Rapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004"

Transkript

1 SKOP Skandinavisk opinion ab KF i samarbete med konsumentföreningarna SKOP, Skandinavisk opinion ab, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern år bosatta i hela riket. Mellan den 19 maj och 9 juni 4 intervjuades drygt 1.1 personer på uppdrag av bland andra. Svaren redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1. Ansvarig för undersökningen är Birgitta Hultåker. SKOP, Skandinavisk opinion ab, Sturegatan 16, Stockholm telefon , fax , e-post

2 Huvudresultat 61 procent tänker alltid eller ofta på vad de äter för att behålla hälsan SKOP frågade, Tänker Du på vad Du skall äta för att behålla hälsan? Två av tre svenskar mellan 18 och 84 år (61 procent) säger att de alltid eller ofta tänker på vad de skall äta för sin hälsa, en av fyra (27 procent) gör det alltid, Tabell 1. Det är bara var tionde person (1 procent) som aldrig gör det. Ungefär en av fyra (29 procent) tänker ibland på vad som är hälsosamt. 4 Tänker Du på vad Du skall äta för att behålla hälsan? Ja, alltid Ja, ofta Ja, ibland Nej, aldrig Kvinnor tänker i större utsträckning än män på vad de skall äta för att behålla hälsan 73 procent av kvinnorna gör det alltid eller ofta jämfört med 5 procent av männen. Personer med lång utbildning tänker i större utsträckning än andra på vad de skall äta för sin hälsa. 2

3 Tänker Du på vad Du skall äta för att behålla hälsan? Kvinna Man 9 år eller kortare utbildning 1-12 års utbildning 13+ års utbildning, ej akademisk examen Akademisk examen Alltid Ofta 3

4 Information i olika hälsofrågor 89 procent anser att de har tillräcklig information om matval och övervikt med följdsjukdomar En fråga löd, Vad tycker Du? Har Du tillräcklig information om vad Du skall och bör äta för att minska risken för övervikt och följdsjukdomar som diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar? Nio av tio intervjupersoner (89 procent) anser själva att de har tillräcklig information om vad man bör äta för att minska risken för övervikt med dess följdsjukdomar; Tabell 2. Bland dem som alltid tänker på vad man skall äta för att behålla sin hälsa är det en mycket stor majoritet (93 procent) som säger att de har tillräcklig information om detta. Även bland dem som aldrig tänker på vad de bör äta är det många (81 procent) som tycker att de har tillräcklig information i frågan. Andel som har tillräcklig information om vad man skall äta för att minska risken för övervikt och följdsjukdomar Samtliga Tänker alltid på vad man skall äta för hälsan Tänker ofta på vad man skall äta för hälsan Tänker ibland på vad man skall äta för hälsan Tänker aldrig på vad man skall äta för hälsan Yngre mellan 18 och 34 år anser i mindre utsträckning än andra att de har tillräcklig information. Kvinnor säger i större utsträckning än män att de har det. Personer med lång utbildning gör det i större utsträckning än personer med kort utbildning. 4

5 Andel som har tillräcklig information om vad man skall äta för att minska risken för övervikt och följdsjukdomar Kvinna Man år år år år 9 år eller kortare utbildn års utbildn. 13+ års utbildn., ej akad. examen Akademisk examen 5

6 77 procent tycker det är mycket eller ganska lätt att veta vad som är hälsosam mat Intervjupersonerna fick också svara på frågan, Vad tycker Du? Är det lätt eller svårt att veta vad det är hälsosamt för Dig att äta? Tre av fyra (77 procent) tycker att det är mycket eller ganska lätt, en av fyra (26 procent) säger att det är mycket lätt; Tabell 8. En av tio (13 procent) svarar att det är mycket eller ganska svårt att veta vad som är hälsosamt. Övriga (1 procent) är osäkra och svarar varken/eller. De som ofta tänker på vad det är som är hälsosamt att äta tycker i större utsträckning än andra att det är mycket lätt att veta vad som är hälsosamt att äta. Kvinnor, yngre, de som har lång utbildning och höginkomsttagare anser att det är mycket lätt i större utsträckning än män, äldre, korttidsutbildade och låginkomsttagare. 6 Vad tycker Du? Är det lätt eller svårt att veta vad det är hälsosamt för Dig att äta? Mycket lätt Ganska lätt Varken eller Varken eller Ganska svårt Mycket svårt 6

7 TV är den vanligaste informationskanalen för hälsofrågor Intervjupersonerna fick frågan, Hur får Du oftast information i olika hälsofrågor? Nästan en av tre (3 procent) får oftast hälsoinformation via TV; Tabell 3. På andra plats kommer morgontidningar ( procent). Därefter följer hälsotidningar (15 procent) och kvällstidningar (13 procent) samt andra vecko- och månadstidningar (9 procent). Det är få som oftast får hälsoinformation genom radio (3 procent) eller kvällstidningarnas hälsobilagor (5 procent). En av tjugo (5 procent) har inte kunnat besvara frågan. Det finns relativt starkt samband mellan hur ofta man tänker på att äta hälsosamt och hur man oftast får information i olika hälsofrågor. De som ofta eller alltid tänker på vad de äter får i större utsträckning än andra oftast information genom hälsotidningar. De som bara ibland eller aldrig tänker på vad man skall äta för hälsan får i större utsträckning sin hälsoinformation genom TV och kvällstidningar. Det är främst äldre personer som oftast får hälsoinformation genom morgontidningar, under det att yngre oftare får det genom kvällstidningar Kvällstidningarnas hälsobilagor Hur får Du oftast information i olika hälsofrågor? Kvällstidningar Morgontidningar Hälsotidningar Andra vecko- & månadstidningar TV Radio Ej svar 7

8 Sjukvården och tidningar är de två viktigaste informationskällorna för häsosamt matval Två frågor gällde den viktigaste och näst viktigaste informationskällan för hälsosamt matval och intervjupersonerna räknade upp tio olika alternativ. Dessutom kunde de som svarade själva spontant ange andra informationskällor. - Vilken är den viktigaste informationskällan för just Dig om du vill veta vad Du skall äta för att må bra? - Vilken är den näst viktigaste informationskällan för just Dig om du vill veta vad Du skall äta för att må bra? Två av fem (39 procent) anser att tidningar är den viktigaste eller näst viktigaste informationskällan, en av fyra ( procent) tycker att tidningar är viktigast; Tabell 4, 5 och 6. På andra plats kommer sjukvården. En av tre (34 procent) anser att sjukvården är den viktigaste eller näst viktigaste informationskällan när man vill veta vad man skall äta för att må bra. Det är dock fler (25 procent) som tycker att sjukvården är den viktigaste informationskällan än som tycker att tidningar är det. På tredje plats kommer TV. En av tre (33 procent) tycker att TV är den viktigaste eller näst viktigaste informationskällan, men det är klart färre än för sjukvården och tidningarna som tycker att TV är viktigast (12 procent) Vilken är den viktigaste/näst viktigaste informationskällan för just Dig om du vill veta vad Du skall äta för att må bra? Skolan Sjukvården Livsmedelsverket Livsmedelsbutiker Tidningar TV Radio Internet Familjen Vänner och bekanta Annat Ej svar Viktigast Näst viktigast På fjärde plats i rangordningen av de informationskällor som är viktigast eller näst viktigast kommer vänner och bekanta (24 procent). Därefter följer familjen (16 procent), 8

9 livsmedelsverket (12 procent), Internet (12 procent), radio (6 procent), skolan (4 procent) samt livsmedelsbutiker (3 procent). En av tio intervjupersoner (9 procent) har spontant angett andra informationskällor än de tio som intervjuaren läste upp. De svaren har listats i Tabell 4 för viktigaste källa, och Tabell 5 för den näst viktigaste. Kvinnor tycker i större utsträckning än män att de får den viktigaste och näst viktigaste informationen från sjukvården. De tycker också i något större utsträckning än män att de får den viktigaste/näst viktigaste informationen genom livsmedelsverket och skolan. Män får å sin sida den viktigaste/näst viktigaste informationen från familjen och Internet. Äldre personer får i större utsträckning än andra den viktigaste/näst viktigaste informationen genom sjukvården, TV och radio. Yngre personer får den i större utsträckning genom Internet, familjen, vänner och bekanta. Personer med kort utbildning får i större utsträckning än de som har lång utbildning den viktigaste/näst viktigaste informationen genom sjukvården och TV. De med kort utbildning får den i mindre utsträckning genom vänner och bekanta eller Internet. Det är främst låginkomsttagare som får den viktigaste/näst viktigaste informationen genom sjukvården. Höginkomsttagare får den i större utsträckning än andra genom Internet. 9

10 Kännedom om metoder för att behålla hälsan och vikten SKOP frågade, Det finns olika metoder för vad man ska äta om man vill behålla hälsan och vikten? Vilka av följande metoder har Du hört talas om? Intervjuarna läste upp namnen på nio olika metoder. Nästan alla (94 procent) säger att de känner till Viktväktarna ; Tabell 7. De flesta har också hört talas om metoden Snabba och långsamma kolhydrater. Det är också en stor majoritet som känner igen metoden med Tallriksmodellen (7 procent) och metoden Litet fett och mycket fibrer. Relativt många men färre än varannan säger också att de hört talas om Stenålderskost (39 procent), Aftonbladets viktklubb (38 procent) samt Glykemiskt index (31 procent). Minst kända är Montignac metoden (17 procent) och Atkinsdieten (24 procent) Det finns olika metoder för vad man ska äta om man vill behålla hälsan och vikten? Vilka av följande metoder har Du hört talas om? Montignac metoden Glykemiskt index Snabba och långsamma kolhydrater Stenålderskost Tallriksmodellen Atkinsdieten Viktväktarn Aftonbladets viktklubb Litet fett och mycket fibrer För alla metoder utom Viktväktarna är det fler kvinnor än män som har hört talas om dem. Jämfört med de yngre har äldre personer i mindre utsträckning hört talas om i stort sett alla de uppräknade metoderna med undantag för metoden med Litet fett och mycket fibrer. Detsamma gäller för personer med lång utbildning i jämförelse med korttidsutbildade. 1

11 Det finns också en inkomsteffekt. Personer med hög inkomst har i utsträckning än de med låg hört talas om Atkinsdieten, Montignacmetoden, Glykemiskt index, Snabba och långa kolhydrater, Viktväktarna samt Aftonbladets viktklubb. 11

12 Råd om vad man skall äta för att behålla vikten Intervjupersonerna fick två frågor om vilka råd som man hört den senaste tiden om hur man skall göra för att behålla vikten. - Den senaste tiden har det i tidningar, radio och TV funnits råd om att man ska äta mindre stärkelserik mat om man vill behålla vikten, t.ex. mindre pasta, ris, vitt bröd och potatis. Har du sett eller hört de råden under det senaste halvåret? - Det har även funnits råd om att man ska äta mindre sockerrik mat om man vill behålla vikten, dvs. färre snabba kolhydrater som t.ex. sockrade frukostflingor, läsk och sötad yoghurt. Har du sett eller hört de råden under det senaste halvåret? 66 procent har hört råd om att man skall äta mindre stärkelserik mat Två av tre (66 procent) har hört råd om att man skall äta mindre stärkelserik mat; Tabell 9. De som alltid tänker på vad man skall äta för sin hälsa har gjort det i större utsträckning än andra. Kvinnor, äldre personer, långtidsutbildade och låginkomsttagare har gjort det i större utsträckning än män, yngre, korttidsutbildade och höginkomsttagare. 87 procent har hört råd om att man skall äta mindre sockerrik mat De flesta (87 procent) har hört råd om att man skall äta mindre sockerrik mat; Tabell 9. De som aldrig tänker på vad man skall äta för sin hälsa har gjort det i mindre utsträckning än andra. Kvinnor, äldre personer och personer med lång utbildning har gjort det i större utsträckning än män, yngre och korttidsutbildade. Råd den senaste tiden i tidningar, radio och TV om vad man skall äta för att behålla vikten Hört råd om att man skall äta mindre stärkelserik mat Hört råd om att man skall äta mindre sockerrik mat 12

13 Förklaringar till varför barn blir överviktiga Intervjupersonerna ombads att ta ställning till åtta påståenden om barns övervikt, Allt fler barn blir överviktiga. Vad tror Du är det främsta skälet till att barn är överviktiga? Jag kommer nu att läsa upp ett antal skäl till övervikt. I vilken utsträckning upplever Du att de är en förklaring till att barn är överviktiga? Svaren gavs på en skala från 1 till 7, där 1 betyder inte alls och 7 betyder mycket stor utsträckning. Skalan balanserar på den neutrala mittpunkten 4 vikter över 4 betyder stor vikt, vikter under 4 betyder liten vikt. Viktigaste orsak att barn rör på sig för litet Störst vikt tillmäts att det förhållandet att De rör på sig för litet ; Tabell 1 och 12. Knappt varannan svensk (45 procent) ger den högsta vikten 7 till det påståendet. I stort sett alla (93 procent) ger en vikt över skalans neutrala mittpunkt, dvs. påståendet har stor vikt. Medelvikten är 6,7. Näst viktigaste orsak att barn äter för mycket godis, läsk, snacks och liknande Näst störst vikt får påståendet om att De äter för mycket godis, läsk, snacks och liknande ; Tabell 1 och 11. Drygt två av fem (42 procent) ger den högsta vikten 7, och nio av tio (91 procent) anser att påståendet har stor vikt, dvs. över 4. Medelvikten är 5, Allt fler barn blir överviktiga. I vilken utsträckning kan åtta påståenden förklara barns övervikt Skala mellan 1=inte alls och 7=mycket stor utsträckning Äter för mycket godis, läsk, snacks m.m. Rör på sig för lite Ärftliga faktorer Äter fel sammansatt kost Stress och tidsbrist i familjen Vikten 7 Vikten 6 Vikten 5 Tekniken, datorer och fjärrkontroller Äter ofta oregelbundet Brist på kunskap 13

14 Tredje viktigaste orsak att barn äter fel sammansatt kost Påståendet att De äter fel sammansatt kost får den tredje största vikten; Tabell 1 och 14. En av fem ( procent) ger den högsta vikten 7, tre av fyra (78 procent) anser att påståendet har stor vikt, dvs. över 4. Medelvikten är 5,33. Fjärde viktigaste orsak är tekniken, datorer och fjärrkontroller Nästan lika stor medelvikt tillskrivs Tekniken, datorer och fjärrkontroller ; Tabell 1 och 16. En av fyra (28 procent) ger den högsta vikten 7, tre av fyra (75 procent) anser att påståendet har stor vikt, dvs. över 4. Medelvikten är 5,31. På femte plats kommer stress, och tidsbrist i familjen På femte plats kommer Stress och tidsbrist i familjen ; Tabell 1 och 15. En av sex (16 procent) ger den högsta vikten 7, sju av tio (7 procent) anser att påståendet har stor vikt, dvs. över 4. Medelvikten är 5,9. På sjätte plats kommer att barn ofta äter oregelbundet På sjätte plats kommer att De äter ofta oregelbundet ; Tabell 1 och 17. En av tio (13 procent) ger den högsta vikten 7, två av tre (64 procent) anser att påståendet har stor vikt, dvs. över 4. Medelvikten är 4,87. Näst lägst vikt får påståendet om brist på kunskap Näst lägst vikt får påstående om Brist på kunskap ; Tabell 1 och 18. En av tio (12 procent) ger den högsta vikten 7, knappt hälften (46 procent) anser att påståendet har stor vikt, dvs. över 4. Medelvikten är 4,34. Allra lägst vikt får ärftliga faktorer Lägst vikt tillskrivs Ärftliga faktorer ; Tabell 1 och 13. Bara en av tjugo (5 procent) ger den högsta vikten 7, en av tre (3 procent) anser att påståendet har stor vikt, dvs. över 4. Medelvikten är 3,86, vilket ligger under den neutrala mittpunkten. 14

15 Ansvar för att barn blir överviktiga Intervjupersonerna fick även att tala vilka som har ett ansvar för att barn är överviktiga, Allt fler barn blir överviktiga. Jag kommer nu att läsa upp en blandning av personer, organisationer, företag och annat. Jag ber Dig tala om i vilken utsträckning Du anser att de har ett ansvar för att barn är överviktiga. Svaren gavs på en skala från 1 till 7, där 1 betyder inget ansvar och 7 innebär högsta ansvar. Skalan balanserar på den neutrala mittpunkten 4 svar över 4 betyder stort ansvar, vikter under 4 betyder litet ansvar. Störst ansvar har familjen, medelansvar 6,31 Intervjupersonerna anser att Familjen har störst ansvar för barns övervikt; Tabell 19 och 21. En klar majoritet (58 procent) tillskriver högsta möjliga ansvar, dvs. 7, till familjen. Nästan alla (94 procent) anser att familjen har ett ansvar som ligger över skalans neutrala mittpunkt, dvs. har stort ansvar. Medelansvaret är 6,31. Näst störst ansvar har individen själv, medelansvar 5,42 Näst störst ansvar har individen själv; Tabell 19, 27. En av tre (37 procent) ger maximalt ansvar 7 till individen själv, tre av fyra (73 procent) ger en ansvarspoäng över 4, dvs. stort ansvar. Medelansvaret är 5, Allt fler barn blir överviktiga. Olika personers, organisationers och företags ansvar för barns övervikt Skala mellan 1=inte alls och 7=högsta ansvar Familjen Myndigheter Producenter av livsmedel Snabbmat-ställen marknads- Reklam & föring till barn Livsmedelsbutiker Stort utbud av söta/feta produkter Individen själv Skolan Radio, TV och tidningar Högsta ansvar 7 Ansvar 6 Ansvar 5 15

16 På tredje plats kommer reklam och marknadsföring till barn, medelansvar 5,23 En av fyra (26 procent) ger maximalt ansvar 7 till den reklam och marknadsföring som riktas till barn, tre av fyra (73 procent) ger ett högt ansvarspoäng över 4; Tabell 19 och 24. Medelansvaret är 5,23. Skolan, medelansvar 4,91 En av fem (18 procent) ger maximalt ansvar 7 till skolan, tre av fem (61 procent) ger ett högt ansvarspoäng över 4; Tabell 19 och 28. Medelansvaret är 4,91. Utbudet av söta och feta produkter på femte plats, medelansvar 4,87 En av fem (18 procent) ger också maximalt ansvar 7 till utbudet av söta och feta produkter, två av tre (65 procent) ger ett högt ansvarspoäng över 4; Tabell 19 och 26. Medelansvaret är 4,87. Snabbmatställen, medelansvar 4,75 En av fem (18 procent) ger även maximalt ansvar 7 till snabbmatställen, tre av fem (6 procent) ger ett högt ansvarspoäng över 4; Tabell 19 och 23. Medelansvaret är 4,75. Producenter av livsmedel, medelansvar 4,68 En av tio (12 procent) ger maximalt ansvar 7 till producenter av livsmedel, tre av fem (58 procent) ger ett högt ansvarspoäng över 4; Tabell 19 och 22. Medelansvaret är 4,68. Radio, TV och tidningar, medelansvar 4,57 En av tio (1 procent) ger maximalt ansvar 7 till radio, TV och tidningar. Drygt varannan (54 procent) ger ett högt ansvarspoäng över 4; Tabell 19 och 29. Medelansvaret är 4,57. Myndigheter, medelansvar 4,17 En av tio (11 procent) ger maximalt ansvar 7 till myndigheter som Livsmedelsverket och Folkhälsoinstitutet, två av fem (43 procent) ger ett högt ansvarspoäng över 4; Tabell 19 och. Medelansvaret är 4,17. Lägst ansvar har livsmedelsbutikerna, medelansvar 4, Lägst ansvar för barns övervikt har, enligt svenskarna, livsmedelsbutikerna; Tabell 19 och 25. En av tjugo (4 procent) anser att de har maximalt ansvar 7, två av fem (41 procent) ger butikerna ett ansvarspoäng över 4. Medelansvaret är 4,. 16

17 Vad svenskarna planerar att äta mer eller mindre av Slutligen ombads intervjupersonerna att för 15 olika livsmedel berätta, Vad tror Du? Kommer Du under det kommande året att äta mer eller mindre av följande livsmedel, eller kommer Du att äta samma mängd som i dag? Mer frukt, grönsaker, fisk och fullkornsbröd Drygt var tredje svensk (36 procent) tror att de skall äta mer frukt under det kommande året; Tabell 3 och 31. Nästan lika många (31 procent) tänker äta mer grönsaker. En av fyra tror att de skall äta mer fisk (26 procent) och fullkornsbröd (24 procent). Många tänker även äta mer av bönor och linser (13 procent), matoljor (11 procent) och potatis (9 procent). Några tror också att de skall äta mer ris (7 procent) och flytande margariner (6 procent). Kommer Du under det kommande året att äta mer eller mindre av följande livsmedel, eller kommer Du att äta samma mängd som i dag? Läsk Glass Matoljor Flytande margariner Lättmargarin Potatis Fullkornsbröd Vitt bröd Ris Grönsaker Pasta Fisk Frukt Bönor och linser Kött Mer 17

18 Mindre vitt bröd, läsk och glass En av fyra svenskar (29 procent) räknar med att äta mindre vitt bröd; Tabell 3 och 32. Ungefär samma andel tror att de skall dricka mindre läsk (27 procent). Andra tänker äta mindre glass (16 procent), flytande margarin (14 procent), pasta (13 procent) och lättmargarin (12 procent). Några avser att äta mindre av bönor och linser (8 procent), kött (7 procent), ris (7 procent) och matoljor (6 procent). Kommer Du under det kommande året att äta mer eller mindre av följande livsmedel, eller kommer Du att äta samma mängd som i dag? Läsk Glass Matoljor Flytande margariner Lättmargarin Potatis Fullkornsbröd Vitt bröd Ris Grönsaker Pasta Fisk Frukt Bönor och linser Kött Mindre 18

19 Balans mellan mer och mindre Nettotalen visar balansen, d.v.s. skillnaden mellan den andel som tänker äta mer och den som tänker äta mindre av olika produkter. För somliga livsmedel är det en stor övervikt för dem som tänker äta mer de har en positiv balans. Det gäller t.ex. frukt som har en positiv balans om + 35 procent (36 procent mer 1 procent mindre). Andra livsmedel med en stark positiv balans är grönsaker (+3 procent), fisk (+23 procent) och fullkornsbröd (+21 procent). Starkt negativa balanser procent mindre är högre än procent mer har vitt bröd (-28 procent), läsk (-24 procent), glass (-11 procent), pasta (-8 procent), flytande margariner (-8 procent) samt lättmargarin (-7 procent). Kommer Du under det kommande året att äta mer eller mindre av följande livsmedel, eller kommer Du att äta samma mängd som i dag? Balanser ( mer mindre) Läsk Glass Matoljor Flytande margariner Lättmargarin Potatis Fullkornsbröd Vitt bröd Ris Grönsaker Pasta Fisk Frukt Bönor och linser Kött

20

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 2005

Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 2005 25-9-23 Bilaga 1 Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 25 SKOP, Skandinavisk Opinion AB, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern 18-84 år bosatta i hela riket. Mellan

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007 SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOPresearch AB attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOP, Skandinavisk opinion ab, har på uppdrag Marks kommun intervjuat 154 företagare och andra representanter för företag om hur

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm mars/april 2005

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm mars/april 2005 SKOP,, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern 18-84 år bosatta i hela riket. Mellan den 29 mars och 12 april intervjuades drygt 1.000 personer på uppdrag av bland andra. Svaren redovisas

Läs mer

Älsklingsmat och spring i benen

Älsklingsmat och spring i benen Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm december 2003

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm december 2003 SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP, Skandinavisk opinion ab, gör regelbundna undersökningar bland i åldern 18-84 bosatta i hela riket. Mellan den 4 och 18 intervjuades cirka 1.200 på uppdrag av bland andra.

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm September 2001

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm September 2001 SKOP,, har på uppdrag av intervjuat cirka 500 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes under tiden 31 augusti till 10 september. Svaren redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår

Läs mer

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket

Läs mer

Ansvarig för undersökningen åt Socialstyrelsen är Birgitta Hultåker.

Ansvarig för undersökningen åt Socialstyrelsen är Birgitta Hultåker. SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 11 och 19 intervjuades drygt 2.000 personer om Den nya influensan A-H1N1. Frågorna ställdes på uppdrag

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

Mat och dryck för dig som har diabetes

Mat och dryck för dig som har diabetes Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm om buteljerat Vatten oktober/november 2007

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm om buteljerat Vatten oktober/november 2007 om buteljerat Vatten SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela riket, tele-skop riks. Mellan den 17 oktober till 3 november 2007 intervjuades drygt 1.000 personer på uppdrag av

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Rapport till Vara kommun om fritidsgårdsundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om fritidsgårdsundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en fritidsgårdsundersökning bland besökare på kommunens fritidsgårdar. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga.

Läs mer

Rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland September 2005

Rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland September 2005 SKOP,, har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland intervjuat cirka 500 privatpersoner boende i Västernorrlands län. Intervjuerna gjordes per telefon mellan den 11 och 26 september 2005. Resultaten

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer

Undersökningens genomförande beskrivs i Bilaga. I SKOP:s arkiv återfinns undersökningen under registreringsnummer S5DEC09.

Undersökningens genomförande beskrivs i Bilaga. I SKOP:s arkiv återfinns undersökningen under registreringsnummer S5DEC09. -research ab oktober/december 2009 SKOP har på uppdrag av Botkyrka kommun intervjuat drygt 2.400 personer som bor i de sex kommundelarna a) Alby, b) Hallunda/Norsborg/Eriksberg, c) Fittja, d) Tullinge,

Läs mer

Rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland mars/april 2009

Rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland mars/april 2009 SKOP har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland intervjuat drygt 500 privatpersoner boende i Västernorrlands län. Intervjuerna gjordes per telefon mellan den 6 mars till 26 mars med några kompletterande

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Rapport till ABM Resurs Västernorrland april/maj 2011

Rapport till ABM Resurs Västernorrland april/maj 2011 april/maj 2011 SKOP har på uppdrag av ABM Resurs Västernorrland intervjuat drygt 500 privatpersoner boende i Västernorrlands län. Intervjuerna gjordes per telefon under april 2011 med några kompletterande

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm om buteljerat Vatten oktober/november 2007

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm om buteljerat Vatten oktober/november 2007 om buteljerat Vatten SKOP gör regelbundet undersökningar bland personer bosatta i hela riket, tele-skop riks. Mellan den 17 oktober till 3 november 2007 intervjuades drygt 1 000 personer på uppdrag av

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget

Läs mer

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1. Juni/juli 2006 SKOP,, gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela riket, tele-skop riks. Mellan den 15 juni och 14 juli 2006 intervjuades 1.000 personer på uppdrag av bland andra. Resultaten

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

Läsa och förstå text på förpackningar

Läsa och förstå text på förpackningar 1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Min Hälsorapport Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Grupp: Kroppsfett Andel kroppsfett: 19,8 % Din kroppsfettprocent är 19,8 % och faller inom intervallet Acceptabelt. En hälsosam nivå för en 39-årig

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7 Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.

Läs mer

Råd om mat till dig som ammar

Råd om mat till dig som ammar Råd om mat till dig som ammar LIVSMEDELS VERKET Det är få saker som förändrar livet så mycket som att bli förälder. Många rutiner vänds upp och ner när du får ett litet barn att ta hänsyn till, och dina

Läs mer

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,

Läs mer

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1. Rapport till om ungdomsundersökning SKOP,, gör regelbundna undersökningar bland ungdomar mellan 16 och 25 år bosatta i hela riket, tele-skop ungdom. Mellan den 20 april och 7 maj 2006 intervjuades 1.015

Läs mer

KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen

KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1998 Beatrice Pernehagen Kooperativa institutet Box 200 63 104 60 Stockholm Telefon 08-772

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1. Skandinavisk opinion ab HQ Fonders sparbarometer juni/juli 2005 SKOP, Skandinavisk opinion ab, gör regelbundna ekonomiska undersökningar i hela Sverige bland personer som är 18 till 84 år. Mellan den 21

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga bland annat mat, fysisk aktivitet,

Läs mer

Föräldrajuryn om skolkafeterior. Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm

Föräldrajuryn om skolkafeterior. Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm Föräldrajuryn om skolkafeterior Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm 0 Sammanfattning Varannan förälder i Föräldrajuryn tycker att elever på högstadiet och uppåt ska ha tillgång till skolkafeteria.

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Töreboda kommun. 43 Töreboda kommun

Töreboda kommun. 43 Töreboda kommun 43 Töreboda kommun Töreboda kommun Överlag var det de yngsta eleverna, år 3, som bäst uppskattade skolmåltiden, både när det gällde mat och miljö. De yngsta skoleleverna tyckte bäst om skolmaten. Det var

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning. Studiehandledning Energibalans är ett Internetbaserat kursmaterial där man får lära sig att äta på ett sätt som ger viktkontroll, hälsa och välbefinnande. Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd,

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Rapport till Eslövsbladet oktober 2015

Rapport till Eslövsbladet oktober 2015 SKOP har på uppdrag av intervjuat drygt 300 personer. Intervjuerna gjordes mellan den 29 september och 6. Undersökningens genomförande redovisas i Metodbeskrivning. I SKOP:s arkiv återfinns undersökningen

Läs mer

Ansvarig för undersökningen åt Vimmerby kommun är Birgitta Hultåker.

Ansvarig för undersökningen åt Vimmerby kommun är Birgitta Hultåker. SKOP,, har på uppdrag av intervjuat 5 av kommunens invånare. Resultatet av undersökningen redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande redovisas i Bilaga 1. Ansvarig för undersökningen åt är

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

Medlemspanel om hälsopåståenden i reklam och marknadsföring av livsmedel

Medlemspanel om hälsopåståenden i reklam och marknadsföring av livsmedel Medlemspanel om hälsopåståenden i reklam och marknadsföring av livsmedel Oktober 2007 Konsumentföreningen Stockholm Sammanfattning De kommande åren ska EU fatta beslut om vilka påståenden om hälsa kopplat

Läs mer

Rapport till Upplands-Bro kommun om personer som flyttat dit oktober 2012

Rapport till Upplands-Bro kommun om personer som flyttat dit oktober 2012 -research ab SKOP har på uppdrag av Upplands-Bro kommun intervjuat personer som flyttat till kommunen. Intervjuerna gjordes mellan den 15 och 22 Resultaten redovisas i denna rapport. Ansvarig för undersökningen

Läs mer

Pedagogik kring mat och hälsa

Pedagogik kring mat och hälsa Pedagogik kring mat och hälsa Matkunskap á la Hälsomålet 8 april 2011 Anna-Karin Jälminger Folkhälsonutritionist Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap 08-524 888 87 Anna-karin.jalminger@ki.se

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Resultat. OnlinePanelen. Demoskop

Resultat. OnlinePanelen. Demoskop Resultat OnlinePanelen Demoskop 3 Om Demoskop OnlinePanelen Demoskops internetpanel är en telefonrekryterad panel med deltagare från hela Sverige. Tre typer av undersökningar genomförs i panelen: DemoskopPanelen

Läs mer

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid! Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren. Rapport ICAs kundpanel sommar 2013

ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren. Rapport ICAs kundpanel sommar 2013 ICA-kundernas syn på aptit, hälsa och dieter under sommaren Rapport ICAs kundpanel sommar 2013 Om ICAs kundpanel ICAs kundpanel rekryterades under sommaren 2011 och innehöll vid undersökningstillfället

Läs mer

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN Måltidsordning Fr att barn ska orka leka och lära hela dagen är det viktigt att de får fylla på energi regelbundet. Barn orkar inte äta så stora portioner. Maten br därfr

Läs mer

HÅLL MAGEN I BALANS FAKTA OM NYA LACTOCARE

HÅLL MAGEN I BALANS FAKTA OM NYA LACTOCARE HÅLL MAGEN I BALANS FAKTA OM NYA LACTOCARE Kontaktperson, Actavis Johanna Högfeldt, Produktchef Egenvård, Actavis, tel: 0721-81 28 58, E-post: JHogfeldt@actavis.se OM FAKTAMATERIALET Varannan svensk drabbas

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Gy Biologi/Näringskunskap Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Syfte Att ge eleverna en förståelse för hur blodsockret påverkar kroppen och varför

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Rapport till Den Nya Välfärden om företagsklimatet januari/februari 2005

Rapport till Den Nya Välfärden om företagsklimatet januari/februari 2005 Rapport till om företagsklimatet SKOP,, gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 2 januari och 8 februari 25 intervjuades drygt 1.2 om hur de uppfattar

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under november- av SKOP -research ab December 12 SKOP har på uppdrag av och

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI STO M I V Å R D Äta gott Leva gott COLOSTOMI Råd till dig som har en colostomi Alla individer har olika behov oavsett om man har stomi eller inte. De tips och råd som finns i denna broschyr är endast en

Läs mer

Mat & Hälsa Kolhydrater

Mat & Hälsa Kolhydrater Mat & Hälsa Kolhydrater Socker - mono- & disackarider Stärkelse - polysackarider Cellulosa Peter - Mat & Hälsa 2006 1 Mono- och disackarider Glukos - druvsocker Fruktos - fruktsocker sackaros (glukos,

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel 2015-05-07 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

SAMMANFATTNING. Syfte. Metod. Resultat

SAMMANFATTNING. Syfte. Metod. Resultat 1 SAMMANFATTNING Det slängs mycket mat i livsmedelskedjan vilket ger en onödig påverkan på miljö och plånbok. Konsumentföreningen Stockholm (KfS) arbetar för att minska matavfallet i livsmedelskedjan i

Läs mer

Klimatanpassa din matlagning

Klimatanpassa din matlagning Klimatanpassa din matlagning Varje tallrik räknas. Att klimatanpassa ditt kök är kanske den bästa miljöinsats du kan göra. Och det fina är att det varken är svårt eller omständligt. Med vårt initiativ

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer