HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK STUDIE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK STUDIE"

Transkript

1 HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK STUDIE Gun Wingren, Avdelningen för yrkes- och miljömedicin, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Hälsouniversitetet, Linköping På avdelningen för Yrkes-och Miljömedicin, Linköpings Universitet har en epidemiologisk studie utförts för att försöka utreda ifall de halter av miljöföroreningar som har uppmätts i omgivningen av Gusums samhälle inneburit några hälsoeffekter för de boende i området. I ett första skede utfördes en registerbaserad studie. Samtliga cancerdiagnoser som registrerats för individer boende i Gusum/Ringarums församling åren insamlades från det Regionala tumörregistret på Universitetssjukhuset i Linköping. Totalt inträffade under perioden 641 cancerfall, varav 346 bland män och 295 bland kvinnor. Cancerfallen var sorterade på kön, 5-årsåldersgrupper, kalenderår under perioden samt specifik cancerdiagnos. Befolkningsunderlaget i den aktuella församlingen insamlades från tillgänglig statistik från samma tidsperiod, sorterad på motsvarande sätt. Incidensrater (rapporterad cancerinsjuknande) för cancer i hela Sveriges befolkning under åren hämtades från Epidemiologiskt Centrum på Socialstyrelsen, sorterad på samma sätt som övriga data. Förväntningsvärden kunde därmed beräknas för totalcancer och för cancer i specifika organ och jämföras med observerat antal fall för män resp kvinnor i Gusum/Ringarums församling, justerat för ålder och kalenderår. Resultaten från denna registerstudie visade att varken männen eller kvinnorna hade någon förhöjd risk att insjukna i cancer totalt. Däremot hade männen i Gusum/Ringarums församling förhöjda risker jämfört med hela Sveriges befolkning för: Lymfom (ICD ) SMR= 1.60, 95 % KI: Testikelcancer (ICD7 178) SMR= 2.46, 95 % KI: och Cancer i manliga könsorgan (ICD ) SMR=1.10, 95 % KI: Männen uppvisade också några, statistiskt säkerställda, underrisker för: Ändtarmscancer (ICD7 154) SMR= 0.54, 95 % KI: Cancer i lunga och bronker (ICD ) SMR= 0.64, 95 % KI: Cancer i respiratoriska systemet (ICD ) SMR= 0.57, 95 % KI: och Hjärntumörer (ICD ) SMR= 0.31, 95 % KI: Kvinnorna från Gusum/Ringarums församling uppvisade inga tydliga samband för några cancerformer men några underrisker som dock är ganska statistiskt osäkra för: Tjocktarmscancer (ICD7 153) SMR= 0.65, 95 % KI: och Cancer i lunga och bronker (ICD ) SMR= 0.49, 95 % KI:

2 ICD är en förkortning för ett internationellt kodningssysten för diagnossättning. SMR är en förkortning för standardiserad morbiditetsratkvot, vilket är ett riskmått där ett värde på 1 betyder att ingen som helst över- eller underrisk föreligger. Man ska alltså titta på hur mycket SMR-värdet avviker uppåt eller nedåt från 1 för att se om och hur hög eller låg risk som föreligger. Förkortningen KI står för konfidensintervall och visar på säkerheten i data. Statistiskt säkra resultat (på 95 % sannolikhetsnivå) är skrivna med fetstil. För att närmare utreda vilka exponeringar som kan ligga bakom de risker som framkom i registerstudien så gick vi sedan vidare med en frågeformulärsstudie. En enkät utarbetades där vi frågade efter: ålder, kön, längd/vikt, boende (adress, boendetid, egen brunn), yrke (titel, anställningsperiod), rökvanor, kostvanor (lokalt intag resp intag från andra områden av frukt, grönsaker, fisk, skogsbär, svamp och viltkött), sjukdomar (egna och i släkten), barnafödande (inkl födelsevikt, födelsevecka, amning). Enkäterna skickades ut till samtliga cancerfall, identifierade i registerstudien som boende i Gusum/Ringarums församling vid diagnostillfället och som var över 18 år gammal och i livet vid tid för utskicket år Totalt ingick 120 individer med en cancerdiagnos. Dessutom valdes ett antal kontrollpersoner ut som jämförelsegrupp. Vi slumpade från befolkningsregister ut 5 individer (10 för diagnoser<1972) per cancerfall, boende i Gusum/Ringarums församling vid tiden för fallets diagnos och som var över 18 år gammal och i livet vid tid för utskick år 2005, totalt 625 individer. Tyvärr blev svarsfrekvensen mycket och oväntat låg, endast 67 cancerfall (55,8%) och 326 kontroller (52,2%) skickade in besvarade enkäter. Svaren som erhölls matades in i ett datorprogram och analyserades med gängse epidemiologiskt analysförfarande. Ett antal sjukdomsutfall studerades: cancer totalt, specifika cancerformer, diabetes, struma, barnafödande, barn födda före v38, barn med födelsevikt <2800 g. För att utreda ev orsakssamband till exponeringar i Gusum/Ringarumstrakten beslutade vi koppla varje sjukdom till följande faktorer: ha bott i Gusum/Ringarum församling före 5 års ålder, haft egen brunn före 5 års ålder, lantbruksarbete, gjuteriarbete, metallarbete, ha ätit abborre, trädgårdsbär, potatis, sallad, skogsbär resp svamp från Gusum/Ringarumstrakten senaste 30 åren samt kön, ålder och rökvanor. Dessa samband studerades genom univariat analys(studera en faktor i taget) med justering för ålder för respektive utfall. Justering för ålder görs därför att sjuklighet nästan alltid är kopplat till stigande ålder och det kan förväntas att många av exponeringarna också kan vara kopplade till individernas ålder. När man studerar många riskfaktorer (exponeringar) och många sjukdomsfall i ett litet material finns risken att man får fram vissa samband som enbart är s k slumpfynd. Av den anledningen beslutades att sätta strikta kriterier för de samband som presenteras. I denna rapport har vi endast beaktat resultat som baseras på analyser med minst 5 exponerade individer och 5 individer med sjukdomsutfallet (fall) och som är statistiskt säkra (signifikanta på 95% nivån) eller icke-signifikanta men med riskmått >2 eller <0,5. Separata analyser för män och kvinnor utfördes när det var befogat utifrån sjukdomsutfallet och möjligt att göra beroende på materialstorleken, vilken tyvärr ofta var liten. Därefter utfördes, om möjligt, s k logistiska regressionsanalyser där man samtidigt studerar samtliga de riskfaktorer man identifierat i de univariata analyserna. Denna typ av analys är nödvändigt att göra därför att många av de studerade exponeringarna är associerade med varandra (har man varit lantbrukare har man oftast haft egen brunn, har man ätit mycket 2

3 potatis från trakten har man ofta även ätit mycket frukt från trakten o s v). För att studera risken med en specifik exponering måste man därför justera för de övriga exponeringarna och detta görs alltså i en logistisk regression. I några fall kunde multivariata analyser inte göras med inklusion av kostvariabler därför att just intag av kostfaktorer är mycket starkt associerat med varandra. RESULTAT Värt att notera är att inga cancerfall i respiratoriska systemet och endast 3 hjärntumörfall samt 1 sköldkörtelcancerfall fanns med i studiematerialet. OR är en förkortning för odds ratkvot som är ett riskmått som använts i s k fallkontrollstudier. Riskmåtten ska tolkas på samma sätt som beskrevs för SMR ovan. Total cancer Statistiskt signifikanta samband kunde ses för totalcancer i de univariata analyserna för: Ätit abborre fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan fisk: OR=5.70, 95% CI: Icke-signifikanta samband sågs för totalcancer i de univariata analyserna för: Kvinnliga blixtlåsarbetare OR=2.96, 95% CI: Manliga lantbrukare OR=2.09, 95% CI: Manliga metallarbetare OR=2.25, 95% CI: Ätit viltkött fångat i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan sådant kött OR=0.48, 95% CI: Efter att ha analyserat dessa variabler tillsammans i en multivariat analys kvarstod inga signifikanta samband men icke-signifikanta risker sågs för: Ätit abborre fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan fisk: OR= % CI: Specifik cancer Statistiskt signifikanta samband kunde ses för lymfom i de univariata analyserna för: Ätit abborre fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan fisk: OR=16.40, 95% CI: (baserat på 2 exp fall) Ätit gös fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan fisk: OR=12.71, 95% CI: (baserat på 2 exponerade fall) Samtliga lymfomcancerfall som besvarade frågan hade haft egen brunn före 5 års ålder, endast 1 av dessa fall bodde dock i Gusum/Ringarum före 5 års ålder Ingen av lymfomcancerfallen hade någonsin varit rökare Icke-signifikanta samband sågs för lymfom i de univariata analyserna för: Ätit frukt odlad i Gusum/Ringrum mer än 1 ggr/vecka de senaste 30 åren jämfört med dem som aldrig ätit sådan frukt OR= 2.28, 95% CI: Ha bott i Gusum före 5 års ålder sänker risken för lymfom OR=0.38, 95% CI: Pg a för få individer och för liten kontrast i exponeringarna kunde ingen tillförlitlig multivariat analys genomföras 3

4 Statistiskt signifikanta samband kunde ses för kvinnlig bröstcancer i de univariata analyserna för: Ätit abborre fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan fisk: OR=12.92, 95% CI: Ätit gädda fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan fisk: OR=9.85, 95% CI: Någonsin arbetat som kvinnlig blixtlåsarbetare OR= 4.90, 95% CI: Någonsin arbetat som kvinnlig metallarbetare OR=3.88, 95% CI: Ätit frukt odlad i GusumRingarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan frukt: OR=2.04, 95% CI: Ätit andra rotfrukter odlade i GusumRingarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådana grönsaker: OR=2.23, 95% CI: Ätit andra bladgrönsaker odlade i GusumRingarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 år jämfört med de som aldrig ätit sådana grönsaker: OR=2.61, 95% CI: Ätit viltkött fångat i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan sådant kött OR=0.37, 95% CI: Någonsin arbetat som kvinnlig lantbrukare OR=0.39, 95% CI: P g a för hög samvariation mellan kostfaktorerna kunde ingen tillförlitlig multivariat analys genomföras. Samtliga prostatacancerfall som besvarade frågan hade haft egen brunn före 5 års ålder, hälften låg i Gusum/Ringarums församling och hälften i övriga områden Icke-signifikanta samband sågs för prostatacancer i de univariata analyserna för: Ha bott i Gusum/Ringarums församling före 5 års ålder OR=4.02, 95% CI: Någonsin arbetat som manlig lantbrukare OR=3.23, 95% CI: Någonsin varit rökare OR=0.30, 95% CI: Efter att ha analyserat dessa variabler (förutom egen brunn) tillsammans i en multivariat analys sågs ett signifikant samband för: Någonsin arbetat som manlig lantbrukare OR=5.71, 95% CI: Och ett icke-signifikant samband för: Ha bott i Gusum/Ringarums församling före 5 års ålder OR=3.52, 95% CI: Ingen av testikelcancerfallen hade någonsin varit rökare Ätit frukt odlad i Gusum/Ringrum mer än 1 ggr/vecka de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan frukt OR=0.24, 95% CI= Ätit trädgårdsbär odlad i Gusum/Ringrum mer än 1 ggr/vecka de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådana bär OR=0.47, 95% CI: Ätit potatis odlad i Gusum/Ringrum mer än 1 ggr/vecka de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan potatis OR=0.34, 95% CI: Pg a för få individer och för stor samvariation mellan exponeringarna kunde ingen tillförlitlig multivariat analys genomföras Inga statistiskt signifikanta samband kunde ses för cancer i magtarmkanalen i de univariata analyserna. Ha haft egen brunn vid boendet innan 5 års ålder: OR=2.66, 95% CI: , dock inte kopplat till om brunnen låg i Gusum/Ringarum eller i övriga områden Ha bott i Gusum/Ringarums församling före 5 års ålder OR=2.66, 95% CI: Ätit skogsbär plockade i Gusum/Ringrum mer än 2 ggr/mån de senaste 30 åren jämfört med 4

5 de som aldrig ätit sådana bär OR=0.24, 95% CI= Ätit svamp plockad i Gusum/Ringrum mer än 2 ggr/mån de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan svamp OR=0.49, 95% CI= Pg a för få individer och för stor samvariation mellan exponeringarna kunde ingen tillförlitlig multivariat analys genomföras Inga statistiskt signifikanta samband kunde ses för hudcancer i de univariata analyserna. Ha bott i Gusum/Ringarums församling före 5 års ålder OR=2.01, 95% CI: Ätit trädgårdsbär odlad i Gusum/Ringrum mer än 1 ggr/vecka de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådana bär OR=0.30, 95% CI: Någonsin arbetat som lantbrukare OR=2.01, 95% CI: Någonsin arbetat som metallarbetare OR=3.21, 95% CI: Kvinnor har mer hudcancer än män OR=2.84, Efter att ha analyserat dessa variabler tillsammans i en multivariat analys sågs ickesignifikanta samband för: Någonsin arbetat som metallarbetare OR=8.69, 95% CI: Någonsin arbetat som lantbrukare OR=6.27, 95% CI: Kvinnligt kön OR=3.54, 95% CI: Ätit trädgårdsbär odlad i Gusum/Ringrum mer än 1 ggr/vecka de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådana bär OR=0.45, 95% CI: Statistiskt signifikanta samband kunde ses för barnafödande i de univariata analyserna för: De som hade egen brunn före 5 års ålder hade mer sällan än övriga fött barn när enkäten besvarades OR=0.23, 95 % KI: Större underisk (OR=0.1) om brunnen låg i Gusum/ringarum men underrisk även annars (OR=0.4) Ha bott i Gusum/Ringarums församling före 5 års ålder OR=0.27, 95% CI: Ätit viltkött från i Gusum/Ringrum mer än 2 ggr/mån de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådant kött OR=0.07, 95& CI: Ätit gädda fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan fisk: OR=0.15, 95% CI: Ätit frukt odlad i GusumRingarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan frukt: OR=0.42, 95% CI: Ätit trädgårdsbär odlade i GusumRingarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådana bär: OR=0.41, 95% CI: Ätit potatis odlad i GusumRingarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan potatis: OR=0.43, 95% CI: Ätit skogsbär från GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådana bär: OR=0.44, 95% CI: Ätit svamp från GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan svamp: OR=0.43, 95% CI: P g a för stor samvariation mellan kostexponeringarna togs endast de signifikanta fynden med i en multivariat analys och då sågs signifikanta samband för: De som hade egen brunn före 5 års ålder OR=0.12, 95% CI: Ätit viltkött från i Gusum/Ringrum mer än 2 ggr/mån de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådant kött OR=0.05, 95% CI: och ett icke-signifikant samband för: Ha bott i Gusum/Ringarums församling före 5 års ålder OR=0.44, 95% CI:

6 Statistiskt signifikanta samband kunde ses för risken att föda för tidigt födda barn i de univariata analyserna för: Någonsin arbetat som kvinnlig metallarbetare, OR= 3.40, 95 % CI: Ätit potatis odlad i GusumRingarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan potatis: OR=2.14, 95% CI: Ätit morot odlad i GusumRingarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan morot: OR=2.11, 95% CI: Någonsin arbetat som kvinnlig blixtlåsarbetare, OR= 4.99, 95 % CI: Efter att ha analyserat dessa variabler tillsammans i en multivariat analys sågs signifikanta samband för: Någonsin arbetat som kvinnlig metallarbetare, OR= 3.40, 95 % CI: resp Någonsin arbetat som kvinnlig blixtlåsarbetare, OR= 19.06, 95 % CI: och icke-signifikanta samband för: Ätit potatis odlad i GusumRingarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan potatis: OR=3.33, 95% CI: Inga statistiskt signifikanta samband kunde ses för risken att föda lågviktiga barn bland kvinnor som fött fullgångna barn i de univariata analyserna. Icke-signifikanta samband sågs i de univariata analyserna för: Ha bott i Gusum/Ringarums församling före 5 års ålder OR=2.74, 95% CI: Någonsin varit rökare OR=2.70, 95% CI: Efter att ha analyserat dessa variabler tillsammans i en multivariat analys sågs ett signifikant samband för : Någonsin har varit rökare, OR=4.03, 95% CI: Och ett icke-signifikant samband för: Ha bott i Gusum/Ringarums församling före 5 års ålder OR=3.75, 95% CI: Inga statistiskt signifikanta samband kunde ses för diabetes i de univariata analyserna. Ickesignifikanta samband sågs i de univariata analyserna för: Ha haft egen brunn vid boendet innan 5 års ålder: OR=7.03, 95% CI: Risken påverkas inte av om brunnen låg i Gusum/Ringarum eller övriga områden Ätit sallad odlad i Gusum/Ringarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan sallad: OR=2.01, 95% CI: Efter att ha analyserat dessa variabler tillsammans i en multivariat analys sågs ett icke-signifikant samband för: Ha haft egen brunn vid boendet innan 5 års ålder: OR=3.39, 95% CI: Ett statistiskt signifikanta samband kunde ses för benskörhets relaterade frakturer i de univariata analyserna: Ätit svamp från Gusum/Ringarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan svamp: OR=5.20, 95% CI: Ha haft egen brunn vid boendet innan 5 års ålder: OR=2.53, 95% CI: Risken påverkas inte av om brunnen låg i Gusum/Ringarum eller övriga områden Ätit gädda fångad i Gusum/Ringarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan fisk: OR=03.51, 95% CI:

7 Ätit gös fångad i Gusum/Ringarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan fisk: OR=4.32, 95% CI: Ätit skogsbär från Gusum/Ringarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådana bär: OR=2.99, 95% CI: Någonsin arbetat som manlig lantbrukare, OR= 7.63, 95 % CI: P g a stark samvariation togs enbart kostfaktorn svamp med i den multivariata analysen och då sågs ett signifikant samband för: Ätit svamp från Gusum/Ringarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med dem som aldrig ätit sådan svamp: OR= 3.91, 95% CI: Samt ett icke-signifikant samband för: Ha haft egen brunn vid boendet innan 5 års ålder: OR=2.08, 95% CI: Sammanställning, signifikanta samband baserat på univariata eller, i förekommande fall, multivariata analyser. Ha haft egen brunn vid boendet innan 5 års ålder är associerat med lymfom, prostatacancer och att föda färre barn, ej kopplat till om brunnen då låg i Gusum/Ringarum eller i andra områden Ätit abborre fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren är associerat med lymfom och kvinnlig bröstcancer Ätit gädda fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden senaste 30 åren är associerat med kvinnlig bröstcancer Ätit gös fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren är associerat med lymfom Ätit viltkött från i Gusum/Ringrum mer än 2 ggr/mån de senaste 30 åren är associerat med att föda färre barn Ätit svamp från Gusum/Ringarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren är associerat med benskörhetsrelaterade frakturer Någonsin arbetat som manlig lantbrukare är associerat med prostatacancer Någonsin arbetat som kvinnlig blixtlåsarbetare är associerat med bröstcancer Någonsin arbetat som kvinnlig metallarbetare är associerat med bröstcancer Någonsin arbetat som kvinnlig blixtlåsarbetare är associerat med att föda för tidigt födda barn Någonsin arbetat som kvinnlig metallarbetare är associerat med att föda för tidigt födda barn Andra samband med något lägre sannorlikhet: Någonsin arbetat som metallarbetare är associerat med hudcancer Ha bott i Gusum/Ringarums församling före 5 års ålder ät associerat med att föda lågviktiga barn Slutsats: Underriskerna för lungcancer och tarmcancer som vi såg i registerstudien är något man ofta ser när man jämför ett lantsortsområde med hela Sverige. Däremot är det ganska vanligt att man ser förhöjda risker för hjärntumörer på landet medan vi alltså här hittade en underrisk. De överrisker som noterades för män kan ev tyda på exponering för bekämpningsmedel från lantbruksverksamhet eller andra föroreningar i området t ex PCB. Eftersom svarsfrekvensen i enkätstudien var mycket låg fick vi ett litet studiematerial. När man studerar många samband i ett litet material är risken stor för slumpfynd och stor osäkerhet i de resultat som framkommer. Det begränsade materialet gjorde även att endast de 7

8 vanligast förekommande cancerformerna gick att studera och att ev effekter på ovanligare utfall kan ha missats. Trots detta har vi kunnat finna vissa statistiskt signifikanta resultat som ger en viss bild av riskmönstret i befolkningen i detta förorenade område. Vad som tydligast framkommer är att flera av resultaten pekar på effekter som är relaterade till reproduktion och/eller hormonell påverkan. I området har under 70-talet inträffat ett omfattande PCButsläpp och förhöjda halter har påvisats i vattendragen och i fisk under åren därefter. Dessutom är området en landsbygd med mycket lantbruksverksamhet med förekomst av bekämpningsmedel som man vet har likartad kemisk struktur och hälsoeffekter som PCB, nämligen: hormonell påverkan kan påverka immunsystemet kan leda till reproduktionsstörningar såsom lägre fertilitet och risk för låg födelsevikt påverkar sköldkörteln har neurologisk påverkan kan bidra till bröst- och sköldkörtelcancer och ev till prostata- och testikelcancer och non-hodgkins lymfom kan bidra till utveckling av diabetes I området finns även förhöjda halter av flera metaller i både trädgårdsodlade och vilt växande grönsaker, bär och svamp varför samverkanseffekter mellan ett flertal miljögifter inte kan uteslutas. Kadmium är en metall som man vet kan orsaka lungcancer och prostatacancer och senare studier har även noterat effekt på bröstcancer. Kadmium tas främst upp via föda, cigarettrök eller vid kraftig yrkesexponering. Upptaget är större bland kvinnor än bland män. Metallarbetande kvinnor är i sitt yrke utsatta för kadmium och hade i denna studie ökade risker för bröstcancer. Närmare analyser visade även att de kvinnliga metallarbetare och då främst de som arbetade med blixtlåstillverkning rökte betydligt mer än övriga kvinnor. Metallarbete har i några studier, men inte i denna studie, associerats med testikelcancer och även här har man resonerat kring kadmium som en möjlig trigger för både testikel- och prostatacancer. Man har även sett att det finns geografiska variationer i förkomsten av testikelcancer och att moderns exponering för PCB kan påverka hennes söners risk för denna cancerform. Bly, som förekom i höga halter i både grönsaker och svamp i Gusumtrakten, har kända reproduktionsstörande effekter både på kvinnor och män och har även neurologisk påverkan samt inverkan på immunsystemet. En annan metall som förekom i förhöjda halter i grönsaker, bär och svamp var zink, en essentiell metall som oftast förknippas med en skyddande hälsoeffekt bl a för lung- och prostatacancer. Det är omöjligt utifrån den nu genomförda studien att avgöra vilken enskild exponering (miljöagens) som ligger bakom de funna hälsoeffekterna. Det vore betydelsefullt att gå vidare med fler mätningar i området t ex undersöka metall-, PCB- och bekämpningsmedelshalter i brunnsvatten samt att ta blodprov på ett urval av befolkningen för att se om de förhöjda halterna i miljön även har resulterat i förhöjda halter av samma ämnen i blodet i sådan utsträckning att det skulle kunna medföra hälsorisker. 8

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum.

Läs mer

BILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

BILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen BILAGOR Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst-, Prostata- och Lungcancer Etapp 2 Vård före insjuknande Rapport 2008-09-15 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen

Läs mer

Information 2007-09-12 Yrkeshygieniker Hans Kling Bodycote Materials Testing AB Box 1340 581 13 Linköping Tel: 013-169126 ; 0734-189126 E-post: hans.kling@bodycote.com www.bodycote-mt.se Cancer Risk Among

Läs mer

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten

Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten 1 Asbestrelaterad cancer bland svenska byggnadsarbetare en analys av bygghälsokohorten Bengt Järvholm, professor, överläkare, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Anders Englund,

Läs mer

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Bakgrund Strömbackaskolan i Piteå stod färdig 1973. Den består av fem byggnader, förutom huvudbyggnaden

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Registerstudier av cancersjukdomar. i Södra sjukvårdsregionen

Registerstudier av cancersjukdomar. i Södra sjukvårdsregionen Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Etapp 3 Komorbiditet och överlevnad Rapport 2009-03-03 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Cancer i Sydöstra Sverige

Cancer i Sydöstra Sverige FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 Beställningsadress Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen Universitetssjukhuset 581

Läs mer

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden

Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9

KAPITEL 1 Statistik. 10 Cancer i Sverige 20 Cancer i Europa 22 Cancer i världen CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 9 8 CANCERFONDSRAPPORTEN 2014 KAPITEL 1 Statistik Ungefär 55 000 människor i Sverige drabbas varje år av cancer. Vanligaste cancerformerna är prostatacancer och bröstcancer som tillsammans står för cirka

Läs mer

Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING

Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING Sjukskrivning vid cancerdiagnoser FÖRSÄKRING Innehåll Sammanfattning och slutsatser...3 Bakgrund...4 Om rapporten...4 Antal cancerfall och antalet sjukskrivna på grund av en cancerdiagnos...5 Antal sjukfall

Läs mer

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS

BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS BRÖSTCANCER KAN FÖRHINDRAS Det centrala målet för Rosa Bandet-insamlingen är att allt flera bröstcancerfall kan förhindras eller behandlas och att varje person får det stöd hon behöver i olika skeden av

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22

Statistik. Antalet fall av cancer ökar snabbt i Sverige...10 Cancerbördan växer i världen... 22 Statistik Nästan 58 000 cancerdiagnoser ställdes år 2011 i Sverige. Under de senaste 20 åren har antalet nya cancerfall ökat med i genomsnitt 1,7 procent per år. Ungefär lika många män som kvinnor får

Läs mer

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet 17 december 2014 TNS SIFO Johan Orbe Anita Bergsveen Innehållsförteckning Bakgrund 03 Syfte 04 Målgrupper och antal intervjuer 05 Genomförande

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Strandstaden i Fagersanna

Strandstaden i Fagersanna Strandstaden i Fagersanna Redovisning av föroreningssituation Ylva Persson Ann Helén Österås 2014-06-12 Innehåll Bakgrund dioxin Genomförda undersökningar Resultat fisk och grödor Resultat sediment och

Läs mer

Kvalitetsdata i cancervården

Kvalitetsdata i cancervården Kvalitetsdata i cancervården RCC Syd juni 2015 Efter önskemål från flera av linjens företrädare och processledare kommer här det första rapporten kring kvalitetsdata i cancervården. Hur fungerar kvalitetsregister

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Exponering för PFAS i dricksvatten i Kallinge Delstudie 1

Exponering för PFAS i dricksvatten i Kallinge Delstudie 1 Exponering för PFAS i dricksvatten i Kallinge Delstudie 1 Information till barn Under lång tid har vattenledningsvattnet i Kallinge varit förorenat av rester från släckskum, som använts vid brandövningar.

Läs mer

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser

Läs mer

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Epidemiologi Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Logi= = läran l om Deskriptiv resp. Etiologisk inriktning Kan man mäta m hälsa?

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

Tjernobylolyckan läget efter 25 år

Tjernobylolyckan läget efter 25 år Tjernobylolyckan läget efter 25 år Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 fick delar av Sverige nedfall av framför allt radioaktivt jod och cesium genom regnet. Nedfallet var mycket ojämnt fördelat.

Läs mer

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa

Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Sammanställning Medlemspanel Mat och hälsa Inledning Undersökningen genomfördes mellan den 14 juli och den 20 augusti. En påminnelse skickades ut till dem som inte svarade i första omgången. Syftet var

Läs mer

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningarna baseras på boken Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa, Liber Förlag (2011), som är gemensam kursbok för statistikavsnitten

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Alfa 1-antitrypsinbrist

Alfa 1-antitrypsinbrist Patientfall 1 Man född 1947 Alfa 1-antitrypsinbrist Aldrig rökt 2009 besök på vårdcentralen på grund av ökad andfåddhet vid ansträngning Spirometri: FEV 1 80% av förväntat Ingen åtgärd Eeva Piitulainen

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Commissioned by the Norwegian Scientific Committee for Food Safety 2005:

Commissioned by the Norwegian Scientific Committee for Food Safety 2005: 1 05/208-10 Commissioned by the Norwegian Scientific Committee for Food Safety 2005: Utlåtande över Nordby et al Indicators of mancozeb exposure in relation to thyroid cancer and neural tube defects in

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier)

11/8/2011. Maria Brandén. För intresserade av befolkningsfrågor. Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Maria Brandén maria.branden@sociology.su.se su se För intresserade av befolkningsfrågor Vill öka kunskapen om demografi i Sverige (hemsida, utskick, seminarier) Främjar kontakt mellan forskare och andra

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare

Hälsoproblem. Graviditetsstörning 2014-02-24. Hälsoproblem hos skiftarbetare Hälsoproblem hos skiftarbetare Anders Knutsson Arbets- och miljömedicin, Sundsvall Umeå 17 februari 2014 Hälsoproblem Sömnproblem, trötthet, olycksfall Graviditetsstörning Magtarmbesvär Hjärt-kärl sjukdom

Läs mer

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen

Läs mer

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09 Högskoleverket Delprov DTK 2005-04-09 2 ALKOHOLFÖRSÄLJNING Folkmängden i de redovisade länderna 1995. Miljoner invånare. Land Invånare (miljoner) Liter 100-procentig alkohol/inv. Försäljningen av alkoholhaltiga

Läs mer

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv. Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Skillnad på fara och risk! Många bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter

Läs mer

Energianvändning i flerbostadshus och samband med astma, allergi och SBS symtom - en fördjupning av 3H- studien Ett projekt med stöd från: Formas BIC, Energicentrum Stockholms stad, Fastighetsägarna Sverige,

Läs mer

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden

Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Miljögifter i fisk från Västeråsfjärden Anna Kruger, Västerås stad Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Tomas Victor, IVL Svenska Miljöinstitutet Syfte att i en gradient från Västerås inrefjärd

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Faktablad om ektopisk graviditet

Faktablad om ektopisk graviditet Faktablad om ektopisk graviditet Syfte Syftet med det här faktabladet är att informera om följande: Jaydess (13,5 mg levonorgestrel) effektivitet som preventivmedel. De absoluta och relativa riskerna för

Läs mer

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05

Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket Brännträsket. Foto Lisa Lundstedt. Metaller i insjöabborre. Uppdaterad 2011-12-05 Abborrfångst från provfiske. Foto Fiskeriverket. Foto Lisa Lundstedt Metaller i insjöabborre Uppdaterad 211-12-5 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Vem får prostatacancer?

Vem får prostatacancer? Vem får prostatacancer? Henrik Grönberg Professor, överläkare i onkologi Institutionen för strålningsvetenskaper Jag har fått uppgiften att försöka förklara vem som får prostatacancer. Kunde jag svara

Läs mer

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet

Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet Kännedomsundersökning gällande kostråd om fet fisk i Östersjöområdet Fältarbetsperiod: Juni - Juli 203 TNS SIFO Avdelningen för Opinions & Samhällsundersökningar PL: Claes Falck Innehållsförteckning Bakgrund

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer

Cancerförekomst bland svenska läkare

Cancerförekomst bland svenska läkare Cancerförekomst bland svenska läkare sammanställning och tolkning av registerdata Rapport från Arbets- och miljömedicin 2003:1 Per Gustavsson Rapport från Arbets- och miljömedicin 2003:1 Cancerförekomst

Läs mer

Cancerincidens i Sverige 2013

Cancerincidens i Sverige 2013 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2014 Cancerincidens i Sverige 2013 Nya diagnosticerade cancerfall år 2013 SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Cancerincidens i Sverige 2013 Nya

Läs mer

Ge dig själv bättre odds. Diagnos före symptom

Ge dig själv bättre odds. Diagnos före symptom Ge dig själv bättre odds Diagnos före symptom En livförsäkring i praktiken, inte bara i teorin Executive Health erbjuder marknadens mest avancerade hälsoundersökning med screening av kroppens olika organ

Läs mer

Undersökning av hypertoniförekomst vid exponering för tåg- och vägtrafikbuller i Lerum

Undersökning av hypertoniförekomst vid exponering för tåg- och vägtrafikbuller i Lerum Undersökning av hypertoniförekomst vid exponering för tåg- och vägtrafikbuller i Lerum Foto: Martin Knape Göteborg den 21 juni 2005 Ellen Bonde ST-läkare Evy Öhrström Docent Helena Svensson Bitr.forskare

Läs mer

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden Andreas Tornevi, Bertil Forsberg Yrkes- och Miljömedicin: Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet

Läs mer

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008

Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Utvärdering av Svenska Bullterrierklubbens RAS, verksamhetsåret 2008 Svenska Bullterrierklubben ansvarar för raserna Bullterrier och Miniatyrbullterrier. Klubben har under de senaste åren haft stora problem

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Möte med FTFHV. 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se

Möte med FTFHV. 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se Möte med FTFHV 2011-10-19 Annika Nordin-Johansson, verksamhetschef annika.nordin.johansson@vll.se ARBETS- OCH BETEENDEMEDICINSKT CENTRUM (AB-centrum) Utreda, förebygga, behandla och rehabilitera ohälsa

Läs mer

1. Har Du haft pip eller väsningar i bröstet vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna?

1. Har Du haft pip eller väsningar i bröstet vid något tillfälle under de senaste 12 månaderna? LUFTVÄGAR OCH HÄLSA II Frågeformulär 1 Besvara frågorna genom att kryssa i, skriva i eller ringa in rätt alternativ. Om Du är osäker vid nej-ja-frågor, Välj nej-rutan. Area Personkod 1. Har Du haft pip

Läs mer

Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning

Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning Hälsoeffekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning Bengt Sjögren Arbetsmiljötoxikologi Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Seminarium den 11 juni 2013 Innehåll Kolmonoxidförgiftning

Läs mer

B. Perfluorerade miljögifter PFHxA PFOA PFNA PFUnDA PFDoDA PFTrDA PFHxS PFOS. C. Giftiga tungmetaller Kadmium Arsenik Bly

B. Perfluorerade miljögifter PFHxA PFOA PFNA PFUnDA PFDoDA PFTrDA PFHxS PFOS. C. Giftiga tungmetaller Kadmium Arsenik Bly Finns något av nedanstående redovisade miljögifter enligt A, B och C i spannmålsprodukter från Lantmännens varumärken - exempelvis i fullkornsmjöl från Kungsörenen och Axa? I så fall i vilka halter? Obs

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

Hälsoenkät 2015 Welsh Corgi Pembroke SVENSKA WELSH CORGI KLUBBEN

Hälsoenkät 2015 Welsh Corgi Pembroke SVENSKA WELSH CORGI KLUBBEN Kön: Hane Tik Födelseår: Är din hund veterinärvårdsförsäkrad? Ja Nej Om ja - i vilket bolag? 1) Hud Har hunden någon gång haft problem med huden? Ja Nej Om ja - svara vänligen på nedanstående frågor: Eksem:

Läs mer

Enkät för cancerberörda pa1enter och närstående A7 leva med eller nära cancersjukdom NMC- rapporten 2014

Enkät för cancerberörda pa1enter och närstående A7 leva med eller nära cancersjukdom NMC- rapporten 2014 Enkät för cancerberörda pa1enter och närstående A7 leva med eller nära cancersjukdom NMC- rapporten 2014 Bakgrund Denna webbaserade enkät genomfördes mellan oktober- december 2013. Enkäten riktade sig

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun Miljö och hälsoskydd Projekt Provtagning av köttfärs i butik 2008 Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun 1(5) Sammanfattning För att kontrollera den hygieniska kvaliteten på butiksmald köttfärs har provtagning

Läs mer

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund

Livmodercancer, solvanor och vitamin-d. Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Livmodercancer, solvanor och vitamin-d Elisabeth Epstein KK, Skånes Universitessjukhus, Lund Översikt Resultat från stor sydsvensk kohortstudie Risk att utveckla livmodercancer i relation till solvanor,

Läs mer

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt Tillägg till bilaga 4. Sammanfattning av 9 studier som graderades som låg kvalitet. Författare År, Land Kim HJ et al 2010 SydKorea Studiedesign Prospektiv kohortstudie med er Onkologi Ej vedertagen DVTdefinition

Läs mer

Cancerfondsrapporten. Politik. Statistik. Cancervård. Immunterapi. Prevention. Forskning

Cancerfondsrapporten. Politik. Statistik. Cancervård. Immunterapi. Prevention. Forskning 2014 Cancerfondsrapporten Statistik Politik Immunterapi Cancervård Prevention Forskning OM CANCERFONDEN Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer. Målet är att färre ska drabbas

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Mobil täckning TeliaSonera Sverige AB

Mobil täckning TeliaSonera Sverige AB Mobil täckning TeliaSonera Sverige AB TNS Sifo AB 2013-04-29 Bakgrund och metod Bakgrund/syfte Telia Sonera Sverige AB ville genomföra en mätning för att se vilken mobiloperatör som svenska folket upplever

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Multivitaminer och bröstcancerrisk

Multivitaminer och bröstcancerrisk Multivitaminer och bröstcancerrisk Peter Wilhelmsson, Näringsmedicinare, IFM kliniken, Falun Det har varit en del mediauppståndelse kring den svenska studie som presenterades i tidskriften "American Journal

Läs mer

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön Svante Wistbacka Åbo Akademi Tiamin -Ett vattenlösligt vitamin i B-vitamin gruppen (vitamin B1) -Essentiell komponent i flera coenzym involverade i energimetabolismen

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Vill du delta i forskning om stroke?

Vill du delta i forskning om stroke? Vill du delta i forskning om stroke? Vi driver en stor forskningsstudie för att få veta mer om vem som får problem med åderförkalkning och varför. Längst bak i detta dokument kan du läsa allt om forskningsprojektet

Läs mer

Snus vad vet vi 2014? Hans Gilljam

Snus vad vet vi 2014? Hans Gilljam Snus vad vet vi 2014? Hans Gilljam Tillverkare av snus Swedish Match* (ca 75% av totalmarknaden) Gotlandssnus AB* GN Tobacco Sweden AB* Fiedler & Lundgren (BAT) Japan Tobacco International Philip Morris

Läs mer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer

Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen

Läs mer

Cancerprocessen 2014-11-11. 2014-11-11 Landstingsstyrelsen 1

Cancerprocessen 2014-11-11. 2014-11-11 Landstingsstyrelsen 1 Cancerprocessen 2014-11-11 2014-11-11 Landstingsstyrelsen 1 Cancer: RCC Sydöst Vision Jag får den vård och det stöd jag behöver, när jag behöver det. Vi lovar att 1. Ingen cancerpatient i regionen har

Läs mer

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005

Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun. Göteborg den 15 september 2005 Jämförelse mellan helårsmätningar och tremånadersmätningar av radon i Skövde kommun Göteborg den 15 september 2005 Pär Ängerheim 1 Miljöutredare Erik Larsson 1 Miljöutredare Kent-Åke Wilhelmsson 2 Miljö-

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Rökfria miljöer. Linda Maripuu Jenny Hansson Enheten för hälsofrämjande levnadsvanor

Rökfria miljöer. Linda Maripuu Jenny Hansson Enheten för hälsofrämjande levnadsvanor Rökfria miljöer Linda Maripuu Jenny Hansson Enheten för hälsofrämjande levnadsvanor Sid. Folkhälsomyndigheten förslog fler rökfria platser utomhus I syfte att skydda allmänheten från passiv rökning behöver

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Mobilen ökar risken för cancer

Mobilen ökar risken för cancer Pressmeddelande 19 april 2011 Mona Nilsson Miljöbyrå mona@monanilsson.se 08-560 516 02 Mobilen ökar risken för cancer Ny kinesisk forskning visar kraftig ökning av risken för cancer på öronspottkörteln.

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer