Värsta giftet. en toxikologisk introduktion. Annika Hanberg. medicin Karolinska institutet

Transkript

1 Värsta giftet en toxikologisk introduktion Annika Hanberg Institutet för f r miljömedicin medicin Karolinska institutet annika.hanberg@imm.ki.se

2 Disposition Allmänt om gifter och hälsoriskerh Gifter i mark Dioxiner och PCB Exempel - PCB Slutsats

3 Toxikologi - kemiska ämnens skadliga effekter påp biologiska system Risk = Toxicitet * Exponering

4 Dosbegreppet Allting är r gift och inget är r utan gift; endast dosen avgör r vad som ej är r giftigt Alle Ding sind Gift und nichts ohn Gift; alein die Dosis macht das ein Ding kein Gift ist Paracelsus ( ) 1541) (Theophrastus Bombastus Philippus Aureolus Paracelsus von Hohenheim)

5 Respons Dos-respons Ingen risk! Dos

6 Hälsorisk Toxikologisk bedömning Toxdata Användning Riskbedömning Toxicitet Risk Exponering Nytta Riskvärdering Acceptabelt???

7 Typer av toxicitet Lokal toxicitet Systemisk toxicitet Akut toxicitet Kronisk toxicitet

8 Underlag för hälsoriskbedömning Fysikaliska och kemiska egenskaper Kinetik Akut toxicitet Lokal toxicitet Hudsensibilisering Upprepad dosering Genotoxicitet Carcinogenicitet Reproduktionstoxicitet Humana studier (epidemiologi) Exponering

9 Enstaka exponering för f r en hög h g dos ( förgiftning )) kan ge akuta effekter Mage-tarm (kramper, kräkningar, kningar, diarré,, blodig avföring) Andningsvägar gar (hosta, heshet, irritation) Hjärta rta-kärlrl (sänkt eller förhf rhöjt blodtryck, hjärtstillest rtstillestånd) Centrala nervsystemet (yrsel, d (yrsel, dåsighet, minnesförlust, medvetslöshet) shet) gar (minskat eller ökat urinflöde, proteinuri) Urinvägar Blodbildande organ (hemolys) Hud (irritation, frätskador, inflammation)

10 Upprepad exponering för f r lägre l dos kan ge bestående ende skador påp sikt Skador påp reproduktionsorgan Fosterskador Neurologiska skador Specifika organskador Astma Allergi Cancer

11 Toxicitet och risk Vilka effekter? Vid låga l doser? Tröskelniv skelnivå utan effekt (NOAEL) Människa? Olika känsliga k människor? m Genetik, könk Nutrition, sjukdom, medicinering Ålder

12 Barn vs vuxna Skillnad i exponering! Skillnad i känslighet! k Inte generellt mer känsligak vissa fall t.ex. Pb,, Hg, dioxin, PCB Större skillnad ju yngre och omognare Barn > 2 år: kinetik som vuxna Känsliga organsystem Utvecklas under en lång l tid, även efter födelsenf Nerv-,, fortplantnings-,, immun- och hormonsystemen

13 Exponering Direkt Intag Inandning Hudkontakt Indirekt via: Vatten Växter Djur Akut Långsiktig

14 Gifter i mark Metaller Lösningsmedel PAH Dioxiner PCB mm

15 PAH polyaromatiska kolväten Olika ämnen olika mönsterm Vissa är r lite dioxin-lika Benzo(a)pyren indikator Cancer

16 Dioxiner och PCB Dioxiner 210! PCDD, polyklorerade dibenso-p-dioxiner dioxiner PCDF, polyklorerade dibensofuraner 209! PCB polyklorerade bifenyler POP Persitent Organic Pollutants

17 Källor Dioxiner Förbränning (avfall, järn/stålverk, smältverk, gjuterier) Förorening i vissa produkter (klorfenoler, fenoxysyror) (Pappersmassaindustri klorblekning) (Kloralkali industri) (Biltrafik avgaser) PCB Elektriska produkter (transformatorvätskor) tskor) Byggnadsmaterial (fogmassor) (Flamskyddsmedel) (Tryckerifärg, rg, självkopierande papper) Reglerade sedan längel Utsläpp och halter i miljön n har minskat sedan 1970-talet

18 Varför r fortfarande ett problem? Fettlösliga (ej vattenlösliga) Svårnedbrytbara och långlivade l (persistenta)) i miljön n och i kroppen Anrikas i näringskedjor n höga halter i fet rovfisk, säl s l och människam Giftiga

19 Miljöhalter dioxiner Miljöhalter Luft Mark, sediment Avloppsslam Vatten Livsmedel Människa pg/m3 ng/kg ng/kg <pg/l fg pg/kg ng/kg g >>> mg >>> µg g >>> ng >>> pg >>> fg

20 Dioxiner Extremt toxiska Brett spektrum av toxiska effekter TCDD mest studerad Relativt låga nivåer av TCDD Andra dioxiner (17 dioxin-lika lika) Andra PCB (12 dioxin-lika lika)

21 WHO-TEFs 1998 (hälsofarlighet) Σ TEQ TCDD 1 PeCDD 1 HxCDDs 0.1 HpCDD 0.01 OCDD TCDF PeCDF PeCDF 0.5 HxCDFs 0.1 HpCDFs 0.01 OCDF PCB PCB PCB PCB PCB PCB PCB PCB PCB PCB PCB PCB

22 Exponeringsvägar gar dioxiner Mat: Fisk Kött Mjölkprodukter Modersmjölk Mark Vatten Lokal variation!

23 Hur kommer dioxiner in i maten? Växter Nedfall och deponering påp delar ovan mark inget upptag via rötterr Fisk Utsläpp till vattenmiljö Anrikning i feta fiskar Landdjur, inkl. människam Huvudsakligen via födanf

24 Kritiska effekter Tidig utveckling av beteende reproduktionssystem immunsystem Cancer Mest känsliga grupper Foster Ammade spädbarn

25 EU riskbedömning 2001 dioxin och PCB Baseras påp utvecklingseffekter Motsvarar 2 pg/kg/dag (TDI) Exponering (mat) Vuxna pg TEQ/kg/d Barn ggr högre än för vuxna Spädbarn - ca 160 pg TEQ/kg/d Ingen marginal ingen annan exponering!

26 EU - exponering och rekommendationer Betydande andel av den europeiska befolkningen överskrider TDI Exponeringen har minskat med ca 50% sedan slutet av 1980-talet Men fortfarande behov av åtgärder för f r att minska risken: Fortsätt tt minskning av utsläpp Fortsätt tt uppmuntra amning Övervaka nivåer i livsmedel och människorm Gränsv nsvärden i foder och livsmedel

27 Exempel - PCB SAKABSAKAB (1993) Boende PCB-hus (1999, 2001) Bostadshus med PCB-fogar 1. Inomhusluft 2. Blod hos boende

28 SAKAB 1993 Förhöjda halter PCB i mossa runt SAKAB anläggning för f r behandling av farligt avfall Undersökte betydelsen av PCB i miljön kring SAKAB för f r blodhalter av PCB i befolkningen. 136 kvinnor år.

29 PCB i blod (ng ng/g fett) PCB Kontroll SAKAB Ingen skillnad i PCB-halt mellan områdena. PCB-halter främst beroende av ålder, amning, (kost).

30 PCB-hus Preliminära ra resultat: Högre halter av PCB i inomhusluft Icke dioxin-lika PCB! Hälsorisk??? Miljörisken i sig (med framtida indirekt exponering) motiverar sanering!!!

31 Slutsats - hälsorisker Vilka ämnen? Toxicitet Exponering Exponeringsväg Hur mycket Vem? Hälsorisk???