HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK STUDIE

Transkript

1 HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK STUDIE Gun Wingren, Avdelningen för yrkes- och miljömedicin, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Hälsouniversitetet, Linköping På avdelningen för Yrkes-och Miljömedicin, Linköpings Universitet har en epidemiologisk studie utförts för att försöka utreda ifall de halter av miljöföroreningar som har uppmätts i omgivningen av Gusums samhälle inneburit några hälsoeffekter för de boende i området. I ett första skede utfördes en registerbaserad studie. Samtliga cancerdiagnoser som registrerats för individer boende i Gusum/Ringarums församling åren insamlades från det Regionala tumörregistret på Universitetssjukhuset i Linköping. Totalt inträffade under perioden 641 cancerfall, varav 346 bland män och 295 bland kvinnor. Cancerfallen var sorterade på kön, 5-årsåldersgrupper, kalenderår under perioden samt specifik cancerdiagnos. Befolkningsunderlaget i den aktuella församlingen insamlades från tillgänglig statistik från samma tidsperiod, sorterad på motsvarande sätt. Incidensrater (rapporterad cancerinsjuknande) för cancer i hela Sveriges befolkning under åren hämtades från Epidemiologiskt Centrum på Socialstyrelsen, sorterad på samma sätt som övriga data. Förväntningsvärden kunde därmed beräknas för totalcancer och för cancer i specifika organ och jämföras med observerat antal fall för män resp kvinnor i Gusum/Ringarums församling, justerat för ålder och kalenderår. Resultaten från denna registerstudie visade att varken männen eller kvinnorna hade någon förhöjd risk att insjukna i cancer totalt. Däremot hade männen i Gusum/Ringarums församling förhöjda risker jämfört med hela Sveriges befolkning för: Lymfom (ICD ) SMR= 1.60, 95 % KI: Testikelcancer (ICD7 178) SMR= 2.46, 95 % KI: och Cancer i manliga könsorgan (ICD ) SMR=1.10, 95 % KI: Männen uppvisade också några, statistiskt säkerställda, underrisker för: Ändtarmscancer (ICD7 154) SMR= 0.54, 95 % KI: Cancer i lunga och bronker (ICD ) SMR= 0.64, 95 % KI: Cancer i respiratoriska systemet (ICD ) SMR= 0.57, 95 % KI: och Hjärntumörer (ICD ) SMR= 0.31, 95 % KI: Kvinnorna från Gusum/Ringarums församling uppvisade inga tydliga samband för några cancerformer men några underrisker som dock är ganska statistiskt osäkra för: Tjocktarmscancer (ICD7 153) SMR= 0.65, 95 % KI: och Cancer i lunga och bronker (ICD ) SMR= 0.49, 95 % KI:

2 ICD är en förkortning för ett internationellt kodningssysten för diagnossättning. SMR är en förkortning för standardiserad morbiditetsratkvot, vilket är ett riskmått där ett värde på 1 betyder att ingen som helst över- eller underrisk föreligger. Man ska alltså titta på hur mycket SMR-värdet avviker uppåt eller nedåt från 1 för att se om och hur hög eller låg risk som föreligger. Förkortningen KI står för konfidensintervall och visar på säkerheten i data. Statistiskt säkra resultat (på 95 % sannolikhetsnivå) är skrivna med fetstil. För att närmare utreda vilka exponeringar som kan ligga bakom de risker som framkom i registerstudien så gick vi sedan vidare med en frågeformulärsstudie. En enkät utarbetades där vi frågade efter: ålder, kön, längd/vikt, boende (adress, boendetid, egen brunn), yrke (titel, anställningsperiod), rökvanor, kostvanor (lokalt intag resp intag från andra områden av frukt, grönsaker, fisk, skogsbär, svamp och viltkött), sjukdomar (egna och i släkten), barnafödande (inkl födelsevikt, födelsevecka, amning). Enkäterna skickades ut till samtliga cancerfall, identifierade i registerstudien som boende i Gusum/Ringarums församling vid diagnostillfället och som var över 18 år gammal och i livet vid tid för utskicket år Totalt ingick 120 individer med en cancerdiagnos. Dessutom valdes ett antal kontrollpersoner ut som jämförelsegrupp. Vi slumpade från befolkningsregister ut 5 individer (10 för diagnoser<1972) per cancerfall, boende i Gusum/Ringarums församling vid tiden för fallets diagnos och som var över 18 år gammal och i livet vid tid för utskick år 2005, totalt 625 individer. Tyvärr blev svarsfrekvensen mycket och oväntat låg, endast 67 cancerfall (55,8%) och 326 kontroller (52,2%) skickade in besvarade enkäter. Svaren som erhölls matades in i ett datorprogram och analyserades med gängse epidemiologiskt analysförfarande. Ett antal sjukdomsutfall studerades: cancer totalt, specifika cancerformer, diabetes, struma, barnafödande, barn födda före v38, barn med födelsevikt <2800 g. För att utreda ev orsakssamband till exponeringar i Gusum/Ringarumstrakten beslutade vi koppla varje sjukdom till följande faktorer: ha bott i Gusum/Ringarum församling före 5 års ålder, haft egen brunn före 5 års ålder, lantbruksarbete, gjuteriarbete, metallarbete, ha ätit abborre, trädgårdsbär, potatis, sallad, skogsbär resp svamp från Gusum/Ringarumstrakten senaste 30 åren samt kön, ålder och rökvanor. Dessa samband studerades genom univariat analys(studera en faktor i taget) med justering för ålder för respektive utfall. Justering för ålder görs därför att sjuklighet nästan alltid är kopplat till stigande ålder och det kan förväntas att många av exponeringarna också kan vara kopplade till individernas ålder. När man studerar många riskfaktorer (exponeringar) och många sjukdomsfall i ett litet material finns risken att man får fram vissa samband som enbart är s k slumpfynd. Av den anledningen beslutades att sätta strikta kriterier för de samband som presenteras. I denna rapport har vi endast beaktat resultat som baseras på analyser med minst 5 exponerade individer och 5 individer med sjukdomsutfallet (fall) och som är statistiskt säkra (signifikanta på 95% nivån) eller icke-signifikanta men med riskmått >2 eller <0,5. Separata analyser för män och kvinnor utfördes när det var befogat utifrån sjukdomsutfallet och möjligt att göra beroende på materialstorleken, vilken tyvärr ofta var liten. Därefter utfördes, om möjligt, s k logistiska regressionsanalyser där man samtidigt studerar samtliga de riskfaktorer man identifierat i de univariata analyserna. Denna typ av analys är nödvändigt att göra därför att många av de studerade exponeringarna är associerade med varandra (har man varit lantbrukare har man oftast haft egen brunn, har man ätit mycket 2

3 potatis från trakten har man ofta även ätit mycket frukt från trakten o s v). För att studera risken med en specifik exponering måste man därför justera för de övriga exponeringarna och detta görs alltså i en logistisk regression. I några fall kunde multivariata analyser inte göras med inklusion av kostvariabler därför att just intag av kostfaktorer är mycket starkt associerat med varandra. RESULTAT Värt att notera är att inga cancerfall i respiratoriska systemet och endast 3 hjärntumörfall samt 1 sköldkörtelcancerfall fanns med i studiematerialet. OR är en förkortning för odds ratkvot som är ett riskmått som använts i s k fallkontrollstudier. Riskmåtten ska tolkas på samma sätt som beskrevs för SMR ovan. Total cancer Statistiskt signifikanta samband kunde ses för totalcancer i de univariata analyserna för: Ätit abborre fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan fisk: OR=5.70, 95% CI: Icke-signifikanta samband sågs för totalcancer i de univariata analyserna för: Kvinnliga blixtlåsarbetare OR=2.96, 95% CI: Manliga lantbrukare OR=2.09, 95% CI: Manliga metallarbetare OR=2.25, 95% CI: Ätit viltkött fångat i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan sådant kött OR=0.48, 95% CI: Efter att ha analyserat dessa variabler tillsammans i en multivariat analys kvarstod inga signifikanta samband men icke-signifikanta risker sågs för: Ätit abborre fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan fisk: OR= % CI: Specifik cancer Statistiskt signifikanta samband kunde ses för lymfom i de univariata analyserna för: Ätit abborre fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan fisk: OR=16.40, 95% CI: (baserat på 2 exp fall) Ätit gös fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan fisk: OR=12.71, 95% CI: (baserat på 2 exponerade fall) Samtliga lymfomcancerfall som besvarade frågan hade haft egen brunn före 5 års ålder, endast 1 av dessa fall bodde dock i Gusum/Ringarum före 5 års ålder Ingen av lymfomcancerfallen hade någonsin varit rökare Icke-signifikanta samband sågs för lymfom i de univariata analyserna för: Ätit frukt odlad i Gusum/Ringrum mer än 1 ggr/vecka de senaste 30 åren jämfört med dem som aldrig ätit sådan frukt OR= 2.28, 95% CI: Ha bott i Gusum före 5 års ålder sänker risken för lymfom OR=0.38, 95% CI: Pg a för få individer och för liten kontrast i exponeringarna kunde ingen tillförlitlig multivariat analys genomföras 3

4 Statistiskt signifikanta samband kunde ses för kvinnlig bröstcancer i de univariata analyserna för: Ätit abborre fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan fisk: OR=12.92, 95% CI: Ätit gädda fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan fisk: OR=9.85, 95% CI: Någonsin arbetat som kvinnlig blixtlåsarbetare OR= 4.90, 95% CI: Någonsin arbetat som kvinnlig metallarbetare OR=3.88, 95% CI: Ätit frukt odlad i GusumRingarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan frukt: OR=2.04, 95% CI: Ätit andra rotfrukter odlade i GusumRingarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådana grönsaker: OR=2.23, 95% CI: Ätit andra bladgrönsaker odlade i GusumRingarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 år jämfört med de som aldrig ätit sådana grönsaker: OR=2.61, 95% CI: Ätit viltkött fångat i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan sådant kött OR=0.37, 95% CI: Någonsin arbetat som kvinnlig lantbrukare OR=0.39, 95% CI: P g a för hög samvariation mellan kostfaktorerna kunde ingen tillförlitlig multivariat analys genomföras. Samtliga prostatacancerfall som besvarade frågan hade haft egen brunn före 5 års ålder, hälften låg i Gusum/Ringarums församling och hälften i övriga områden Icke-signifikanta samband sågs för prostatacancer i de univariata analyserna för: Ha bott i Gusum/Ringarums församling före 5 års ålder OR=4.02, 95% CI: Någonsin arbetat som manlig lantbrukare OR=3.23, 95% CI: Någonsin varit rökare OR=0.30, 95% CI: Efter att ha analyserat dessa variabler (förutom egen brunn) tillsammans i en multivariat analys sågs ett signifikant samband för: Någonsin arbetat som manlig lantbrukare OR=5.71, 95% CI: Och ett icke-signifikant samband för: Ha bott i Gusum/Ringarums församling före 5 års ålder OR=3.52, 95% CI: Ingen av testikelcancerfallen hade någonsin varit rökare Ätit frukt odlad i Gusum/Ringrum mer än 1 ggr/vecka de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan frukt OR=0.24, 95% CI= Ätit trädgårdsbär odlad i Gusum/Ringrum mer än 1 ggr/vecka de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådana bär OR=0.47, 95% CI: Ätit potatis odlad i Gusum/Ringrum mer än 1 ggr/vecka de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan potatis OR=0.34, 95% CI: Pg a för få individer och för stor samvariation mellan exponeringarna kunde ingen tillförlitlig multivariat analys genomföras Inga statistiskt signifikanta samband kunde ses för cancer i magtarmkanalen i de univariata analyserna. Ha haft egen brunn vid boendet innan 5 års ålder: OR=2.66, 95% CI: , dock inte kopplat till om brunnen låg i Gusum/Ringarum eller i övriga områden Ha bott i Gusum/Ringarums församling före 5 års ålder OR=2.66, 95% CI: Ätit skogsbär plockade i Gusum/Ringrum mer än 2 ggr/mån de senaste 30 åren jämfört med 4

5 de som aldrig ätit sådana bär OR=0.24, 95% CI= Ätit svamp plockad i Gusum/Ringrum mer än 2 ggr/mån de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan svamp OR=0.49, 95% CI= Pg a för få individer och för stor samvariation mellan exponeringarna kunde ingen tillförlitlig multivariat analys genomföras Inga statistiskt signifikanta samband kunde ses för hudcancer i de univariata analyserna. Ha bott i Gusum/Ringarums församling före 5 års ålder OR=2.01, 95% CI: Ätit trädgårdsbär odlad i Gusum/Ringrum mer än 1 ggr/vecka de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådana bär OR=0.30, 95% CI: Någonsin arbetat som lantbrukare OR=2.01, 95% CI: Någonsin arbetat som metallarbetare OR=3.21, 95% CI: Kvinnor har mer hudcancer än män OR=2.84, Efter att ha analyserat dessa variabler tillsammans i en multivariat analys sågs ickesignifikanta samband för: Någonsin arbetat som metallarbetare OR=8.69, 95% CI: Någonsin arbetat som lantbrukare OR=6.27, 95% CI: Kvinnligt kön OR=3.54, 95% CI: Ätit trädgårdsbär odlad i Gusum/Ringrum mer än 1 ggr/vecka de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådana bär OR=0.45, 95% CI: Statistiskt signifikanta samband kunde ses för barnafödande i de univariata analyserna för: De som hade egen brunn före 5 års ålder hade mer sällan än övriga fött barn när enkäten besvarades OR=0.23, 95 % KI: Större underisk (OR=0.1) om brunnen låg i Gusum/ringarum men underrisk även annars (OR=0.4) Ha bott i Gusum/Ringarums församling före 5 års ålder OR=0.27, 95% CI: Ätit viltkött från i Gusum/Ringrum mer än 2 ggr/mån de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådant kött OR=0.07, 95& CI: Ätit gädda fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan fisk: OR=0.15, 95% CI: Ätit frukt odlad i GusumRingarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan frukt: OR=0.42, 95% CI: Ätit trädgårdsbär odlade i GusumRingarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådana bär: OR=0.41, 95% CI: Ätit potatis odlad i GusumRingarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan potatis: OR=0.43, 95% CI: Ätit skogsbär från GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådana bär: OR=0.44, 95% CI: Ätit svamp från GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan svamp: OR=0.43, 95% CI: P g a för stor samvariation mellan kostexponeringarna togs endast de signifikanta fynden med i en multivariat analys och då sågs signifikanta samband för: De som hade egen brunn före 5 års ålder OR=0.12, 95% CI: Ätit viltkött från i Gusum/Ringrum mer än 2 ggr/mån de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådant kött OR=0.05, 95% CI: och ett icke-signifikant samband för: Ha bott i Gusum/Ringarums församling före 5 års ålder OR=0.44, 95% CI:

6 Statistiskt signifikanta samband kunde ses för risken att föda för tidigt födda barn i de univariata analyserna för: Någonsin arbetat som kvinnlig metallarbetare, OR= 3.40, 95 % CI: Ätit potatis odlad i GusumRingarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan potatis: OR=2.14, 95% CI: Ätit morot odlad i GusumRingarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan morot: OR=2.11, 95% CI: Någonsin arbetat som kvinnlig blixtlåsarbetare, OR= 4.99, 95 % CI: Efter att ha analyserat dessa variabler tillsammans i en multivariat analys sågs signifikanta samband för: Någonsin arbetat som kvinnlig metallarbetare, OR= 3.40, 95 % CI: resp Någonsin arbetat som kvinnlig blixtlåsarbetare, OR= 19.06, 95 % CI: och icke-signifikanta samband för: Ätit potatis odlad i GusumRingarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan potatis: OR=3.33, 95% CI: Inga statistiskt signifikanta samband kunde ses för risken att föda lågviktiga barn bland kvinnor som fött fullgångna barn i de univariata analyserna. Icke-signifikanta samband sågs i de univariata analyserna för: Ha bott i Gusum/Ringarums församling före 5 års ålder OR=2.74, 95% CI: Någonsin varit rökare OR=2.70, 95% CI: Efter att ha analyserat dessa variabler tillsammans i en multivariat analys sågs ett signifikant samband för : Någonsin har varit rökare, OR=4.03, 95% CI: Och ett icke-signifikant samband för: Ha bott i Gusum/Ringarums församling före 5 års ålder OR=3.75, 95% CI: Inga statistiskt signifikanta samband kunde ses för diabetes i de univariata analyserna. Ickesignifikanta samband sågs i de univariata analyserna för: Ha haft egen brunn vid boendet innan 5 års ålder: OR=7.03, 95% CI: Risken påverkas inte av om brunnen låg i Gusum/Ringarum eller övriga områden Ätit sallad odlad i Gusum/Ringarumstrakten mer än 1 ggr i veckan de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan sallad: OR=2.01, 95% CI: Efter att ha analyserat dessa variabler tillsammans i en multivariat analys sågs ett icke-signifikant samband för: Ha haft egen brunn vid boendet innan 5 års ålder: OR=3.39, 95% CI: Ett statistiskt signifikanta samband kunde ses för benskörhets relaterade frakturer i de univariata analyserna: Ätit svamp från Gusum/Ringarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan svamp: OR=5.20, 95% CI: Ha haft egen brunn vid boendet innan 5 års ålder: OR=2.53, 95% CI: Risken påverkas inte av om brunnen låg i Gusum/Ringarum eller övriga områden Ätit gädda fångad i Gusum/Ringarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan fisk: OR=03.51, 95% CI:

7 Ätit gös fångad i Gusum/Ringarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådan fisk: OR=4.32, 95% CI: Ätit skogsbär från Gusum/Ringarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med de som aldrig ätit sådana bär: OR=2.99, 95% CI: Någonsin arbetat som manlig lantbrukare, OR= 7.63, 95 % CI: P g a stark samvariation togs enbart kostfaktorn svamp med i den multivariata analysen och då sågs ett signifikant samband för: Ätit svamp från Gusum/Ringarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren jämfört med dem som aldrig ätit sådan svamp: OR= 3.91, 95% CI: Samt ett icke-signifikant samband för: Ha haft egen brunn vid boendet innan 5 års ålder: OR=2.08, 95% CI: Sammanställning, signifikanta samband baserat på univariata eller, i förekommande fall, multivariata analyser. Ha haft egen brunn vid boendet innan 5 års ålder är associerat med lymfom, prostatacancer och att föda färre barn, ej kopplat till om brunnen då låg i Gusum/Ringarum eller i andra områden Ätit abborre fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren är associerat med lymfom och kvinnlig bröstcancer Ätit gädda fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden senaste 30 åren är associerat med kvinnlig bröstcancer Ätit gös fångad i GusumRingarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren är associerat med lymfom Ätit viltkött från i Gusum/Ringrum mer än 2 ggr/mån de senaste 30 åren är associerat med att föda färre barn Ätit svamp från Gusum/Ringarumstrakten mer än 2 ggr i månaden de senaste 30 åren är associerat med benskörhetsrelaterade frakturer Någonsin arbetat som manlig lantbrukare är associerat med prostatacancer Någonsin arbetat som kvinnlig blixtlåsarbetare är associerat med bröstcancer Någonsin arbetat som kvinnlig metallarbetare är associerat med bröstcancer Någonsin arbetat som kvinnlig blixtlåsarbetare är associerat med att föda för tidigt födda barn Någonsin arbetat som kvinnlig metallarbetare är associerat med att föda för tidigt födda barn Andra samband med något lägre sannorlikhet: Någonsin arbetat som metallarbetare är associerat med hudcancer Ha bott i Gusum/Ringarums församling före 5 års ålder ät associerat med att föda lågviktiga barn Slutsats: Underriskerna för lungcancer och tarmcancer som vi såg i registerstudien är något man ofta ser när man jämför ett lantsortsområde med hela Sverige. Däremot är det ganska vanligt att man ser förhöjda risker för hjärntumörer på landet medan vi alltså här hittade en underrisk. De överrisker som noterades för män kan ev tyda på exponering för bekämpningsmedel från lantbruksverksamhet eller andra föroreningar i området t ex PCB. Eftersom svarsfrekvensen i enkätstudien var mycket låg fick vi ett litet studiematerial. När man studerar många samband i ett litet material är risken stor för slumpfynd och stor osäkerhet i de resultat som framkommer. Det begränsade materialet gjorde även att endast de 7

8 vanligast förekommande cancerformerna gick att studera och att ev effekter på ovanligare utfall kan ha missats. Trots detta har vi kunnat finna vissa statistiskt signifikanta resultat som ger en viss bild av riskmönstret i befolkningen i detta förorenade område. Vad som tydligast framkommer är att flera av resultaten pekar på effekter som är relaterade till reproduktion och/eller hormonell påverkan. I området har under 70-talet inträffat ett omfattande PCButsläpp och förhöjda halter har påvisats i vattendragen och i fisk under åren därefter. Dessutom är området en landsbygd med mycket lantbruksverksamhet med förekomst av bekämpningsmedel som man vet har likartad kemisk struktur och hälsoeffekter som PCB, nämligen: hormonell påverkan kan påverka immunsystemet kan leda till reproduktionsstörningar såsom lägre fertilitet och risk för låg födelsevikt påverkar sköldkörteln har neurologisk påverkan kan bidra till bröst- och sköldkörtelcancer och ev till prostata- och testikelcancer och non-hodgkins lymfom kan bidra till utveckling av diabetes I området finns även förhöjda halter av flera metaller i både trädgårdsodlade och vilt växande grönsaker, bär och svamp varför samverkanseffekter mellan ett flertal miljögifter inte kan uteslutas. Kadmium är en metall som man vet kan orsaka lungcancer och prostatacancer och senare studier har även noterat effekt på bröstcancer. Kadmium tas främst upp via föda, cigarettrök eller vid kraftig yrkesexponering. Upptaget är större bland kvinnor än bland män. Metallarbetande kvinnor är i sitt yrke utsatta för kadmium och hade i denna studie ökade risker för bröstcancer. Närmare analyser visade även att de kvinnliga metallarbetare och då främst de som arbetade med blixtlåstillverkning rökte betydligt mer än övriga kvinnor. Metallarbete har i några studier, men inte i denna studie, associerats med testikelcancer och även här har man resonerat kring kadmium som en möjlig trigger för både testikel- och prostatacancer. Man har även sett att det finns geografiska variationer i förkomsten av testikelcancer och att moderns exponering för PCB kan påverka hennes söners risk för denna cancerform. Bly, som förekom i höga halter i både grönsaker och svamp i Gusumtrakten, har kända reproduktionsstörande effekter både på kvinnor och män och har även neurologisk påverkan samt inverkan på immunsystemet. En annan metall som förekom i förhöjda halter i grönsaker, bär och svamp var zink, en essentiell metall som oftast förknippas med en skyddande hälsoeffekt bl a för lung- och prostatacancer. Det är omöjligt utifrån den nu genomförda studien att avgöra vilken enskild exponering (miljöagens) som ligger bakom de funna hälsoeffekterna. Det vore betydelsefullt att gå vidare med fler mätningar i området t ex undersöka metall-, PCB- och bekämpningsmedelshalter i brunnsvatten samt att ta blodprov på ett urval av befolkningen för att se om de förhöjda halterna i miljön även har resulterat i förhöjda halter av samma ämnen i blodet i sådan utsträckning att det skulle kunna medföra hälsorisker. 8