgärder I STRÖMMINGSLEVER mot utsläppen krävs signifikant minskande µg/g torrvikt, trender lever på färskviktsbasis enbart i Bottenhavet sett över > >, >, ökad kunskap om var källorna finns och,,,, < Så läser du miljögiftsfigurerna: Bottenviken Bottenhavet norra hur mycket <, de släpper ut. <,Eg. Östersjön södra Eg hela tidsperioden. De högsta koncentrationerna har uppmätts i strömmingsmus Röd streckad linje=, < p <, Röd linje=signifikant trend över hela tidsperioden Livsmedelsverkets kostråd för fisk Orange linje = signifikant trend de senaste tio åren beror främst på de höga halter av dioxin kel från Bottenhavet. Lägst halter finns i Streckad orange linje =, < p <, som hittas i fet fisk. Det finns också ett sill från Västerhavet. Blå linje = signifikant icke linjär trend Blå streckad linje= =, < p <, gränsvärde för export av fisk inom EU. Streckad svart linje = medelvärde över hela tidsperioden. Gränsvärdet överskrids i fet fisk från DIOXINER I SILLGRISSLEÄGG vissa delar av Östersjön, framför allt i lax Stapelkartorna baseras på aritmetiskt medelvärde och visar geografisk variation i koncentration av miljögfiter. och strömming som fiskas längs Norrlandskusten. Sverige har haft ett tillfäl De ursprungliga gränsvärdena har i vissa fall räknats om, från våtvikt till fettvikt eller torrvikt och även från ligt undantag från EU:s regler sedan muskel till lever, för att kunna jämföras med de miljögiftsdata som finns tillgängliga. Halter under gräns-, vilket innebär att fisken får säljas µg/g värdet torrvikt, presenteras lever som ett grönt fält i tidsserierna. på den BLY inhemska I STRÖMMINGSLEVER marknaden och Omräkning >, av värden mellan lever/muskel och helkropp >,,, blev, undantaget,, baseras på endast en studie och resultaten bör därför permanent. Läs, mer om,, Bottenviken Bottenhavet norra Eg. Östersjön södra Eg <, <, tolkas med försiktighet innan kvoten lever/muskel och kostråden på sidan. helkropp kan verifieras ytterligare. L KADMIUM I STRÖMMINGSLEVER BLY I STRÖMMINGSLEVER KADMIUM I STRÖMMINGSLEVER koncentration (µ ncentration (µg/g torrvikt),, Dioxiner har övervakats i sillgrissleägg,,,, havet,,,,,,,,,,

4 ,,,,,,,,,, miljögifter och deras effekter,,,,,,,, DIOXINER I SILLGRISSLEÄGG,,,,,,,,forts. Miljögifter, i biota, / organiska, miljögifter,,,,,, Gränsvärdet för dioxiner är satt för livsmedel och det råder oenigheter inom EU presenteras i föregående artikel. Det beror Resultaten skiljer sig något från de som STRÖMMINGSMUSKEL om ifall detta gränsvärde verkligen skyddar på att provtagningen inom miljöövervakningen sker i referensområden, södra Eg. Östersjön det vill säga Västerhavet den känsligaste Bottenviken arten i ekosystemet Bottenhavet som förmodligen är en toppredator. Koncen av dioxiner i strömming ligger Dessutom kan det vara så att faktorn som områden som inte påverkas av lokala källor. trationerna under livsmedelsgränsvärdet i både Öster och Västerhavet med undantag för till värden som representerar konsumtion används för att räkna upp muskelvärdena sjön strömmingsmuskel från Gaviksfjärden µg/g i fettvikt, (alltså muskel även skinn och fettet inunder det) pg/g färskvikt, muskel > norra Bottenhavet som ligger strax över möjligen är underskattad och då ger ett >, gränsvärdet. < lägre värde. HBCDD I SILLGRISSLEÄGG <, koncentration (µg/g fettvikt tvikt, muskel, BROMERADE FLAMSKYDDSMEDEL (BDE-) I STRÖMMINGSMUSKEL Bottenviken Bottenhavet norra Eg. Östersjön södra Eg. Östersjön Västerhavet KSILVER I STRÖMMINGSMUSKEL KADMIUM I STRÖMMINGSLEVER BLY I STRÖMMINGSLEVER kvikt, muskel n (µg/g torrvikt) >,,, Bromerade flamskyddsmedel BROMERADE FLAMSKYDDSMEDEL I SILLGRISSLEÄGG <, <, PBDE (polybromerade Bottenviken difenyletrar) Bottenhavet är norra Eg. Östersjön södra Eg. Östersjön Västerhavet BDE- BDE- BDE- flamskyddsmedel som används i exempelvis plaster och textilier. PBDE:er förekom mer i olika blandningar penta-, okta- och deka-bde. De är alla svårnedbrytbara, men hur giftiga de är och hur snabbt de ackumuleras varierar. Penta- och okta- BDE har inom EU varit förbjudna över en viss halt i kemiska produkter och varor n BDE minskar i sillgrissleägg. Notera de olika skalorna. sedan. År utökades förbudet till att gälla också elektronik och i detta förbud KADMIUM inkluderades I STRÖMMINGSLEVER även deka-bde. I fisk dubbelt så höga som i sill från Västerhavet. ett annat flamskyddsmedel. Det betraktas Allra högst halter av BDE- fanns som svårnedbrytbart, bioackumulerande, är framför allt PBDE-kongenerna BDE-, BDE- och BDE- vanliga. Under - i vårfånga d strömming från södra Bottenhavet. är mycket giftigt för vattenlevande organis talet ökade användningen av PBDE och Koncentrationerna i Östersjön av mer och kan orsaka skadliga långtidseffek några år senare syntes tydligt att halterna de lågbromerade flamskyddsmedlen sjönk ter i vattenmiljön. HBCDD används fortfarande, men finns med på EU:s lista över i miljön ökat. nästan lika snabbt som de ökat, vilket syns Halterna av lågbromerade flamskyddsmedel, tydligt i sillgrissleäggen. ämnen som bör begränsas eller fasas ut. exempelvis BDE- och BDE-, Trots den snabba minskningen överskri HBCDD minskar signifikant i ström har med några få undantag minskat sedan der koncentrationen av BDE- i strömmingsmuskel ming (se sidan ) och torsk från Västerha från Östersjön det föreslagna vet, men i strömming från Östersjön syns början av -talet. Det visar mätninga r i både sillgrissleägg, sill/strömming, gränsvärdet. Det föreslagna gränsvärdet är inga trender. Tidsserierna i sillgrissleägg blåmussla och torsk från både Västerhavet satt för summan av ett antal BDE kongener och torsk från Östersjön visar däremot och Östersjön. Däremot var haltern a i både Östersjön och Västerhavet. signifikant ökande trender över hela tidspe BLY I STRÖMMINGSLEVER i strömming från Östersjön nästan Hexabromcyklododekan (HBCDD) är rioden (se sidan ). Men för sillgrissleägg,,,,,,,,,, havet,,,,, >,,,

5 >,,, <, miljögifter och deras effekter miljö HBCDD I SILLGRISSLEÄGG syns en svagt nedåtgående trend de senaste HBCDD I STRÖMMINGSMUSKEL tio åren (p<,). Halterna av HBCDD i BROMERADE FLAMSKYDDSMEDEL (BDE-) I STRÖMMINGSMUSKEL strömmingsmuskel är högre i Östersjön än i Västerhavet. De högsta halterna finns i södra Egentliga Östersjön. Koncentrationerna av HBCDD i strömmingsmuskel från både Östersjön och Västerhavet ligger! över hundra gånger lägre än det föreslagna gränsvärdet, som satts för att skydda djur längre upp i näringsväven från förgiftning. koncentration (pg/g färskvik ko koncentration (ng/g fettvikt) koncentration (pg/g färskvik ng/g fettvikt, muskel > < BROMERADE FLAMSKYDDSMEDEL I SILLGRISSLEÄGG BDE- BDE- BDE- CB I STRÖMMINGSMUSKEL DDE I STRÖMMINGSMUSKEL n Figuren visar prover tagna under våren från Bottenhavet och södra Egentliga Östersjön. KADMIUM I STRÖMMINGSLEVER Tungmetaller Kvicksilver Bottenviken Bottenhavet norra Eg. Östersjön södra skydda Eg. Östersjön djur längre upp i näringsväven Västerhavet från Kvicksilver, bly och kadmium är utpekade I Sverige har kvicksilver varit förbjudet förgiftning och är omräknat något för att som särskilt farliga ämnen i det nationella inom massaindustrin sedan och anpassas till muskelkoncentrationer. miljökvalitetsmålet giftfri miljö. Halterna sedan finns ett totalförbud. Allt för I Sverige antas den naturliga bakgrundskoncentrationen av kvicksilver vara betyd av bly i fisk har minskat både i insjöar och i µg/g fettvikt, att muskel begränsa spridningen av denna giftiga Östersjön sedan det försvann >, som tillsats i tungmetall. >, ligt högre än i många andra europeiska,,,, bensin. Kadmium och kvicksilver har inte <, Kvicksilverhalterna har minskat i länder, <,vilket troligen beror på sammansättningen av den svenska berggrunden. minskat på samma sätt. strömming från Ängskärsklubb i södra Gränsvärdena för kvicksilver, kadmium och bly är satta för koncentrationer i ägg sedan -talet. Däremot syns ingen anpassas för Sverige eftersom det är möjligt Bottenhavet och halverats i sillgrissle Det diskuteras därför om gränsvärdet ska helkropp medan de mäts i muskel (Hg) och lever BLY (Cd, I STRÖMMINGSLEVER Pb). Under och gjordes minskning på de övriga lokalerna. Kvicksilverhalterna är i allmänhet något högre att vi aldrig kommer att komma under det gränsvärde som gäller idag.,en pilotstudie på abborre, och strömming i norra, Egentliga Östersjön, Botten,havet, Bottenviken Bottenhavet för att kunna översätta halterna av kvick HBCDD och I STRÖMMINGSMUSKEL norra Eg. Östersjön södra Eg. Bottenviken än i södra Egentliga KVICKSILVER Östersjön I STRÖMMINGSMUSKEL Västerhavet i muskel och kadmium, och bly i lever,silver Östersjön,och i Västerhavet, med undantag,, till helkropp och därmed kunna jämföra för ett fåtal lokaler. De högsta koncentrationerna hittas i strömmingsmuskel från,,,, halterna som mäts med det satta gränsvärdet., Omräkningsfaktorerna används Harufjärden (Bottniska viken) och Lagnö,,,,, i denna artikel, men pilotstudien gjordes (norra Egentliga Östersjön).,enbart på ett fåtal prov, så, resultatet måste Koncentrationerna,! av kvicksilver, i, tolkas med försiktighet. havet är lägre än i sötvatten, men ligger i ng/g fettvikt, strömmingsmuskel muskel nära eller något över ng/g färskvikt, muskel > > det föreslagna gränsvärdet både i Östersjön < och Västerhavet. Gränsvärdet är satt för att < havet

6 koncentration (ng/g (ng miljögifter och deras effekter Miljögifter i biota / tungmetaller miljö KADMIUM I STRÖMMINGSLEVER KADMIUM I STRÖMMINGSLEVER HCB I STRÖMMINGSMUSKEL I STRÖMMINGSMUSKEL DDE I STRÖMMINGSMUSKEL koncentration (µg/g (µg/g torrvikt) torrvikt) BLY I STRÖMMINGSLEVER,BLY I STRÖMMINGSLEVER,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, >, >,,,,,,,, < <,,,,,,,,,,, HCB I STRÖMMINGSMUSKEL DIOXINER I STRÖMMINGSMUSKEL STRÖMMINGSMUSKEL n Gränsvärdena för både kadmium och bly är satta för att skydda djur högre upp i näringsväven från förgiftning. Det är omräknat för att anpassas till leverkoncentrationer och resultaten bör tolkas med försiktighet innan kvoten lever/helkropp verifieras ytterligare.,,, koncentration (µg/g (µg/g torrvikt) torrvikt) fettvikt, muskel DIO pg/g > < tvikt, muskel kadmiumbatterier belagts med en avgift. > kerna klarlagda.!, kom restriktioner för kadmium i < Koncentrationen av kadmium i strömmingslever ligger ändå cirka tre gånger konstgödsel med successivt höjda avgifter. Sverige fick ett tidsbegränsat undan > lägre än det föreslagna gränsvärdet både i ettvikt, muskel ng/g färskvikt, muskel >, tag att behålla svenska regler vid inträdet i Östersjön och på västkusten.,, < <, EU, men undantaget gick ut. Sverige följer nu kadmiumbegränsningarna som finns inom REACH, EU:s förordning om Bly Blyhalter i bensin har reglerats i lagstiftningen KSILVER I kemikalier. STRÖMMINGSMUSKEL I STRÖMMINGSLEVER sedan, och förbjöds KADMIUM BLY I STRÖMMINGSLEVER Trots åtgärderna minskar inte kadmium i miljön på samma sätt som de organiska miljögifterna. För femton år sedan ökade koncentrationen i fisk från Östersjön i stället kraftigt. De senaste tio åren har halterna åter minskat, men fortfarande är de högre än i början av -talet vid ett ämnet helt i bensin. Halterna i strömmingslever har minskat sedan början av -talet med tre till sex procent per år. Halterna är något lägre i sill/strömming från västkusten än i Östersjön med några få undantag. Högst halter i strömmingslever hittas i södra Egentliga Östersjön och kvikt, muskel flertal lokaler. Orsakerna till detta är ännu vid Ängskärsklubb i södra Bottenhavet. inte klarlagda. >, Koncentrationen av bly i strömmingslever >, Kadmiumkoncentrationerna är något,,,, ligger cirka sju gånger lägre än det föreslagna gränsvärdet både i Östersjön och på <, <, högre i strömmingslever i Bottenhavet än i övriga delar av Östersjön och på västkus västkusten. Kadmium D I STRÖMMINGSMUSKEL KVICKSILVER ten. Biotillgängligheten I STRÖMMINGSMUSKEL av kadmium ökar Kadmium är ett annat ämne där man med sjunkande salthalt. Det här borde KADMIUM I STRÖMMINGSLEVER BLY försökt minska utsläpp genom olika förbud och åtgärder. Det har varit förbjudet vid galvanisering och som termisk stabilisator sedan, och sedan har innebära att koncentrationerna i fisk ökar norrut och är som högst i Bottenviken, förutsatt att belastningen är konstant. Men så är det inte, och inte heller här är orsa pg/g färskvikt, muskel >, <, µg/g > < havet

Svårt att klassa miljöstatus

Svårt att klassa miljöstatus Svårt att klassa miljöstatus Elin Boalt & Anders Bignert, Naturhistoriska Riksmuseet Rekommendationer som anger vilka fiskar vi kan äta och hur ofta vi kan äta dem baseras på gränsvärden för halter av

Läs mer

Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön?

Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön? Kan man äta strömming och skarpsill från Östersjön? Aroha Miller, Anders Bignert & Elisabeth Nyberg, Naturhistoriska riksmuseet / Tatiana Cantillana & Marie Aune, Livsmedelsverket Många tycker om att äta

Läs mer

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Miljögifter i biota Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Havsmiljöseminariet 24-25 november 2015 20 lokaler 8 lokaler 3 lokaler

Läs mer

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Helene Ek och Karl Svanberg Länsstyrelsen Östergötland 1 Sammanfattning Tidigare studier har visat att Bråvikens sediment (dvs. bottensubstrat) innehåller

Läs mer

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad 2012-01-04

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad 2012-01-04 Strömming. Foto: Dan Blomkvist Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming Uppdaterad 212-1-4 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar bakgrundsinformation,

Läs mer

Miljögifter klassgränser att diskutera

Miljögifter klassgränser att diskutera Miljögifter klassgränser att diskutera Anders Bignert & Elisabeth Nyberg, Naturhistoriska riksmuseet / Lillemor Asplund, Urs Berger, Ulla Eriksson & Katrin Holmström, Stockholms universitet / Anders Wilander,

Läs mer

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning Miljögifter i fisk Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning Övervakning av miljögifter Marina programmet Sötvattensprogrammet Terrestra programmet? På uppdrag

Läs mer

Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011

Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från Bråviken en jämförelse mellan 2007 och 2011 2012-10-11 Dnr. 50-804/2011 Koncentrationer av metaller och organiska miljögifter i abborre från en jämförelse mellan 2007 och 2011 Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Anders Bignert, Sara Danielsson Rapport

Läs mer

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk Anders Sjölin Toxicon AB Definition Miljögift är ett samlingsnamn för sådana gifter som har en negativ inverkan på miljö

Läs mer

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen Miljögifter i akvatisk miljö Stockholm, 5 november 2014 Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Frågeställningar Hur påverkar storstadsregionen sina

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Miljögiftssituationens utveckling i Östersjön

Miljögiftssituationens utveckling i Östersjön Miljögiftssituationens utveckling i Östersjön Anders Bignert, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Suzanne Faxneld Enh. F. Miljöforskning och Övervakning, Naturhistoriska riksmuseet 1 KSLA 13.11.13 10:45~11:15

Läs mer

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden

Miljögiftsövervakning i Stockholms vattenområden MILJÖFÖRVALTNINGEN ENHETEN FÖR MILJÖANA LYS TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-04 Handläggare: Katrin Holmström Telefon: 08-50828885 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-06-14 p 35 Miljögiftsövervakning

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012

Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och Norrviken 2011/2012 Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsenheten 2012-05-28 Sidan 1 (6) Dnr MBN 2011-001073 Ecos Fiskprovtagning resultat av analyser av kvicksilver och miljögifter i abborre från Edsviken och

Läs mer

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket Risk med fisk Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket - Vad är dioxiner och PCB Agenda - Risker med dioxiner och dioxinlika PCB - Halter i livsmedel - Kostråd och kännedom

Läs mer

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken. mars 2008 NATURVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN KAL. ISSN: Rapport 2008:4 KAL U N HÖGS K O L A N MAR Y T SSN: 1402-6198 Rapport 2008:4 V E R S HÖGSKOLAN KAL MAR Analys av Hg och PCB i abborre från Örserumsviken mars 2008 NATURVETENSKAPLGA NSTTUTONEN Analys av Hg och PCB i abborre

Läs mer

Miljögifter i Östersjön från upptäckt till samhällsreaktion

Miljögifter i Östersjön från upptäckt till samhällsreaktion Miljögifter i Östersjön från upptäckt till samhällsreaktion I över trettio år har miljögifter diskuterats i vårt samhälle. Ofta med hänvisning till allvarliga problem i innanhavet Östersjön. Till en början

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad

Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre Uppdaterad 2010-09-09 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt?

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Lars Förlin, Åke Larsson, Niklas Hanson & Jari Parkkonen, Göteborgs universitet Elisabeth Nyberg, Suzanne Faxneld & Anders Bignert, Naturhistoriska riksmuseet

Läs mer

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? 2012-03-28 Rapport angående uppdrag nr 215 1042, dnr 235-4460-10Mm Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? Maria Wennberg 1 Ingvar Bergdahl 1 1 Yrkes- och miljömedicin, Institutionen

Läs mer

Sammanfattning av rapporten

Sammanfattning av rapporten Sammanfattning av rapporten Evaluation of the contaminant status in sediment and fish in the Bothnian Bay. Titel Omslagsbild: Författare: Kontaktperson: Sammanfattning av rapporten. Evaluation of the contaminant

Läs mer

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194.

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år Projekt X-194. 0-0- Dnr 0-/0 Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten samt dioxiner i fisk i Norrbottens län år 0. Projekt X-. Suzanne Faxneld Rapport nr 0: Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för

Läs mer

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI

Farosymbol för miljöfarliga kemikalier. Källa: KemI Vem vill äta giftig fisk? Maria Ingmar Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Fisk är både gott och nyttigt

Läs mer

Miljögifter i livsmedel intag och halter

Miljögifter i livsmedel intag och halter 2013-09-18 Ren Åker Ren Mat Miljögifter i livsmedel intag och halter Procentuell andel av intaget av miljögifterna dioxin och dioxinlikande PCB från mjölk, ägg och kött respektive fet Östersjöfisk A. Från

Läs mer

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys Miljögifter inom vattenförvaltningen Särskilt förorenande ämnen (SFÄ)

Läs mer

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern MEDDELANDE Datum 2015-01-12 Beteckning Sida 1/3 Enligt sändlista Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern Kompletterande analyser har bekräftat att det förekommer halter av dioxin i sik

Läs mer

Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön

Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön LIVSMEDELSVERKET PRELIMINÄR RISKVÄRDERING 1 (5) Risk- och nyttovärderingsenheten Senior risk- och nyttovärderare 2014-10-07 Dnr 1735/2014 Emma Ankarberg, UV/RÅ Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år Projekt X-198.

Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år Projekt X-198. -0- Dnr 0-/ Koncentrationer av metaller, klorerade och bromerade kolväten, dioxiner samt PFAS i insjöfisk från Dalarnas län år. Projekt X-. Suzanne Faxneld, Sara Danielsson Rapport nr : Naturhistoriska

Läs mer

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen.

HÖGSKOLAN I KAL MAR. Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund. Naturvetenskapliga institutionen. ISSN: 1402-6198 Rapport 2009:1 HÖGSKOLAN I KAL MAR Grundämnen och organiska miljögifter i blåmusslor från odlingar i Kalmarsund April 2009 Jonas Nilsson Naturvetenskapliga institutionen Inledning På uppdrag

Läs mer

Kvicksilver och cesium i matfisk

Kvicksilver och cesium i matfisk Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen

Läs mer

SGU. Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden

SGU. Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden AB Lilla Bommen 6 411 4 GÖTEBORG Tel: [+46] 31 7 82 3 Fax: [+46] 31 7 82 31 http://www.golder.se SGU Miljökvalitet och trender i sediment och biota i Stenungsund och Brofjorden Rapport Slutversion Datum:

Läs mer

Kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel i gädda från sjöar i Botkyrka kommun. Utredningsenheten Miljöövervakning.

Kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel i gädda från sjöar i Botkyrka kommun. Utredningsenheten Miljöövervakning. Botkyrka kommun Miljöförvaltningen Rapport 2003:1 Kvicksilver och bromerade flamskyddsmedel i gädda från sjöar i Botkyrka kommun Sammanställning av provtagningar 2001 2002 Utredningsenheten Miljöövervakning

Läs mer

Riskvärdering av persistenta klorerade och bromerade miljöföroreningar i livsmedel

Riskvärdering av persistenta klorerade och bromerade miljöföroreningar i livsmedel Rapport 9 2007 Riskvärdering av persistenta klorerade och bromerade miljöföroreningar i livsmedel av Emma Ankarberg, Marie Aune, Gabriella Concha, Per Ola Darnerud, Anders Glynn, Sanna Lignell och Anna

Läs mer

Rapport. Klorerade miljögifter i unga gråsälar från Östersjön, 1998-2005. avtal 212 0550 (dnr 721-5713-05Mm)

Rapport. Klorerade miljögifter i unga gråsälar från Östersjön, 1998-2005. avtal 212 0550 (dnr 721-5713-05Mm) Rapport Klorerade miljögifter i unga gråsälar från Östersjön, 1998-2005. avtal 212 0550 (dnr 721-5713-05Mm) 1 Bakgrund Det är välkänt att PCB och DDT och dess metaboliter minskar i Östersjöbiota sedan

Läs mer

Kontroll av läkemedel och otillåtna ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung

Kontroll av läkemedel och otillåtna ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung Kontroll av läkemedel och otillåtna ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung - 2015 Svensk produktion Bakgrund Alla medlemsstater i EU måste genomföra ett årligt riskbaserat kontrollprogram för restsubstanser

Läs mer

Handlingsplanen för en giftfri vardag

Handlingsplanen för en giftfri vardag Handlingsplanen för en giftfri vardag Födda och ofödda barn Varför en handlingsplan för en giftfri vardag? bly bisfenol A kvicksilver kadmium allergiframkallande biocider Högfluorerade kemiska ämnen ämnen

Läs mer

REGLER FÖR AVFALL SOM INNEHÅLLER LÅNGLIVADE ORGANISKA FÖRORENINGAR (POPS)

REGLER FÖR AVFALL SOM INNEHÅLLER LÅNGLIVADE ORGANISKA FÖRORENINGAR (POPS) REGLER FÖR AVFALL SOM INNEHÅLLER LÅNGLIVADE ORGANISKA FÖRORENINGAR (POPS) Temadagar 5 & 7 december 2016 Axel Hullberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-12-19 1 Innehåll Långlivade

Läs mer

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Risk/nytta analys 1992 o 1998

Läs mer

Miljöövervakningsmetod POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover

Miljöövervakningsmetod POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover 1 Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover Författare: Se avsnittet Författare och övriga

Läs mer

Handlingsplan för en giftfri vardag www.kemi.se

Handlingsplan för en giftfri vardag www.kemi.se Handlingsplan för en giftfri vardag Förutsättningar Perioden 2011 2014 25 mnkr per år i 4 år Delredovisningar 2012 och 2013 Slutredovisning 31/12 2014 Förslag på åtgärder 2015 2018 Samarbete med en rad

Läs mer

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9

Metaller i Vallgravsfisk 2011. Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Miljöförvaltningen R 2012:9 ISBN nr: 1401-2448 R 2012:9 Foto: Peter Svenson Metaller i Vallgravsfisk 2011 Ett samarbete mellan Göteborgs Naturhistoriska museum och Göteborgs Stads miljöförvaltning Miljöförvaltningen Karl Johansgatan

Läs mer

Metaller i vallgravsfisk 2013. Miljöförvaltningen R 2014:8. ISBN nr: 1401-2448

Metaller i vallgravsfisk 2013. Miljöförvaltningen R 2014:8. ISBN nr: 1401-2448 ISBN nr: 1401-2448 R 2014:8 Foto: Sofia Pallander Metaller i vallgravsfisk 2013 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se

Läs mer

Kvicksilver i matfisk

Kvicksilver i matfisk Kvicksilver i matfisk Mätkampanj i samarbete med Vattenråden i Norrbotten 2011 Resultatblad 2012-03-20 Det här är ett resultatblad som visar delar av uppföljningen av miljömål och regional miljöövervakning

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg

Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg Miljömedicinsk bedömning av fiskkonsumtion konsumtion från det kontaminerade Välenområdet i Göteborg Lars Barregård Överläkare, professor Göteborg den 9 oktober 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets-

Läs mer

RAPPORT. Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län Nr 2010:8 ISSN

RAPPORT. Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län Nr 2010:8 ISSN RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:8 Halter av metaller och organiska föreningar i avloppsslam från reningsverk i Södermanlands län 1990-2009 Kontaktperson: Sofi Nordfeldt, Länsstyrelsen i Södermanlands län

Läs mer

Resultat från uppföljande undersökningar av PFAS I Kalmar län 2014

Resultat från uppföljande undersökningar av PFAS I Kalmar län 2014 Bakgrund: Resultat från uppföljande undersökningar av PFAS I Kalmar län 2014 I en nationell screening 2013 uppmättes höga halter av PFAS (per- och polyfluoralkyl substanser) i Emåns mynning. I Emsfors

Läs mer

Metaller i vallgravsfisk 2012

Metaller i vallgravsfisk 2012 ISBN nr: 1401-2448 R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo

Läs mer

Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser

Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser SIDAN 1 Föroreningsproblematiken vid marinor, varv och båtuppläggningsplatser Maria Pettersson, Miljöförvaltningen i Stockholm Ca 1 miljon fritidsbåtar i Sverige SIDAN 2 Östersjön Få arter för varje funktion

Läs mer

Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen

Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren. En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen Miljögifter och vattenkvalitet: Mälaren En sammanställning av studier om metaller och organiska ämnen 2000-2015 Fysikaliska aspekter 75% av tillrinningen till de två västligaste bassängerna. Partikelbundna

Läs mer

Giftfri miljö behov av HÄMI-data för miljömålsuppföljning

Giftfri miljö behov av HÄMI-data för miljömålsuppföljning Giftfri miljö behov av HÄMI-data för miljömålsuppföljning Utvärdering av HÄMI i Saltsjöbaden 6 feb 2014 Per Nordmalm, KemI 2014-02-04 Miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö Förekomsten av ämnen i miljön som

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

Kustfisken alltmer påverkad av miljögifter

Kustfisken alltmer påverkad av miljögifter Kustfisken alltmer påverkad av miljögifter Åke Larsson, Lars Förlin, Niklas Hanson & Jari Parkkonen, Göteborgs Universitet / Anders Bignert, Elisabeth Nyberg & Sara Danielsson, Naturhistoriska riksmuseet

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2015:7 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2014

MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT 2015:7 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2014 UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND MILJÖGIFTER I BIOTA ÖVF RAPPORT : -9- ISSN -9 WWW.oresunds-vvf.se FÖRFATTARE: ANDERS SJÖLIN, TOXICON AB FREDRIK LUNDGREN, TOXICON AB SE--9 ROSENHÄLLSVÄGEN 9 S- 9 HÄRSLÖV TEL. -

Läs mer

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv

Läs mer

2011-02-28 Dnr 115/2010. Redovisning av regeringsuppdrag rörande gränsvärden för långlivade miljöföroreningar i fisk från Östersjöområdet

2011-02-28 Dnr 115/2010. Redovisning av regeringsuppdrag rörande gränsvärden för långlivade miljöföroreningar i fisk från Östersjöområdet 1 2011-02-28 Dnr 115/2010 Redovisning av regeringsuppdrag rörande gränsvärden för långlivade miljöföroreningar i fisk från Östersjöområdet 2 Innehållsförteckning Sida Rubrik 2 Innehållsförteckning 4 Sammanfattning

Läs mer

Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 2010 och 2011

Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 2010 och 2011 Institutionen för naturvetenskap Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor In-situ mätning i Oskarshamns hamn 1 och 11 Susanna Andersson Maj 1 ISSN 1-6198 Rapport 1:8 Tungmetaller och miljögifter i blåmusslor

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

Delprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel

Delprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel 1 Dnr 10-1-10 Dnr 115/2010 2010-02-23 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Bakgrund I Livsmedelsverkets, Fiskeriverkets och Naturvårdsverkets regleringsbrev för budgetåret 2009 konstateras att Sveriges

Läs mer

LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren. 1. Förslaget i korthet

LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren. 1. Förslaget i korthet LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren 2014-06-17 Dnr: 470/2014 Saknr: 6.3 Nya regler om utförsel av vissa fiskarter från Östersjöområdet samt upphävande av Livsmedelsverkets

Läs mer

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER i Staffanstorps kommun Titel: Författare: Utgiven av: Tillsynsprojekt om PCB i byggnader Göran Eriksson Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Havet. 158 Miljötillståndet. Havet

Havet. 158 Miljötillståndet. Havet Miljökvalitetsmål Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden

Läs mer

TUNGMETALLER RAKT UT I FARSTAVIKEN INFORMATIONSMÖTE OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER

TUNGMETALLER RAKT UT I FARSTAVIKEN INFORMATIONSMÖTE OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER INFORMATIONSMÖTE TUNGMETALLER OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER RAKT UT I FARSTAVIKEN 15 APRIL, OXSTALLET, ODELBERGS VÄG FARSTA SLOTTSVIKS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING PROGRAM PRESENTATION AV RÖRET, FARSTAVIKEN

Läs mer

Miljögifter i Vänern Vilka ämnen bör vi undersöka och varför?

Miljögifter i Vänern Vilka ämnen bör vi undersöka och varför? Miljögifter i Vänern Vilka ämnen bör vi undersöka och varför? Vänerns vattenvårdsförbund 2004 Rapport nr 34. ISSN 1403-6134 Anna Palm Erik Furusjö Magnus Rahmberg John Sternbeck B1600 November 2004 Organisation/Organization

Läs mer

10/1/2015. Varutillsyn seminarieserie 2015. Översikt. Definition. Camilla Westlund, inspektör Kemikalieinspektionen

10/1/2015. Varutillsyn seminarieserie 2015. Översikt. Definition. Camilla Westlund, inspektör Kemikalieinspektionen Varutillsyn seminarieserie 2015 Camilla Westlund, inspektör Kemikalieinspektionen Översikt Vad är en vara? Hur mycket information finns det för varor jämfört med bekämpningsmedel och kemiska produkter?

Läs mer

Uppföljande undersökningar av PFASs

Uppföljande undersökningar av PFASs PM 1 (6) Miljöenheten Anders Svensson Tel. direkt: 010-2238594 E-post: anders.svensson@lansstyrelsen.se Enl. sändlista Bakgrund: Uppföljande undersökningar av PFASs I en aktuell nationell screening uppmättes

Läs mer

FÖRSLAG TILL INDIKATORER FÖR GIFTFRI MILJÖ

FÖRSLAG TILL INDIKATORER FÖR GIFTFRI MILJÖ FÖRSLAG TILL INDIKATORER FÖR GIFTFRI MILJÖ Juni 2003 Slutrapport SAMMANFATTNING...3 1 INLEDNING...6 2 PROJEKTBESKRIVNING...6 3 INDIKATORER...7 4 FÖRSLAG TILL INDIKATORER FÖR GIFTFRI MILJÖ...8 4.1 Miljökvalitetsmålet

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2007 Nr 134 Nr 134 LANDSKAPSFÖRORDNING om ändring av vattenförordningen för landskapet Åland Utfärdad i Mariehamn den 20 december 2007 Med stöd av vattenlagen (1996:61) för landskapet

Läs mer

Kemikalier i barns vardag

Kemikalier i barns vardag Kemikalier i barns vardag Christina Larsson Kemikalieinspektionen Barn är särskilt känsliga Inte färdigutvecklade Utforskar sin omvärld, biter och suger på saker Nära golvet damm Små kroppar, hög ämnesomsättning

Läs mer

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-04-04 1 Regeringsuppdrag redovisat i sep 2013 Kartläggning av

Läs mer

Miljögifter i abborre längs norra Sveriges kust Projekt X-151

Miljögifter i abborre längs norra Sveriges kust Projekt X-151 2011-03-31 Dnr 50-201/2009 Miljögifter i abborre längs norra Sveriges kust Projekt X-151 Nicklas Gustavsson, Sara Danielsson Rapport nr 9:2010 Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för miljögiftsforskning

Läs mer

Den flamsäkra fisken. - som kan påverka människans fertilitet

Den flamsäkra fisken. - som kan påverka människans fertilitet Den flamsäkra fisken - som kan påverka människans fertilitet Inledning Fisk är en vanlig födokälla för många människor. Samtidigt har det visat sig att fisken kan vara en reservoar för miljögifter som

Läs mer

Regelverk rörande båtbottenfärger

Regelverk rörande båtbottenfärger Miljöförvaltningen Avdelningen för hälsoskydd PM Sida 1 (5) 2017-05-10 Användning av båtbottenfärger som innehåller biocider regleras både genom miljöbalken och EU:s biocidförordning. Dessa lagstiftningar

Läs mer

Fiskundersökning i Flagan (Nysockensjön) och Kroppstadälven 2009

Fiskundersökning i Flagan (Nysockensjön) och Kroppstadälven 2009 Datum: Ärende: 2010-09-10 2006-000274 Fiskundersökning i Flagan (Nysockensjön) och Kroppstadälven 2009 EDA KOMMUN Samhällsbyggnad Miljösektionen Susanna Holmgren 2 Innehållsförteckning Inledning...3 Metodik

Läs mer

Bilaga II, Gränsvärden för främmande ämnen

Bilaga II, Gränsvärden för främmande ämnen 1(1) Bilaga II, Gränsvärden för främmande ämnen Källa, förordning (EU) nr: - 744/2012-277/2012-574/2011 ÅTGÄRDSGRÄNSER FÖR ATT MEDLEMSSTATER SKA INLEDA UNDERSÖKNINGAR Främmande ämne 1. Dioxiner [summan

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012 Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2012 Emilie Feuk Rapport 2013:2 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona oc 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Kvicksilver i gädda 2016

Kvicksilver i gädda 2016 Handläggare Caroline Grotell Tel +46 10 505 54 12 Mobil +46706511419 E-mail caroline.grotell@afconsult.com Datum 10/07/2016 Molkomsjöns Fiskevårdsförening Kvicksilver i gädda 2016 Bild från Molkomsjöns

Läs mer

Vad jag behöver känna till för att använda PRIO. Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand

Vad jag behöver känna till för att använda PRIO. Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand Vad jag behöver känna till för att använda PRIO Erik Gravenfors PRIO-utbildning 2008-04-09 Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand 1 Miljöbalken kapitel

Läs mer

Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde

Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö kommuns havsområde Torsk Sill Skrubbskädda Toxicon rapport 145/98 LANDSKRONA JANUARI 1999 2-19 Sammanfattning En undersökning har utförts inom

Läs mer

Reach och varor Varutillsyn

Reach och varor Varutillsyn Reach och varor Varutillsyn Lena Embertsén Miljöförvaltningen Stockholm Stad Frida Ramström Inspektör Kemikalieinspektionen Dagens presentation Inledning Tillsynsansvar Regler för kemikalier i varor Hur

Läs mer

Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll

Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23-25 414 59 Göteborg 031-61 26 10 www.miljo.goteborg.se Förord Denna vägledning vänder

Läs mer

MILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK

MILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK MILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK 1972 2011 -Polyklorerade dioxiner, furaner och bifenyler Johan Fång 1, Elisabeth Nyberg 2, Anders Bignert 2 & Åke Bergman 1 1 Institutionen för material- och miljökemi,

Läs mer

Farliga ämnen i avfallet

Farliga ämnen i avfallet Farliga ämnen i avfallet - Hur förebygger vi kemikalierisker i avfallet? - Strategier för minskade risker med kemikalier i varor Mona Blomdin Persson Sekretariatet Strategier och styrmedel www.kemi.se

Läs mer

Vad gör Länsstyrelsen?

Vad gör Länsstyrelsen? Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast

Läs mer

Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter

Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter Idag omges vi av fler kemikalier och kemiska ämnen än någonsin. Kemikalierna finns i vardagssaker runt omkring oss i hemmet,

Läs mer

SATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN

SATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN SATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN Miljöövervakningsdagarna 2017 Karl Lilja Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-01 1 Budget Ökning av NVs del

Läs mer

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ Lektionsupplägg: Farliga ämnen i vår vardag Farliga ämnen finns i vår omgivning i textilier, teknikprodukter, livsmedel, kosmetika och rengöringsprodukter. Eleverna får i grupper

Läs mer

Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre

Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre i Gosjön, Redsjösjön och Tansen i Gävleborgs län Rapport 21:11 Trendövervakning av kvicksilver, kadmium och cesium-137 i abborre i Gosjön,

Läs mer

UNDERSÖKNINGAR AV MILJÖGIFTER I SKRUBBSKÄDDA INOM MALMÖ STAD

UNDERSÖKNINGAR AV MILJÖGIFTER I SKRUBBSKÄDDA INOM MALMÖ STAD UNDERSÖKNINGAR AV MILJÖGIFTER I SKRUBBSKÄDDA INOM MALMÖ STAD FLAMSKYDDSMEDEL - PBDE, PERFLUORERADE ÄMNEN FTALATER - DEHP ANTIOXIDANT - BISFENOL A ORGANISKA TENNFÖRENINGAR PCBer KVICKSILVER Rapport 089-07

Läs mer

Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar

Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar Varför en handlingsplan för en giftfri vardag? bly bisfenol A kvicksilver kadmium allergiframkallande biocider högfluorerade kemiska ämnen ämnen

Läs mer

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014 Rapport nr 17/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljöhygieniker Thomas Lundh Kemist Christian

Läs mer

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006

Tungmetaller i mossor. i Landskrona kommun. 1983, 1995 och 2006 Miljöförvaltningen Tungmetaller i mossor i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006 Olle Nordell ekolog Rapport 2007:3 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Figur 1. Provtagningslokaler för mossa i Landskrona

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:554 om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten; SFS 2006:1140 Utkom från trycket den 26 september 2006 Omtryck utfärdad den

Läs mer

Frågor och svar om norsk odlad lax.

Frågor och svar om norsk odlad lax. Frågor och svar om norsk odlad lax. Lax är en av världens mest populära matfiskar. Varje dag serveras 14 miljoner portioner norsk odlad lax över hela jorden. Bara några timmar efter det att laxen tagits

Läs mer