A changing climate för Findus Grönsaker

Transkript

1 A changing climate för Findus Grönsaker

2 Klimatet Fram till visar klimatmodelleringar på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas vara ca,5 grader varmare i genomsnitt jämfört med perioden Vintern kan däremot bli upp mot två grader varmare. Värmeböljor är relativt nytt i Skåne och har i princip inte inträffat tidigare, men kan förekomma upp till gånger varje sommar. De högre temperaturerna medför att vegetationsperioden börjar ca månad tidigare och varar runt dagar längre på hösten, vilket ger en förlängning med ca -5 dagar totalt fram till. Samtidigt kommer den sista vårfrosten att i genomsnitt komma runt - 5 dagar tidigare. Även nederbörden förändras och mängderna kommer generellt sett att öka jämfört med idag. Sett över året ökar regnmängderna med upp mot %, med den största ökningen vintertid med upp mot 5 procent mer nederbörd. Samtidigt kommer nederbörden oftast som regn istället för snö vintertid. Nederbörden på sommaren förändras inte så mycket, men de högre temperaturerna gör att markfuktighet minskar och risken för torka blir större. Fram till blir perioder med torka allt vanligare och antalet dagar med torka blir fler och ökar med - dagar per år, med lokala variationer, att jämföra med dagens 6- dagar/år. Risken för torka varierar inom Skåne, de sydligaste och östra delarna uppvisar flest dagar med torka i dag men antalet dagar med torka ökar mest i nordväst och mindre i de östra delarna. Den längre vegetationsperioden kommer påverka grundvattenbildningen, och till kan man börja se en liten minskning av grundvattenbildningen. Den lägsta grundvattennivån kan då komma senare på hösten och vara som högst tidigare på våren. De ändrade klimatförhållandena påverkar vattnets cykel i naturen. Runt kommer vattenföringen i större vattendrag i Skåne generellt att öka i början och slutet av året medan den minskar vår och sommar. Totalt sett över året kommer vattenföringen i de större vattendragen att öka något fram till jämfört med idag. Samtidigt kommer det att vara låg vattenföring oftare, dessa tillfällen kommer att öka med runt - dagar/år vilket kan påverka tillgången på ytvatten för bevattning.5,5 grader C varmare än medel 96-9, mer torka, mer regn

3 Ext EM --

4 Planerad ärtskördekampanj 97 - ygn Övergång till rullande års temperaturmedelvärde och nya sorter har lett till vecka längre planerad säsong

5 Planerad ärtvolym 97 - Ton Ökad fält- och fabrikskapacitet och varmare klimat har lett till dubblerad ärtvolym

6 Tre olika framtidsscenarier A. Normalår B. Torrår C. Blötår A. Vad betyder grad högre medeltemperatur för grönsaksodlingen i Bjuv? B. Åtgärder för att minska konsekvenserna vid torr och varm sommar - % kortare kampanj ( dygn) oftast mycket god tillgång på råvara! C. Åtgärder för att minska konsekvenserna vid blöt och kall sommar lång ärtsäsong (75 dygn) lägre skördar volymtapp! 6

7 A changing climate for business. Längre växtperiod tidigare ärtskördestart.. Längre skördefönster för höstgrödorna högre skörd och ökad konkurrenskraft.. Möjlighet till fler skördar per säsong inom krydd- och bladgrönt ökad konkurrenskraft.. Längre produktion direkt från fält kan bli aktuellt inom rotfrukterna ökad konkurrenskraft. 5. Tidigare skördestart påverkar det tillgången på säsongspersonal? Troligen inte! 6. Varmare klimat/mildare vintrar kan ge ökat tryck av svamp-, insekts-, ogräsproblem! Gammafly, bladlus och morotsflugan kommer att öka viktigt att svenska myndigheter uppmärksammas på problemet/utvecklingen. Viktigt med lika villkor mot länderna i grönsaksbältet norr om Alperna. A. Vad betyder grad högre temperatur för grönsaksodlingen i Bjuv? (Planen är beräknad på medeltemperatur 99, som är ca,5 grad C högre än medeltemperaturen 96-99) 7. Ökad konkurrens från nya grödor typ soja-bönor och majs inom ärtbältet och biogasproduktion. 8. Nya grödor för 56e breddgraden: gröna bönor, broccoli, brysselkål, rotpersilja, rotselleri, snap pea 9. Ev sådd av ärter under vinterperioden kan ge flera dagars ärtskörd före skörden av normalsådden. Slutsats: vårt odlingsområde gynnas av varmare väder och Sydeuropa missgynnas! 7

8 Skördeperioder för grönsaker i Bjuv Veckonr Gröda Ärter Spenat Grönkål Dill Persilja Gräslök Morötter Palsternacka Kålrot Purjolök Jordärtskocka Potatis Bönor Broccoli Brysselkål Blomkål Rotselleri Rotpersilja Sugar snap Grödor Expansion av befintliga grödor och nya grödor

9 A changing climate for business B. Åtgärder för att minska konsekvenserna vid torr och varm sommar - % kortare kampanj ( dygn) ofta mycket god tillgång på råvara?. Undvika lätta jordar utan bevattning. Ökad satsning på tork- och mjöldaggsresistenta sorter i förädlingsprogrammet. Ökad skörde-/produktionstid enl fråga A ska kanske inte intecknas utan användas till ökad reservfryskapacitet, med tanke på att extremvädret blir mer frekvent i framtiden!. Oftast finns skördekapacitet vid denna väderlekstyp! 5. Öka totalvolym enl fråga A, men bygg ut reservfryskapaciten. 6. Finns ytterligare produktionstid att ta till kontinuerlig avfrostning, alternativa städprogram? 7. Undvika skörd över rikt-t-tal för att säkerställa skörd av söta och mjälla ärter och därmed säkerställa leverans av hög och jämn kvalitet även när det är extremväder. 8. Ett lägre plantantal per kvm leder till bättre vattenhushållning 9. Ökad flexibilitet när det gäller skiftbyte under skördekampanjen.viktigt med utbyggd bevattningskapacitet/vattendomar 9

10 A changing climate for business C. Åtgärder för att minska konsekvenserna vid blöt och kall sommar lång ärtsäsong (75 dygn) lägre skördar volymtapp!. Undvika styva lerjordar syrebrist vid mycket regn. Sjukdomsresistenta sorter (Aphanomyces, Perenospora, Phytophtora). Flexibla arbetstider undvika skörd under rikt-t-tal för att säkerställa avkastning per ha. Förbereda organisationen för säsongslängd på 75 dygn bonus för full säsong 5. Plan B för backup av volymer från södra halvklotet eller alternativ producent (riskspridning) 6. Undvika låglänta översvämningsmarker 7. Viktigt med dränering och kalkning av jordarna (strukturförbättrande åtgärder) 8. Maskin- och teknikutveckling för mindre markpackning - banddrift 9. Utveckling av fånggrödor efter ärterna för att minska utsläppet av växthusgaser

11 Give Peas a chance Ext EM --