Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa"

Transkript

1 Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var att undersöka medlemmarnas attityder och kunskaper om mat och hälsa inför de gemensamma föreläsningar på temat förvirrande hälsobudskap som går av stapeln i mitten av september Resultatet presenteras för alla föreningar gemensamt, eftersom det inte är så många anmälda ännu från Konsumentföreningarna Norrort och Väst. Fakta om Medlemspanelen Antal anmälda som är medlemmar i Konsumentföreningen Stockholm: 467 Antal anmälda som är medlemmar i Konsumentföreningen Norrort: 10 Antal anmälda som är medlemmar i Konsumentföreningen Väst: 32 Totalt antal anmälda till Medlemspanelen: 509 Svarssnitt: 275 personer/fråga. Anledningen till att det blir ett snittvärde är att alla inte genomfört hela undersökningen. Svarsfrekvens: 54 % Antal svarande per förening samt antal kvinnor och män som har svarat: Samtliga föreningar: 283 svarande, varav 219 kvinnor och 64 män. Konsumentföreningen Stockholm: 256 svarande, varav 206 kvinnor och 50 män. Konsumentföreningen Norrort: 8 svarande, varav 5 kvinnor och 3 män. Konsumentföreningen Väst: 19 svarande, varav 8 kvinnor och 11 män. Åldersfördelning bland de svarande år: 10 % av totalt antal svarande år: 13 % år: 21 % år: 25 % år: 19 % - - Flest svarande har åldersgruppen Kvinnor 51-60, följt av Kvinnor Men, om man slår ihop åldersgrupperna Kvinnor år och Kvinnor år, så har den gruppen näst flest svarande, d vs fler än Kvinnor Bland männen är det framförallt Män samt Män som har svarat.

2 Resultat En majoritet - 84 % - av de svarande tänker ofta eller alltid på vad de ska äta för att behålla hälsan. Av dem är det 60 % som gör det ofta och 24 % som alltid gör det. 15 % gör det ibland. Endast 1 % gör det aldrig. Fråga 1. Tänker du på vad du ska äta för att behålla hälsan? De flesta, 68 % tänker också ofta eller alltid på vad de ska äta för att hålla vikten. 54 % gör det ofta och 14 % gör det alltid. 28 % gör det ibland. Endast 5 % gör det aldrig. Fråga 2. Tänker du på vad du ska äta för att behålla vikten? De svarande fick sedan skriva med egna ord vad de anser är viktigast att tänka på för att behålla hälsan och vikten. Överensstämmelsen är stor mellan de svarande. De flesta framhåller motion,

3 att äta en balanserad kost med mycket frukt och grönt och att undvika för mycket fett och socker. Några tar också upp att man ska vara försiktig med salt eller tillsatser och färgämnen av olika slag. Flera skriver också att de försöker att äta vegetariskt eller att de i möjligaste mån väljer KRAV-märkta eller andra ekologiska produkter. Att undvika tobak och alkohol dyker också upp bland svaren. Några nämner ingrediensförteckningen för att få vägledning i vad produkterna innehåller. Men, flera framhåller också vikten av att ha roligt, njuta av livet och inte jobba för mycket. Då och då måste man sätta lite guldkant på tillvaron och unna sig något mer onyttigt. Därefter fick de svarande lista vilka sjukdomar som de förknippar mest med övervikt. Var och en fick ange så många alternativ som man önskade. Hjärt- och kärlsjukdomar är det som flest förknippar med övervikt, tätt följt av diabetes. Dessa två skiljer sig markant från de andra alternativen. På tredje plats kommer magproblem. Sedan följer stroke/slaganfall, depressioner och vissa cancerformer. Däremot är det mycket få som förknippar migrän och tandlossning med övervikt. Fråga 4. Vilka av följande sjukdomar förknippar du med övervikt? Du får kryssa i flera alternativ.

4 Undersökningen visar också att det är några informationskällor som betraktas som mer förtroendeingivande än andra. Apoteket, dietister, sjukvården och myndigheter som t.ex. Livsmedelsverket är de som markant skiljer ut sig från de andra alternativen och som man har mest förtroende för när det gäller information om mat och hälsa. På femte plats kommer böcker. Andra som har nämnts är Viktväktarna och hälsotidningar. Bara några få nämner livsmedelsbutiker eller livsmedelsindustrin. Ingen nämner kvällstidningar bland de fem som man har mest förtroende för. Fråga 5. Ange de FEM informationskällor som du har mest förtroende för när det gäller information om mat och hälsa. Under det senaste året har socker- och stärkelserik mat debatterats mycket. Undersökningen visar att en klar majoritet, 80 % har hört råd både om att äta mindre sockerrik och stärkelserik mat. 14 % har enbart hört råd om att äta mindre sockerrik mat och 2 % har enbart hört råd om att äta mindre stärkelserik mat. 2,5 % har inte hört några råd alls.

5 Fråga 6. Den senaste tiden har det i tidningar, radio och TV funnits råd om att man ska äta mindre stärkelserik mat om man vill behålla vikten, t.ex. mindre pasta, ris, vitt bröd och potatis. Har du sett eller hört de råden under det senaste halvåret? Det har även funnits råd om att man ska äta mindre sockerrik mat om man vill behålla vikten, dvs. färre snabba kolhydrater som t.ex. sockrade frukostflingor, läsk och sötad yoghurt. Har du sett eller hört de råden under det senaste halvåret? Trots att många har hört råden om att äta mindre sockerrik och mindre stärkelserik mat, så fortsätter hälften att äta som förut. 30 % äter mindre sockerrik mat och 19 % äter mindre av både socker- och stärkelserik mat. Endast 1 % äter mindre stärkelserik mat. Men, ett antal påpekar också i undersökningens sista fråga att de inte ändrat sina kostvanor, eftersom de redan är inne på dessa tankar, de redan äter en balanserad kost eller är diabetiker som dagligen måste tänka på hur maten är sammansatt. Fråga 7. Har råden om att äta mindre sockerrik och mindre stärkelserik mat påverkat dina kostvanor?

6 Tallriken är indelad i fyra delar. 1/4 kött, 1/4 pasta, ris eller potatis, 1/4 grönsaker, 1/4 bröd. Halva tallriken fylls med kött eller fisk. Halva med potatis, pasta eller grönsaker. Vet inte. Tallriken är indelad i tre delar. En del fylls med potatis, ris eller pasta samt bröd. En lika stor del består av grönsaker, rotfrukter och frukt. Den minsta delen är avsedd för kött, fisk, ägg eller baljväxter. Fråga 8. Tallriksmodellen är ett hjälpmedel för att äta en bra och balanserad kost. Vad innebär tallriksmodellen? Tallriksmodellen har använts under lång tid som ett hjälpmedel för hur man ska komponera ihop sin måltid. 88 % av de svarande känner till den rätta sammansättningen av tallriksmodellen, d v s att tallriken är indelad i tre delar. En del fylls med potatis, ris eller pasta samt bröd. En lika stor del består av grönsaker, rotfrukter och frukt. Den minsta delen är avsedd för kött, fisk, ägg eller baljväxter. De senaste åren har marknadsföring riktad till barn ökat markant och vi valde därför att ställa en fråga kring detta. En majoritet, 76 %, anser att det ska vara reklamfritt kring barn. 20 % anser att det är OK, men endast för mat som är bra för barnens hälsa. 2 % anser att det är helt OK med marknadsföring riktad till barn.

7 Fråga 9. Alltfler livsmedel marknadsförs med tecknade roliga gubbar på förpackningarna eller med någon liten leksak eller tatuering för att attrahera barn och barnfamiljer. Många av dessa livsmedel är söta och feta. Tycker du att livsmedel ska marknadsföras till barn på detta sätt?

8 Livsmedelsverket har ett flertal olika kostrekommendationer som ska vara till hjälp för hur mycket vi bör äta av olika livsmedel. I undersökningen ställdes några frågor kring kostråden om fisk. En majoritet, 90 % har hört talas om (62 %) eller känner väl (28 %) till de särskilda rekommendationer som finns för hur ofta vi kan äta fet fisk från Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern. 10 % känner inte alls till dem. Fråga 10. Livsmedelsverket ger ut officiella kostrekommendationer, dvs. vad man bör äta och inte äta för att må så bra som möjligt. Bland annat finns det särskilda rekommendationer för hur ofta vi kan äta fet fisk från Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern. Känner du till detta? Deltagarna i undersökningen fick sedan svara på varför de tror att kostrekommendationerna för fet fisk från Östersjön, Bottniska Viken, Vänern och Vättern finns. Det visade att hela 94 % känner till att kostrekommendationerna har kommit till för att det är höga halter av miljögifter i fisken. Men, även om man känner till kostrekommendationerna så är det flest, 41 % som bara tänker på dem ibland när det gäller de egna eller familjens matvanor. 35 % gör det aldrig och 23 % gör det ofta.

9 Fråga 11. Ange varför du tror att det finns kostrekommendationer för fet fisk från Östersjön, Bottniska Viken, Vänern och Vättern. Fråga 12. Är kostrekommendationerna när det gäller fisk något du tänker på när det gäller dina eller din familjs matvanor?

10 Vissa av Livsmedelsverkets rekommendationer riktar sig till vissa specifika grupper. Vi valde en av dem, som riktar sig till sig flickor och kvinnor i fertil ålder, för att se hur god kännedomen om den är. Den lyder: * Ät gärna en gång i veckan, men inte mer: Abborre, gädda, gös, lake, ål och stor hälleflundra. * Ät gärna en gång i månaden, men inte mer: Strömming/sill från Östersjön och Bottniska viken, Vildfångad lax och vildfångad öring från Vänern, Vättern, Östersjön och Bottniska viken, Vildfångad röding från Vättern. 62 % tror att det endast rör gravida och ammande medan 19 % tror att det rör alla konsumenter. 12 % har svarat flickor och kvinnor i fertil ålder och endast 6 % vet inte vem rekommendationen rör. Fråga 13. Följande kostrekommendation från Livsmedelsverket vänder sig till en speciell målgrupp: * Ät gärna en gång i veckan, men inte mer: Abborre, gädda, gös, lake, ål och stor hälleflundra. * Ät gärna en gång i månaden, men inte mer: Strömming/sill från Östersjön och Bottniska viken, Vildfångad lax och vildfångad öring från Vänern, Vättern, Östersjön och Bottniska viken, Vildfångad röding från Vättern. Vilken av följande grupper tror du ska äta enligt ovanstående rekommendationer? Avslutningsvis fick deltagarna skriva egna kommentarer om undersökningen. Några av dem: Angeläget att ta reda på hur och vilka kostråd som påverkar konsumenterna. Socker varnade man för redan på 70-talet. Bra med debatt kring socker, men ibland blir den överdriven. Reklam kring mat, framförallt om den riktar sig barn ska granskas seriöst.

11 Kostråd, framförallt larmrapporter blir oftast väldigt ensidiga. Det viktiga är att äta en väl sammansatt kost. Socker och kolhydrater har ventilerats åtskilliga gånger under min levnad och jag har rättat mig efter det. För att få folk att köpa hälsosam mat borde priset på sådana varor sänkas. Saknar bra märkning av brödets sockerinnehåll. Massmedia utövar någon slags chockteknik för att meddela allmänheten om de kostråd som kommer fram. Om man skulle följa allt skulle vi inte få äta något alls. Ge gärna ut saklig information om fetma och dess orsaker. Det är helt förkastligt att locka barn med leksaker och annat i matförpackningarna jag vill själv kunna välja vad jag köper till mina barn, även om barnen är med. Jag saknar i kostupplysning i allmänhet vad som är minimum när det gäller olika näringsämnen. Har nyligen fött barn och ammat länge, har läst Livsmedelsverkets rekommendationer många gånger. Ändå vet jag inte om man anser att alla konsumenter ska äta abborre, gös mm en gång i veckan eller mer. Eller om det gäller kvinnor i fertil ålder bara. På något sätt måste man få till en ändring av vanorna. Nu uppmanar livsmedelsindustrin till ett ständigt ätande och drickande. Tror tyvärr att de problem som vi ser med sjukdomar, övervikt mm också är en klassfråga. Kanske behöver vi än mer väcka liv i den gamla folkbildningstanken. Dessutom tycker jag att man med hjälp av skatter, reklamförbud mm kan vända den negativa trend som vi är inne i.

12 BILAGA 1 FRÅGESTÄLLNINGAR Fråga 1. Tänker du på vad du ska äta för att behålla hälsan? Ja, alltid Ja, ofta Ibland Nej, aldrig Fråga 2. Tänker du på vad du ska äta för att behålla vikten? Ja, alltid Ja, ofta Ibland Nej, aldrig Fråga 3. Skriv med egna ord vad du anser är viktigast att tänka på för att behålla hälsan och vikten? Fråga 4. Vilka av följande sjukdomar förknippar du med övervikt? Du får kryssa i flera alternativ. Följande alternativ fanns att välja emellan: Astma, benskörhet, depressioner, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, magproblem, migrän, reumatism, stroke/slaganfall, tandlossning och vissa cancerformer. Fråga 5. Ange de FEM informationskällor som du har mest förtroende för när det gäller information om mat och hälsa. Följande alternativ fanns att välja emellan: Apoteket, böcker, dietist, familj, vänner och bekanta, föreningslivet, hälsokostinformation och hälsokostbutiker, hälsotidningar, andra vecko- och månadstidningar, hälsotidningar, Internet, kvällstidningar, kvällstidningarnas hälsobilagor, livsmedelsbutiker, livsmedelsindustrin, morgontidningar, myndigheter (t.ex. Livsmedelsverket), radio, sjukvården, TV samt Viktväktarna eller liknande. Fråga 6. Den senaste tiden har det i tidningar, radio och TV funnits råd om att man ska äta mindre stärkelserik mat om man vill behålla vikten, t.ex. mindre pasta, ris, vitt bröd och potatis. Har du sett eller hört de råden under det senaste halvåret? Det har även funnits råd om att man ska äta mindre sockerrik mat om man vill behålla vikten, dvs. färre snabba kolhydrater som t.ex. sockrade frukostflingor, läsk och sötad yoghurt. Har du sett eller hört de råden under det senaste halvåret? Ja, hört råd om att äta mindre stärkelserik mat. Ja, hört råd om att äta mindre sockerrik mat Ja, hört både råd om att äta mindre sockerrik och mindre stärkelserik mat Nej, har inte hört råden Vet inte Fråga 7. Har råden om att äta mindre sockerrik och mindre stärkelserik mat påverkat dina kostvanor? Ja, jag äter mindre sockerrik mat. Ja, jag äter mindre stärkelserik mat. Ja, jag äter mindre av både socker- och stärkelserik mat. Nej, jag äter som förut.

13 Fråga 8. Tallriksmodellen är ett hjälpmedel för att äta en bra och balanserad kost. Vad innebär tallriksmodellen? Tallriken är indelad i tre delar. En del fylls med potatis, ris eller pasta samt bröd. En lika stor del består av grönsaker, rotfrukter och frukt. Den minsta delen är avsedd för kött, fisk, ägg eller baljväxter. Tallriken är indelad i fyra delar. 1/4 kött, 1/4 pasta, ris eller potatis, 1/4 grönsaker, 1/4 bröd. Halva tallriken fylls med kött eller fisk. Halva med potatis, pasta eller grönsaker. Vet inte. Fråga 9. Alltfler livsmedel marknadsförs med tecknade roliga gubbar på förpackningarna eller med någon liten leksak eller tatuering för att attrahera barn och barnfamiljer. Många av dessa livsmedel är söta och feta. Tycker du att livsmedel ska marknadsföras till barn på detta sätt? Ja, det är helt OK Ja, men endast mat som är bra för barnens hälsa. Nej, det ska vara reklamfritt kring barn Vet inte Fråga 10. Livsmedelsverket ger ut officiella kostrekommendationer, d.v.s. vad man bör äta och inte äta för att må så bra som möjligt. Bland annat finns det särskilda rekommendationer för hur ofta vi kan äta fet fisk från Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern. Känner du till detta? Ja, känner till väl Ja, har hört talas om Nej Vet inte Fråga 11. Ange varför du tror att det finns kostrekommendationer för fet fisk från Östersjön, Bottniska Viken, Vänern och Vättern. Man vill minska utfiskningen av hav och sjöar Det är höga halter av miljöföroreningar i fisken Vet inte Fråga 12. Är kostrekommendationerna när det gäller fisk något du tänker på när det gäller dina eller din familjs matvanor? Ja, ofta Ja, ibland Nej Vet inte Fråga 13. Följande kostrekommendation från Livsmedelsverket vänder sig till en speciell målgrupp: * Ät gärna en gång i veckan, men inte mer: Abborre, gädda, gös, lake, ål och stor hälleflundra. * Ät gärna en gång i månaden, men inte mer: Strömming/sill från Östersjön och Bottniska viken, Vildfångad lax och vildfångad öring från Vänern, Vättern, Östersjön och Bottniska viken, Vildfångad röding från Vättern. Vilken av följande grupper tror du ska äta enligt ovanstående rekommendationer? Gravida och ammande Flickor och kvinnor i fertil ålder

14 Alla konsumenter Vet inte. Fråga 14. Här kan du skriva egna kommentarer kring undersökningen. Om du inte har något som du vill tillägga, så skriv bara "Inga kommentarer".

Rapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004

Rapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004 SKOP Skandinavisk opinion ab KF i samarbete med konsumentföreningarna SKOP, Skandinavisk opinion ab, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern 18-84 år bosatta i hela riket. Mellan den 19

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 2005

Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 2005 25-9-23 Bilaga 1 Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 25 SKOP, Skandinavisk Opinion AB, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern 18-84 år bosatta i hela riket. Mellan

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7 Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet 17 december 2014 TNS SIFO Johan Orbe Anita Bergsveen Innehållsförteckning Bakgrund 03 Syfte 04 Målgrupper och antal intervjuer 05 Genomförande

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga bland annat mat, fysisk aktivitet,

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

Läsa och förstå text på förpackningar

Läsa och förstå text på förpackningar 1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning. Studiehandledning Energibalans är ett Internetbaserat kursmaterial där man får lära sig att äta på ett sätt som ger viktkontroll, hälsa och välbefinnande. Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd,

Läs mer

Mat och dryck för dig som har diabetes

Mat och dryck för dig som har diabetes Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar

Läs mer

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten

Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Föräldrajuryn - om Skolan, barnen och maten Februari 2009 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Vi har ställt totalt 12 frågor till Föräldrajuryn, samtliga frågor och svar redovisas på sidorna

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd 2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren. Rapport ICAs kundpanel sommar 2013

ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren. Rapport ICAs kundpanel sommar 2013 ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren Rapport ICAs kundpanel sommar 2013 Om ICAs kundpanel ICAs kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället

Läs mer

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007

Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 Viktkontroll Finlands Apotekareförbund 2007 2 Till läsaren Viktkontrollens betydelse för hälsan är obestridlig. Men trots att principerna är lätta att förstå är viktkontroll inte alltid så enkelt. Den

Läs mer

Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning

Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning Mars 2009 Konsumentföreningen Stockholm 1 Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm har genomfört en undersökning i den egna Medlemspanelen om

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Älsklingsmat och spring i benen

Älsklingsmat och spring i benen Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar

Läs mer

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.

Läs mer

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren är en översättning av World Cancer Research Funds sammanfattning av forskning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar

Läs mer

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN? Den här broschyren utgår från World Cancer Research Funds (WCRF) sammanfattning på mat, vikt, fysisk aktivitet och vad som ökar eller minskar risken för cancer.

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Hem- och konsument- Elevhäfte. kunskap

Hem- och konsument- Elevhäfte. kunskap Hem- och konsument- Elevhäfte kunskap Uppgift 1a Motivera dina matval med hänsyn till hälsa Varför är det matvaror du valt bra med tanke på hälsa? Läs på din beställningslista. Använder dina kunskaper

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 Bakgrund Enkäten genomfördes mellan den 2 och 25 februari. Syftet var att ta reda på medlemmarnas inställning till genmodifierat foder och hur

Läs mer

Råd för en god hälsa

Råd för en god hälsa Råd för en god hälsa Råd för en god hälsa I denna broschyr hittar du rekommendationer för kost och fysisk aktivitet. Dessa riktar sig till dig som är vuxen, 18 år och uppåt. Partille kommuns visionsblomma

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt 1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt Nedan ser du en graf som enligt mitt sätt att se visar problemets källa på ett tydligt sätt. Den visar energiintagets sammansättning för vuxna män i USA samt

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Föräldrajuryn - om marknadsföring av livsmedel till barn

Föräldrajuryn - om marknadsföring av livsmedel till barn Föräldrajuryn - om marknadsföring av livsmedel till barn Juli 2007 Konsumentföreningen Stockholm Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm (KfS) har genomfört en undersökning i KfS Föräldrajury om marknadsföring

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap Bedömningsstöd Hem- och konsumentkunskap Elevhäfte BEDÖMNINGSSTÖD I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Den hållbara lunchen Prov åk 9 I provet ska du visa kunskaper och förmågor att välja matvaror till lunchen,

Läs mer

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen. Bättre fettbalans i skolmaten. Bra fettbalans i skolmaten. Klara och tydliga rekommendationer. Nordiska Näringsrekommendationer i korthet

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket Risk med fisk Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket - Vad är dioxiner och PCB Agenda - Risker med dioxiner och dioxinlika PCB - Halter i livsmedel - Kostråd och kännedom

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel 2015-05-07 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Antal svar 80 personer har svarat via Internet (68 kvinnor och 12 män). 6 personer har svarat på den postala enkäten. Totalt har 86 personer svarat.

Antal svar 80 personer har svarat via Internet (68 kvinnor och 12 män). 6 personer har svarat på den postala enkäten. Totalt har 86 personer svarat. Bakgrund I dag följer det allt som oftast med en leksak av något slag när man köper flingor, serietidningar och andra varor riktade till barn. Vi ville därför ta reda på vad föräldrar tycker om så kallade

Läs mer

guide för goda levnadsvanor

guide för goda levnadsvanor guide för goda levnadsvanor dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga:

Läs mer

Kvicksilver och cesium i matfisk

Kvicksilver och cesium i matfisk Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn

Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn Föräldrajuryn om marknadsföring av livsmedel till barn Oktober 2005 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm, KfS, har genomfört en undersökning bland medlemmarna i

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Orkla Matbarometer Sverige 2016

Orkla Matbarometer Sverige 2016 Orkla Matbarometer Sverige 2016 Om undersökningen Orkla Matbarometer 2016 Metod: Webbintervju Urval: Ett nationellt representativt urval av befolkningen (18 år eller äldre) Antal intervjuer: Norge: 1070

Läs mer

Apotekets råd om. Kost och motion

Apotekets råd om. Kost och motion Apotekets råd om Kost och motion Den moderna människan äter ofta mer än vad kroppen behöver och kan göra av med. Dessutom är många för lite fysiskt aktiva. Det kan leda till övervikt, som i sin tur kan

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Medlemspanel om hälsopåståenden i reklam och marknadsföring av livsmedel

Medlemspanel om hälsopåståenden i reklam och marknadsföring av livsmedel Medlemspanel om hälsopåståenden i reklam och marknadsföring av livsmedel Oktober 2007 Konsumentföreningen Stockholm Sammanfattning De kommande åren ska EU fatta beslut om vilka påståenden om hälsa kopplat

Läs mer

Barns och ungdomars fysiska aktivitet. Resultat från Medlemspanelen, 14 februari, 2005 Konsumentföreningarna Stockholm, Norrort och Väst

Barns och ungdomars fysiska aktivitet. Resultat från Medlemspanelen, 14 februari, 2005 Konsumentföreningarna Stockholm, Norrort och Väst Barns och ungdomars fysiska aktivitet Resultat från Medlemspanelen, 14 februari, 2005 Konsumentföreningarna Stockholm, Norrort och Väst 0 Bakgrund och syfte Idag är fler barn överviktiga än tidigare och

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet Fältarbetsperiod: Juni - Juli 203 TNS SIFO Avdelningen för Opinions & Samhällsundersökningar PL: Claes Falck Innehållsförteckning Bakgrund

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor?

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor? Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor? Birgitta Persson Koststrateg Vad menas med risk? Begreppet risk kan ses som en följd av: sannolikheten för att en viss händelse inträffar och konsekvensen

Läs mer

Jakten på den goda hälsan om barn och ungdomars hälsa

Jakten på den goda hälsan om barn och ungdomars hälsa Jakten på den goda hälsan om barn och ungdomars hälsa Har hälsodebatten påverkat konsumtionen? Konsumentföreningen Stockholm, Hotel Rival 16 mars 2005 ACNielsen > Finns i mer än 110 länder över hela världen

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Branschstöd för närings- och hälsopåståenden

Branschstöd för närings- och hälsopåståenden Asp-symposium 20 nov 2013 Branschstöd för närings- och hälsopåståenden - vem, vad och till vilken nytta? Susanne Bryngelsson fil dr, vd SNF Swedish Nutrition Foundation Egenåtgärdsprogrammet Frivilligt

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Mat och måltider i förskola och grundskola

Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider i förskola och grundskola Mat och måltider är en viktig del i våra liv, som njutning, källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Maten har stor betydelse för både hälsa och miljö.

Läs mer

Certifierad rådgivare för Viktminskning på nivå kg på: Drygt 3 mån / 15 veckor / 100 dagar 20 okt jan 2008

Certifierad rådgivare för Viktminskning på nivå kg på: Drygt 3 mån / 15 veckor / 100 dagar 20 okt jan 2008 Certifierad rådgivare för Viktminskning på nivå 1 26 kg på: Drygt 3 mån / 15 veckor / 100 dagar 20 okt 2007 28 jan 2008 Livslångt projekt. Inget kortsiktig lösning. När jag lyckats gå ner i vikt också

Läs mer