Havet. 158 Miljötillståndet. Havet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Havet. 158 Miljötillståndet. Havet"

Transkript

1 Miljökvalitetsmål Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Sveriges havsområden De större svenska havsområdena utgörs av Bottenviken, Bottenhavet, Egentliga Östersjön, Kattegatt och Skagerrak. Östersjön är ett innanhav med förbindelse till andra havsområden via Öresund och Stora och Lilla Bälten (figur.5). Tillrinningen till Östersjön genom floder och älvar är drygt km /år. Nederbörden tillför ungefär hälften så mycket, men denna mängd uppvägs nästan helt av avdunstningen. Detta innebär att Östersjön på ett år tillförs sötvatten motsvarande,5 % av dess volym. Vatten från Östersjön förs ut som ett bräckt ytvatten genom de danska sunden, medan ett saltare Nordsjövatten förs in som en djupare belägen ström, knappt respektive knappt 5 km /år vardera. Skillnaden i salthalt är stor mellan svenska havsområden. Salthalten är så låg som ett par promille i Bottenvikens ytskikt. I Västerhavet, t.ex. vid Fladen, är den ca i ytvattnet och på 7 m djup (tabell.5). Syrebrist i bottenvattnet I Östersjön finns på ca 7 meters djup ett gränsskikt, en haloklin, mellan ytvattnet och det saltare bottenvattnet. Haloklinen motverkar vattnets omsättning i djupled och hindrar på så sätt syrerikt ytvatten från att tränga ned mot djupet. Under haloklinen råder därför vanligen syrebrist. Syre transporteras till de djupa bassängerna i Östersjön med episodiska saltvattensinflöden från Nordsjön under perioder med hårt väder, vanligen höst och vår. Syrebristen är delvis naturlig på grund av Östersjöns instängda läge och oregelbundna vattenomsättning av djupvatten, men har förvärrats som en följd av eutrofieringen (övergödningen). Vid de djupaste bottnarna finns för det mesta svavelväte. I Kattegatt finns en markant haloklin på ca 5 meters djup. Under den uppkommer numera mer eller mindre utbredd syrebrist varje höst i samband med nedbrytningen av vårens och sommarens algproduktion (figur.5). Också inne vid kusten och i vikar och skärgårdsfjärdar med begränsad vattenomsättning kan syrehalten vid bottnen bli mycket låg. Övergödning Övergödningen nämns ofta som det största miljöproblemet i Egentliga Östersjön och Västerhavet. Den beror på ökad tillförsel av näringsämnena kväve och fosfor. På de flesta håll i Tabell.5 Salthalt, djupförhållanden, yta och volym för de hav som omger Sverige Salinity, depth, surface area and volume of seas surrounding Sweden 5 Område Typisk salthalt Vattendjup Yta Volym (enligt ( ) (m) (km ) (km ) figur yt- botten- störst medel ovan) vatten vatten Källa: Östersjö 9, Naturvårdsverket och S. Fonselius, 996: Västerhavets och Östersjöns oceanografi Lilla Bält Stora Bält Skagerrak Öresund Kattegatt Egentliga Östersjön Figur.5 Syrebrist vid havsbottnen Oxygen depletion in seabed Källa: Monitor, Naturvårdsverket Bottenhavet Bottenviken Syrehalt tidvis < ml/l Syrehalt nästan ständigt < ml/l; bottendöd dessa områden är det kvävet som begränsar tillväxten av alger. Förhållandena kan dock vara annorlunda i t.ex. havsvikar vid vissa tider på året eller i områden där kväverikt flodvatten tillförs. Vissa planktonorganismer kan dessutom själva hämta sitt kväve ur luften. 5 Miljötillståndet

2 Figur.5 Östersjöns avrinningsområde samt indelning i mindre havsområden The Baltic Sea catchment area and its sub-regions Bottenviken Bottenhavet Finska viken Norra Gotlandshavet Skagerrak Västra Gotlandshavet Rigabukten Kattegatt Bälthavet Arkonahavet Bornholmshavet Östra Gotlandshavet Källa: SMHI Miljötillståndet 59

3 Floderna belastar haven mest Tillförseln av fosfor, kväve och organiskt material från Sverige till de omgivande havsområdena visas i tabell.5. Den största delen av de tillförda mängderna består av substanser som transporteras ut med flodernas vattenflöde. De härrör från punktutsläpp uppströms samt markläckage och atmosfärisk deposition. Dessa mängder utgör mellan 75 % (fosfor) och 9 % (kväve) av de totalt tillförda. Övriga källor är direkta utsläpp från kommunala och industriella avloppsreningsverk samt från fiskodlingar vid kusterna. Mängden kväve som tillfördes havet via floderna varierade under perioden mellan ca 5 ton och 5 ton, och fosformängderna varierade mellan drygt ton och 5 9 ton. Näringstransportens variation är till stor del beroende av nederbördsmängderna under olika år. Tabell.5 Vattenburen tillförsel av näringsämnen och organiskt material från Sverige till omgivande hav 9 9, ton/år Waterborne flow of nutrients and organic matter from Sweden to surrounding seas, 9 9, tonnes/year Fosfor Kväve Organiskt material Totalt Därav via Totalt Därav via Totalt Därav via vattendrag vattendrag vattendrag ) Tot-fosfor, organiskt och oorganiskt, ) Tot-kväve, organiskt och oorganiskt ) Osäkra värden (underskattade för punktkällorna) ) BOD 7 definieras som den mängd i vatten löst syre som förbrukas vid biologisk nedbrytning av de organiska ämnena i ett vattenprov under 7 dagar 5) Mätt som TOC (=totalt organiskt kol) Källa: Na 9 SM 96, SCB samt preliminära uppgifter för 99 Näringsämnen Primärproducenterna (alger och högre vegetation) tar i huvudsak hand om kväve och fosfor och för det vidare in i näringskedjan. Kväve och fosfor assimileras mest i löst form (nitrat, ammonium och fosfat). Nitrat- och fosfathalter i ytvattnet redovisas från fyra stationer i figur.5. Under flera decennier, ända fram till slutet av 9-talet, steg näringshalterna markant i både Västerhavet och Egentliga Östersjön. Den främsta orsaken var en snabbt tilltagande näringstillförsel från kringliggande jordbruksområden. Denna eutrofiering av havsvattnet har medfört en betydande ökning av vegetationstillväxt i berörda kust- och havsområden. De senaste åren har vattnets halter av näringsämnen dock stabiliserats eller börjat sjunka igen. Också i Bottenhavet har nitrat- och fosfathalterna ökat, men eftersom halterna här ligger på lägre nivåer är eutrofieringsproblemen inte lika uttalade som i syd- och mellansvenska havsområden. Även uppe i Bottenviken har nitrathalten stigit, medan halten av fosfat som här är det tillväxtbegränsande näringsämnet snarare har sjunkit. Bottenviken är därför det enda havsområde kring Sveriges kuster som inte visar tecken på eutrofiering. Figur.5 Fosfat- och nitrathalter i Västerhavet och Östersjön Phosphate and nitrate concentrations in seas west and east of Sweden, Kattegatt (station Fladen), Fosfathalt Nitrathalt,5,75, Bottenhavet (station SR5) Fosfathalt Nitrathalt,5, , Fosfathalt Nitrathalt,75,5, Fosfathalt Nitrathalt Observera! Olika skalor. Eg. Östersjön (station BY5) Bottenviken (station F9) De halter som återges i diagrammen.5 utgör genomsnitt på 5 m djup för månaderna dec. febr. (i Kattegatt och Egentliga Östersjön) respektive nov. mars (i Bottenhavet och Bottenviken).,5, Källa: Svensk miljöövervakning/baltic monitoring programme (BMP) samt SMHI 6 Miljötillståndet

4 Bottenfauna Bottenfaunan i Gullmarsfjorden Relativt små förändringar har skett under perioden 99 9 med undantag för Gullmarens djuphåla som drabbats av syrebrist. Man har under senare år noterat att bottenfaunan i Gullmarsfjorden troligen påverkas av storskaliga regelbundna svängningar i klimatet. Bottenfaunan i Egentliga Östersjön På en station i innerskärgården i Askö Landsortsområdet (station 6) har östersjömusslan, Macoma balthica, varit dominerande under mitten och slutet av 99-talet (figur.55). Under slutet av 99-talet har även mängden av den föroreningskänsliga sötvattensvitmärlan, Monoporeia affinis, ökat. Totalantalet djur är bara en tredjedel av vad det var under 97-talet. Biomassan har dock mer än fyrdubblats sedan mätningarna startades för 5 år sedan. Östersjömusslan utgör nu mer än 95 % av biomassan. Artsammansättningen har förändrats från vitmärlor till östersjömusslor. På en station i ytterskärgården i området (station 6) hittades år 99 endast arter, det lägsta antalet sedan 9 (figur.55). Östersjömusslan dominerar och följs även här av sötvattensvitmärlan. Ökar gör dock den marina vitmärlan, Pontoporeia femorata. Den totala biomassan på station 6 har tredubblats under de 6 år som undersökningarna pågått och utgörs till 5 % av östersjömussla. Artsammansättningen har Övervakning av bottenfauna De områden i Sverige som har övervakats längst med avseende på mjukbottenfauna inom den nationella miljöövervakningen är Kattegatt (Gullmarsfjorden), västra Egentliga Östersjön (Askö Landsortsområdet) och norra Bottenhavet (Norrbyområdet). Bottenfaunan insamlas under våren och proverna sållas genom mm såll. Materialet redovisas som antal individer/m eller biomassa (gram)/ m. I större delen av Östersjön verkar det sedan 9-talet finnas en trend mot lägre salthalt vilket förutom de syrebristsituationer som då och då uppkommer på djupare bottnar med stor sannolikhet kan påverka faunasammansättningen. Figur.55 Antal individer/m på station 6, m djup, och 6, 5 m djup, i Askös inre respektive yttre skärgårdsområde 97 9 Abundance (individuals/m ) of Macoma balthica, Pontoporeia femorata, Monoporeia affinis and Saduria entomon in Baltic coastal waters, 97 9 Individer/m samtidigt förändrats från de mer produktiva vitmärlorna till den lågproduktiva östersjömusslan. Bottenfaunan i Bottniska viken De två arter som dominerar i hela Bottniska viken (= Botenviken oxh Bottenhavet) är sötvattensvitmärlan, Monoporeia affinis, och ishavsgråsuggan, Saduria entomon. I Bottenhavet tillkommer östersjömusslan, som inte finns i den sötare Bottenviken. I de inre delarna av kustregionen tillkommer även flera sötvattensarter. I Norrbyområdet, där den längsta tidsserien i Bottenhavet finns, har östersjömusslan minskat sedan början av 9-talet. Östersjömusslan lever här på gränsen till sitt utbredningsområde. Den troligaste orsaken till minskningen anses vara den lägre salthalten. Havsborstmasken Marenzellaria viridis upptäcktes i Östersjön 95. Den har kommit från Nordamerika med fartyg. Koloniseringen fortsätter, och i Bottniska viken är ökningen mycket stark i Norrbyområdet. Koloniseringen sker främst i kustregionen och tycks sprida sig med havsströmmar från den finska sidan. Östersjömussla Marin vitmärla Sötvattensvitmärla Ishavsgråsugga Källa: Svensk miljöövervakning/hans Cederwall, Inst. för systemekologi, Stockholms universitet Sälar Sälar kan bli upp till ca år gamla. De är överst i näringskedjan i havet, vilket gör att de kraftigt påverkas av förändringar i den marina miljön. En annan viktig faktor är att fettlösliga miljögifter, t.ex. PCB, ackumuleras i deras vävnader. Runt Sveriges kuster finns tre sälarter: gråsäl, knubbsäl och vikare. Fisk och fiske Många av de ekonomiskt viktiga fiskarterna vandrar över stora områden. För att bibehålla möjligheten att långsiktigt utnyttja fiskbestånden krävs god kunskap om beståndsutvecklingen och också att den sätts i relation till fiskdödlighet och fångster. Samarbetet mellan olika länder sker dels inom Internationella havsforskningsrådet (ICES), dels inom fiskerikommissioner och andra mellanstatliga organ som har ansvar för förvaltningen av de levande resurserna i havet. Vid bestämning av fångstmängder tas numera hänsyn till olika försiktighetsmått (säkra biologiska gränser och tröskelvärden) för att kunna upprätthålla livskraftiga fiskpopulationer. Miljötillståndet 6

5 Figur.56 Frekvens av M , procent Frequency of M7, 97 99, per cent Figur.5 Fetthalt (%) och kondition hos strömming från Landsort och Utlängan 97 9 Fat content (%) and condition of Baltic herring, 97 9 % Källa: Hans Börjeson, Laxforskningsinstitutet Figuren visar ett genomsnitt av dödligheten i alla svenska kompensationsodlingar som använder rom och mjölke från Östersjölax. % fett 7 Landsort 6 5 Utlängan Kondition,,9 Landsort,,7,6,5 Utlängan Kondition hos fisk uttrycks som förhållandet mellan fiskens vikt och längd. M7 Reproduktionsstörningar har noterats hos ett flertal fiskarter som lax, havsöring, lake, torsk, gädda och abborre. De bakomliggande orsakerna är ofta okända och kan vara av lokal karaktär (t.ex. kopplade till utsläpp från pappersmassefabriker). Hos lax uppmärksammades de första symptomen på reproduktionsstörningar år 97 i form av ökad dödlighet hos gulesäckslarver från vissa laxhonor i odling. Sjukdomen benämndes M7 ( Miljöfaktor 97 ). Dödligheten har varierat mellan åren och var som högst under mitten av 99-talet (5 95 % dödlighet i många odlingar). Den nedgång i dödlighet som skett under bröts åter 999, då dödligheten ökade till % (figur.56). Man vet nu att M7 orsakas av brist på vitamin B och troligen är relaterad till laxens födoval i Östersjön. I ungefär en tredjedel av kompensationsodlingarna tillsätts vitamin B för att förebygga symptomen. Genom effektiva fiskeregleringar har man lyckats skapa möjligheter för den naturreproducerande laxen att återhämta sig. Miljögifter Inom det marina övervakningprogrammet för miljögifter i biologiskt material samlas fisk, blåmussla och sillgrissleägg årligen in på lokaler längs svenska kusten (figur.57). Organiska miljögifter ansamlas framför allt i fettrika vävna- Figur.57 Insamlingslokaler för miljögiftsanalys i marin biota Monitoring stations for environmental toxin analysis in marine biota Väderöarna Fladen Harufjärden Holmöarna Ängskärsklubb Landsort Kvädöfjärden St.Karlsö SE Gotland Utlängan/ Karlskrona der, medan metaller binds till proteinföreningar. Försämrad kondition hos fisk En trend mot försämrad kondition har observerats i strömming vid Harufjärden, Landsort och Utlängan. Hos strömming fångad på våren vid Ängskärsklubb är trenden motsatt. Även fetthalten avspeglar det allmänna tillståndet. I figur.5 visas kondition och fetthalt hos strömming. Extremt låga fetthalter på grund av dålig tillgång på föda kan leda till att halten av miljögifter mätt på fettviktsbasis ökar. Minskande fetthalter i strömmingsmuskel observeras vid Landsort, Utlängan och Fladen. Fettprocenten i strömmingsmuskel från Egentliga Östersjön i början av oktober är så låg att den liknar den i strömming som just lekt. Orsaken till minskningen är okänd men två hypoteser kan föras fram: A) Näringsbrist p.g.a. konkurrens med skarpsillen, vars bestånd ökat under 9-talet. Mot denna hypotes talar att det knappt finns någon skarpsill i norra Bottniska viken. B) De senaste årens höga vattentemperaturer. Metallhalter Vid Harufjärden har halten av kadmium i strömming inte förändrats. I strömmingslever från Ängskärsklubb kan en signifikant ökning av kadmiumhalten observeras, liksom i prover från Egentliga Östersjön. De högsta halterna har uppmätts vid Landsort (figur.59). Kadmiumhalten i blåmussla är ca fem gånger högre i Östersjön än vad som föreslagits som bakgrundsnivå för Nordsjön. 6 Miljötillståndet

6 Figur.59 Kadmiumhalt (µg/g torrvikt) i strömmingslever från Landsort och Fladen 9 9 Concentrations of cadmium in liver of Baltic herring, 9 9 µg/g,,5 Kadmium Med 99 års analys visar sig blyhalten minska signifikant i materialet från Harufjärden, Ängskärsklubb, Landsort och Karlskrona. Halten i strömmingslever från Harufjärden 99 var under, µg/g (torrvikt). Minskningen förklaras av att användningen av blyad bensin minskat. Sett över de senaste tio åren har koncentrationerna av zink i strömmingsmaterialet från de undersökta lokalerna inte förändrats. För zink i lever är värdet 9 µg/g (torrvikt). Kopparhalten har ökat svagt vid Ängskärsklubb, Landsort och Utlängan, och ligger på ca µg/g. Kvicksilverhalten ligger kvar på en låg nivå i strömmingsmuskel från Harufjärden. Däremot konstateras en avsevärd förhöjning av halten i materialet från Ängskärsklubb de två senaste åren. Halten på denna lokal har varierat påtagligt under hela den studerade tiden, 9 99, men observationer under mitten av 99-talet har legat lika lågt som i strömmingsmaterial från andra lokaler ca ng/g. Halterna 997 och 99 var så höga att de ligger i nivå med observationerna runt 9 ng/g under början av 9-talet. Detta motiverar särskild uppmärksamhet i området. Halterna ligger dock långt under den nivå som föranleder särskilda kostrekommendationer. Figur.6 Halt av alfa-hch i strömmingsmuskel (µg/g fett) från Landsort och Fladen 97 9 Concentrations of alfa-hch in muscle of Baltic herring, 97 9 µg/g,,,,5 Landsort,,,6,5 Fladen,, Fladen,5, , Landsort alfa-hch PCB, HCH och HCB Halterna av hexaklorcyklohexan (HCH) och hexaklorcyklobensen (HCB) minskar med % per år i fisk, blåmussla och sillgrissleägg vid alla platser som studerats (figur.6). Halterna ligger i dag under dem som visats ha toxiska eller letala effekter. Efter att halten av polyklorerade bifenyler (PCB) minskat i sill/strömming från Östersjön under mer än år finns under senare år tecken på att minskningen upphört i Egentliga Östersjön (figur.6). De stora mellanårsvariationerna gör dock tolkningen osäker, liksom det faktum att fisken samtidigt blivit allt magrare. I Bottniska viken och på svenska västkusten fortsätter PCB-halten dock att minska. Bromerade flamskyddsmedel Halten av polybromerade difenyletrar (PBDE) har mätts i sillgrissleägg insamlade vid Stora Karlsö åren I figur.6 visas haltförändringarna över tid för en av dessa (BDE7). Fram till mitten/slutet av 9-talet ökade halterna, men började sedan minska. Anledningen till detta är okänd, men skulle kunna vara att tidigare utsläpp vid produktion/användning av PBDE i norra Europa har minskat eller upphört. Figur.6 Halt av PCB i strömmingsmuskel (µg/g fett) från Landsort och Fladen 9 9 Concentrations of PCB in muscle of Baltic herring, 9 9 µg/g fett,,5 Landsort,,5,,5 Fladen Figur.6 BDE7 i sillgrissleägg (ng/g fett) från Stora Karlsö BDE7 in guillemot eggs (ng/g lipid weight), ng/g 6 BDE Källa: Svensk miljöövervakning/itm PCB År 976, 99 och avser artimetiskt medelvärde för ägg från individer Övriga år avser sammanslagning av samma mängd ägginnehåll från individer. Miljötillståndet 6

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001 Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 21 Under 21 genomförde Högskolan i Kalmar, SMHI och TOXICON i Landskrona den samordnade kustkontrollen

Läs mer

Östersjön ett hotat innanhav

Östersjön ett hotat innanhav Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV

Läs mer

Övervakning av mjukbottenfauna

Övervakning av mjukbottenfauna Övervakning av mjukbottenfauna Havsmiljöseminariet 2013 Jonas Gunnarsson, Caroline Raymond och Ola Svensson (SU) Jan Albertsson (UMF) Stefan Agrenius (GU) Upplägg av presentationen Bakgrund Statusbedömning

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 214-2-12 Dnr: S/Gbg-214-16 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 214-2-3-214-2-12

Läs mer

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Fisk från Mälaren - bra mat Gädda, gös och abborre från 6 fjärdar i Mälaren undersöktes under 2001. Provtagningsstationen Östra Mälaren ligger i Ulvsundasjön nära de centrala

Läs mer

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 054-14 79 97 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 211 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roland Thulin Tel: 36-1 5 E-post: roland.thulin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM

Miljögifter i biota. Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert. Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Miljögifter i biota Suzanne Faxneld, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Anders Bignert Enheten för miljöforskning och övervakning, NRM Havsmiljöseminariet 24-25 november 2015 20 lokaler 8 lokaler 3 lokaler

Läs mer

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten

Läs mer

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se

Tel: 036-10 50 00 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se. Tel: 073-633 83 60 E-post: ann-charlotte.carlsson@alcontrol.se VÄTTERNS TILLFLÖDEN INOM JÖNKÖPINGS LÄN 213 Uppdragsgivare: Kontaktperson: Jönköpings kommun Roger Rohdin Tel: 36-1 5 E-post: roger.rhodin@jonkoping.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön Lars Andersson & Martin Hansson, SMHI Under -talet har det ofta rapporterats om att rekordstora delar av Egentliga Östersjöns djupområden är helt syrefria

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga. KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från

Läs mer

Släketäkt gynnar gäddlek

Släketäkt gynnar gäddlek Släketäkt gynnar gäddlek LOVA-projekt Ett försök att förbättra lekmiljön för gädda Vattenrådet Snoderån Gotland 1 978-91-980886-2-5 2 Förord I miljösammanhang har myndigheter och experter under flera pår

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07

Läs mer

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? 2012-03-28 Rapport angående uppdrag nr 215 1042, dnr 235-4460-10Mm Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? Maria Wennberg 1 Ingvar Bergdahl 1 1 Yrkes- och miljömedicin, Institutionen

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

havets barnkammare och skafferi

havets barnkammare och skafferi B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och

Läs mer

Laulukarhakanoja Valkeajoki Kivivuopionoja Laurinoja dagbrott Kuervaara dagbrott

Laulukarhakanoja Valkeajoki Kivivuopionoja Laurinoja dagbrott Kuervaara dagbrott Laulukarhakanoja Vattnet i Laulukarhakanoja innehåller mera humus och det är svagt surt. Buffertkapaciteten mot försurning är i genomsnitt god (alkalinitet 0,13 mmol/l). Under vårflödestiden sjunker buffertkapaciteten

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten

Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten Rekrytering av fastsittande växter och djur på farledernas prickar och bojar längs svenska Östersjökusten av Hans Kautsky och Susanne Qvarfordt Systemekologiska Institutionen Stockholms Universitet 9 Stockholm

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Rönne å vattenkontroll 2009

Rönne å vattenkontroll 2009 Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR

Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR Lösning för syrefattiga bottnar SYREPUMPAR En kan inte göra allt, alla måste göra någonting Arbete av: Linda Holmgren Rylander, Gemini Rebecca Jansson, Lynx Claudia Viinikka, Lynx 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Hur påverkar klimatförändringar oss?

Hur påverkar klimatförändringar oss? Hur påverkar klimatförändringar oss? Forskningsmiljö ECOCHANGE: Östersjöns ekosystemdynamik i ett klimatförändringsperspektiv Umeå Universitet (UmU) Linneuniversitetet i Kalmar (LnU) finansierat via FORMAS

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer

Tungmetallbestämning i gräskulturer 1(14) Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2013 Hilde Herrlund Miljöinspektör Rapport 2014:1 Januari 2014 2(14) Sammanfattning I jämförelse med 2012 skedde en ökning av tungmetallhalten

Läs mer

Trofiska kaskader i planktonsamhället

Trofiska kaskader i planktonsamhället Trofiska kaskader i planktonsamhället Peter Tiselius, Göteborgs universitet Uppfattningen att utsläpp av näringsämnen har en avgörande betydelse för produktionen av växtplankton behöver revideras. Analyser

Läs mer

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Malin Hemmingsson 12-05-21 Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald

Läs mer

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se)

Formas, Box 1206, 111 82 Stockholm (www.formas.se) Forskningsrådet Formas är en statlig myndighet som stödjer grundforskning och behovsstyrd forskning med höga krav på vetenskaplig kvalitet och relevans för berörda samhällssektorer. Det övergripande syftet

Läs mer

Delprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel

Delprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel 1 Dnr 10-1-10 Dnr 115/2010 2010-02-23 Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Bakgrund I Livsmedelsverkets, Fiskeriverkets och Naturvårdsverkets regleringsbrev för budgetåret 2009 konstateras att Sveriges

Läs mer

Gifter från båtverksamhet

Gifter från båtverksamhet Gifter från båtverksamhet Dagens kunskap, möjligheter till åtgärder? Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Britta.eklund@itm.su.se Problemet Vem/vilka är

Läs mer

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad 2012-01-04

Strömming. Foto: Dan Blomkvist. Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming. Uppdaterad 2012-01-04 Strömming. Foto: Dan Blomkvist Organiska miljögifter och kvicksilver i strömming Uppdaterad 212-1-4 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar bakgrundsinformation,

Läs mer

Svenska Björn SE0110124

Svenska Björn SE0110124 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund

Läs mer

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg. Maren Maren tillhör Törnerumsbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 22 km S om Hultsfred på en höjd av 92,3 m.ö.h. Det är en näringsfattig till måttligt näringsrik, något

Läs mer

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt?

Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Fokus Kvädöfjärden: Varför mår kustfisken dåligt? Lars Förlin, Åke Larsson, Niklas Hanson & Jari Parkkonen, Göteborgs universitet Elisabeth Nyberg, Suzanne Faxneld & Anders Bignert, Naturhistoriska riksmuseet

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa

MOTALA STRÖM 2004 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd och bedömningsgrunder för vattenkemi samt metall i vattenmossa 101 Olika variablers innebörd Från och med undersökningsåret 1999 tilllämpas Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas

Läs mer

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Gemensamt ansvar Östersjön Finlands jord- och skogsbruksproducenter Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.f. Östersjön......

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan

Läs mer

Aktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN

Aktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN Aktivitetspaket för besökare i UTSTÄLLNINGEN OM FINSKA VIKEN Detta aktivitetspaket är en del av utställningen om Finska vikens år. Aktivitetspaketets syfte är att uppmuntra besökarna att närmare bekanta

Läs mer

Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister

Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet. Bra verktyg trots brister miljögifter och deras effekter Miljögifter i biota Elisabeth Nyberg, Anders Bignert & Suzanne Faxneld, Naturhistoriska riksmuseet miljö Fokus på dioxiner och flamskyddsmedel Årets rapportering av tillståndet

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Vetenskaplig rapport MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN Lst dnr.: 622 3541 07 FiV dnr.: 031 0790 07 Odd Lindahl Vetenskapsakademien, Kristineberg 566, 450 34 Fiskebäckskil Syfte och sammanfattande beskrivning av

Läs mer

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern

Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern MEDDELANDE Datum 2015-01-12 Beteckning Sida 1/3 Enligt sändlista Angående dioxinhalter i sik fångad i Vättern och Vänern Kompletterande analyser har bekräftat att det förekommer halter av dioxin i sik

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Vad händer med Storsjön?

Vad händer med Storsjön? Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera

Läs mer

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag

Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Trendstationer i vattendrag visar hur miljön förändras Sveriges trendvattendrag är vattendrag där bottenfauna, kiselalger, fisk och vattenkemi

Läs mer

Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten

Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten Ulf Larsson 1 och Lars Andersson 1 Institutionen för systemekologi och SMF, Stockholms universitet Oceanografiska laboratoriet, SMHI

Läs mer

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2005-12-05 Dnr: Mg 2005-265 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar

Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Undersökning av miljögifter i Bråvikens abborrar Helene Ek och Karl Svanberg Länsstyrelsen Östergötland 1 Sammanfattning Tidigare studier har visat att Bråvikens sediment (dvs. bottensubstrat) innehåller

Läs mer

MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund

MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund MÖRRUMSÅN 2009 Mörrumsåns vattenvårdsförbund ALcontrol AB 2010-05-12 Kund Foto på framsidan Projektledare Kvalitetsgranskning av rapport Kontaktperson Projektledare Kontaktperson Mörrumsåns vattenvårdsförbund

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

INNEHÅLL SAMMANFATTNING. 1 ÅRSREDOGÖRELSE.. 12 BAKGRUND 14 AVRINNINGSOMRÅDET.. 16 METODIK 17

INNEHÅLL SAMMANFATTNING. 1 ÅRSREDOGÖRELSE.. 12 BAKGRUND 14 AVRINNINGSOMRÅDET.. 16 METODIK 17 Ljusnan strax uppströms Ljusdal Foto: Ljusnan-Voxnans Vattenvårdsförbund LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND 28 INNEHÅLL SAMMANFATTNING. 1 ÅRSREDOGÖRELSE.. 12 BAKGRUND 14 AVRINNINGSOMRÅDET.. 16 METODIK

Läs mer

Metaller i vallgravsfisk 2012

Metaller i vallgravsfisk 2012 ISBN nr: 1401-2448 R 2013:4 Foto: Klara Eklund Metaller i vallgravsfisk 2012 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Årsrapport 2011 Svealands kustvattenvårdsförbund

Årsrapport 2011 Svealands kustvattenvårdsförbund 214 NYTT: Syrefattigt djupvatten i skärgården Tillståndet längs kusten Fokus på åtgärder och åtgärdsområden Värdefulla miljöer behöver bättre skydd Medlemspresentation: Viking Line Svealandskusten Årsrapport

Läs mer

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt.

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Vatten Mål och riktlinjer Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Strandområden av betydelse för bad och rekreation ska långsiktigt skyddas från

Läs mer

Helsingborgs Stad Region Skåne Rååns Vattendragsförbund. Peter Göransson Magnus Karlsson Anders Tengberg

Helsingborgs Stad Region Skåne Rååns Vattendragsförbund. Peter Göransson Magnus Karlsson Anders Tengberg Helsingborgs kustkontrollprogram Helsingborgs Stad Region Skåne Rååns Vattendragsförbund Peter Göransson Magnus Karlsson Anders Tengberg Titel: Utgiven av: Författare: Särskild granskning: Foto: Illustrationer:

Läs mer

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 1(8) Tekniska nämnden Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 Ärendet Den 1 november 2014 till den 30 april 2015 genomförs samråd kring förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer

Läs mer

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön) Larsmo-Öjasjön Uppgifterna om fiskfångsterna i Larsmo-Öjasjön presenteras nedan och baserar sig på fiskeområdets insamlade statistik från medlemsorganisationerna samt på utförda fiskeriundersökningar.

Läs mer

129 människor drunknade 2013

129 människor drunknade 2013 ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER FIN SOMMAR - MÅNGA BADOLYCKOR 129 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 129 personer omkommit i drunkningsolyckor

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken

Läs mer

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka

Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan. Uppföljning av vattenkvaliteten. Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka sida 1 (5) Olli-Matti Kärnä: Arbetsplan Svensk översättning (O-M K): Ola Österbacka Uppföljning av vattenkvaliteten Uppföljningen av vattenkvaliteten koncentreras till fem punkter i Iskmo sund och Skatasund

Läs mer

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona

Mätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar

Läs mer

Miljöövervakningsmetod POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover

Miljöövervakningsmetod POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover 1 Programområde: Hälsorelaterad miljöövervakning POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover Författare: Se avsnittet Författare och övriga

Läs mer

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts

Läs mer

Tillsyn av båtklubbar 2014

Tillsyn av båtklubbar 2014 Sida 1 (7) Bild: Blästring av båtbottenfärg med kolsyreis Tillsyn av båtklubbar 2014 stockholm.se Tillsyn av båtklubbar 2014 Dnr: Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Pendar Behnood Sida 2 (7) Bakgrund

Läs mer

Forum Östersjön HELCOM 130629

Forum Östersjön HELCOM 130629 Forum Östersjön HELCOM 130629 Stefan Berggren - enhetschef M-deps Naturmiljöenhet stefan.berggren@regeringskansliet.se Ministermöte i Köpenhamn Ministermöte 3 oktober 2013 (var 3:e år) Baltic sea action

Läs mer

Komplexa samband på bottnarna

Komplexa samband på bottnarna Komplexa samband på bottnarna Hans Kautsky, Stockholms universitet / Stefan Tobiasson, Linnéuniversitetet / Jan Karlsson, Göteborgs universitet Samspelet mellan havets djur och växter är komplext. Djurpopulationernas

Läs mer

Miljögiftssituationens utveckling i Östersjön

Miljögiftssituationens utveckling i Östersjön Miljögiftssituationens utveckling i Östersjön Anders Bignert, Elisabeth Nyberg, Sara Danielsson, Suzanne Faxneld Enh. F. Miljöforskning och Övervakning, Naturhistoriska riksmuseet 1 KSLA 13.11.13 10:45~11:15

Läs mer

HÖGSKOLAN I KALMAR. Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten NATURVETENSKAP.

HÖGSKOLAN I KALMAR. Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten NATURVETENSKAP. ISSN: 1-198 Rapport 1: HÖGSKOLAN I KALMAR Blekingekustens Vattenvårdsförbund och Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten Årsrapport Stefan Tobiasson Fredrik Lundgren TOXICON Anders Sjölin TOXICON Kjell

Läs mer

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl Viking Bengtsson, Yrkesfiskarna och Lars-Göran Pärlklint, Ekoll AB, 2015 På uppdrag av Fiskeområde Halland Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Ålgräsängar...

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2533 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) Insatser för Östersjön Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Örjan Bäck Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1--3 Dnr: S/Gbg-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1-- - 1--9 Undersökningsområde:

Läs mer

Nyttjande av marina resurser och skyddet av havets naturvärden en motsättning

Nyttjande av marina resurser och skyddet av havets naturvärden en motsättning Nyttjande av marina resurser och skyddet av havets naturvärden en motsättning Intressen och politikområden till havs Sjöfart och transportpolitik Fiske och fiskeripolitik Försvar och försvarspolitik Industri

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12) Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad

Läs mer

Vision. Beskrivning av det geografiska området. Programförslag 1998-02-04

Vision. Beskrivning av det geografiska området. Programförslag 1998-02-04 Östersjön Programförslag 1998-02-04 Vision En östersjöregion där naturen är bevarad och återskapad och där alla naturliga resurser används långsiktigt till fördel för allt levande - inklusive människan.

Läs mer