Rapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004

Transkript

1 SKOP Skandinavisk opinion ab KF i samarbete med konsumentföreningarna SKOP, Skandinavisk opinion ab, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern år bosatta i hela riket. Mellan den 19 maj och 9 juni 4 intervjuades drygt 1.1 personer på uppdrag av bland andra. Svaren redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1. Ansvarig för undersökningen är Birgitta Hultåker. SKOP, Skandinavisk opinion ab, Sturegatan 16, Stockholm telefon , fax , e-post skop@skop.se

2 Huvudresultat 61 procent tänker alltid eller ofta på vad de äter för att behålla hälsan SKOP frågade, Tänker Du på vad Du skall äta för att behålla hälsan? Två av tre svenskar mellan 18 och 84 år (61 procent) säger att de alltid eller ofta tänker på vad de skall äta för sin hälsa, en av fyra (27 procent) gör det alltid, Tabell 1. Det är bara var tionde person (1 procent) som aldrig gör det. Ungefär en av fyra (29 procent) tänker ibland på vad som är hälsosamt. 4 Tänker Du på vad Du skall äta för att behålla hälsan? Ja, alltid Ja, ofta Ja, ibland Nej, aldrig Kvinnor tänker i större utsträckning än män på vad de skall äta för att behålla hälsan 73 procent av kvinnorna gör det alltid eller ofta jämfört med 5 procent av männen. Personer med lång utbildning tänker i större utsträckning än andra på vad de skall äta för sin hälsa. 2

3 Tänker Du på vad Du skall äta för att behålla hälsan? Kvinna Man 9 år eller kortare utbildning 1-12 års utbildning 13+ års utbildning, ej akademisk examen Akademisk examen Alltid Ofta 3

4 Information i olika hälsofrågor 89 procent anser att de har tillräcklig information om matval och övervikt med följdsjukdomar En fråga löd, Vad tycker Du? Har Du tillräcklig information om vad Du skall och bör äta för att minska risken för övervikt och följdsjukdomar som diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar? Nio av tio intervjupersoner (89 procent) anser själva att de har tillräcklig information om vad man bör äta för att minska risken för övervikt med dess följdsjukdomar; Tabell 2. Bland dem som alltid tänker på vad man skall äta för att behålla sin hälsa är det en mycket stor majoritet (93 procent) som säger att de har tillräcklig information om detta. Även bland dem som aldrig tänker på vad de bör äta är det många (81 procent) som tycker att de har tillräcklig information i frågan. Andel som har tillräcklig information om vad man skall äta för att minska risken för övervikt och följdsjukdomar Samtliga Tänker alltid på vad man skall äta för hälsan Tänker ofta på vad man skall äta för hälsan Tänker ibland på vad man skall äta för hälsan Tänker aldrig på vad man skall äta för hälsan Yngre mellan 18 och 34 år anser i mindre utsträckning än andra att de har tillräcklig information. Kvinnor säger i större utsträckning än män att de har det. Personer med lång utbildning gör det i större utsträckning än personer med kort utbildning. 4

5 Andel som har tillräcklig information om vad man skall äta för att minska risken för övervikt och följdsjukdomar Kvinna Man år år år år 9 år eller kortare utbildn års utbildn. 13+ års utbildn., ej akad. examen Akademisk examen 5

6 77 procent tycker det är mycket eller ganska lätt att veta vad som är hälsosam mat Intervjupersonerna fick också svara på frågan, Vad tycker Du? Är det lätt eller svårt att veta vad det är hälsosamt för Dig att äta? Tre av fyra (77 procent) tycker att det är mycket eller ganska lätt, en av fyra (26 procent) säger att det är mycket lätt; Tabell 8. En av tio (13 procent) svarar att det är mycket eller ganska svårt att veta vad som är hälsosamt. Övriga (1 procent) är osäkra och svarar varken/eller. De som ofta tänker på vad det är som är hälsosamt att äta tycker i större utsträckning än andra att det är mycket lätt att veta vad som är hälsosamt att äta. Kvinnor, yngre, de som har lång utbildning och höginkomsttagare anser att det är mycket lätt i större utsträckning än män, äldre, korttidsutbildade och låginkomsttagare. 6 Vad tycker Du? Är det lätt eller svårt att veta vad det är hälsosamt för Dig att äta? Mycket lätt Ganska lätt Varken eller Varken eller Ganska svårt Mycket svårt 6

7 TV är den vanligaste informationskanalen för hälsofrågor Intervjupersonerna fick frågan, Hur får Du oftast information i olika hälsofrågor? Nästan en av tre (3 procent) får oftast hälsoinformation via TV; Tabell 3. På andra plats kommer morgontidningar ( procent). Därefter följer hälsotidningar (15 procent) och kvällstidningar (13 procent) samt andra vecko- och månadstidningar (9 procent). Det är få som oftast får hälsoinformation genom radio (3 procent) eller kvällstidningarnas hälsobilagor (5 procent). En av tjugo (5 procent) har inte kunnat besvara frågan. Det finns relativt starkt samband mellan hur ofta man tänker på att äta hälsosamt och hur man oftast får information i olika hälsofrågor. De som ofta eller alltid tänker på vad de äter får i större utsträckning än andra oftast information genom hälsotidningar. De som bara ibland eller aldrig tänker på vad man skall äta för hälsan får i större utsträckning sin hälsoinformation genom TV och kvällstidningar. Det är främst äldre personer som oftast får hälsoinformation genom morgontidningar, under det att yngre oftare får det genom kvällstidningar Kvällstidningarnas hälsobilagor Hur får Du oftast information i olika hälsofrågor? Kvällstidningar Morgontidningar Hälsotidningar Andra vecko- & månadstidningar TV Radio Ej svar 7

8 Sjukvården och tidningar är de två viktigaste informationskällorna för häsosamt matval Två frågor gällde den viktigaste och näst viktigaste informationskällan för hälsosamt matval och intervjupersonerna räknade upp tio olika alternativ. Dessutom kunde de som svarade själva spontant ange andra informationskällor. - Vilken är den viktigaste informationskällan för just Dig om du vill veta vad Du skall äta för att må bra? - Vilken är den näst viktigaste informationskällan för just Dig om du vill veta vad Du skall äta för att må bra? Två av fem (39 procent) anser att tidningar är den viktigaste eller näst viktigaste informationskällan, en av fyra ( procent) tycker att tidningar är viktigast; Tabell 4, 5 och 6. På andra plats kommer sjukvården. En av tre (34 procent) anser att sjukvården är den viktigaste eller näst viktigaste informationskällan när man vill veta vad man skall äta för att må bra. Det är dock fler (25 procent) som tycker att sjukvården är den viktigaste informationskällan än som tycker att tidningar är det. På tredje plats kommer TV. En av tre (33 procent) tycker att TV är den viktigaste eller näst viktigaste informationskällan, men det är klart färre än för sjukvården och tidningarna som tycker att TV är viktigast (12 procent) Vilken är den viktigaste/näst viktigaste informationskällan för just Dig om du vill veta vad Du skall äta för att må bra? Skolan Sjukvården Livsmedelsverket Livsmedelsbutiker Tidningar TV Radio Internet Familjen Vänner och bekanta Annat Ej svar Viktigast Näst viktigast På fjärde plats i rangordningen av de informationskällor som är viktigast eller näst viktigast kommer vänner och bekanta (24 procent). Därefter följer familjen (16 procent), 8

9 livsmedelsverket (12 procent), Internet (12 procent), radio (6 procent), skolan (4 procent) samt livsmedelsbutiker (3 procent). En av tio intervjupersoner (9 procent) har spontant angett andra informationskällor än de tio som intervjuaren läste upp. De svaren har listats i Tabell 4 för viktigaste källa, och Tabell 5 för den näst viktigaste. Kvinnor tycker i större utsträckning än män att de får den viktigaste och näst viktigaste informationen från sjukvården. De tycker också i något större utsträckning än män att de får den viktigaste/näst viktigaste informationen genom livsmedelsverket och skolan. Män får å sin sida den viktigaste/näst viktigaste informationen från familjen och Internet. Äldre personer får i större utsträckning än andra den viktigaste/näst viktigaste informationen genom sjukvården, TV och radio. Yngre personer får den i större utsträckning genom Internet, familjen, vänner och bekanta. Personer med kort utbildning får i större utsträckning än de som har lång utbildning den viktigaste/näst viktigaste informationen genom sjukvården och TV. De med kort utbildning får den i mindre utsträckning genom vänner och bekanta eller Internet. Det är främst låginkomsttagare som får den viktigaste/näst viktigaste informationen genom sjukvården. Höginkomsttagare får den i större utsträckning än andra genom Internet. 9

10 Kännedom om metoder för att behålla hälsan och vikten SKOP frågade, Det finns olika metoder för vad man ska äta om man vill behålla hälsan och vikten? Vilka av följande metoder har Du hört talas om? Intervjuarna läste upp namnen på nio olika metoder. Nästan alla (94 procent) säger att de känner till Viktväktarna ; Tabell 7. De flesta har också hört talas om metoden Snabba och långsamma kolhydrater. Det är också en stor majoritet som känner igen metoden med Tallriksmodellen (7 procent) och metoden Litet fett och mycket fibrer. Relativt många men färre än varannan säger också att de hört talas om Stenålderskost (39 procent), Aftonbladets viktklubb (38 procent) samt Glykemiskt index (31 procent). Minst kända är Montignac metoden (17 procent) och Atkinsdieten (24 procent) Det finns olika metoder för vad man ska äta om man vill behålla hälsan och vikten? Vilka av följande metoder har Du hört talas om? Montignac metoden Glykemiskt index Snabba och långsamma kolhydrater Stenålderskost Tallriksmodellen Atkinsdieten Viktväktarn Aftonbladets viktklubb Litet fett och mycket fibrer För alla metoder utom Viktväktarna är det fler kvinnor än män som har hört talas om dem. Jämfört med de yngre har äldre personer i mindre utsträckning hört talas om i stort sett alla de uppräknade metoderna med undantag för metoden med Litet fett och mycket fibrer. Detsamma gäller för personer med lång utbildning i jämförelse med korttidsutbildade. 1

11 Det finns också en inkomsteffekt. Personer med hög inkomst har i utsträckning än de med låg hört talas om Atkinsdieten, Montignacmetoden, Glykemiskt index, Snabba och långa kolhydrater, Viktväktarna samt Aftonbladets viktklubb. 11

12 Råd om vad man skall äta för att behålla vikten Intervjupersonerna fick två frågor om vilka råd som man hört den senaste tiden om hur man skall göra för att behålla vikten. - Den senaste tiden har det i tidningar, radio och TV funnits råd om att man ska äta mindre stärkelserik mat om man vill behålla vikten, t.ex. mindre pasta, ris, vitt bröd och potatis. Har du sett eller hört de råden under det senaste halvåret? - Det har även funnits råd om att man ska äta mindre sockerrik mat om man vill behålla vikten, dvs. färre snabba kolhydrater som t.ex. sockrade frukostflingor, läsk och sötad yoghurt. Har du sett eller hört de råden under det senaste halvåret? 66 procent har hört råd om att man skall äta mindre stärkelserik mat Två av tre (66 procent) har hört råd om att man skall äta mindre stärkelserik mat; Tabell 9. De som alltid tänker på vad man skall äta för sin hälsa har gjort det i större utsträckning än andra. Kvinnor, äldre personer, långtidsutbildade och låginkomsttagare har gjort det i större utsträckning än män, yngre, korttidsutbildade och höginkomsttagare. 87 procent har hört råd om att man skall äta mindre sockerrik mat De flesta (87 procent) har hört råd om att man skall äta mindre sockerrik mat; Tabell 9. De som aldrig tänker på vad man skall äta för sin hälsa har gjort det i mindre utsträckning än andra. Kvinnor, äldre personer och personer med lång utbildning har gjort det i större utsträckning än män, yngre och korttidsutbildade. Råd den senaste tiden i tidningar, radio och TV om vad man skall äta för att behålla vikten Hört råd om att man skall äta mindre stärkelserik mat Hört råd om att man skall äta mindre sockerrik mat 12

13 Förklaringar till varför barn blir överviktiga Intervjupersonerna ombads att ta ställning till åtta påståenden om barns övervikt, Allt fler barn blir överviktiga. Vad tror Du är det främsta skälet till att barn är överviktiga? Jag kommer nu att läsa upp ett antal skäl till övervikt. I vilken utsträckning upplever Du att de är en förklaring till att barn är överviktiga? Svaren gavs på en skala från 1 till 7, där 1 betyder inte alls och 7 betyder mycket stor utsträckning. Skalan balanserar på den neutrala mittpunkten 4 vikter över 4 betyder stor vikt, vikter under 4 betyder liten vikt. Viktigaste orsak att barn rör på sig för litet Störst vikt tillmäts att det förhållandet att De rör på sig för litet ; Tabell 1 och 12. Knappt varannan svensk (45 procent) ger den högsta vikten 7 till det påståendet. I stort sett alla (93 procent) ger en vikt över skalans neutrala mittpunkt, dvs. påståendet har stor vikt. Medelvikten är 6,7. Näst viktigaste orsak att barn äter för mycket godis, läsk, snacks och liknande Näst störst vikt får påståendet om att De äter för mycket godis, läsk, snacks och liknande ; Tabell 1 och 11. Drygt två av fem (42 procent) ger den högsta vikten 7, och nio av tio (91 procent) anser att påståendet har stor vikt, dvs. över 4. Medelvikten är 5, Allt fler barn blir överviktiga. I vilken utsträckning kan åtta påståenden förklara barns övervikt Skala mellan 1=inte alls och 7=mycket stor utsträckning Äter för mycket godis, läsk, snacks m.m. Rör på sig för lite Ärftliga faktorer Äter fel sammansatt kost Stress och tidsbrist i familjen Vikten 7 Vikten 6 Vikten 5 Tekniken, datorer och fjärrkontroller Äter ofta oregelbundet Brist på kunskap 13

14 Tredje viktigaste orsak att barn äter fel sammansatt kost Påståendet att De äter fel sammansatt kost får den tredje största vikten; Tabell 1 och 14. En av fem ( procent) ger den högsta vikten 7, tre av fyra (78 procent) anser att påståendet har stor vikt, dvs. över 4. Medelvikten är 5,33. Fjärde viktigaste orsak är tekniken, datorer och fjärrkontroller Nästan lika stor medelvikt tillskrivs Tekniken, datorer och fjärrkontroller ; Tabell 1 och 16. En av fyra (28 procent) ger den högsta vikten 7, tre av fyra (75 procent) anser att påståendet har stor vikt, dvs. över 4. Medelvikten är 5,31. På femte plats kommer stress, och tidsbrist i familjen På femte plats kommer Stress och tidsbrist i familjen ; Tabell 1 och 15. En av sex (16 procent) ger den högsta vikten 7, sju av tio (7 procent) anser att påståendet har stor vikt, dvs. över 4. Medelvikten är 5,9. På sjätte plats kommer att barn ofta äter oregelbundet På sjätte plats kommer att De äter ofta oregelbundet ; Tabell 1 och 17. En av tio (13 procent) ger den högsta vikten 7, två av tre (64 procent) anser att påståendet har stor vikt, dvs. över 4. Medelvikten är 4,87. Näst lägst vikt får påståendet om brist på kunskap Näst lägst vikt får påstående om Brist på kunskap ; Tabell 1 och 18. En av tio (12 procent) ger den högsta vikten 7, knappt hälften (46 procent) anser att påståendet har stor vikt, dvs. över 4. Medelvikten är 4,34. Allra lägst vikt får ärftliga faktorer Lägst vikt tillskrivs Ärftliga faktorer ; Tabell 1 och 13. Bara en av tjugo (5 procent) ger den högsta vikten 7, en av tre (3 procent) anser att påståendet har stor vikt, dvs. över 4. Medelvikten är 3,86, vilket ligger under den neutrala mittpunkten. 14

15 Ansvar för att barn blir överviktiga Intervjupersonerna fick även att tala vilka som har ett ansvar för att barn är överviktiga, Allt fler barn blir överviktiga. Jag kommer nu att läsa upp en blandning av personer, organisationer, företag och annat. Jag ber Dig tala om i vilken utsträckning Du anser att de har ett ansvar för att barn är överviktiga. Svaren gavs på en skala från 1 till 7, där 1 betyder inget ansvar och 7 innebär högsta ansvar. Skalan balanserar på den neutrala mittpunkten 4 svar över 4 betyder stort ansvar, vikter under 4 betyder litet ansvar. Störst ansvar har familjen, medelansvar 6,31 Intervjupersonerna anser att Familjen har störst ansvar för barns övervikt; Tabell 19 och 21. En klar majoritet (58 procent) tillskriver högsta möjliga ansvar, dvs. 7, till familjen. Nästan alla (94 procent) anser att familjen har ett ansvar som ligger över skalans neutrala mittpunkt, dvs. har stort ansvar. Medelansvaret är 6,31. Näst störst ansvar har individen själv, medelansvar 5,42 Näst störst ansvar har individen själv; Tabell 19, 27. En av tre (37 procent) ger maximalt ansvar 7 till individen själv, tre av fyra (73 procent) ger en ansvarspoäng över 4, dvs. stort ansvar. Medelansvaret är 5, Allt fler barn blir överviktiga. Olika personers, organisationers och företags ansvar för barns övervikt Skala mellan 1=inte alls och 7=högsta ansvar Familjen Myndigheter Producenter av livsmedel Snabbmat-ställen marknads- Reklam & föring till barn Livsmedelsbutiker Stort utbud av söta/feta produkter Individen själv Skolan Radio, TV och tidningar Högsta ansvar 7 Ansvar 6 Ansvar 5 15

16 På tredje plats kommer reklam och marknadsföring till barn, medelansvar 5,23 En av fyra (26 procent) ger maximalt ansvar 7 till den reklam och marknadsföring som riktas till barn, tre av fyra (73 procent) ger ett högt ansvarspoäng över 4; Tabell 19 och 24. Medelansvaret är 5,23. Skolan, medelansvar 4,91 En av fem (18 procent) ger maximalt ansvar 7 till skolan, tre av fem (61 procent) ger ett högt ansvarspoäng över 4; Tabell 19 och 28. Medelansvaret är 4,91. Utbudet av söta och feta produkter på femte plats, medelansvar 4,87 En av fem (18 procent) ger också maximalt ansvar 7 till utbudet av söta och feta produkter, två av tre (65 procent) ger ett högt ansvarspoäng över 4; Tabell 19 och 26. Medelansvaret är 4,87. Snabbmatställen, medelansvar 4,75 En av fem (18 procent) ger även maximalt ansvar 7 till snabbmatställen, tre av fem (6 procent) ger ett högt ansvarspoäng över 4; Tabell 19 och 23. Medelansvaret är 4,75. Producenter av livsmedel, medelansvar 4,68 En av tio (12 procent) ger maximalt ansvar 7 till producenter av livsmedel, tre av fem (58 procent) ger ett högt ansvarspoäng över 4; Tabell 19 och 22. Medelansvaret är 4,68. Radio, TV och tidningar, medelansvar 4,57 En av tio (1 procent) ger maximalt ansvar 7 till radio, TV och tidningar. Drygt varannan (54 procent) ger ett högt ansvarspoäng över 4; Tabell 19 och 29. Medelansvaret är 4,57. Myndigheter, medelansvar 4,17 En av tio (11 procent) ger maximalt ansvar 7 till myndigheter som Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet, två av fem (43 procent) ger ett högt ansvarspoäng över 4; Tabell 19 och. Medelansvaret är 4,17. Lägst ansvar har livsmedelsbutikerna, medelansvar 4, Lägst ansvar för barns övervikt har, enligt svenskarna, livsmedelsbutikerna; Tabell 19 och 25. En av tjugo (4 procent) anser att de har maximalt ansvar 7, två av fem (41 procent) ger butikerna ett ansvarspoäng över 4. Medelansvaret är 4,. 16

17 Vad svenskarna planerar att äta mer eller mindre av Slutligen ombads intervjupersonerna att för 15 olika livsmedel berätta, Vad tror Du? Kommer Du under det kommande året att äta mer eller mindre av följande livsmedel, eller kommer Du att äta samma mängd som i dag? Mer frukt, grönsaker, fisk och fullkornsbröd Drygt var tredje svensk (36 procent) tror att de skall äta mer frukt under det kommande året; Tabell 3 och 31. Nästan lika många (31 procent) tänker äta mer grönsaker. En av fyra tror att de skall äta mer fisk (26 procent) och fullkornsbröd (24 procent). Många tänker även äta mer av bönor och linser (13 procent), matoljor (11 procent) och potatis (9 procent). Några tror också att de skall äta mer ris (7 procent) och flytande margariner (6 procent). Kommer Du under det kommande året att äta mer eller mindre av följande livsmedel, eller kommer Du att äta samma mängd som i dag? Läsk Glass Matoljor Flytande margariner Lättmargarin Potatis Fullkornsbröd Vitt bröd Ris Grönsaker Pasta Fisk Frukt Bönor och linser Kött Mer 17

18 Mindre vitt bröd, läsk och glass En av fyra svenskar (29 procent) räknar med att äta mindre vitt bröd; Tabell 3 och 32. Ungefär samma andel tror att de skall dricka mindre läsk (27 procent). Andra tänker äta mindre glass (16 procent), flytande margarin (14 procent), pasta (13 procent) och lättmargarin (12 procent). Några avser att äta mindre av bönor och linser (8 procent), kött (7 procent), ris (7 procent) och matoljor (6 procent). Kommer Du under det kommande året att äta mer eller mindre av följande livsmedel, eller kommer Du att äta samma mängd som i dag? Läsk Glass Matoljor Flytande margariner Lättmargarin Potatis Fullkornsbröd Vitt bröd Ris Grönsaker Pasta Fisk Frukt Bönor och linser Kött Mindre 18

19 Balans mellan mer och mindre Nettotalen visar balansen, d.v.s. skillnaden mellan den andel som tänker äta mer och den som tänker äta mindre av olika produkter. För somliga livsmedel är det en stor övervikt för dem som tänker äta mer de har en positiv balans. Det gäller t.ex. frukt som har en positiv balans om + 35 procent (36 procent mer 1 procent mindre). Andra livsmedel med en stark positiv balans är grönsaker (+3 procent), fisk (+23 procent) och fullkornsbröd (+21 procent). Starkt negativa balanser procent mindre är högre än procent mer har vitt bröd (-28 procent), läsk (-24 procent), glass (-11 procent), pasta (-8 procent), flytande margariner (-8 procent) samt lättmargarin (-7 procent). Kommer Du under det kommande året att äta mer eller mindre av följande livsmedel, eller kommer Du att äta samma mängd som i dag? Balanser ( mer mindre) Läsk Glass Matoljor Flytande margariner Lättmargarin Potatis Fullkornsbröd Vitt bröd Ris Grönsaker Pasta Fisk Frukt Bönor och linser Kött

20