Hur kan man följa trender och utveckling. av människors hälsa i våra län i den. regionala miljöövervakningen?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hur kan man följa trender och utveckling. av människors hälsa i våra län i den. regionala miljöövervakningen?"

Ulf Ek
för 8 år sedan
Visningar:

1 Hur kan man följa trender och utveckling Louise Ellman Kareld av människors hälsa i våra län i den Samordnare regional miljöövervakning och miljömålsuppföljning Länsstyrelsen i Kronobergs län regionala miljöövervakningen?

2 Syftet med miljöövervakning beskriva miljötillståndet ge underlag för att följa upp miljökvalitetsmålen samt varna för nya miljöstörningar

3 10 programområden Hälsorelaterad miljöövervakning - miljöfaktorer som kan påverka människors hälsa. Sötvatten - visa situationen i svenska sötvatten. Våtmark - långsiktigt följa utvecklingen av våtmarkernas tillstånd vad gäller hydrologisk orördhet och biologisk mångfald. Kust och hav - storskaliga förändringar, bland annat övergödning, metaller, miljögifter samt biodiversitet. Landskap - övervakning av landmiljön på en mer övergripande nivå än den som bedrivs inom programområdena Skog, Jordbruksmark, Våtmark och Fjäll. Flertalet fågelövervakningsprogram är samlade här. Jordbruksmark - ska ta fram underlag för att bedöma inverkan av gödsling, bekämpningsmedel, modern teknik och strukturrationalisering. Skog - följer tillståndet i skogen. Luft - styrs till stor del av behovet att följa upp de svenska miljömålen och EU-direktiv för luftkvalitet som genomförs i form av svenska miljökvalitetsnormer. Fjäll - följa de terrestra ekosystemen ovanför barrskogsgränsen. Miljögiftssamordning undersökning av främmande ämnen i miljön.

4 Nationell hälsorelaterad miljöövervakning Biologiska mätdata metaller Hg i hår hos gravida kvinnor i västsverige Bly-, kadmium och kvicksilver i blod fr Biologiska mätdata organiska ämnen Insamling av kostenkäter samt, bröstmjölksprover och hårprover för analys av halten av metylkvicksilver Luftföroreningar exponeringsstudier Samband mellan luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar Luftföroreningar besvär, hälsoeffekter Cancerframkallande ämnen i tätortsluft Livsmedel/brunnsvatten Tidstrender för PCDD, PCDF, PCB:er, klorerade bekämpningsmedel och bromerade flamskyddsmedel i modersmjölk hos förstföderskor i Uppsala Mangan i dricksvatten Bekämpningsmedelsrester i livsmedel Fysikaliska mätdata boende utsatta för buller från väg- och tågtrafik Utvecklingsprojekt/utredningar (2010) utvärdering av svenska mätningar i bröstmjölk, PCDD=Polyklorerade dibenzodioxiner PCDF=Polyklorerade dibenzofuraner PCB=polyklorerade bifenyler en utvärdering av tidsserien bly i blod hos barn där data jämförs med resultat från andra register, mätningar av organiska ämnen i blod och kvicksilver i hår hos personer med utomeuropeisk bakgrund för att se om exponeringen skiljer sig åt jämfört med övriga befolkningen

5 Regional hälsorelaterad miljöövervakning? Våra problem: Luftkvalitet? Buller? Stress? Radon? Regional förtätning av den nationella miljöhälsoenkäten genomfördes 2007 och publicerades Regional förtätning av den nationella barnhälsoenkäten genomfördes 2011 och publiceras 2013.

6 pilotprojektet eller en mycket enkel GIS-studie De data som vi fått från den förtätade enkäten hade inte tillräcklig upplösning.

7 Vad visade den regionala förtätningen av Miljöhälsorapporten 2009? upplevelse E F G K M N Skåne Östergötland Jönköping Kronoberg Blekinge Halland Nationellt genomsnitt utom de fyra sydlänen Allmänt hälsotillstånd Mycket bra/bra män kvinnor Dåligt /mycket dåligt män kvinnor Buller, (småhus-flerbostadshus) Väldigt mkt/mkt Luftkval. v. bostaden, ur diagr. Ganska dålig, Mycket dålig Bilavgaser besvär varje vecka Vedeldningsrök besvär varje vecka Radonmätning flerbostadshus 69-82% vet ej småhus 25-33% vet ej Dricksvatten kommunalt grävd brunn borrad brunn Astma män 8,6 5,8 5,5 6,4 7,5 kvinnor 8,1 6,3 9,9 10,5 9,9 Tobaksrökning aktiv män d s d s kvinnor d s d s passiv män kvinnor d s = data saknas minst problem - gröna siffror större problem än genom snittet - röda siffror

8 Vad vi vill kunna följa den regionala hälsan i miljömålsarbetet få underlag för regional övervakning av hälsa hitta/ta fram data till indikatorer att följa (som läggs in på miljömålsportalen)

9 Utvecklingsprojekt hälsa i den regionala miljöövervakningen E, F, G och K län d.v.s. Östergötland (Linda Tollemark) Jönköping (Måns Lindell, Carin Lundqvist Kronoberg (Louise Ellman Kareld Blekinge (Monika Puch, Anna-Karin Bilén) E+F+G fick kr på hösten 2009 K fick kr under 2011

10 Identifierat vilka miljömål som berör hälsoperspektiv Sammanställt den kunskap som finns om miljörisker i våra län i en rapport Remitterat rapporten för synpunkter till kommunerna i länen och ett landsting

11 2012 Bett AMM i Lund att göra en inledande översiktlig bedömning av vilka hälsoeffekter som skulle kunna övervakas i våra län utifrån den sammanställning vi gjort över miljörisker i våra län. Övervaka hälsorisker eller hälsoeffekter?

12 Miljöfaktorns betydelse för hälsan i länet hos den regionala populationen på en 10-gradig skala där 0 motsvarar "ingen hälsopåverkan" och 10 är "stor hälsopåverkan" eller "hög andel drabbade". Ange att kunskap saknas om så är fallet. Miljöfaktor Miljökvalitetsmålet Frisk luft Svaveldioxid Kväveoxider Marknära ozon Bensen Partiklar Polyaromatiska kolväten Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö Bly Kadmium Kvicksilver Påverkan på hälsan som kan kopplas till miljöfaktorn E F G K Nationellt genomsnitt Östergötland Jönköping Kronoberg Blekinge luftvägsinfektion luftvägsinfektion luftvägsinflammation cancer luftvägsinflammation cancer (leukemi) cancer luftvägs- och kärlsjukdom cancer skador på nervsystemet skador på njurfunktion skador på hjärt-kärlsystem skador på blodbildning tubulär njurskada skelettskador, benskörhet diabetes cancer barn inlärningssvårigheter vuxna hjärt- och kärlsjukdomar

13 2012, forts. AMM presenterat ett utkast i maj 2012 Inga kända regionala skillnader Ändå föreslogs indikatorer för att följa hälsan i våra regioner Färdigställande av vår sammanställning om miljörisker i våra län pågår, slutförs under hösten.

14 Resultat Slutsatser för vårt fortsatta arbete Det finns för närvarande inte kunskap om någon faktor som borde följas på regional nivå men det finns områden som borde utredas vidare, t.ex. konsekvenser av vedeldning, radon och konsekvenser av dåligt brunnsvatten. Framförallt behövs bättre kartläggning Förslag på indikatorer att utveckla för miljömålsuppföljning Tillgång till en koordinatsatt befolkning skulle underlätta GIS-analyser och kunna ge indikatorer som - Andel av befolkningen som är utsatt för buller/luftföroreningar utmed starkt trafikerade vägar dvs bra planeringsunderlag till kommunerna

15 Landstingsgruppen Regionala rådet Uppmärksammades på att stötta kommunernas arbete med barn och äldre (vårdboende) Ytterligare informationskampanjer mot rökning Undervisnings- och åtgärdsprogram för hemtjänst och hemsjukvård vid värmeböljor (ofta mindre erfaren personal när dessa inträffar) Behov av att kartlägga problematiken i länet angående kadmium och bly, vedeldning och enskilt vatten (enskilda brunnar).

16 Förslag till nationella indikatorer att överlämna till Naturvårdsverket: Indikator Miljökvalitetsmål Antal dygn/timmar då miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskrids Frisk Luft Antal dygn/timmar då miljökvalitetsnormen för partiklar PM10 Frisk Luft överskrids Antal dygn/timmar då miljökvalitetsnormen för partiklar Pm 2,5 Frisk Luft överskrids Antal dygn/timmar då miljökvalitetsnormen för ozon överskrids Frisk Luft Exponering för NO2 (personburen provtagning) Frisk Luft Exponering för PM2,5 (personburen provtagning) Frisk Luft Antal personer/ invånare som bor nära starkt trafikerade leder Exponering för luftföroreningar från trafiken (relaterat både till luftföroreningar och buller) Halten av kadmium i blod hos medelålders kvinnor Halten av bly och kadmium i blod hos barn 7-8 år Antal solarier per invånare Grundvattenkvalitet i enskilda brunnar Frisk luft Giftfri miljö Giftfri miljö Säker strålmiljö Grundvatten av god kvalitet Idégivare: AMM, Skåne

17 Forts. Förslag till nationella indikatorer att överlämna till Naturvårdsverket: Indikator Andel förskolor/skolor, där inneklimatundersökning mm gjorts under de senaste 5 åren Andel förskolor/skolor, där bullermätning mm gjorts under de senaste 5 åren Andel flerbostadshus och småhus, där radonmätningar gjorts. Andel förskolor/skolor med tillgång till skuggande miljöer. Miljökvalitetsmål God bebyggd Miljö God bebyggd Miljö God bebyggd Miljö God bebyggd Miljö Idégivare: AMM, Skåne

18 Återstår (för oss) slutföra vår sammanställning om miljörisker förmedla de förslag till indikatorer som projektet genererat till Naturvårdsverket och att slutredovisa vårt projekt till Naturvårdsverket

19 Tack

Relevanta dokument

Hälsorelaterad miljöövervakning Aktuellt från Naturvårdsverket

Hälsorelaterad miljöövervakning Aktuellt från Naturvårdsverket Britta Hedlund Miljöövervakningsenheten Naturvårdsverket Göteborg 14 september 2010 08-05-29 1 T.ex. Hälsorelaterad arbete vid Naturvårdsverket