HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK STUDIE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK STUDIE"

Transkript

1 HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK STUDIE Gun Wingren, Avdelningen för yrkes- och miljömedicin, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Hälsouniversitetet, Linköping På avdelningen för Yrkes-och Miljömedicin, Linköpings Universitet har en epidemiologisk studie utförts för att försöka utreda ifall de halter av miljöföroreningar som har uppmätts i omgivningen av Gusums samhälle inneburit några hälsoeffekter för de boende i området. I ett första skede utfördes en registerbaserad studie. Samtliga cancerdiagnoser som registrerats för individer boende i Gusum/Ringarums församling åren insamlades från det Regionala tumörregistret på Universitetssjukhuset i Linköping. Totalt inträffade under perioden 641 cancerfall, varav 346 bland män och 295 bland kvinnor. Cancerfallen var sorterade på kön, 5-årsåldersgrupper, kalenderår under perioden samt specifik cancerdiagnos. Befolkningsunderlaget i den aktuella församlingen insamlades från tillgänglig statistik från samma tidsperiod, sorterad på motsvarande sätt. Incidensrater (rapporterad cancerinsjuknande) för cancer i hela Sveriges befolkning under åren hämtades från Epidemiologiskt Centrum på Socialstyrelsen, sorterad på samma sätt som övriga data. Förväntningsvärden kunde därmed beräknas för totalcancer och för cancer i specifika organ och jämföras med observerat antal fall för män resp kvinnor i Gusum/Ringarums församling, justerat för ålder och kalenderår. Resultaten från denna registerstudie visade att varken männen eller kvinnorna hade någon förhöjd risk att insjukna i cancer totalt. Däremot hade männen i Gusum/Ringarums församling förhöjda risker jämfört med hela Sveriges befolkning för: Lymfom (ICD ) SMR= 1.60, 95 % KI: Testikelcancer (ICD7 178) SMR= 2.46, 95 % KI: och Cancer i manliga könsorgan (ICD ) SMR=1.10, 95 % KI: Männen uppvisade också några, statistiskt säkerställda, underrisker för: Ändtarmscancer (ICD7 154) SMR= 0.54, 95 % KI: Cancer i lunga och bronker (ICD ) SMR= 0.64, 95 % KI: Cancer i respiratoriska systemet (ICD ) SMR= 0.57, 95 % KI: och Hjärntumörer (ICD ) SMR= 0.31, 95 % KI: Kvinnorna från Gusum/Ringarums församling uppvisade inga tydliga samband för några cancerformer men några underrisker som dock är ganska statistiskt osäkra för: Tjocktarmscancer (ICD7 153) SMR= 0.65, 95 % KI: och Cancer i lunga och bronker (ICD ) SMR= 0.49, 95 % KI:

2 ICD är en förkortning för ett internationellt kodningssysten för diagnossättning. SMR är en förkortning för standardiserad morbiditetsratkvot, vilket är ett riskmått där ett värde på 1 betyder att ingen som helst över- eller underrisk föreligger. Man ska alltså titta på hur mycket SMR-värdet avviker uppåt eller nedåt från 1 för att se om och hur hög eller låg risk som föreligger. Förkortningen KI står för konfidensintervall och visar på säkerheten i data. Statistiskt säkra resultat (på 95 % sannolikhetsnivå) är skrivna med fetstil. För att närmare utreda vilka exponeringar som kan ligga bakom de risker som framkom i registerstudien så gick vi sedan vidare med en frågeformulärsstudie. En enkät utarbetades där vi frågade efter: ålder, kön, längd/vikt, boende (adress, boendetid, egen brunn), yrke (titel, anställningsperiod), rökvanor, kostvanor (lokalt intag resp intag från andra områden av frukt, grönsaker, fisk, skogsbär, svamp och viltkött), sjukdomar (egna och i släkten), barnafödande (inkl födelsevikt, födelsevecka, amning). Enkäterna skickades ut till samtliga cancerfall, identifierade i registerstudien som boende i Gusum/Ringarums församling vid diagnostillfället och som var över 18 år gammal och i livet vid tid för utskicket år Totalt ingick 120 individer med en cancerdiagnos. Dessutom valdes ett antal kontrollpersoner ut som jämförelsegrupp. Vi slumpade från befolkningsregister ut 5 individer (10 för diagnoser<1972) per cancerfall, boende i Gusum/Ringarums församling vid tiden för fallets diagnos och som var över 18 år gammal och i livet vid tid för utskick år 2005, totalt 625 individer. Tyvärr blev svarsfrekvensen mycket och oväntat låg, endast 67 cancerfall (55,8%) och 326 kontroller (52,2%) skickade in besvarade enkäter. Svaren som erhölls matades in i ett datorprogram och analyserades med gängse epidemiologiskt analysförfarande. Ett antal sjukdomsutfall studerades: cancer totalt, specifika cancerformer, diabetes, struma, barnafödande, barn födda före v38, barn med födelsevikt <2800 g. För att utreda ev orsakssamband till exponeringar i Gusum/Ringarumstrakten beslutade vi koppla varje sjukdom till följande faktorer: ha bott i Gusum/Ringarum församling före 5 års ålder, haft egen brunn före 5 års ålder, lantbruksarbete, gjuteriarbete, metallarbete, ha ätit abborre, trädgårdsbär, potatis, sallad, skogsbär resp svamp från Gusum/Ringarumstrakten senaste 30 åren samt kön, ålder och rökvanor. Dessa samband studerades genom univariat analys(studera en faktor i taget) med justering för ålder för respektive utfall. Justering för ålder görs därför att sjuklighet nästan alltid är kopplat till stigande ålder och det kan förväntas att många av exponeringarna också kan vara kopplade till individernas ålder. När man studerar många riskfaktorer (exponeringar) och många sjukdomsfall i ett litet material finns risken att man får fram vissa samband som enbart är s k slumpfynd. Av den anledningen beslutades att sätta strikta kriterier för de samband som presenteras. I denna rapport har vi endast beaktat resultat som baseras på analyser med minst 5 exponerade individer och 5 individer med sjukdomsutfallet (fall) och som är statistiskt säkra (signifikanta på 95% nivån) eller icke-signifikanta men med riskmått >2 eller <0,5. Separata analyser för män och kvinnor utfördes när det var befogat utifrån sjukdomsutfallet och möjligt att göra beroende på materialstorleken, vilken tyvärr ofta var liten. Därefter utfördes, om möjligt, s k logistiska regressionsanalyser där man samtidigt studerar samtliga de riskfaktorer man identifierat i de univariata analyserna. Denna typ av analys är nödvändigt att göra därför att många av de studerade exponeringarna är associerade med varandra (har man varit lantbrukare har man oftast haft egen brunn, har man ätit mycket 2

3 potatis från trakten har man ofta även ätit mycket frukt från trakten o s v). För att studera risken med en specifik exponering måste man därför justera för de övriga exponeringarna och detta görs alltså i en logistisk regression. I några fall kunde multivariata analyser inte göras med inklusion av kostvariabler därför att just intag av kostfaktorer är mycket starkt associerat med varandra. RESULTAT Värt att notera är att inga cancerfall i respiratoriska systemet och endast 3 hjärntumörfall samt 1 sköldkörtelcancerfall fanns med i studiematerialet. OR är en förkortning för odds ratkvot som är ett riskmått som använts i s k fallkontrollstudier. Riskmåtten ska tolkas på samma sätt som beskrevs för SMR ovan. Total cancer Statistiskt signifikanta samband kunde ses för totalcancer i de univariata analyserna för: Ätit abborre fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan fisk: OR=5.70, 95% CI: Icke-signifikanta samband sågs för totalcancer i de univariata analyserna för: Kvinnliga blixtlåsarbetare OR=2.96, 95% CI: Manliga lantbrukare OR=2.09, 95% CI: Manliga metallarbetare OR=2.25, 95% CI: Ätit viltkött fångat i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan sådant kött OR=0.48, 95% CI: Efter att ha analyserat dessa variabler tillsammans i en multivariat analys kvarstod inga signifikanta samband men icke-signifikanta risker sågs för: Ätit abborre fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan fisk: OR= % CI: Specifik cancer Statistiskt signifikanta samband kunde ses för lymfom i de univariata analyserna för: Ätit abborre fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan fisk: OR=16.40, 95% CI: (baserat på 2 exp fall) Ätit gös fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan fisk: OR=12.71, 95% CI: (baserat på 2 exponerade fall) Samtliga lymfomcancerfall som besvarade frågan hade haft egen brunn före 5 års ålder, endast 1 av dessa fall bodde dock i Gusum/Ringarum före 5 års ålder Ingen av lymfomcancerfallen hade någonsin varit rökare Icke-signifikanta samband sågs för lymfom i de univariata analyserna för: Ätit frukt odlad i Gusum/Ringrum mer än 1 ggr/vecka de senaste 30 åren jämfört med dem som aldrig ätit sådan frukt OR= 2.28, 95% CI: Ha bott i Gusum före 5 års ålder sänker risken för lymfom OR=0.38, 95% CI: Pg a för få individer och för liten kontrast i exponeringarna kunde ingen tillförlitlig multivariat analys genomföras 3

4 Statistiskt signifikanta samband kunde ses för kvinnlig bröstcancer i de univariata analyserna för: Ätit abborre fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan fisk: OR=12.92, 95% CI: Ätit gädda fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan fisk: OR=9.85, 95% CI: Någonsin arbetat som kvinnlig blixtlåsarbetare OR= 4.90, 95% CI: Någonsin arbetat som kvinnlig metallarbetare OR=3.88, 95% CI: Ätit frukt odlad i GusumRingarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan frukt: OR=2.04, 95% CI: Ätit andra rotfrukter odlade i GusumRingarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådana grönsaker: OR=2.23, 95% CI: Ätit andra bladgrönsaker odlade i GusumRingarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 år jämfört med de som aldrig ätit sådana grönsaker: OR=2.61, 95% CI: Ätit viltkött fångat i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan sådant kött OR=0.37, 95% CI: Någonsin arbetat som kvinnlig lantbrukare OR=0.39, 95% CI: P g a för hög samvariation mellan kostfaktorerna kunde ingen tillförlitlig multivariat analys genomföras. Samtliga prostatacancerfall som besvarade frågan hade haft egen brunn före 5 års ålder, hälften låg i Gusum/Ringarums församling och hälften i övriga områden Icke-signifikanta samband sågs för prostatacancer i de univariata analyserna för: Ha bott i Gusum/Ringarums församling före 5 års ålder OR=4.02, 95% CI: Någonsin arbetat som manlig lantbrukare OR=3.23, 95% CI: Någonsin varit rökare OR=0.30, 95% CI: Efter att ha analyserat dessa variabler (förutom egen brunn) tillsammans i en multivariat analys sågs ett signifikant samband för: Någonsin arbetat som manlig lantbrukare OR=5.71, 95% CI: Och ett icke-signifikant samband för: Ha bott i Gusum/Ringarums församling före 5 års ålder OR=3.52, 95% CI: Ingen av testikelcancerfallen hade någonsin varit rökare Ätit frukt odlad i Gusum/Ringrum mer än 1 ggr/vecka de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan frukt OR=0.24, 95% CI= Ätit trädgårdsbär odlad i Gusum/Ringrum mer än 1 ggr/vecka de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådana bär OR=0.47, 95% CI: Ätit potatis odlad i Gusum/Ringrum mer än 1 ggr/vecka de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan potatis OR=0.34, 95% CI: Pg a för få individer och för stor samvariation mellan exponeringarna kunde ingen tillförlitlig multivariat analys genomföras Inga statistiskt signifikanta samband kunde ses för cancer i magtarmkanalen i de univariata analyserna. Ha haft egen brunn vid boendet innan 5 års ålder: OR=2.66, 95% CI: , dock inte kopplat till om brunnen låg i Gusum/Ringarum eller i övriga områden Ha bott i Gusum/Ringarums församling före 5 års ålder OR=2.66, 95% CI: Ätit skogsbär plockade i Gusum/Ringrum mer än 2 ggr/mån de senaste 30 åren jämfört med 4

5 de som aldrig ätit sådana bär OR=0.24, 95% CI= Ätit svamp plockad i Gusum/Ringrum mer än 2 ggr/mån de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan svamp OR=0.49, 95% CI= Pg a för få individer och för stor samvariation mellan exponeringarna kunde ingen tillförlitlig multivariat analys genomföras Inga statistiskt signifikanta samband kunde ses för hudcancer i de univariata analyserna. Ha bott i Gusum/Ringarums församling före 5 års ålder OR=2.01, 95% CI: Ätit trädgårdsbär odlad i Gusum/Ringrum mer än 1 ggr/vecka de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådana bär OR=0.30, 95% CI: Någonsin arbetat som lantbrukare OR=2.01, 95% CI: Någonsin arbetat som metallarbetare OR=3.21, 95% CI: Kvinnor har mer hudcancer än män OR=2.84, Efter att ha analyserat dessa variabler tillsammans i en multivariat analys sågs ickesignifikanta samband för: Någonsin arbetat som metallarbetare OR=8.69, 95% CI: Någonsin arbetat som lantbrukare OR=6.27, 95% CI: Kvinnligt kön OR=3.54, 95% CI: Ätit trädgårdsbär odlad i Gusum/Ringrum mer än 1 ggr/vecka de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådana bär OR=0.45, 95% CI: Statistiskt signifikanta samband kunde ses för barnafödande i de univariata analyserna för: De som hade egen brunn före 5 års ålder hade mer sällan än övriga fött barn när enkäten besvarades OR=0.23, 95 % KI: Större underisk (OR=0.1) om brunnen låg i Gusum/ringarum men underrisk även annars (OR=0.4) Ha bott i Gusum/Ringarums församling före 5 års ålder OR=0.27, 95% CI: Ätit viltkött från i Gusum/Ringrum mer än 2 ggr/mån de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådant kött OR=0.07, 95& CI: Ätit gädda fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan fisk: OR=0.15, 95% CI: Ätit frukt odlad i GusumRingarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan frukt: OR=0.42, 95% CI: Ätit trädgårdsbär odlade i GusumRingarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådana bär: OR=0.41, 95% CI: Ätit potatis odlad i GusumRingarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan potatis: OR=0.43, 95% CI: Ätit skogsbär från GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådana bär: OR=0.44, 95% CI: Ätit svamp från GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan svamp: OR=0.43, 95% CI: P g a för stor samvariation mellan kostexponeringarna togs endast de signifikanta fynden med i en multivariat analys och då sågs signifikanta samband för: De som hade egen brunn före 5 års ålder OR=0.12, 95% CI: Ätit viltkött från i Gusum/Ringrum mer än 2 ggr/mån de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådant kött OR=0.05, 95% CI: och ett icke-signifikant samband för: Ha bott i Gusum/Ringarums församling före 5 års ålder OR=0.44, 95% CI:

6 Statistiskt signifikanta samband kunde ses för risken att föda för tidigt födda barn i de univariata analyserna för: Någonsin arbetat som kvinnlig metallarbetare, OR= 3.40, 95 % CI: Ätit potatis odlad i GusumRingarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan potatis: OR=2.14, 95% CI: Ätit morot odlad i GusumRingarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan morot: OR=2.11, 95% CI: Någonsin arbetat som kvinnlig blixtlåsarbetare, OR= 4.99, 95 % CI: Efter att ha analyserat dessa variabler tillsammans i en multivariat analys sågs signifikanta samband för: Någonsin arbetat som kvinnlig metallarbetare, OR= 3.40, 95 % CI: resp Någonsin arbetat som kvinnlig blixtlåsarbetare, OR= 19.06, 95 % CI: och icke-signifikanta samband för: Ätit potatis odlad i GusumRingarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan potatis: OR=3.33, 95% CI: Inga statistiskt signifikanta samband kunde ses för risken att föda lågviktiga barn bland kvinnor som fött fullgångna barn i de univariata analyserna. Icke-signifikanta samband sågs i de univariata analyserna för: Ha bott i Gusum/Ringarums församling före 5 års ålder OR=2.74, 95% CI: Någonsin varit rökare OR=2.70, 95% CI: Efter att ha analyserat dessa variabler tillsammans i en multivariat analys sågs ett signifikant samband för : Någonsin har varit rökare, OR=4.03, 95% CI: Och ett icke-signifikant samband för: Ha bott i Gusum/Ringarums församling före 5 års ålder OR=3.75, 95% CI: Inga statistiskt signifikanta samband kunde ses för diabetes i de univariata analyserna. Ickesignifikanta samband sågs i de univariata analyserna för: Ha haft egen brunn vid boendet innan 5 års ålder: OR=7.03, 95% CI: Risken påverkas inte av om brunnen låg i Gusum/Ringarum eller övriga områden Ätit sallad odlad i Gusum/Ringarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan sallad: OR=2.01, 95% CI: Efter att ha analyserat dessa variabler tillsammans i en multivariat analys sågs ett icke-signifikant samband för: Ha haft egen brunn vid boendet innan 5 års ålder: OR=3.39, 95% CI: Ett statistiskt signifikanta samband kunde ses för benskörhets relaterade frakturer i de univariata analyserna: Ätit svamp från Gusum/Ringarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan svamp: OR=5.20, 95% CI: Ha haft egen brunn vid boendet innan 5 års ålder: OR=2.53, 95% CI: Risken påverkas inte av om brunnen låg i Gusum/Ringarum eller övriga områden Ätit gädda fångad i Gusum/Ringarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan fisk: OR=03.51, 95% CI:

7 Ätit gös fångad i Gusum/Ringarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan fisk: OR=4.32, 95% CI: Ätit skogsbär från Gusum/Ringarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådana bär: OR=2.99, 95% CI: Någonsin arbetat som manlig lantbrukare, OR= 7.63, 95 % CI: P g a stark samvariation togs enbart kostfaktorn svamp med i den multivariata analysen och då sågs ett signifikant samband för: Ätit svamp från Gusum/Ringarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med dem som aldrig ätit sådan svamp: OR= 3.91, 95% CI: Samt ett icke-signifikant samband för: Ha haft egen brunn vid boendet innan 5 års ålder: OR=2.08, 95% CI: Sammanställning, signifikanta samband baserat på univariata eller, i förekommande fall, multivariata analyser. Ha haft egen brunn vid boendet innan 5 års ålder är associerat med lymfom, prostatacancer och att föda färre barn, ej kopplat till om brunnen då låg i Gusum/Ringarum eller i andra områden Ätit abborre fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren är associerat med lymfom och kvinnlig bröstcancer Ätit gädda fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden senaste 30 åren är associerat med kvinnlig bröstcancer Ätit gös fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren är associerat med lymfom Ätit viltkött från i Gusum/Ringrum mer än 2 ggr/mån de senaste 30 åren är associerat med att föda färre barn Ätit svamp från Gusum/Ringarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren är associerat med benskörhetsrelaterade frakturer Någonsin arbetat som manlig lantbrukare är associerat med prostatacancer Någonsin arbetat som kvinnlig blixtlåsarbetare är associerat med bröstcancer Någonsin arbetat som kvinnlig metallarbetare är associerat med bröstcancer Någonsin arbetat som kvinnlig blixtlåsarbetare är associerat med att föda för tidigt födda barn Någonsin arbetat som kvinnlig metallarbetare är associerat med att föda för tidigt födda barn Andra samband med något lägre sannorlikhet: Någonsin arbetat som metallarbetare är associerat med hudcancer Ha bott i Gusum/Ringarums församling före 5 års ålder ät associerat med att föda lågviktiga barn Slutsats: Underriskerna för lungcancer och tarmcancer som vi såg i registerstudien är något man ofta ser när man jämför ett lantsortsområde med hela Sverige. Däremot är det ganska vanligt att man ser förhöjda risker för hjärntumörer på landet medan vi alltså här hittade en underrisk. De överrisker som noterades för män kan ev tyda på exponering för bekämpningsmedel från lantbruksverksamhet eller andra föroreningar i området t ex PCB. Eftersom svarsfrekvensen i enkätstudien var mycket låg fick vi ett litet studiematerial. När man studerar många samband i ett litet material är risken stor för slumpfynd och stor osäkerhet i de resultat som framkommer. Det begränsade materialet gjorde även att endast de 7

8 vanligast förekommande cancerformerna gick att studera och att ev effekter på ovanligare utfall kan ha missats. Trots detta har vi kunnat finna vissa statistiskt signifikanta resultat som ger en viss bild av riskmönstret i befolkningen i detta förorenade område. Vad som tydligast framkommer är att flera av resultaten pekar på effekter som är relaterade till reproduktion och/eller hormonell påverkan. I området har under 70-talet inträffat ett omfattande PCButsläpp och förhöjda halter har påvisats i vattendragen och i fisk under åren därefter. Dessutom är området en landsbygd med mycket lantbruksverksamhet med förekomst av bekämpningsmedel som man vet har likartad kemisk struktur och hälsoeffekter som PCB, nämligen: hormonell påverkan kan påverka immunsystemet kan leda till reproduktionsstörningar såsom lägre fertilitet och risk för låg födelsevikt påverkar sköldkörteln har neurologisk påverkan kan bidra till bröst- och sköldkörtelcancer och ev till prostata- och testikelcancer och non-hodgkins lymfom kan bidra till utveckling av diabetes I området finns även förhöjda halter av flera metaller i både trädgårdsodlade och vilt växande grönsaker, bär och svamp varför samverkanseffekter mellan ett flertal miljögifter inte kan uteslutas. Kadmium är en metall som man vet kan orsaka lungcancer och prostatacancer och senare studier har även noterat effekt på bröstcancer. Kadmium tas främst upp via föda, cigarettrök eller vid kraftig yrkesexponering. Upptaget är större bland kvinnor än bland män. Metallarbetande kvinnor är i sitt yrke utsatta för kadmium och hade i denna studie ökade risker för bröstcancer. Närmare analyser visade även att de kvinnliga metallarbetare och då främst de som arbetade med blixtlåstillverkning rökte betydligt mer än övriga kvinnor. Metallarbete har i några studier, men inte i denna studie, associerats med testikelcancer och även här har man resonerat kring kadmium som en möjlig trigger för både testikel- och prostatacancer. Man har även sett att det finns geografiska variationer i förkomsten av testikelcancer och att moderns exponering för PCB kan påverka hennes söners risk för denna cancerform. Bly, som förekom i höga halter i både grönsaker och svamp i Gusumtrakten, har kända reproduktionsstörande effekter både på kvinnor och män och har även neurologisk påverkan samt inverkan på immunsystemet. En annan metall som förekom i förhöjda halter i grönsaker, bär och svamp var zink, en essentiell metall som oftast förknippas med en skyddande hälsoeffekt bl a för lung- och prostatacancer. Det är omöjligt utifrån den nu genomförda studien att avgöra vilken enskild exponering (miljöagens) som ligger bakom de funna hälsoeffekterna. Det vore betydelsefullt att gå vidare med fler mätningar i området t ex undersöka metall-, PCB- och bekämpningsmedelshalter i brunnsvatten samt att ta blodprov på ett urval av befolkningen för att se om de förhöjda halterna i miljön även har resulterat i förhöjda halter av samma ämnen i blodet i sådan utsträckning att det skulle kunna medföra hälsorisker. 8

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum.

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för f r Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt

Läs mer

Exponering och hälsoeffekter i Glasriket

Exponering och hälsoeffekter i Glasriket Exponering och hälsoeffekter i Glasriket Arbets- och miljömedicin Temadag, förorenade områden, 2016-10-27 Varför forska om detta? Myndigheter, konsulter Hur hantera riskerna? Inventering Finns miljö- och

Läs mer

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen

Läs mer

BILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

BILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen BILAGOR Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst-, Prostata- och Lungcancer Etapp 2 Vård före insjuknande Rapport 2008-09-15 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun

Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun Miljömedicinsk bedömning av cancersjuklighet i Odensberg, Falköpings kommun Göteborg den 12 maj 2006 Annette Rödström 1 ST-läkare Erik Holmberg 2 Systemanalytiker Lars Barregård 1 Professor, överläkare

Läs mer

En 10-årsuppföljning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil

En 10-årsuppföljning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil En 10-årsuppföljning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil Lars Barregård 1 Seniorprofessor, överläkare Erik Holmberg 2 Statistiker, med dr Gerd Sällsten 1 Professor, 1:e yrkes-

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Information 2007-09-12 Yrkeshygieniker Hans Kling Bodycote Materials Testing AB Box 1340 581 13 Linköping Tel: 013-169126 ; 0734-189126 E-post: hans.kling@bodycote.com www.bodycote-mt.se Cancer Risk Among

Läs mer

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014

Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014 Rapport nr 17/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljöhygieniker Thomas Lundh Kemist Christian

Läs mer

Regional variation av miljögifter hos människa

Regional variation av miljögifter hos människa Regional variation av miljögifter hos människa Ingvar Bergdahl & Maria Wennberg Yrkes- och miljömedicin Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Vad vet vi om hur kemiska miljöföroreningar

Läs mer

Studiedesign: Observationsstudier

Studiedesign: Observationsstudier Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Är maten giftig? När är det fara å färde?

Är maten giftig? När är det fara å färde? Är maten giftig? När är det fara å färde? Livsmedelsverkets syn på risker med maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Temakväll 2015-02-02 Vilka är de

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten 1 Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten Bengt Järvholm, professor, överläkare, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Anders Englund,

Läs mer

Grunderna i epidemiologi.

Grunderna i epidemiologi. Grunderna i epidemiologi emilie.agardh@ki.se Innehåll: Vad är epidemiologi? Beskriva 4 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Gerd Sällsten 1 Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker

Gerd Sällsten 1 Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Kompletterande undersökning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil Göteborg den 4 juni 2007 Lars Barregård 1 Professor, överläkare Erik Holmberg 2 Statistiker, med dr Gerd Sällsten

Läs mer

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Bakgrund Strömbackaskolan i Piteå stod färdig 1973. Den består av fem byggnader, förutom huvudbyggnaden

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi

Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi annika.hanberg@ki.se Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Vad jag arbetar med Professor på Institutet för miljömedicin,

Läs mer

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg april 2010 Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Arbets och miljömedicin i Västra Götalandregionen blir ofta ombedda

Läs mer

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin ? Kan inte påverka biologisk materia överhuvudtaget Hjärntumörer Annan

Läs mer

Exponering och kroppsbelastning av PCB och metaller hos befolkningen i ett historiskt kontaminerat samhälle

Exponering och kroppsbelastning av PCB och metaller hos befolkningen i ett historiskt kontaminerat samhälle Hälsorelaterad miljöövervakning Exponering och kroppsbelastning av PCB och metaller hos befolkningen i ett historiskt kontaminerat samhälle Ingela Helmfridab, Gun Wingrenb, Samira Salihovicc, Bert van

Läs mer

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde

Läs mer

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt? -en prospektiv incident fall-kontrollstudie i ett populationsbaserat material i norra Sverige Patrik Wennberg, Bureå VC Handledare: Jan-Håkan Jansson, Medicin-Geriatrikkliniken,

Läs mer

Cancer i Sydöstra Sverige

Cancer i Sydöstra Sverige FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 Beställningsadress Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen Universitetssjukhuset 581

Läs mer

PID PATIENTER OCH RISKFAKTORER En klinisk studie i Riga, Lettland, 2006 Viveca Odlind, Uppsala, Ilze Viberga, Riga

PID PATIENTER OCH RISKFAKTORER En klinisk studie i Riga, Lettland, 2006 Viveca Odlind, Uppsala, Ilze Viberga, Riga PID PATIENTER OCH RISKFAKTORER En klinisk studie i Riga, Lettland, 2006 Viveca Odlind, Uppsala, Ilze Viberga, Riga BAKGRUND och SYFTE Bakgrund Hög förekomst av PID i Lettland 20.3% av kvinnorna använde

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

ARBETSMILJÖ OCH PROSTATACANCER

ARBETSMILJÖ OCH PROSTATACANCER ARBETSMILJÖ OCH PROSTATACANCER Anders Knutsson, specialist i yrkes- och miljömedicin, professor emeritus folkhälsovetenskap Srmena Krstev, MD, PhD, specialist in occupational health INLEDNING Prostatacancer

Läs mer

Statistik. 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9

Statistik. 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9 8 Cancerfondsrapporten 2017 Kapitelnamn 9 Statistik Sedan 1970-talet har antalet cancerfall mer än fördubblats. De cancerformer som ökar mest är malignt melanom och övrig hudcancer. Samtidigt finns det

Läs mer

Data för de utvalda personerna från Tumörregistret har kompletterats genom tillgång till data enligt följande:

Data för de utvalda personerna från Tumörregistret har kompletterats genom tillgång till data enligt följande: Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen - Projektplan Bakgrund Studien är en populationsbaserad registerstudie och omfattar befolkningen i Södra sjukvårdsregionen. Regionala etikprövningsnämnden

Läs mer

Registerstudier av cancersjukdomar. i Södra sjukvårdsregionen

Registerstudier av cancersjukdomar. i Södra sjukvårdsregionen Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Etapp 3 Komorbiditet och överlevnad Rapport 2009-03-03 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Strandstaden i Fagersanna

Strandstaden i Fagersanna Strandstaden i Fagersanna Redovisning av föroreningssituation Ylva Persson Ann Helén Österås 2014-06-12 Innehåll Bakgrund dioxin Genomförda undersökningar Resultat fisk och grödor Resultat sediment och

Läs mer

Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka. Tarmcancerrapporten 2010

Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka. Tarmcancerrapporten 2010 Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka Tarmcancerrapporten 2010 1 Om undersökningen Ämne: Tarmcancerrapporten 2010 Projektnummer: 1520612 Uppdragsgivare: Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka Tid för fältarbete:

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22 Statistik Nästan 58 000 cancerdiagnoser ställdes år 2011 i Sverige. Under de senaste 20 åren har antalet nya cancerfall ökat med i genomsnitt 1,7 procent per år. Ungefär lika många män som kvinnor får

Läs mer

Hälsorisker med kadmium hos barn

Hälsorisker med kadmium hos barn Hälsorisker med kadmium hos barn Maria Kippler Enheten för Metaller och Hälsa Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet 2014-11-26 Maria Kippler 1 Exponering via kosten och rökning Ungefär 80%

Läs mer

Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler

Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Maria.Kippler@ki.se 2016-11-18 M Kippler 1 Arsenik i dricksvatten: Globalt problem

Läs mer

KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9

KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9 8 CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 KAPITEL 1 Statistik Ungefär 55 000 människor i Sverige drabbas varje år av cancer. Vanligaste cancerformerna är prostatacancer och bröstcancer som tillsammans står för cirka

Läs mer

Statistik. 16 Cancer i Sverige 25 Cancer i världen

Statistik. 16 Cancer i Sverige 25 Cancer i världen Statistik Nästan 58 000 människor i Sverige drabbades av cancer år 2013. I hela världen insjuknade omkring 14 miljoner under 2012. Cancerfallen ökar kontinuerligt i både Sverige och världen, dels på grund

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Epidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi

Epidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi Epidemiologi I Läkarprogrammet Termin 5, VT 2016 Lars Rylander Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi E-post: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Epidemiologi

Läs mer

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT 2015 Lars Rylander Avdelningen för arbets och miljömedicin, Lund Epost: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Exempel: Sjukdomsmått 1990 2000 2010 Antal

Läs mer

Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING

Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning och slutsatser...3 Bakgrund...4 Om rapporten...4 Antal cancerfall och antalet sjukskrivna på grund av en cancerdiagnos...5 Antal sjukfall

Läs mer

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Epidemiologi Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Logi= = läran l om Deskriptiv resp. Etiologisk inriktning Kan man mäta m hälsa?

Läs mer

Mag- och tarmförbundet. Tarmcancerrapporten 2012/13

Mag- och tarmförbundet. Tarmcancerrapporten 2012/13 Mag- och tarmförbundet Tarmcancerrapporten 2012/13 1 Om undersökningen Ämne: Svenska folkets kunskap om cancer Projektnummer: 1526341 Uppdragsgivare: Mag- och tarmförbundet Tid för fältarbete: 19-22 november

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD

EXAMINATION KVANTITATIV METOD ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till

Läs mer

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Finlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning

Finlands Cancerregister Institutionen för statistisk och epidemiologisk cancerforskning Cancerpatienternas överlevnadstal i olika områden På sidorna 3 16 framställs de ålderstandardiserade relativa överlevnadstalen för patienter i de olika universitetssjukhusens ansvarsområden vilka har diagnostiserats

Läs mer

Statistik. Statistik

Statistik. Statistik Statistik Statistik Varje år diagnostiseras över 50 000 fall av cancer i Sverige, jämnt fördelat mellan män och kvinnor. Antalet diagnostiserade fall motsvarar folkmängden i en mellanstor svensk stad.

Läs mer

A.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

A.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Cancerregistret 2001 HS0105 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Hälso och sjukvård A.2 Statistikområde Hälsa och sjukdomar A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Ansvarig Myndighet/organisation:

Läs mer

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Energiförsörjningens risker November 9 2010 Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Mats Harms-Ringdahl Centrum för strålskyddsforskning CRPR Stockholms Universitet Riskbedömningar

Läs mer

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet 17 december 2014 TNS SIFO Johan Orbe Anita Bergsveen Innehållsförteckning Bakgrund 03 Syfte 04 Målgrupper och antal intervjuer 05 Genomförande

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Exponering för perfluorerade ämnen (PFAS) i dricksvatten i Ronneby kommun. Rapport nr 8/2014

Arbets- och miljömedicin Lund. Exponering för perfluorerade ämnen (PFAS) i dricksvatten i Ronneby kommun. Rapport nr 8/2014 Rapport nr 8/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Exponering för perfluorerade ämnen (PFAS) i dricksvatten i Ronneby kommun Kristina Jakobsson Kerstin Kronholm Diab Christian Lindh Bodil Persson Bo Jönsson

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2010 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 2, - 3, 4 infångades under sensommaren abborre från centrala

Läs mer

Vad är ett standariserat vårdförlopp?

Vad är ett standariserat vårdförlopp? Vad är ett standariserat vårdförlopp? Ledtid som mäts nationellt 1. Misstanke 3. Välgrundad misstanke: Remiss 5. MDK 7. Start av första behandling Ingång Utredning Behandling Uppföljning 2. Ev. filterfunktion

Läs mer

LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN?

LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN? LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN? Bakgrund Flera studier har tittat på luftföroreningar och födelsevikt/graviditetslängd. Få har tittat på graviditetskomplikationer. Vad händer

Läs mer

Kvalitetsdata i cancervården

Kvalitetsdata i cancervården Kvalitetsdata i cancervården RCC Syd juni 2015 Efter önskemål från flera av linjens företrädare och processledare kommer här det första rapporten kring kvalitetsdata i cancervården. Hur fungerar kvalitetsregister

Läs mer

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för

Läs mer

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland Regionens revisorer Revisionsskrivelse Datum 2014-11-12 Änr 2014-11- 2 5 REGION GOTLAND Hälso- och sjukvårdsnämnden Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland På uppdrag av de förtroendevalda

Läs mer

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården

Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Tillsammans för kortare väntetider i cancervården Omkring 60 000 personer i Sverige kommer att få en cancerdiagnos i år. Runt sig har de många nära som också blir berörda. Varje dag med misstanke eller

Läs mer

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningarna baseras på boken Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa, Liber Förlag (2011), som är gemensam kursbok för statistikavsnitten

Läs mer

Forskning: Ansökan om registeruppgifter från kvalitetsregister

Forskning: Ansökan om registeruppgifter från kvalitetsregister Version april 2016 Forskning: Ansökan om registeruppgifter från kvalitetsregister För ytterligare information om definitioner se ansökan till etikprövningsnämnderna. Ansökan ska skickas till det RCC som

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Levnadsförhållanden i Skaraborg

Levnadsförhållanden i Skaraborg Levnadsförhållanden i Skaraborg Rapport 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad inkl Folkhälsoenheten Innehållsförteckning Inledning... 1 Folkhälsan i Sverige 2012... 2 Folkhälsans utveckling...

Läs mer

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser

Läs mer

Miljömedicinsk bedömning av Länsstyrelsens vägledning angående områden med rödfyr i Västra Götaland

Miljömedicinsk bedömning av Länsstyrelsens vägledning angående områden med rödfyr i Västra Götaland Miljömedicinsk bedömning av Länsstyrelsens vägledning angående områden med rödfyr i Västra Götaland Helena Sandén Överläkare, Med.dr. Gerd Sällsten 1:e yrkes- och miljöhygieniker, Professor Göteborg den

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland

Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland www.pwc.se Revisionsrapport Lars Åke Claesson Kerstin Karlstedt 12 november 2014 Övergripande granskning av cancersjukvården på Gotland Region Gotland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

2016 Cancerfondsrapporten 2040

2016 Cancerfondsrapporten 2040 2016 Cancerfondsrapporten 2040 Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas och fler överleva. För att nå dit arbetar vi med forskningsfinansiering,

Läs mer

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Bayer CropScience UPPDRAGSNUMMER 1275544 Avgränsning av förorenat område E SLUTGILTIG MALMÖ 1 (30) Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 www.sweco.se

Läs mer

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling Metaller i ABBORRE från Runn Resultat Utveckling Abborre i Runn Metaller i vävnader Som en uppföljning till tidigare undersökningar år 1993 1, 1996 2, - 20 3, 4 infångades under sensommaren abborre från

Läs mer

Astma och allergier effekter av miljön

Astma och allergier effekter av miljön Astma och allergier effekter av miljön Eva Rönmark Luleå 18 september 2013 Yrkes-och miljömedicin, Umeå universitet OLIN-Studierna, Norrbottens läns landsting Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN)

Läs mer

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014 Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan

Läs mer

Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst-, Prostataoch Lungcancer Etapp 1 Rapport 2008-05-26 Rapporten omfattar Rapport 2007-11-20 Kolon-, Rektal-, Bröst och

Läs mer

Barn till föräldrar med cancer hur många berörs och vilka är konsekvenserna i ett livsloppsperspektiv?

Barn till föräldrar med cancer hur många berörs och vilka är konsekvenserna i ett livsloppsperspektiv? Barn till föräldrar med cancer hur många berörs och vilka är konsekvenserna i ett livsloppsperspektiv? Nka Barn som anhöriga 2016:1 Rapport 5 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms universitet/karolinska

Läs mer