Fortsatt anpassning av övervakning

Transkript

1 Fortsatt anpassning av övervakning - som följd av tillämpning av EU-gemensam lagstiftning Ann-Karin Thorén Havs- och vattenmiljöenheten

2 Granskning av MS förvaltningsplaner och (åtgärdsprogram) EU-kom ber om förtydliganden 2011 EU kom ger Sverige möjlighet att ge respons på granskning 2012 Sverige ska lämna skriftliga svar på EU kom frågor aug 2013 Bilateralt samtal 6/11 då vi får muntligt förklara hur vi tolkat och valt att tillämpa EU-direktivet Konferens Vattenförvaltningen i skogen, Umeå 22-23/ Ann-Karin Thorén, Havs- och vattenmiljöenheten 2

3 Resultat av bilaterala samtal Den svenska övervakningen måste förändras för att statusklassning, analys av betydande påverkan, utformning av åtgärder, uppföljning av åtgärder ska kunna utföras med tillfredsställande säkerhet Alla vattenförekomster kan inte övervakas, men alla ska statusbedömas (artikel 4, 8 och bilaga V) Övervakningen ska vara representativ för de (grupper av) olika typer av vatten som finns i vattendistrikten (artikel 5, 8 och bilaga II) Övervakningen ska följa den betydande påverkan som konstaterats i påverkansanalys (artikel 5 och bilaga II) Hög God Måttlig Otillfredsställande Dålig Konferens Vattenförvaltningen i skogen, Umeå 22-23/ Ann-Karin Thorén, Havs- och vattenmiljöenheten 3

4 Resultat av bilaterala samtal Sverige (Miljödepartementet) ska återkomma med svar på (inom 3 mån): Med vad, hur och när kommer den svenska övervakningen anpassas efter WFD? Redovisa vem som har bemyndigande att förändra utformningen av övervakningen, nationell, regional, kommunal (råvatten) och UP/PP (SRK) Konferens Vattenförvaltningen i skogen, Umeå 22-23/ Ann-Karin Thorén, Havs- och vattenmiljöenheten 4

5 Vad gör HaV? Påbörjat arbete med: Beskriva vad kommer att ändras inom nuvarande revision av övervakning Vad kan ändras mer långsiktigt, behov av förändringar i lagstiftning eller finansiering Konferens Vattenförvaltningen i skogen, Umeå 22-23/ Ann-Karin Thorén, Havs- och vattenmiljöenheten 5

6 Vad gör HaV? Översyn av de handböcker som styr utformning av övervakning Samordnar VM5 Initierar och följer projekt, t ex översyn av vattentypsindelning, utvärdering av pågående övervakning Planerar projekt för statistiska beräkningar för att optimera övervakning Konferens Vattenförvaltningen i skogen, Umeå 22-23/ Ann-Karin Thorén, Havs- och vattenmiljöenheten 6

7 Indelning i vattentyper ger möjlighet att optimera övervakning Konferens Vattenförvaltningen i skogen, Umeå 22-23/ Ann-Karin Thorén, Havs- och vattenmiljöenheten 7

8 Betydelse av indelning i vattentyper By size Perch Hg, reference lakes, all data length < 26 cm, weigth < 250 g N Min Md Large lakes 260 0,04 0,19 Other lakes 448 0,03 0,31 By humus content Low humic (Pt<30) 238 0,04 0,17 Humic (Pt 30-90) 155 0,03 0,23 Dystrophic (Pt >90) 233 0,05 0,37 Total 638 0,03 0,26 Lappland 44 0,03 0,20

9 Kvicksilver NMÖ Abborre, gädda, röding Årliga mätningar Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 9

10 Spatial variation Högsta koncentrationer: Lilla Öresjön (419 ng/g vv) Brännträsket (417 ng/g vv) Lägst koncentration: Krageholmssjön (42 ng/g vv) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 10

11 Slutsatser övervakning Hg inom NMÖ Stor variation i konc. mellan art & plats Signifikant minskande halter: Röding Abiskojaure (sedan 70-t) Abborre Skärgölen & Hjärtsjön (senaste 10 år) Nedåtgående trend i majoritet av tidsserierna för abborre indikerar en nedåtgående trend? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 11

12 Large predatory fish exceed limit for consumption Fish Hg in Scandinavia mg/kg Predatory Non predatory

13 The new EU proposed-limit for mercury concentration in fish for human consumption of 20 ng/g wet weight within the EU Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 13

14 God vattenförvaltning ger levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla 14