Hållbar Grönsaksodling Markhushållning i planeringen Tomelilla 22 sep 2015 Enar Magnusson

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbar Grönsaksodling Markhushållning i planeringen Tomelilla 22 sep 2015 Enar Magnusson"

Transkript

1 Hållbar Grönsaksodling Markhushållning i planeringen Tomelilla 22 sep 2015 Enar Magnusson Svenskt Sigill april Enar Magnusson 1

2 Framtida jordbruksutmaningar Öka effektiviteten i ekologisk odling Reducera miljöpåverkan i konventionell odling 2

3 3

4 Findus 10-punktsprogram Enligt LISA-konceptet 1. Kontraktsodling Skyldigheter och rättigheter 2. Jordtester Friska, sunda jordar 3. Sorter Sjukdomsresistenta sorter 4. Växtnäring Produktkvalitet och miljöpåverkan 5. Såplanering Sorter och såtider 6. Växtskydd Resthalter under detektionsgräns (<10ppb = EU s gränsvärde för barnmat) 4

5 Findus 10-punktsprogram Enligt LISA-konceptet 7. Bevattning Tidpunkt och kvantitet 8. Mognadsgrad - Provtagning under en vecka 9. Skörd Kvalitet och snabb infrysning 10. Ständiga förbättringar Biologisk utsädesbehandling och klimatcertifiering Findus LISA-koncept ger välkontrollerade grönsaker av hög och jämn kvalitet med låg miljöpåverkan 5

6 Findus försöksgård Syfte Hög kvalitet på grönsaker Färg, textur, smak, näringsinnehåll, renhet God produktivitet Låg miljöpåverkan Uthållighet 6

7 Findus F&U - Ärtförädling Förädlingsmål Resistens mot sjukdomar Avkastning Småärtsandel Ärtfärg Smak Vitaminhalt 7

8 Test i växthus För att välja friska jordar Bild överst: friska rötter till vänster och infekterade rötter till höger Bild i mitten: 100 % skörd Bild nederst: 50 % skörd 8

9 Ogräs orsakar problem Knoppar och frukter hamnar i produkten samt ger lägre skörd Baldersbrå i obehandlad ruta överst. Bär från nattskatta nederst. 9

10 Insekter Påverkar både skörd och kvalitet Överst Ärtvecklare kan ge maskätna ärter Mitten Gammafly kan ge larver på tallriken Underst Ärtbladlus kan ge 50% skördetapp 10

11 Tillåtna restsubstanser Av bekämpningsmedel i ärter inom EU *MRL= Maximum Residue Level < 10 ppb Findus ärter, spenat,morötter, kryddor Svenskt Sigill april Enar Magnusson 11 11

12 Klimatcertifiering Initierad av svenska regeringen 2007 Svenskt Sigll och KRAV har utvecklat standarden tillsammans med expertis från SIK, Chalmers och Lantbruksuniversitet. Producenten fastställer aktuellt läge och därefter gör man en plan för förbättringar i syfte att minska klimatpåverkan 12

13 Krav för klimatcertifiering Svenskt Sigill Tredje parts bascertifiering Energikartläggning Kvävelbalansberäkning Växtföljder Stallgödselspridning Sparsam körning BAT gödselmedel: < 4 kg CO 2 e per kg N Ständiga förbättringar: < 3,6 kg CO 2 e per kg N

14 Findus LISA-koncept Ger mindre klimatpåverkan SIK-rapport 767, 2007 visar på 0,3 kg CO 2 e per kg ärter för Findus LISA-koncept reducerat med mer än 30% sedan 1980 från nya sorter, jordtest och mindre spill SIK-rapport, nr 838, 2012 visar på 40% högre utsläpp av växthusgaser per kg i ekologisk ärtodling huvudsakligen från lägre skörd (70% skörd) och högre bränsleförbrukning vid ogräskontroll Tredje parts klimatcertifiering av alla Findus odlare 14

15 Reaktioner på klimatcertifiering 15

16 Kontraktsodling Hos 600 odlare i Skåne och Halland 16

17 17

18 Ärtbältet i Europa BJUV Latitude 56 18

19 Framtidens jordbruk Mer mat, mindre klimatpåverkan Jämn avkastning och hög odlingssäkerhet Barnmatskvalitet - <10 ppb resthalter av växtskyddsmedel Lågt CO 2 e per kg produkt Hög synlig kvalitet insekter och ogräs kan vara problem Uthålligt jordbruk säkerställer sundhet och bördighet (jordtest och BAT-gödsel) Konkurrenskraftiga priser Samma smak, vit C och mineraler i LISA och Eko visar ett 6 - årigt försök 19

20 Dedikerade och passionerade odlare Svenskt Sigill april Enar Magnusson 20

21 Probably the best pea in the world! Sik nätverksmöte 20 nov

22 A changing climate för Findus Grönsaker Klimatanpassningskonferens 8 okt 2014 Krinova Science Park, Kristianstad Enar Magnusson, Agronom, Findus Grönsaker

23 Klimatet 2030 Fram till 2030 visar klimatmodelleringar1 på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas vara ca 1,5 grader varmare i genomsnitt jämfört med perioden Vintern kan däremot bli upp mot två grader varmare. Värmeböljor2 är relativt nytt i Skåne och har i princip inte inträffat tidigare, men kan 2030 förekomma upp till 2 gånger varje sommar. De högre temperaturerna medför att vegetationsperioden börjar ca 1 månad tidigare och varar runt 10 dagar längre på hösten, vilket ger en förlängning med ca dagar totalt fram till Samtidigt kommer den sista vårfrosten att i genomsnitt komma runt dagar tidigare. Även nederbörden förändras och mängderna kommer generellt sett att öka jämfört med idag. Sett över året ökar regnmängderna med upp mot 10 %, med den största ökningen vintertid med upp mot 15 procent mer nederbörd. Samtidigt kommer nederbörden oftast som regn istället för snö vintertid. Nederbörden på sommaren förändras inte så mycket, men de högre temperaturerna gör att markfuktighet minskar och risken för torka blir större. Fram till 2030 blir perioder med torka3 allt vanligare och antalet dagar med torka blir fler och ökar med dagar per år, med lokala variationer, att jämföra med dagens 6-14 dagar/år. Risken för torka varierar inom Skåne, de sydligaste och östra delarna uppvisar flest dagar med torka i dag men antalet dagar med torka ökar mest i nordväst och mindre i de östra delarna. Den längre vegetationsperioden kommer påverka grundvattenbildningen, och till 2030 kan man börja se en liten minskning av grundvattenbildningen. Den lägsta grundvattennivån kan då komma senare på hösten och vara som högst tidigare på våren. De ändrade klimatförhållandena påverkar vattnets cykel i naturen. Runt 2030 kommer vattenföringen i större vattendrag i Skåne generellt att öka i början och slutet av året medan den minskar vår och sommar. Totalt sett över året kommer vattenföringen i de större vattendragen att öka något fram till 2030 jämfört med idag.4 Samtidigt kommer det att vara låg vattenföring oftare, dessa tillfällen kommer att öka med runt dagar/år vilket kan påverka tillgången på ytvatten för bevattning.5 1,5 2 grader C varmare än medel , mer torka, mer regn 2

24 Ext EM

25 Planerad ärtskördekampanj ygn Övergång till rullande 20 års temperaturmedelvärde och nya sorter har lett till 1 vecka längre planerad säsong 4

26 Planerad ärtvolym Ton Ökad fält- och fabrikskapacitet och varmare klimat har lett till dubblerad ärtvolym

27 Tre olika framtidsscenarier A. Normalår B. Torrår C. Blötår A. Vad betyder 1 grad högre medeltemperatur för grönsaksodlingen i Bjuv? B. Åtgärder för att minska konsekvenserna vid torr och varm sommar - 30% kortare kampanj (40 dygn) oftast mycket god tillgång på råvara! C. Åtgärder för att minska konsekvenserna vid blöt och kall sommar lång ärtsäsong (75 dygn) lägre skördar volymtapp! 6

28 A changing climate for business 1. Längre växtperiod tidigare ärtskördestart. 2. Längre skördefönster för höstgrödorna högre skörd och ökad konkurrenskraft. 3. Möjlighet till fler skördar per säsong inom krydd- och bladgrönt ökad konkurrenskraft. 4. Längre produktion direkt från fält kan bli aktuellt inom rotfrukterna ökad konkurrenskraft. 5. Tidigare skördestart påverkar det tillgången på säsongspersonal? Troligen inte! 6. Varmare klimat/mildare vintrar kan ge ökat tryck av svamp-, insekts-, ogräsproblem! Gammafly, bladlus och morotsflugan kommer att öka viktigt att svenska myndigheter uppmärksammas på problemet/utvecklingen. Viktigt med lika villkor mot länderna i grönsaksbältet norr om Alperna. A. Vad betyder 1 grad högre temperatur för grönsaksodlingen i Bjuv? (Planen 2014 är beräknad på medeltemperatur , som är ca 0,5 grad C högre än medeltemperaturen ) 7. Ökad konkurrens från nya grödor typ soja-bönor och majs inom ärtbältet och biogasproduktion. 8. Nya grödor för 56e breddgraden: gröna bönor, broccoli, brysselkål, rotpersilja, rotselleri, snap pea 9. Ev sådd av ärter under vinterperioden kan ge flera dagars ärtskörd före skörden av normalsådden 10. Slutsats: vårt odlingsområde gynnas av varmare väder och Sydeuropa missgynnas! 7

29 Skördeperioder för grönsaker i Bjuv Veckonr Gröda Ärter Spenat Grönkål Dill Persilja Gräslök Morötter Palsternacka Kålrot Purjolök Jordärtskocka Potatis Bönor Broccoli Brysselkål Blomkål Rotselleri Rotpersilja Sugar snap Grödor 2014 Expansion 2030 av befintliga grödor och nya grödor

30 A changing climate for business B. Åtgärder för att minska konsekvenserna vid torr och varm sommar - 30% kortare kampanj (40 dygn) ofta mycket god tillgång på råvara? 1. Undvika lätta jordar utan bevattning 2. Ökad satsning på tork- och mjöldaggsresistenta sorter i förädlingsprogrammet 3. Ökad skörde-/produktionstid enl fråga A ska kanske inte intecknas utan användas till ökad reservfryskapacitet, med tanke på att extremvädret blir mer frekvent i framtiden! 4. Oftast finns skördekapacitet vid denna väderlekstyp! 5. Öka totalvolym enl fråga A, men bygg ut reservfryskapaciten. 6. Finns ytterligare produktionstid att ta till kontinuerlig avfrostning, alternativa städprogram? 7. Undvika skörd över rikt-t-tal för att säkerställa skörd av söta och mjälla ärter och därmed säkerställa leverans av hög och jämn kvalitet även när det är extremväder. 8. Ett lägre plantantal per kvm leder till bättre vattenhushållning 9. Ökad flexibilitet när det gäller skiftbyte under skördekampanjen 10.Viktigt med utbyggd bevattningskapacitet/vattendomar 9

31 A changing climate for business C. Åtgärder för att minska konsekvenserna vid blöt och kall sommar lång ärtsäsong (75 dygn) lägre skördar volymtapp! 1. Undvika styva lerjordar syrebrist vid mycket regn 2. Sjukdomsresistenta sorter (Aphanomyces, Perenospora, Phytophtora) 3. Flexibla arbetstider undvika skörd under rikt-t-tal för att säkerställa avkastning per ha 4. Förbereda organisationen för säsongslängd på 75 dygn bonus för full säsong 5. Plan B för backup av volymer från södra halvklotet eller alternativ producent (riskspridning) 6. Undvika låglänta översvämningsmarker 7. Viktigt med dränering och kalkning av jordarna (strukturförbättrande åtgärder) 8. Maskin- och teknikutveckling för mindre markpackning - banddrift 9. Utveckling av fånggrödor efter ärterna för att minska utsläppet av växthusgaser 10

32 Give Peas a chance Ext EM

A changing climate för Findus Grönsaker

A changing climate för Findus Grönsaker A changing climate för Findus Grönsaker Klimatet Fram till visar klimatmodelleringar på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas

Läs mer

Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISAkoncept och klimatcertifiering enligt den svenska modellen

Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISAkoncept och klimatcertifiering enligt den svenska modellen Think Global Act Local Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISAkoncept och klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson Findus Odlingsavdelning Findus 10-punktsprogram - enligt LISA-konceptet

Läs mer

Findus Grönsaker rapport klimatanpassning

Findus Grönsaker rapport klimatanpassning Findus Grönsaker rapport klimatanpassning Introduktion Den 27 september 2013 kom FN:s klimatpanel med sin rapport som slår fast att människan påverkat klimatet. Haven kommer att stiga med mellan 25 cm

Läs mer

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Think Global Act Local Low carbon conference Xi an, 27 sep 2013 Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Upphandling24, 19 nov 2013 2 Ärtbältet

Läs mer

Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISA-koncept och klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdeln

Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISA-koncept och klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdeln Think Global Act Local Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISA-koncept och klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdeln Matlandet Italien älskar våra ärter! Köper halva

Läs mer

Klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdelning

Klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdelning Klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdelning Klimatcertifiering Stockholm 14 juni 2011 Ärtbältet i Europa BJUV Matlandet Italien älskar våra ärter! Köper halva skörden!

Läs mer

HÅLLBAR GRÖNSAKSODLING. med miljö- och klimathänsyn

HÅLLBAR GRÖNSAKSODLING. med miljö- och klimathänsyn HÅLLBAR GRÖNSAKSODLING ATT Balansera avkastning och kvalitet med miljö- och klimathänsyn Innehållsförteckning Den osynliga skillnaden 3 FORSKNING OCH UTVECKLING 4 FRAMTIDENS JORDBRUK 5 ODLINGSKONCEPTET

Läs mer

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg Matkasse -Ditt matval Mål: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. mat på hållbar väg Syfte

Läs mer

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla

Läs mer

Morotsproduktionen i Sverige

Morotsproduktionen i Sverige På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2017-01-13 Morotsproduktionen i Sverige Den svenska produktionen av morötter ökar liksom konsumtionen per capita. Priserna på svenska morötter

Läs mer

Gröna Ärter Kungen i grönsaksdisken! Nässjö 2011/Odling i Balans/EM

Gröna Ärter Kungen i grönsaksdisken! Nässjö 2011/Odling i Balans/EM Gröna Ärter Kungen i grönsaksdisken! Nässjö 2011/Odling i Balans/EM Ärt-världen i svenska frysdiskar Ett dussintal alternativ MATLANDET ITALIEN ÄLSKAR FINDUS ÄRTER Köper 60% av vår skörd Totalt skördar

Läs mer

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem Klimatförändringar och konsekvenser för Uppländskt Jordbruk Länsstyrelsen Uppsala län 16 november 2012 Maria Wivstad, SLU, EPOK Centrum för

Läs mer

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan.

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Om alla svenskar bytte kött mot grönsaker två gånger i veckan skulle det motsvara koldioxidutsläppet från 233 000 bilar under ett helt

Läs mer

Att sätta värde på kvalitet

Att sätta värde på kvalitet Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta

Läs mer

Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? 2009-10-07. Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning

Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? 2009-10-07. Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning Disposition Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? Harry Linnér Institutionen för mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Global utblick Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning

Läs mer

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)

Läs mer

januari Borja Ata - Sluta ata pumpa, purjolök, salladskål, savoykål mandag tisdag onsdag torsdag fredag lordag sondag nyårsafton tjugondedag jul

januari Borja Ata - Sluta ata pumpa, purjolök, salladskål, savoykål mandag tisdag onsdag torsdag fredag lordag sondag nyårsafton tjugondedag jul januari brysselkål, endive, grönkål, jordärtskocka, kålrot, gul lök, röd lök, morot, palsternacka, paprika, potatis, rotselleri, rättika, rödbeta, rödkål, svartrot, vitkål - pumpa, purjolök, salladskål,

Läs mer

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Inhemska proteingrödor med fokus på soja Inhemska proteingrödor med fokus på soja AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala 010-516 69 08 Fredrik.Fogelberg@jti.se Vilka grödor är intressanta? Brun böna Lupin

Läs mer

COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk }

COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk } COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk } Deltagaröverenskommelse 2015 GRÖNSAKSLÅDA Bondgård Adress Email STACKVALLEN Krokshult Stackvallen 570 91 Kristdala info@stackvallen.se Org.nr.

Läs mer

Finliret lämnar vi till dig

Finliret lämnar vi till dig Finliret lämnar vi till dig Det finns roligare saker att ägna sig åt i köket än att tvätta, skala, skiva, tärna, strimla och hacka. Därför har vi tagit fram ett brett sortiment av perfekt skurna, färska

Läs mer

Sortimentlista 2015-09-30

Sortimentlista 2015-09-30 Sortimentlista 205-09-30 Gällande potatis, rotfrukter, lök, grönsaker, frukt, färska kryddor, färskt kött, korv, mjölk, ägg och färsk fågel Höganäs Kommun ARBETSMATERIAL Fv= färskvara TV =Tvättad Artikelgruppbeskrivning

Läs mer

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden Länsstyrelsen i Jönköpings län Johan Andréasson johan.andreasson@smhi.se Klimatförändring - effekter och anpassning i Jönköpings län, 17 april

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Potatisodling och dess påverkan på klimatet Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Kompis med kroppen. 3. Matens resa Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Varmt och gott eller.

Varmt och gott eller. Varmt och gott eller. Jordbruk Jan Eksvärd. LRF Innehåll Hållbar utveckling Globala situationen Stad land Livsmedelsberedskap Politiken Andra faktorer Livsstil Kött och klimat Anpassa gården till ändrat

Läs mer

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många) Växtodling Nyckeltalen växtodling (många) Hög jämn skörd över åren (precisionsodling, sort, dränering, växtskydd...) Effektivt N utnyttjande Effektivt utnyttjande av N i organiska gödselmedel Låg insats

Läs mer

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Rotpatogener i åkerböna och ärt Rotpatogener i åkerböna och ärt Mariann Wikström, Jordbruksverket Ärtrotröta Ett av de allvarligaste problemen i ärtodling är ärtrotröta. Detta orsakas av patogenen Aphanomyces euteiches. Den trivs på

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Fredrik Charpentier Ljungqvist 1,2,3 1 Historiska institutionen, Stockholms universitet 2 Centrum för medeltidsstudier, Stockholms universitet

Läs mer

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor? Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen 1970-talet t markstruktur och mullhalt Stina Olofsson, Jordbruksverket, 2008-09-1609 1980-talet kväveförsörjning i ekologisk odling 1990-talet Minskat läckage

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Administrativa uppgifter Besöksdatum Fastighetsbeteckning Verksamhetsutövare Person- /organisationsnummer Adress Telefon Mejladress Inspektör Närvarande

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import

Läs mer

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag? Det här är 500 gram frukt och grönsaker till frukt och grönsaker hör: frukt, bär, torkad frukt och juice grönsaker och rotfrukter, men inte potatis torkade

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet

Läs mer

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn Alf Djurberg, Rådgivningsenheten, Linköping Regelverk Rådgivning Skilj på Regelverk Grundkrav som alla måste uppnå Rådgivning ex Greppa modul - Möjlighet att

Läs mer

Ekologisk produktion lantbruk

Ekologisk produktion lantbruk Ekologisk produktion lantbruk Växtodling ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se katarina.holstmark@jordbruksverket.se Djur dan-axel.danielsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör

Läs mer

Hur man bygger en framgångsrik, hållbar Odling, Produktion och Marknad för Grönsaker

Hur man bygger en framgångsrik, hållbar Odling, Produktion och Marknad för Grönsaker Hur man bygger en framgångsrik, hållbar Odling, Produktion och Marknad för Grönsaker Enar Magnusson Findus Kontraktsodling 2010 Gröda Areal, hektar Antal Odlare Skörd, ton/hektar Volym, ton Ärter 8 000

Läs mer

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011 Kontakt: Charlotta Källerfelt & Caroline Valen Klimatanpassningssamordnare Länsstyrelsen Västra

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Golfbaneskötsel Hjo 2012. AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning

Golfbaneskötsel Hjo 2012. AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning Golfbaneskötsel Hjo 2012 AGENDA SGF Bankonsulenter Förutsättningar Gräs Ljus Skötsel Sammanfattning Arbetsområde 1 Göran Hansson Skåne, del av Halland Arbetsområde 2 Mikael Frisk Gotland, Öland, Blekinge,

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Klimatneutralt jordbruk 2050

Klimatneutralt jordbruk 2050 Klimatneutralt jordbruk 2050 Vilka tekniska lösningar behöver vi utveckla för att minska jordbrukets klimatpåverkan? Pernilla Tidåker, JTI JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI utvecklar kunskap

Läs mer

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Välkommen till det första mötet för att bilda Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten Kristianstadsslättens grundvatten som vi ser det Michael

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Monsanto - fokus på framtiden. Fakta majs. Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk. Monsanto. Investeringar i F&U

Monsanto - fokus på framtiden. Fakta majs. Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk. Monsanto. Investeringar i F&U GMO-majs som foder i djurproduktionen Alnarp, 6:e februari 2008 Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk Ett ledande företag inom växtförädling, jordbruksbioteknik och genetik Huvudkontor i St. Louis,

Läs mer

Klimatanpassa din matlagning

Klimatanpassa din matlagning Klimatanpassa din matlagning Varje tallrik räknas. Att klimatanpassa ditt kök är kanske den bästa miljöinsats du kan göra. Och det fina är att det varken är svårt eller omständligt. Med vårt initiativ

Läs mer

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och

Läs mer

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult www.lovanggruppen.se Lovanggruppen Lovang Lantbrukskonsult AB Startades 1981 av Torbjörn Lovang Ulrik

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Klimatvalet i mataffären så kan konsumenterna välja. Sören Persson Svenskt Sigill Johan Cejie KRAV

Klimatvalet i mataffären så kan konsumenterna välja. Sören Persson Svenskt Sigill Johan Cejie KRAV Klimatvalet i mataffären så kan konsumenterna välja Sören Persson Svenskt Sigill Johan Cejie KRAV Systemet ska 1. låta konsumenterna göra medvetna klimatval, så att 2. de klimatanpassade företagens konkurrenskraft

Läs mer

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket Prognos och Varning - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket Artikel 14 Integrerat växtskydd Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav ställs på medlemsstaterna att

Läs mer

Författare Jansson K. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 3. Förbundet organisk biologisk odling. Redaktör Jansson K.

Författare Jansson K. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 3. Förbundet organisk biologisk odling. Redaktör Jansson K. Bibliografiska uppgifter för Börja odla på hösten Författare Jansson K. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Odlaren Nr/avsnitt 3 Utgivare Redaktör Jansson K. Huvudspråk Målgrupp Förbundet organisk biologisk

Läs mer

Frukt. och grönt på ditt sätt

Frukt. och grönt på ditt sätt Frukt och grönt på ditt sätt Du vet väl att det också finns frukt och grönsaker hos Chipsters? Sortimentet är mångsidigt och varierar efter säsong. Hos oss hittar du inhemska och utländska frukt- och grönsaksprodukter

Läs mer

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Bibliografiska uppgifter för Framtida utveckling av priser på produkter och produktionsmedel Författare Jonsson B. Utgivningsår 7 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt

Läs mer

Världens närmaste mat

Världens närmaste mat Sv Sigill A6_g 07-06-19 12.32 Sida 1 Världens närmaste mat En skrift som vill inspirera dig till att välja mat som är lite bättre Sv Sigill A6_g 07-06-19 12.32 Sida 2 Vi bryr oss precis som du Svenskt

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5)

Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5) Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5) Mirador 250 SC Bekämpningsmedel mot växtsjukdomar Aktiv substans: Preparattyp: SC atsoksistrobiini 250 g/l Miljöfarlig Användningsändamål För bekämpning av mjöldagg och

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet

Läs mer

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr Förgröningsstödet Nyheter och bakgrund Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr britta.lundstrom@jordbruksverket.se Arbete som pågår Förenklingar på EU-nivå - Enkät om förgröningsstödet bland EU:s aktörer

Läs mer

COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk }

COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk } COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk } Deltagaröverenskommelse 2015 SJÄLVPLOCK Bondgård Adress Email STACKVALLEN Krokshult Stackvallen 570 91 Kristdala info@stackvallen.se Org.nr.

Läs mer

Regelverket inom ekologisk produktion

Regelverket inom ekologisk produktion Regelverket inom ekologisk produktion www.jordbruksverket.se/ekoregler www.ifoam.org www.organic-farming.eu ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se Disposition Regelverket

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

VÄXTODLING. Ämnets syfte

VÄXTODLING. Ämnets syfte VÄXTODLING Odling av växter har stor betydelse för produktion av livsmedel, växtmaterial och råvaror av olika slag. Biologiskt kunnande i kombination med användning av modern teknik bidrar till en hög

Läs mer

Låt maten klimatbanta. Var miljösmart och minska klimatpåverkan

Låt maten klimatbanta. Var miljösmart och minska klimatpåverkan Låt maten klimatbanta Var miljösmart och minska klimatpåverkan från maten du äter Halvera klimatpåverkan från maten När maten ligger på tallriken står den för en tredjedel av din klimatpåverkan! Att föda

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Tio recept från Ekomatsedeln

Tio recept från Ekomatsedeln Tio recept från Ekomatsedeln Innehållsförteckning Potatissoppa med röda linser och dessert...3 Kikärtor med spenat och fetaost...4 Pannkakor med keso och kikärtsallad...5 Röd fisk med pasta...6 Skinkgryta

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm

Läs mer

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år - Behov av mat: Om 25 år: 40% mer Om 40år: 70% mer The Food and Agriculture Organization (FAO) of the United Nations estimates

Läs mer

Framtida klimat i Stockholms län

Framtida klimat i Stockholms län Framtida klimat i Stockholms län Temaseminarium Hälsa 4 maj 2011 Foto: Sten Bergström, SMHI Regional klimatsammanställning Stockholms län SMHI, februari 2011 KÄNSLIGA KLIMATFAKTORER SMITTSPRIDNING medeltemperatur

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Innehåll Livsmedelsproduktionen utmaningar Hållbar utveckling Förslag på annat granskningssystem Skapa ramar för att klara

Läs mer

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv Annelie Moldin, Lantmännen R&D 2017-05-19 Lantmännen agerar på en global marknad, med basen i norra Europa Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas

Läs mer

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Hur använder jag min CombCut? Tips & Råd

Hur använder jag min CombCut? Tips & Råd Hur använder jag min CombCut? Tips & Råd Hur fungerar CombCut? CombCuts princip är att skära, skada och kväva ogräset Skär ogräset för att öka grödans konkurrenskraft Maskinen kammar genom grödan, skär

Läs mer

B e m ä s t r a r e g n e t utan magi

B e m ä s t r a r e g n e t utan magi B e m ä s t r a r e g n e t utan magi Regn kan vara skillnaden på ett dåligt år och ett bra år. För många till och med på ett dåligt liv och ett bra liv. Människan har i alla tider försökt bemästra vädrets

Läs mer

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Nederbörd Avdunstning = Avrinning 4-500 mm 2-400 mm 6-800 mm = 2-4000 m 3

Läs mer

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd

Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Vattenuttag för bevattning - miljöbalken, tillsyn och tillstånd Borgeby Fältdagar 2010-06-30 07-01 Varför vill vi vattna? Ekonomiska fördelar: - hög avkastning, även normalår - hög kvalitet - jämn skörd

Läs mer

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) -

Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (Dnr /01) - ilaga 1: Slutrapport Tidpunkt för spridning av strörika gödselslag effekt på växtnäringsutnyttjande, avkastning och markpackning (nr 25-5344/1) - rarso Etana (SLU) & Eva Salomon (JTI) 2 FÖROR Stallgödsel

Läs mer