VITA SIDOR. United Minds Resultat allmänhetsundersökning 2016
|
|
- Anna Ekström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VITA SIDOR United Minds Resultat allmänhetsundersökning 2016
2 BAKGRUND
3 Om undersökningen United Minds har på uppdrag av Brödinstitutet genomfört en kvantitativ undersökning bland svensk allmänhet i åldrarna 18 till 80 år intervjuer genomfördes under perioden 28/9-6/ Svaren insamlades i representativa kvoter med avseende på kön, ålder och region. Datainsamlingen skedde via digitala enkäter, distribuerade via e-post.
4 Demografiskt urval REGIONALFÖRDELNING KÖN ÅLDER 20 % 38% 38% 15 % Kvinna; Man; 50% 50% 1 11% 11 % Övriga Sverige 54 % Är du? n= 1014; Vilket år är du född? n= 1014; På vilket postnummer bor du? n= 1014
5 Levnadssituation och utbildningsnivå LEVNADSSITUATION UTBILDNINGSNIVÅ 3 30% Inget av ovanstående; 1% Grundskola/f olkskola; 8% Gymnasium, kortare än tre år; 11% 2 Eftergymnasial utbildning, tre år eller längre; 3 7% Gymnasium, tre år eller längre; 30% Gift/sambo med Gift/sambo utan Singel med hemmaboende barn hemmaboende barn hemmaboende barn Bor ensam Bor hos föräldrar Eftergymnasial utbildning, kortare än tre år; 17% Vilken är din familjesituation? n= 1014; Vilken är din högsta avslutade utbildning? n= 1014
6 GENERELLA INSIKTER
7 Viktigast för äldre att maten är nyttig, smak för yngre Att maten smakar gott Att maten är prisvärd Att maten är nyttig Att maten är lätt att tillaga/förbereda Att maten är klimatsmart* Att maten är estetiskt tilltalande Annat: 1 11% 10% 18% % 41% 5 5 Bland de äldre (66-80 år) är det viktigast att det är nyttigt (47 %) tillsammans med att det smakar gott (47 %). För dem som är yngre (18-25 år; år ) tycker 29 % respektive 35 % att det är nyttigt är viktigast medan 58 % respektive 60 % tycker att det smakar gott är viktigast. Färre anser att det är viktigt att maten är klimatsmart. Men de som äter hälsosamt, är yngre och äter mer vegetarisk mat tycker att det är viktigare. Vet ej Inget av ovanstående Jag handlar inte mat 1% 1% 1% 1% 0% 1% De som äter vegansk eller vegetarisk kost tycker det är viktigare att maten är nyttig (48 %) och klimatsmart (17 %) medan de som inte gör det tycker att det är viktigare att det är gott (61 %) och prisvärt (46 %). Vad är allra viktigast för dig när du handlar mat i allmänhet? (Max två svarsalternativ) n=1014 *Tidigare år så har Klimatsmart nämnts som Miljövänligt
8 Mer än hälften äter bröd varje dag Varje dag 5-6 gånger i veckan 2-4 gånger i veckan 16% 21% 51% En större andel män och äldre äter bröd varje dag jämfört med kvinnor och yngre. Bland männen äter 54 % bröd varje dag medan samma siffra för kvinnor är 48 %. 53 % av dem som beskriver sina matvanor som hälsosamma äter bröd varje dag jämfört med 40 % för dem som beskriver dem som ohälsosamma. 1 gång i veckan Mer sällan Bland dem som aktivt och regelbundet äter vegetarisk och vegansk mat är det bara 42 % som äter bröd varje dag jämfört med 60 % av dem som inte äter och inte vill äta mer vegetariskt eller vegansk mat. Aldrig 1% Ungefär hur ofta äter du bröd? n=1014
9 Men, allt färre äter bröd varje dag Andel som äter bröd dagligen Äldre fortsätter att äta bröd oftare än unga % 5 50% 56% 59% Varje dag 5-6 gånger i veckan 2-4 gånger i veckan 1 gång i veckan Mer sällan Aldrig 31% 39% 24% 20% 1 6% 3 24% 16% 1 7% 8% 7% 1% 1% 1% 6 71% år år år år Ungefär hur ofta äter du bröd? n=1014
10 Vanligast att äta 1-2 skivor per dag Mer än % 8 % av männen äter mer än 6 skivor börd om dagen och 50 % äter mer än 3 skivor bröd om dagen. Bland kvinnor äter endast 4 % fler än 6 skivor om dagen och 31 % fler än 3 skivor om dagen De med hemmaboende barn (47 %) äter mer bröd än de utan (37 %) Färre än 1 14% Äter aldrig bröd Ungefär hur många brödskivor äter du om dagen? n=1014
11 Bröd äts eftersom det är gott och enkelt Det är gott Det är enkelt att tillaga/förbereda Det är nyttigt Det är billigt Annat: Vet ej Det är klimatsmart* 9% 6% 6% 1% 1% 1% 44% 46% 5 39% 40% 34% Även om det är det populäraste alternativet, så äter allt färre bröd för att det är gott, medan nyttigt ökar och enkellheten fortfarande uppskattas. Äldre (66-80 år) äter bröd på grund av att det är nyttigt (17 %) vilket är mycket högre jämfört med de övriga åldersgrupperna (18-25 år 4%; år 8 %; år 9 %). Bland de som uppger att de har ohälsosamma matvanor uppger 49 % att de äter bröd på grund av att det är enkelt att tillaga/förbereda. Väldigt få väljer bröd för att det är ett klimatsmart alternativ, endast 2 %. Vilken är den största anledningen till att du äter bröd? n=981 *Tidigare år så har klimatsmart nämnts som miljövänligt/klimatsmart
12 Onyttigt och mår dåligt fortsatt viktigaste anledningarna till bortval Onyttigt Jag mår dåligt av det (t.ex. får ont i magen) Går på en diet som inte tillåter bröd 24% 19% 16% % 44% 36% 47% 34% 57% Det är en mycket liten bas som helt väljer bort bröd, vilket gör resultaten osäkra. Det blir även omöjligt att bryta siffrorna för att hitta ytterligare sammanhang. Kort hållbarhet Innehåller tillsatser Annat Tråkigt 10% 9% 9% 16% 9% 1 9% 9% 10% 9% 1 14% 9% 11% 34% 30% Det är dock liknande orsaker till att personer väljer bort idag jämfört med några år tillbaka. Dyrt Allergier Mättar inte Tycker inte om smaken 7% 7% 8% 7% 4% 7% 1 6% 4% 7% 9% 9% Hur kommer det sig att du väljer bort bröd? n=
13 Variation och onyttigt vanligaste anledningarna till att brödätare väljer bort Vill variera mig Onyttigt Tråkigt Dyrt Tycker inte om smaken Kort hållbarhet Innehåller tillsatser Jag mår dåligt av det (t.ex. får ont i Mättar inte Går på en diet som inte tillåter bröd Allergier Vet ej Väljer inte bort bröd till följd av någon 20% 20% 17% 21% 1 14% % 11% 10% 1 9% 10% 8% 8% 6% 6% 1% 30% 31% De som framför allt väljer bort bröd på grund av att det är onyttigt är de med längre eftergymnasial utbildning (22 %) samt de som aktivt och regelbundet äter vegansk och vegetarisk kost (22 %). En relativt stor andel kvinnor (12 %) mår dåligt av bröd medan det endast är 4 % bland männen. I åldersgruppen år så väljs bröd bort framför allt på grund av att det är tråkigt (21 %) och att de vill variera sig (32 %). Den här åldersgruppen skiljer sig på detta sätt relativt stort jämfört de andra åldersgrupperna. Händer det att du väljer bort bröd av någon av följande anledningar? n=947
14 Brödets egenskaper mindre viktigt vid köpbeslut Hur mycket fibrer brödet innehåller Hur mycket fullkorn brödet innehåller Hur mycket socker brödet innehåller Hur mycket tillsatser brödet innehåller Att det är nyckelhålsmärkt 11% 14% 14% 14% 14% 14% 3 34% 34% 31% 24% % 18% 27% 3 40% % 31% Hur många kalorier brödet innehåller Hur mycket fett brödet innehåller Hur mycket salt brödet innehåller Att brödet inte innehåller laktos Att brödet inte innehåller gluten 7% 9% 10% Att det är ekologiskt 11% 2013 Köper aldrig bröd 2012 Vilka av följande egenskaper hos brödet är viktigast när du ska välja vilken sorts bröd du ska köpa? n=1014 (Max 3 alternativ) 4% 4% 6% 6% 4% 4% 6% 4% 4% 4% Alla grupper väljer ungefär samma egenskaper som viktiga men i olika frekvens. I synnerhet fullkorn- och sockerinnehållet har blivit mindre viktigt Äldre uttrycker i större grad än unga hur alla aspekter är viktiga när de väljer bröd. Även de som beskriver sina matval som hälsosamma markerar i högre grad flera olika egenskaper som viktiga för vilket bröd de väljer jämfört med de som beskriver sina matval som ohälsosamma.
15 För män är bröd den viktigaste källan till fibrer, för kvinnor är det grönsaker Grönsaker Bröd 38% 5 För män är kommer bröd (45 %) först och grönsaker (44 %) på andra plats som den viktigaste källan till det dagliga behovet av fibrer. Frukt och bär Potatis och andra rotfrukter Gröt 17% 30% 34% För kvinnor kommer bröd (32 %) först på tredje plats. På första plats kommer grönsaker (60 %) och på andra plats kommer frukt och bär (37 %). Bönor Linser Linfrön Ärter Annat: Vet ej 14% 9% 8% 7% Bland de som beskriver sina matvanor som hälsosamma, så anser 56 % att grönsaker, 38 % bröd, 36 % frukt och bär är deras viktigaste källor till det dagliga behovet av fibrer. För dem som beskriver sina matvanor som ohälsosamma, anser flest att bröd (43 %) är deras viktigaste källa till fibrer och grönsaker kommer strax därefter på 35 %. Vilka av följande matvaror anser du vara dina viktigaste källor för ditt dagliga behov av fibrer? n=1014
16 Sällankonsumenter av kött äter oftare mackmåltider Frukost Mellanmål 6% 8% 29% % % 14% 28 % av de som är veganer, vegetarianer eller flexitarianer äter middag som består till huvudsak av smörgåsar eller mackor varje vecka, samma siffra för de som varken äter eller vill äta mer veganskt eller vegetariskt är 11 %. Lunch Middag 1 10% 11% 17% 24% 28% 4 3 Veganer, vegetarianer och flextarianer äter oftare smörgåsar och mackor till lunch, mellanmål och middag medan bland andra är det vanligare att det äter smörgåsar och mackor till frukost. Varje dag Varannan dag Några gånger i veckan Några gånger i månaden Mer sällan Aldrig Det är även vanligare bland unga att måltider till huvudsak består av smörgåsar eller mackor. Hur ofta händer det att följande måltider huvudsakligen består av smörgåsar eller mackor? n=1014
17 Hela måltider bestående av mackor blir allt vanligare Frukost 6 56% Det finns en tendens mot att det blir allt vanligare generellt med måltider som till huvudsak består av smörgåsar eller mackor. Mellanmål Lunch Middag 2 16% 20% 1 37% Andelen som äter frukost, lunch och middag där måltiden i huvudsak består av smörgåsar eller mackor har ökat mellan 2015 och % äter frukost minst några gånger i veckan som huvudsakligen består av mackor och smörgåsar. Nästan var fjärde person äter lunch minst några gånger i veckan som huvudsakligen består av smörgåsar eller mackor och när det gäller middagar så gäller det för var femte person. Hur ofta händer det att följande måltider huvudsakligen består av smörgåsar eller mackor? n=1014
18 Bara en fjärdedel anser att bröd är klimatsmart Bröd är gott Bröd är prisvärt Det finns en överdriven rädsla för bröd och kolhydrater idag En smörgås/några smörgåsar kan vara en fullgod måltid Bröd är viktigt för att få i sig tillräckligt med fibrer Bröd är en viktig del av en balanserad kost Man blir tjock av att äta bröd Bröd är klimatsmart* Bröd är miljövänligt* 50% 40% 44% 41% 49% 44% 46% 50% 51% 37% 30% 41% 3 31% 36% 38% 34% 34% 36% 39% 44% 46% 28% % 2 26% 2 29% 31% 26% % 77% % Hur väl instämmer du i följande påståenden? n=1014 (Andel som instämmer helt eller till stor del) *Tidigare år så har klimatsmart nämnts som miljövänligt Det är framför allt äldre som tycker att bröd är gott (18-25 år, 69 %; år, 72 %, år, 82 %; år, 84 %). De som tar stor hänsyn till miljön (38 %) anser att bröd är mer klimatsmart jämfört med dem som tar lite hänsyn till miljön (15 %). Fler äldre (66-80 år) tycker att bröd är en viktig del av en balanserad kost (18-25 år, 20 %; år, 49 %) samt att en smörgås eller några smörgåsar kan vara en fullgod måltid (18-25 år, 31 %; år, 42 %) jämfört med de yngsta (18-25 år).
19 Få känner till brödets fördelar Fibrer i bröd ökar mättnadskänsla vilket kan göra att vi äter mindre 54% Relativt få instämmer i påståendena kring brödets hälsoeffekter. Det är dock mindre skillnader mellan olika grupper. Fullkorn minskar risken för förstoppning 51% Hjärnan behöver kolhydrater 50% Fullkornsbröd är en bra källa för att få i sig järn 39% Att äta mycket fullkornsprodukter förknippas med en lägre risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar 39% Fibrer i bröd stärker vårt immunförsvar 3 Andel som instämmer helt eller till stor del Hur väl instämmer du i följande påståenden? n=1014
20 Få ser bröd som en naturlig del av en vegetarisk diet Jag skulle vilja äta mer fullkorn Bröd är en naturlig del av en vegetarisk diet 29% 4 Andel som instämmer helt eller till stor del Framför allt de yngre (18-25 år) vill äta mer fullkorn (53 % jämfört med 35 % för de äldsta). Få ser bröd som en naturlig del av en vegetarisk diet, endast 25 % bland de mellan år. Men 37 % av dem som är veganer, vegetarianer eller flextarianer instämmer i påståendet. Medan det bara är 22 % bland dem som inte äter eller inte vill äta mer vegansk eller vegetarisk kost som instämmer i påståendet. Hur väl instämmer du i följande påståenden? n=1014
21 Fullkornsbröd förknippas med att vara hälsosamt, men få förknippar det med hälsosamma effekter Hälsosamt Hög mättnadskänsla Förbättrad tarmverksamhet Källa till mitt behov av fibrer 7 71% 64% 6 Det skiljer sig lite mellan de olika grupperna men det finns vissa skillnader. Exempelvis förknippar fler äldre fullkornsbröd med hälsosamt jämfört med de yngre (18-25 år, 68 %; år, 69 %, år, 79 %; år, 86 %). Matvara med många möjligheter Minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar Enklare att hålla vikten Sänkta kolesterolnivåer 37% 37% 3 56% De som tar hög hänsyn (46 %) till klimatet förknippar bröd som klimatsmart i betydligt högre grad jämfört med de som tar lite hänsyn (19 %). Klimatsmart Minskad risk för att utveckla diabetes Minskad risk för vissa cancerformer 34% 34% 3 Framför allt de äldre förknippar bröd som en källa till fibrer (18-25 år, 53 %; år, 60 %, år, 63 %; år, 75 %). Billigt Förknippar du följande med fullkornsbröd? n= % En större andel äldre förknippar även bröd med förbättrad tarmverksamhet (18-25 år, 54 %; år, 61 %, år, 67 %; år, 74 %).
22 Vilka positiva hälsoeffekter knippar du med att äta fullkornsbröd? n= 705
23 SLUTSATSER
24 Få känner till de fördelar som bröd och fibrer ger, i synnerhet kvinnor Nästan hälften tror att deras dagliga matvanor innebär en brist på fibrer, 4 vill äta mer fullkorn. För män kommer bröd (45 %) först och grönsaker (44 %) på andra plats som den viktigaste källan till det dagliga behovet av fibrer. För kvinnor kommer däremot bröd först på tredje plats (32 %). På första plats kommer grönsaker (60 %) och på andra plats kommer frukt och bär (37 %). Få känner till de fördelar som bröd och fibrer ger: Fibrer i bröd ökar mättnadskänslan vilket kan göra att vi äter mindre 54% Fullkorn minskar risken för förstoppning 51% Hjärnan behöver kolhydrater 50% Fullkornsbröd är en bra källa för att få i sig järn 39% Att äta mycket fullkornsprodukter förknippas med lägre risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar 39% Fibrer i bröd stärker vårt immunförsvar 3
25 Fullkornsbröd förknippas med att vara hälsosamt, men få förknippar det med hälsosamma effekter Hälsosamt Hög mättnadskänsla Förbättrad tarmverksamhet Källa till mitt behov av fibrer Matvara med många möjligheter Minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar Enklare att hålla vikten Sänkta kolesterolnivåer Klimatsmart Minskad risk för att utveckla diabetes Minskad risk för vissa cancerformer Billigt 37% 37% 3 34% 34% 3 27% 7 71% 64% 6 56% Förknippar du följande med fullkornsbröd? n=1014
26 Mer än var tredje svensk utan allergier äter fri från produkter Nära häften av svenskarna äter fri från produkter. Men, det är inte någonting en gör på grund av allergi, främst görs det av hälsoskäl: 1. Mer hälsosamt 4 2. Bättre för magen 40% 3. Allergi eller intolerans 26% Hela 3 av de utan allergier och överkänslighet äter fri från produkter. Anledningen? 14% av dem gör det pga. att andra i hushållet är allergiska men de överlägset vanligaste anledningarna är: 1. Det är hälsosamt (51%) 2. Bättre för magen (38%) 3. Det är bra för att gå ner i vikt (16%)
27 Svenska folket överskattar andelen glutenintoleranta Svenskarna tror att 18% (medelvärde) av svenska folket är glutenintoleranta (1 median) medan det i själva verket är 1-.
28 Vi behöver äta mer bröd för klimatets skull Trots att 46% (4 2015) säger att klimatförändringarna kommer att påverka deras matval menar bara 9 % att de kommer att äta mer bröd som en konsekvens av det. Grönsaker, baljväxter och fisk äter man för klimatets skull, inte bröd. Nästan en tredjedel tror till och med att bröd påverkar klimatet negativt.
29 Mackor blir allt mer okej som en måltid Vi ser fortfarande att äldre äter bröd mer regelbundet medan yngre hellre äter det som måltid, bröd är inte längre en lika självklar del av en balanserad kost. Vegetarianer, vegan och flexitarianer äter bröd till måltid snarare än frukost. 20% som äter huvudsakligen mackor till middag jmf m 1 förra året. Allt färre äter mackor varje dag, det har snarare blivit en maträtt som andra, många äter det ofta som en huvuddel av middag eller lunch.
30 Hela måltider bestående av mackor blir allt vanligare Frukost 6 56% Det finns en tendens mot att det blir allt vanligare generellt med måltider som till huvudsak består av smörgåsar eller mackor. Mellanmål Lunch Middag 2 16% 20% 1 37% Andelen som äter frukost, lunch och middag där måltiden i huvudsak består av smörgåsar eller mackor har ökat mellan 2015 och % äter frukost minst några gånger i veckan som huvudsakligen består av mackor och smörgåsar. Nästan var fjärde person äter lunch minst några gånger i veckan som huvudsakligen består av smörgåsar eller mackor och när det gäller middagar så gäller det för var femte person. Hur ofta händer det att följande måltider huvudsakligen består av smörgåsar eller mackor? n=1014
31
United Minds har på uppdrag av Brödinstitutet genomfört en kvantitativ undersökning bland svensk allmänhet i åldrarna 18 till 80 år.
United Minds har på uppdrag av Brödinstitutet genomfört en kvantitativ undersökning bland svensk allmänhet i åldrarna 18 till 80 år. 1043 intervjuer genomfördes under perioden 25/10-1/11 2018. Svaren insamlades
Läs merUnited Minds har på uppdrag av Brödinstitutet genomfört en kvantitativ undersökning bland svensk allmänhet i åldrarna 18 till 80 år.
United Minds har på uppdrag av Brödinstitutet genomfört en kvantitativ undersökning bland svensk allmänhet i åldrarna 18 till 80 år. 1015 intervjuer genomfördes under perioden 23/10-30/10 2017. Svaren
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merOrkla Matbarometer Sverige 2016
Orkla Matbarometer Sverige 2016 Om undersökningen Orkla Matbarometer 2016 Metod: Webbintervju Urval: Ett nationellt representativt urval av befolkningen (18 år eller äldre) Antal intervjuer: Norge: 1070
Läs merUtdrag ur Mat i Sverige,
Utdrag ur Mat i Sverige, Sammanställning resultat åren 2000-2009 Attityder och kunskaper om hälsa och olika livsmedel Gooh, Lantmännen 2010 1 Undersökningen Mat i Sverige År 2000 lät Stiftelsen Cerealia
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merHälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa
Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där
Läs merRapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004
SKOP Skandinavisk opinion ab KF i samarbete med konsumentföreningarna SKOP, Skandinavisk opinion ab, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern 18-84 år bosatta i hela riket. Mellan den 19
Läs merKosten kort och gott
Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer
Läs merSvensk Fjärrvärme. Svenskarnas syn på fjärrvärme mätning
Svensk Fjärrvärme Svenskarnas syn på fjärrvärme mätning 20130326 Om undersökningen United Minds har genomfört en kvantitativ nollmätning bland svensk allmänhet i åldrarna 18-80 år. 1 050 intervjuer genomfördes
Läs merKunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar
Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår
Läs merBra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?
Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga
Läs merVad påverkar vår hälsa?
Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig
Läs merEn arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.
En arbetsbok om Kost Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen Steg för Steg ESL 2019 Författare: Sophia Elgemark, Maja Svensson och Dag Andersson Inledning
Läs merWHO = World Health Organization
Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på
Läs merSammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 2005
25-9-23 Bilaga 1 Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 25 SKOP, Skandinavisk Opinion AB, gör regelbundna undersökningar bland personer i åldern 18-84 år bosatta i hela riket. Mellan
Läs merKostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:
Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du
Läs merSvensk Fjärrvärme 2014
Svensk Fjärrvärme 2014 Om undersökningen United Minds har genomfört en kvantitativ nollmätning bland svensk allmänhet i åldrarna 18-80 år. 1 025 intervjuer genomfördes den 14 mars till den 22 mars 2014.
Läs merKost Södertälje FK. Mat är gott!
Kost Södertälje FK Mat är gott! KOST Kunskapsskalan 1 5 10 Det är lättare att komma fram om du vet vart du ska och varför Beteende Medvetet Det vi gör på träning och match Intention Omedvetet Varför gör
Läs merMAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8
MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som
Läs merBra mat för seniorer
Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder
Läs merOrkla Matbarometer Jeanette Bergquist
Orkla Matbarometer 2016 Jeanette Bergquist Hälften av befolkningen i de nordiska länderna är överviktiga Finländarna har den största andelen personer med högt BMI Det är män och personer i medelåldern
Läs merSAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20
Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,
Läs merKost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella
Läs merLåt oss hållas starka!
Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta
Läs mer2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?
Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får
Läs merVägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.
Vägledning till matsedelsplanering Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern. Köpings kommun Rapporten skriven av: Jorun Ledin, 2014-10-14 Uppdaterad: Hanna Liedgren, 2016-04-29 Rapporten
Läs merKost och träning Sömn och vila Hälsa
Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att
Läs merMat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus
Mat och cancer Anette Svensson, leg. dietist Örnsköldsviks sjukhus Vad ska man tro på? Socker? Light? Fett? LCHF? Antioxidanter? Aspartam? Miljögifter Dioxin? PCB? Akrylamid? Dålig matlust eller viktnedgång
Läs merTio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Läs merVägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.
Vägledning till matsedelsplanering Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern. Köpings kommun Rapporten skriven av: Jorun Ledin, 2014-10-14 Antagen av: [Klicka här och skriv nämnd, datum
Läs merPå grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl
På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN 2018 -Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Välkommen till Future Kitchen Du får erfarenhet av hur det är att
Läs merNutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström
Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver
Läs merNCC Så vill storstadsborna lösa bostadsbristen
NCC Så vill storstadsborna lösa bostadsbristen Om undersökningen United Minds har på uppdrag av NCC genomfört en kvantitativ undersökning bland 1020 svenskar. 1020 intervjuer genomfördes under perioden
Läs merBra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist
Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover
Läs merSammanställning Medlemspanel Mat och hälsa
Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var
Läs merHÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson
HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken
Läs merSå sparar svenska folket
Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har
Läs merBra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09
Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-
Läs merDu är vad du inte äter
KSLA, Stockholm 8 mars 2018 Du är vad du inte äter. Samtliga resultat och slutsatser häri presenterade är copyrightskyddade och får ej spridas externt utan Ungdomsbarometerns skriftliga tillåtelse. Ungas
Läs merBra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012
Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg
Läs merAftonbladet/Inizio. - Landet ätstörd
Aftonbladet/Inizio - Landet ätstörd Sammanfattning Var tredje svensk är missnöjd med sin kropp, fler kvinnor än män är missnöjda. Både män och kvinnor förknippar sin kropp med otillräcklighet, men medan
Läs merNÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind
NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande
Läs merBilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv
Bilaga 14TEK5-1 SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv Verktyget Bilaga 14TEK5-1 Bilaga 14TEK5-1 Verktyget Hjälper skolor och kommuner att utvärdera, dokumentera och utveckla kvaliteten
Läs merEnkla tips för att ditt barn ska må bra.
Enkla tips för att ditt barn ska må bra. 1177.se/Vastmanland Fr u k t & bär Gr ön s ak Po t a t Köt t, fisk &ä gg er &o r st i s & ro t fruk te, fl Mj ölk Brö d in g,g or ry n, pa sta & ri s M at fe tt
Läs merFormulär version 2 Djupfryst potatis (icke-medieintensiv) U nr: Projektledare: Margareta Brundin, ,
ORKLA SWEDEN CONSUMER TRACKING Formulär version 2 Djupfryst potatis (icke-medieintensiv) 100705 U nr: 13500 Projektledare: Margareta Brundin, 031-743 44 16, 0709-492 406 1. Vilket av följande påståenden
Läs merGod mat + Bra miljö = Sant
God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten
Läs mer2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)
Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,
Läs merDina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa
Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,
Läs merBra måltider i skolan
Bra måltider i skolan Skolmaten i Kungsbacka kommun LÄR DIG MER OM SKOLMATEN I KUNGSBACKA KOMMUN kungsbacka.se/skolmaten Inledning Vad innehåller skolmaten i Kungsbacka kommun och hur planerar vi skolmenyn?
Läs merMAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ
MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ Katarina Nilsson, Elinor Hallström Februari 2018 Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL GLOBALA UTMANINGAR MED VÅRT MATSYSYTEM 30% av klimatpåverkan
Läs merDetta tycker svenska folket om jordgubbar. - En konsumentundersökning av YouGov för Bärfrämjandet & Svenskt Sigill, maj 2011
Detta tycker svenska folket om jordgubbar - En konsumentundersökning av YouGov för Bärfrämjandet & Svenskt Sigill, maj 2011 Nästan alla, 96 procent av svenska folket, tycker om jordgubbar Det finns nästan
Läs merKOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn
KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med
Läs merTöreboda kommun. 43 Töreboda kommun
43 Töreboda kommun Töreboda kommun Överlag var det de yngsta eleverna, år 3, som bäst uppskattade skolmåltiden, både när det gällde mat och miljö. De yngsta skoleleverna tyckte bäst om skolmaten. Det var
Läs merMat och dryck för dig som har diabetes
Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på
Läs merKost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer
Läs merTrerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven
Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och
Läs merPå Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar
Läs merFormulär Måltidsdricka (icke-medieintensiv) (150301)
ORKLA SWEDEN CONSUMER TRACKING Formulär Måltidsdricka (icke-medieintensiv) (150301) U nr: 16010 Projektledare: Margareta Brundin, 0709-492 406, Ann-Christin Forsman, 0709-492411 1. Vilket av följande påståenden
Läs merMATPOLICY PÅ VÅRA FÖRSKOLOR
MATPOLICY PÅ VÅRA FÖRSKOLOR 20151007 Innehållsförteckning; Vår vision 3 Mål7derna under dagen 4 Gröten 5 Salt 5 Socker 5 Fullkorn 6 Mjölk 6 Hur gör vi 7 Kontakt med köken 7 Vår vision kring maten vi serverar:
Läs merÄt S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.
Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt
Läs merIFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION
IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION ANSVARSOMRÅDEN FÖR ATT UTVECKLAS OCH BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE Faktorer som du kan påverka -Träning -Kost -Sömn -Vila - Skola Faktorer som du inte kan påverka
Läs merVegetariskt och veganskt ätande för- och nackdelar, hur löser man det i praktiken?
Vegetariskt och veganskt ätande för- och nackdelar, hur löser man det i praktiken? Susanne Fredén leg dietist, Ätstörningsenheten Akademiska sjukhuset Uppsala 20171110 Historik, skäl och förekomst vegetarian/vegan
Läs merGlykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?
Gy Biologi/Näringskunskap Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Syfte Att ge eleverna en förståelse för hur blodsockret påverkar kroppen och varför
Läs merH ÄLSA Av Marie Broholmer
H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och
Läs merFormulär Pytt i panna (icke-medieintensiv) (150101) U nr: Projektledare: Margareta Brundin, Jenny Frank
ORKLA SWEDEN CONSUMER TRACKING Formulär Pytt i panna (icke-medieintensiv) (150101) U nr: 16384 Projektledare: Margareta Brundin, Jenny Frank 1. Vilket av följande påståenden stämmer bäst in på dig vad
Läs merPrebiotika & Probiotika för små barns magar
Prebiotika & Probiotika för små barns magar Spädbarn kan få ont i magen, som kan bero på förstoppning och gaser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är orsaken till att magen och tarmen inte fungerar.
Läs merÅrets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer
Läs merEn riktig må bra-kasse!
En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta
Läs merAllmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:
2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen
Läs merMå bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral
Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer
Läs merFormulär Marmelad (icke-medieintensiv kategori) (130401) U nr: Projektledare: Margareta Brundin, ,
ORKLA SWEDEN CONSUMER TRACKING Formulär Marmelad (icke-medieintensiv kategori) (130401) U nr: 15171 Projektledare: Margareta Brundin, 031-743 44 16, 0709-492 406 1. Vilket av följande påståenden stämmer
Läs merLivsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985. Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd
2015-01-31 Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/40985 Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd SvDH:s synpunkter på remissen: Svensk Dagligvaruhandel har
Läs merRAPPORT ÖGONSJUKDOMAR, DECEMBER 2013
RAPPORT ÖGONSJUKDOMAR, DECEMBER 2013 Helena Björck Tel: 0720 700418 helena.bjorck@novus.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761 annelie.astrom@novus.se Målgrupp, genomförande och nedbrytningar MÅLGRUPP
Läs merDiabetesutbildning del 2 Maten
Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig
Läs merAtt läsa på. matförpackningar...
Att läsa på matförpackningar... Maj 2011 Märkningen på livsmedel finns för att vi ska ha möjlighet att undvika ingredienser man inte tål eller undvika gammal mat, ha möjlighet att välja hälsosamt mat eller
Läs merOkunskap och myter om bröd
Undersökning: Okunskap och myter om bröd Maj 2011 Ingemar Gröön Sakkunnig bröd, kost och hälsa Brödinstitutet AB Box 55680 102 15 Stockholm Tel. 08-762 67 90 info@brodinstitutet.se www.brodinstitutet.se
Läs merSolveig Backström. Hushållslärare Projektledare Marthaförbundet
Solveig Backström Hushållslärare Projektledare Marthaförbundet De nya nationella näringsrekommendationerna 04.05.2017 hur kan man minska på användningen av socker och salt hälsosam kost och motion som
Läs merMåltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre
Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och
Läs merKoll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten
Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet Sussan Öster, www.ltvastmanland.se 1 Mat är personligt, en njutning i livet och det påverkar vår hälsa! Vad anser du är hälsosam mat?
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Det här händer i kroppen då du tränar Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör
Läs merRiktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun
Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2012-01-20 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun I västvärlden ökar medelvikten
Läs merDET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE
TEMA: HÄLSA MAT OCH HÄLSA DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv.
Läs merPostkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld
Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande
Läs merMatlandet. Fokus på ungdomars upplevelse av matlandet Sverige
Matlandet Fokus på ungdomars upplevelse av matlandet Sverige Disposition Teknisk beskrivning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Läshänvisning Bilagor Resultat (totalnivå) Kännedom Matens ursprung Matländer
Läs merMän och kvinnor 16 år och äldre i hela landet
Hygien Undersökning: Hygien Projektnummer: 3241080 Uppdragsgivare: Colgate-Palmolive Tid för fältarbete: 24-28 januari 1994 Antal gjorda intervjuer: 1000 Intervjuade: Intervjumetod: Projektledare: Städvanorna
Läs merMat, måltider & hälsa. Årskurs 7
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.
Läs merHur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?
Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade
Läs merInformation om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning
1 Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning NNR-kost ska ätas av friska och patienter med sjukdomar där näringstillståndet inte påverkas av sjukdomen eller kräver
Läs merVEGETARISK MAT TILL BARN
VEGETARISK MAT TILL BARN IDA BERGE, LEG DIETIST 2019-10-14 Varianter på vegetarisk mat Lakto-ovo-vegetarian Lakto-vegetarian Pescetarian Stockholmsvegetarian Vegetarian Vegan Allmän vegansk näringslära
Läs merMikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009
Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,
Läs merDet finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.
Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt
Läs merMatprat i primärvården
Matprat i primärvården 23-24 november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om
Läs merKompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön
Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta
Läs merJag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation
4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera
Läs merRapport. Ekologiska och svenska livsmedel. Livsmedelsföretagen
Rapport Ekologiska och svenska livsmedel Livsmedelsföretagen 24-3-2 Om undersökningen Antal intervjuer 5 intervjuer Metod Internetpanel, telefonrekryterad baserat på ett slumpmässigt urval Målgrupp Allmänheten
Läs mero m m at och m otion? www.primarvardenskane.se
Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som
Läs merKost i skola och barnomsorg
Barn- och utbildningsförvaltningen Ärende nr: BUN 2017/408 Fastställd: 2017-12-14 Reviderad: RIKTLINJE Kost i skola och barnomsorg 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Vision...
Läs merPå Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se
På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar
Läs merSÖMN den viktigaste källan till återhämtning
Mat för Hälsa & Handboll I Sverige tränar vi som proffs men återhämtar oss som amatörer! ÄTA TRÄNA VILA/SOVA Patricia Pyri Badh Leg. dietist Idrottsnutritionsrådgivare www.naringsratt.se Dålig återhämtning
Läs mer