Medlemspanel om hälsopåståenden i reklam och marknadsföring av livsmedel

Transkript

1 Medlemspanel om hälsopåståenden i reklam och marknadsföring av livsmedel Oktober 2007 Konsumentföreningen Stockholm

2 Sammanfattning De kommande åren ska EU fatta beslut om vilka påståenden om hälsa kopplat till mat som får användas av livsmedelbranschen i marknadsföring och reklam. Livsmedelsverket ska överlämna svenska förslag till hälsopåståenden till EFSA, EUs livsmedelsmyndighet senast 31 december Generellt är många av de olika begrepp eller ämnen som kan förekomma på livsmedelsförpackningar, till exempel tiamin, betaglukan, sänkt energiinnehåll, triglycerider och probiotika okända för många. Över 80 procent vet att höga kolesterolvärden ökar risken för hjärtinfarkt. En majoritet, 63 procent, vet att en produkt som kan bibehålla låga nivåer av kolesterol, är bra att äta när man redan har höga kolesterolvärden. En majoritet vet att man ska undvika mättat fett för att minska risken för högt kolesterol. Samtidigt anger nästan en av fem att man inte alls ska äta margarin, tvärtemot de officiella kostråden. Folsyra är bra att äta för att minska risken för ryggmärgsbråck hos fostret. Det är framförallt viktigt att äta folsyra när man planerar att bli gravid samt under de första veckorna av graviditeten. Knappt hälften av de svarande anger att man ska äta folsyra redan när man planerar att bli gravid. Något fler anger när man har konstaterat graviditet. Frågan är något svårtolkad eftersom flera svarsalternativ fick anges, men att mer information till kvinnor i fertil ålder behövs står helt klart. 65 procent vet att omega 3 från fisk är den omega 3 fettsyra som anses nyttigast. Idag är det svårt att säga vad som är rätt eller fel när det gäller vad omega 3 fettsyror är bra för. Det finns mer eller mindre vetenskapligt underbyggda studier om effekter på olika funktioner i kroppen. Den osäkerhet som råder avspeglas också i undersökningen. En majoritet känner till att omega 3 är bra för hjärtat. 40 procent anger att det är bra mot blodpropp. Cirka en tredjedel anger att omega 3 är bra mot koncentrationssvårigheter och en knapp femtedel att det är bra mot depression, men det finns ännu inte vetenskaplig samsyn kring dessa samband. 96 procent har hört talas om ett livsmedels glykemiska index. Ungefär hälften tänker ofta eller ibland på ett livsmedels glykemiska index när handlar eller lagar mat. 46 procent tänker aldrig på det. Idag vet man att mat med lågt glykemiskt index bidrar till att man får en jämn blodsockernivå, vilket 78 procent av de svarande känner till. Hälften tror också att man minskar risken för att bli fet, 43 procent att man håller sig mätt längre och 35 procent att risken för diabetes minskar. Inget av de tre sistnämnda sambanden är dock helt vetenskapligt klarlagda. Knappt hälften anser att hälsopåståenden i allmänhet ger information som hjälper dem att välja livsmedel. 23 procent bryr sig inte om hälsopåståenden när de handlar. 21 procent tror inte på dem. För ytterligare information: Louise Ungerth, chef konsumentfrågor, tel , Ulrika Lamberth, informatör, tel , Webbsida: 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Bakgrund och syfte...4 Svarsfrekvens...4 Bakgrundsfakta...4 Kännedom om olika begrepp...5 Tiamin få vet vad det är och få bryr sig när de köper mat...5 Betaglukan ett okänt begrepp...6 Hälften vet innebörden av sänkt energiinnehåll...7 Majoritet vet vad fullkornsmjöl är...8 Triglycerider okänt för hälften...8 Hälften vet inte vad probiotika är men det rör sig om tarmhälsa...9 Kännedom om påståenden kring kolesterol...10 När ska man äta produkten? röster kring påståenden om kolesterol och lösliga fibrer...11 Kännedom kring folsyra...13 Kännedom om Omega röster om vad mer Omega 3 kan vara bra för...15 Kännedom kring glykemiskt index, GI...16 Knappt hälften anser att hälsopåståenden hjälper vid val av mat röster om undersökningen

4 Bakgrund och syfte De kommande åren ska EU fatta beslut om vilka påståenden om hälsa kopplat till mat som får användas av livsmedelbranschen i marknadsföring och reklam. Det som påstås om livsmedel och hälsa i reklamen ska vara ordentligt vetenskapligt underbyggt, men också vara begripligt och förstås av den vanlige konsumenten. Vad som är begripligt eller inte diskuteras för närvarande livligt bland myndigheter, livsmedelsindustri och konsumentorganisationer både i Sverige och internationellt. Konsumentföreningen Stockholm tillfrågas ofta om synpunkter och som ett underlag i det arbetet är det viktigt för oss att veta vad våra medlemmar anser i frågan. Frågorna i medlemspanelen har sitt ursprung i uttryck, påståenden och begrepp som livsmedelsprodukter redan marknadsförs med eller som finns med på den lista som Swedish Nutrition Foundation (SNF) kommer att presentera som livsmedelsbranschens förslag till hälsopåståenden. SNF kommer att överlämna listan till Livsmedelsverket för vidarebehandling. Livsmedelsverket i sin tur kommer att överlämna en svensk sammanställning av hälsopåståenden till EFSA, EUs livsmedelsmyndighet senast 31 december Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om vad KfS medlemspanel, som i detta sammanhang nog kan räknas som något mer intresserade av hälsofrågor än den breda allmänheten, förstår och har kunskap om när det gäller några hälsopåståenden. Resultatet kommer att presenteras för myndigheter och livsmedelsbranschen och utgör underlag för vidare diskussioner när det gäller information om kost och hälsa i allmänhet och den nya EU förordningen i synnerhet. Svarsfrekvens Undersökningen som är webbaserad skickades ut via e-post till Medlemspanelens 837 medlemmar. Av dessa svarade 468 personer. 166 personer gick inte att nå och därmed blev svarsfrekvensen 69,7 procent. Antalet svarande kan variera från fråga till fråga, då alla inte besvarat samtliga frågor. Information om detta finns angivet vid varje fråga. Undersökningen påbörjades den 30 augusti och avslutades den 16 september Bakgrundsfakta 80 procent av de svarande är kvinnor och 20 procent är män. Flest svarande finns i ålderskategorin år följt av år och år. 4

5 Kännedom om olika begrepp Ett flertal frågor gäller olika begrepp eller ämnen som kan förekomma på livsmedelsförpackningar som; tiamin, betaglukan, sänkt energiinnehåll, fullkornsmjöl, triglycerider och probiotika. Generellt är de flesta av dessa okända för många av de svarande i enkäten. Det enda begrepp som markant skiljer ut sig är fullkornsmjöl där en klar majoritet vet vad det är. Tiamin få vet vad det är och få bryr sig när de köper mat Kostundersökningar visar att mer än 25 % av befolkningen inte kommer upp i rekommenderat dagligt intag (RDI) av B-vitaminet tiamin. SNF föreslår därför följande information på förpackningar där livsmedlet innehåller minst 15 % av RDI: Tiamin är viktigt för normal funktion av nervsystemet. Denna produkt är rik på tiamin. Men, vet konsumenten i allmänhet vad tiamin är? Nej, endast 38 procent vet att tiamin är ett vitamin, medan 45 procent inte vet vad det är. Det innebär att informationen på förpackningen i detta fall för nästan hälften inte tillför någon användbar information. Å andra sidan är frågan hur stor roll det spelar, eftersom knappt 10 procent menar att denna typ av information absolut är angelägen för dem när de väljer ett livsmedel. För 28 procent är den kanske angelägen. Nästan lika många (27 procent) anser inte att det är information som är särskilt angelägen för dem. (Se diagram 2) Diagram 1: Ett livsmedel har följande information på förpackningen: Tiamin är viktigt för normal funktion av nervsystemet. Denna produkt är rik på tiamin. Vad är tiamin?(467 svarande) Ett enzym 12,2% Ett vitamin 38,1% En arom 0,0% En tillsats 1,5% En antioxidant 3,6% 44,5% 5

6 Diagram 2: Är information av typen Tiamin är viktigt för normal funktion av nervsystemet. Denna produkt är rik på tiamin", angelägen information som hjälper dig att välja livsmedel?(467 svarande) Ja, absolut 9,4% Ja, kanske 27,8% Varken eller 14,6% Nej, inte särskilt 27,0% Nej, absolut inte 15,0% 6,2% Betaglukan ett okänt begrepp Betaglukan är ytterligare ett exempel på ett begrepp som konsumenterna inte har så stor kännedom om. 82 procent vet inte vad det är. 11 procent anger det korrekta svaret, speciella kostfibrer. Om ordet betaglukan överhuvudtaget ska användas i marknadsföringen bör också begreppet lösliga fiber följa i direkt anslutning. Diagram 3: Vad är betaglukan?(466 svarande) En antioxidant Ett vitamin Speciella kostfiber Ett enzym Ett protein En kolhydrat 2,6% 0,0% 11,4% 0,9% 0,4% 2,6% 82,2% 6

7 Hälften vet innebörden av sänkt energiinnehåll Hälften av de tillfrågade vet att ett livsmedel med sänkt energiinnehåll innehåller färre kalorier än jämförbara livsmedel. 21 procent anger alternativet innehåller färre kolhydrater, vilket tyder på att det finns en viss sammanblandning mellan kalorier och kolhydrater. Hela en av fyra vet inte vad det betyder, vilket tyder på att att energi kopplat till kilokalorier i näringsammanhang inte alls är lika välkänt som många kostexperter och branschfolk tycks tro. Diagram 4: På en förpackning står det att livsmedlet har ett "sänkt energiinnehåll. Vad betyder det?(466 svarande) Innehåller färre kolhydrater än jämförbara livsmedel 20,6% Innehåller färre kalorier än jämförbara livsmedel 51,3% Innehåller mindre proteiner än jämförbara livsmedel 3,0% 25,1% 7

8 Majoritet vet vad fullkornsmjöl är En majoritet av de svarande vet att fullkornsmjöl är mjöl där hela kärnan malts ner med skalet. Diagram 5: Vad är fullkornsmjöl?(466 svarande) Mjöl med hela kärnor 7,7% Mjöl där hela kärnan malts ner med skalet 82,6% Mjöl från flera olika sädesslag 6,0% 3,6% Triglycerider okänt för hälften När det gäller begreppet tricglycerider är det hälften som vet att det är fetter, men nästan lika många svarar att de inte vet vad det är. Diagram 6: Vad är triglycerider?(466 svarande) Fetter 52,1% Vitaminer 0,2% Proteiner 2,4% Salt 0,4% 44,8% 8

9 Hälften vet inte vad probiotika är men det rör sig om tarmhälsa 54 procent vet inte vad probiotika är. 17 procent anger att det är nyttiga bakterier som tillsätts livsmedel, vilket är korrekt. 29 procent anger att det är bakterier som stimulerar tillväxt av goda bakterier i tarmen, vilket också är korrekt. Det finns således en vetskap om att det rör sig om tarmhälsa hos knappt hälften av de svarande. Diagram 7: Probiotika är (466 svarande) Nyttiga bakterier som tillsätts livsmedel 17,4% Bakterier som stimulerar tillväxt av goda bakterier i tarmen 28,5% 54,1% 9

10 Kännedom om påståenden kring kolesterol En stor majoritet, 83 procent, vet att hög kolesterolhalt sägs öka risken för hjärtinfarkt. Det kan finnas ett samband mellan höga kolesterolvärden, blodpropp (63 procent anger detta) och även stroke (47 procent), men det är inte lika tydligt som för hjärtinfarkt. 11 procent anger diabetes, men det finns inget samband där, inte heller för reumatism. En av tjugo vet inte för vilken sjukdom höga kolesterolvärden är en riskfaktor. Diagram 8: Följande hälsopåstående förekommer bland annat på bröd. Lösliga fiber från havre kan bidra till att bibehålla hälsosamma kolesterolvärden. Denna produkt är rik på lösliga fiber. En hög halt av kolesterol i blodet sägs öka risken för?(flera alternativ fick anges). (467 svarande) Blodpropp 63,0% Diabetes 11,1% Hjärtinfarkt 82,9% Stroke 46,5% Reumatism Inget av ovan 0,0% 0,4% 5,1% 10

11 När ska man äta produkten? En majoritet, 63 procent vet att en produkt som kan bibehålla låga nivåer av kolesterol, är bra att äta när man redan har höga kolesterolvärden. Fler än en tredjedel svarar fel eller vet inte. Diagram 9: Om du redan har höga kolesterolvärden, är det då bra att äta en produkt som har denna information på förpackningen? Lösliga fiber från havre kan bidra till att bibehålla hälsosamt låga nivåer av kolesterol i blodet. Denna produkt är rik på lösliga fibrer. (467 svarande) Ja 63,0% Nej 8,4% Det spelar ingen roll 13,7% 15,0% 5 röster kring påståenden om kolesterol och lösliga fibrer Skulle vilja svara nej, men är osäker. Det står ju inte att lösliga fiber SÄNKER kolesterolvärdet, bara bibehålla om man redan har en låg nivå. Informationen säger att den positiva effekten gäller bara om du redan har hälsosamt låga kolesterolvärlden och således gör det ingen nytta för redan drabbade. Påståendet lovar egentligen ingenting, men när man snabbt läser den så kan det lätt misstolkas som att fibrerna är blodtryckssänkande. vad lösliga fibrer är. Vad är det om det inte är det? Känns som man lurar konsumenten att den ska tro på att få lägre kolesterol genom att äta produkten. Texter ska vara så enkla, korta och tydliga som möjligt. Jag går inte i affären för att läsa massor av text, jag vill handla snabbt. 11

12 När det gäller sambandet mellan intag av mättat fett och kolesterol verkar informationen gått fram hos många av konsumenterna. En majoritet anger att man ska undvika mättat fett för att minska risken för högt kolesterol. Intressant är dock att nästan en av fem anger att man inte alls ska äta margarin, tvärtemot de officiella kostråden. Diagram 10: Ett margarin har följande information på förpackningen: En kost med låg halt av hårt/mättat fett kan bidra till att bibehålla hälsosamt låga nivåer av kolesterol i blodet. Denna produkt innehåller låga nivåer av mättat fett. När ska man äta produkten?(466 svarande) När man har höga kolesterolvärden 5,4% När man har normala kolesterolvärden 4,9% Både vid normala och höga kolesterovärden. Det är alltid bra att undvika mättat fett 69,1% Inte alls, man bör inte äta margarin 17,0% 3,6% 12

13 Kännedom kring folsyra Folsyra är bra att äta för att minska risken för ryggmärgsbråck hos fostret. Det är framförallt viktigt att äta folsyra när man planerar att bli gravid samt under de första veckorna av graviditeten. Eftersom många graviditeter är oplanerade så är det egentligen viktigt för alla kvinnor i fertil ålder att äta folsyratillskott. Knappt hälften av de svarande anger att man ska äta folsyra redan när man planerar att bli gravid. Något fler anger när man har konstaterat graviditet. Eftersom man fick ange fler alternativ kan svaren vara lite svårtolkade, men det är helt klart att de informationsinsatser i kombination med gratis utdelning av folsyratillskott till kvinnor i åldern som Livsmedelsverket nyligen beslutat förorda är nödvändiga att genomföra. Diagram 11: En produkt har följande information på förpackningen: Folsyra behövs för normal fosterutveckling. Denna produkt är rik på folsyra. När är det tänkt att man ska man äta denna produkt? (Flera alternativ fick anges). (467 svarande) När man planerar att bli gravid 46,5% När man har konstaterat graviditet 56,5% Oavsett om man planerar graviditet eller ej kan det vara bra att äta produkten. 35,3% Vi får i oss tillräckligt med folsyra så man behöver inte köpa denna produkt. 7,3% Inte alls, bättre att äta vitamintabletter 1,9% 6,0% 13

14 Kännedom om Omega 3 65 procent anger att omega 3 från fisk är de som anses nyttigast, vilket också är korrekt. Diagram 12: Den senaste tiden har det pratats mycket om omega 3 fettsyror. Omega 3 kan förekomma i produkter från både djur- och växtriket. Vilken omega 3 fettsyra anses nyttigast?(467 svarande) Från fisk 65,1% Från kött 0,0% Från linfrö och andra vegetabilier 3,4% Omega 3 är lika nyttigt varhelst det kommer ifrån 25,5% 6,0% Vad är då omega 3 fettsyror bra för? Ja, det är i dagsläget svårt att klart säga rätt eller fel när det gäller samtliga svarsalternativ, eftersom det finns mer eller mindre vetenskapligt underbyggda studier om en rad effekter på många olika funktioner i kroppen. Studier som citeras mycket såväl i vetenskaplig litteratur som i populärpress. Att omega 3 är bra för hjärtat och bra mot blodpropp är väl underbyggt vetenskapligt och därmed korrekt. Bra mot reumatism är rätt eftersom omega-3-fettsyror dämpar inflammatoriska reaktioner Bra för hjärnan är delvis rätt på så sätt att det behövs mycket omega-3-fettsyror för hjärnans tillväxt under fostertiden (det tas dock från mammans förråd även om hon äter otillräckligt under graviditeten), men för övrigt finns i dag inga belägg att hjärnan fungerar bättre om man äter omega-3-fettsyror. Att omega 3 är bra mot depression och koncentrationssvårigheter kan det inte anses finnas vetenskaplig samsyn om i dag, även om det skrivs mycket om det. Den osäkerhet som råder avspeglas också i svaren i undersökningen. En majoritet känner till att omega 3 är bra för hjärtat. Knappt hälften anger att det är bra mot blodpropp. Få känner dock till att det är bra mot reumatism. Cirka en tredjedel anger att det är bra mot koncentrationssvårigheter och en knapp femtedel att det är bra mot depression. 14

15 Diagram 13: Vad är omega 3 fettsyror bra för? (Flera alternativ fick anges). (467 svarande) Bra för hjärtat 75,2% Bra för hjärnan 53,7% Bra mot depression 17,1% Bra mot reumatism 10,9% Bra mot blodpropp 41,1% Bra mot koncentrationssvårigheter 29,8% Annat (ange gärna vad i kommentarfältet) 3,4% 11,1% 6 röster om vad mer Omega 3 kan vara bra för Vid astma, kan lindra astmaattacker Enligt reklamen är det bra för nästan allting...? Bättre sömn, lindring av PMS Kan tänkas påverka inflammation och immunfunktionen, men kliniska bilden är oklar där. Evenetuellt också bra vid diabetes mellitus, men även där är data tvetydiga. Det kan vara intressant att veta hur ofta man bör få i sig Omega3-fetter och i vilken dos. De flesta svenskar äter alldeles för lite fet fisk - och till råga på allt så är fisk hopplöst för oss miljömedvetna att köpa: viltfångat är utrotningshotat, insjöfisk är förorenad... Jag äter Omega-3 varje dag för något jag läst det skulle vara bra för, men kommer inte ihåg vad - det står inte heller på burken vad det rekommenderas för? 15

16 Kännedom kring glykemiskt index, GI Debatten och mediebevakningen kring begreppet glykemiskt index (GI) har uppenbart slagit igenom hos konsumenterna. Hela 96 procent anger att de har hört talas om ett livsmedels glykemiska index. Ungefär hälften anger att de ofta (12 procent) eller ibland (41 procent) tänker på ett livsmedels glykemiska index när handlar eller lagar mat. 46 procent tänker aldrig på det (se diagram 15). Diagram 14: Har du hört talas om ett livsmedels glykemiska index, GI?(467 svarande) 95,9% 3,2% 0,9% Ja Nej Diagram 15: Är GI-mat eller ett livsmedels glykemiska index något du tänker på när du handlar eller lagar mat?(467 svarande) 40,7% 46,0% 11,8% 1,5% Ja, ofta Ja, ibland Nej aldrig 16

17 Idag vet man att mat med lågt glykemiskt index bidrar till att man får en jämn blodsockernivå. Att man därmed håller sig mätt längre är mer tveksamt vetenskapligt, det finns studier både för och emot. Man har ännu inte kunnat visa vetenskapligt att lågt glykemiskt index ger mindre risk för diabetes och fetma. Det finns vissa forskare som är mer övertygade om denna effekt än andra. Idag finns inte heller några vetenskapliga belägg för att mat med lågt glykemiskt index minskar risken för stroke och artros. 78 procent av de svarande känner till att mat med lågt glykemiskt index ger en jämn blodsockernivå. Hälften tror också att man minskar risken för att bli fet, 43 procent att man håller sig mätt längre. 35 procent att risken för diabetes minskar. Diagram 16: Vad innebär det att äta mat med lågt glykemiskt index, GI? (Flera alternativ fick anges). (466 svarande) Man håller sig mätt längre 43,1% Man får en jämn blodsockernivå 77,5% Man får en hög blodsockernivå 0,6% Man minskar risken för diabetes 35,2% Man minskar risken för att bli fet 52,4% Man minskar risken för stroke 14,8% Man minskar risken för artros 2,8% 10,3% 17

18 Knappt hälften anser att hälsopåståenden hjälper vid val av mat Knappt hälften anser att hälsopåståenden i allmänhet ger information som hjälper dem att välja livsmedel. Å andra sidan är det nästan 23 procent som inte bryr sig om hälsopåståenden när de handlar och 21 procent som inte tror på dem. Diagram 17: Vad anser du i allmänhet om hälsopåståenden på livsmedel?(466 svarande) De ger information som hjälper mig att välja hälsosamma livsmedel 46,4% Det är inget som jag bryr mig om när jag handlar livsmedel 22,7% Jag tror inte på dem 20,8% 10,1% 18

19 Att hälsopåståenden är ganska svårt märks också på undersökningens avslutande fråga där hälften tyckte att frågorna var mycket svåra (5 procent) eller svåra (46 procent) att svara på. 38 procent tyckte att frågorna var ganska lätta. Endast 4 procent tyckte att de var lätta. Diagram 18: Vad tyckte du om frågorna i enkäten?(466 svarande) Mycket svåra att svara på 5,2% Svåra att svara på Ganska lätta att svara på 46,1% 38,4% Lätta att svara på 4,3% Ingen kommentar 6,0% 19

20 8 röster om undersökningen Eftersom jag försöker leva hälsosamt, tror jag inte på marknadens påståenden om hälsosamma tillsatser och kriterier. Ofta är dessa påståenden sprungna ur ekonomiska aspekter och har mycket lite att göra med god hälsa. Naturliga livsmedel utan en massa tillsatser och processer är vad jag eftersträvar. Tyvärr är folk lättmanipulerade och går på dessa falska nyttigheter som marknaden producerar för sin egen utvecklings skull. Svåra så till vida att jag fick söka svaren på Google, men lätt att hitta de flesta svaren där. Jag hoppas enkäter av dessa slag kan väcka diskussioner om vilka informationer vi verkligen behöver på livsmedlen. Fortsätter man så här krävs snart jättestora förpackningar till allting för att alla läkarråd mm ska få plats. Ska det hängas skyltar på varje lösviktsdisk med långa uppsatser om nytta och onytta av respektive produkt? Fortsätt diskussionen! Det är bra att frågor kring livsmedel och hälsa tas upp men man måste vara kritisk till det som skrivs. Det står nästan aldrig hur mycket man måste äta eller dricka för att må bra. Det är så små mängder i regel av vitaminer och andra nyttigheter som tillsätts så man måste äta stora kvantiteter. Trots 30 år i sjukvården var jag osäker på flera av frågorna. Inte lätt för oss när vi skall handla. Vi skulle behöva vara ännu mer insatta alternativt att producenterna alla försöker överträffa varandra i påståenden som i och för sig kanske är riktiga, men hur skall vi kunna välja? Är vi verkligen i behov av allt detta som tas fram? Probiotika ex vis där tvistar experterna om att det kan tas upp som det påstås. Jag tycker att citaten man skulle ha åsikter om var oerhört krångliga att förstå. Jag fick läsa om flera gånger för att fatta om de var negativa eller positiva. Helt enkelt mycket ord och lite information. Därför svarar jag också att jag inte tror på hälsoinformation på livsmedlen. Det är ju ingen som kan garantera att de är sanna. Jag anser att producenten naturligtvis skriver det positiva (och även kan ljuga) och undviker det negativa. Jag tycker att innehållsförteckningarna som de ser ut nu är bra. Då kan man ta reda på själv vad det är man äter, och om det är nyttigt. Jag är utbildad inom näringslära, så begreppen är lätta för mig, däremot är många formuleringar svåra att förstå och tvetydiga! Det är bra om undersökningen leder till en uppstramning av vad man får säga om livsmedel i reklamen. Nu är det mycket svårt att tro på informationen. Så fort det kommer någon ny undersökning som visar på positiva eller negativa effekter av någon produkt så anpassar man reklamen efter det. Efter en tid kommer en ny undersökning och då ändras informationen igen. Det blir smått hysteriskt att haka upp sig på ett ämne eller en effekt i taget. Jag anser den viktigaste principen vara att ha en kosthållning som är varierad, årstidsanpassad och ren (=ekologisk, gärna korttransporterad, okonstlad, så lite fabricerad som möjligt). I stora drag är de flesta livsmedel nyttiga om de uppfyller dessa kriterier, så att det räcker att hålla reda på att inte äta överdrivna mängder av socker och vitt mjöl. I allmänhet bryr jag mig därför inte om dylika detaljpåståenden om hälsoeffekter. Däremot kan det vara relevant med särskild hälsoinformation om man söker en specifik effekt vid t.ex. magbesvär, då produkter med probiotika kan vara till hjälp. 20