Hållbar Grönsaksodling Markhushållning i planeringen Tomelilla 22 sep 2015 Enar Magnusson

Transkript

1 Hållbar Grönsaksodling Markhushållning i planeringen Tomelilla 22 sep 2015 Enar Magnusson Svenskt Sigill april Enar Magnusson 1

2 Framtida jordbruksutmaningar Öka effektiviteten i ekologisk odling Reducera miljöpåverkan i konventionell odling 2

3 3

4 Findus 10-punktsprogram Enligt LISA-konceptet 1. Kontraktsodling Skyldigheter och rättigheter 2. Jordtester Friska, sunda jordar 3. Sorter Sjukdomsresistenta sorter 4. Växtnäring Produktkvalitet och miljöpåverkan 5. Såplanering Sorter och såtider 6. Växtskydd Resthalter under detektionsgräns (<10ppb = EU s gränsvärde för barnmat) 4

5 Findus 10-punktsprogram Enligt LISA-konceptet 7. Bevattning Tidpunkt och kvantitet 8. Mognadsgrad - Provtagning under en vecka 9. Skörd Kvalitet och snabb infrysning 10. Ständiga förbättringar Biologisk utsädesbehandling och klimatcertifiering Findus LISA-koncept ger välkontrollerade grönsaker av hög och jämn kvalitet med låg miljöpåverkan 5

6 Findus försöksgård Syfte Hög kvalitet på grönsaker Färg, textur, smak, näringsinnehåll, renhet God produktivitet Låg miljöpåverkan Uthållighet 6

7 Findus F&U - Ärtförädling Förädlingsmål Resistens mot sjukdomar Avkastning Småärtsandel Ärtfärg Smak Vitaminhalt 7

8 Test i växthus För att välja friska jordar Bild överst: friska rötter till vänster och infekterade rötter till höger Bild i mitten: 100 % skörd Bild nederst: 50 % skörd 8

9 Ogräs orsakar problem Knoppar och frukter hamnar i produkten samt ger lägre skörd Baldersbrå i obehandlad ruta överst. Bär från nattskatta nederst. 9

10 Insekter Påverkar både skörd och kvalitet Överst Ärtvecklare kan ge maskätna ärter Mitten Gammafly kan ge larver på tallriken Underst Ärtbladlus kan ge 50% skördetapp 10

11 Tillåtna restsubstanser Av bekämpningsmedel i ärter inom EU *MRL= Maximum Residue Level < 10 ppb Findus ärter, spenat,morötter, kryddor Svenskt Sigill april Enar Magnusson 11 11

12 Klimatcertifiering Initierad av svenska regeringen 2007 Svenskt Sigll och KRAV har utvecklat standarden tillsammans med expertis från SIK, Chalmers och Lantbruksuniversitet. Producenten fastställer aktuellt läge och därefter gör man en plan för förbättringar i syfte att minska klimatpåverkan 12

13 Krav för klimatcertifiering Svenskt Sigill Tredje parts bascertifiering Energikartläggning Kvävelbalansberäkning Växtföljder Stallgödselspridning Sparsam körning BAT gödselmedel: < 4 kg CO 2 e per kg N Ständiga förbättringar: < 3,6 kg CO 2 e per kg N

14 Findus LISA-koncept Ger mindre klimatpåverkan SIK-rapport 767, 2007 visar på 0,3 kg CO 2 e per kg ärter för Findus LISA-koncept reducerat med mer än 30% sedan 1980 från nya sorter, jordtest och mindre spill SIK-rapport, nr 838, 2012 visar på 40% högre utsläpp av växthusgaser per kg i ekologisk ärtodling huvudsakligen från lägre skörd (70% skörd) och högre bränsleförbrukning vid ogräskontroll Tredje parts klimatcertifiering av alla Findus odlare 14

15 Reaktioner på klimatcertifiering 15

16 Kontraktsodling Hos 600 odlare i Skåne och Halland 16

17 17

18 Ärtbältet i Europa BJUV Latitude 56 18

19 Framtidens jordbruk Mer mat, mindre klimatpåverkan Jämn avkastning och hög odlingssäkerhet Barnmatskvalitet - <10 ppb resthalter av växtskyddsmedel Lågt CO 2 e per kg produkt Hög synlig kvalitet insekter och ogräs kan vara problem Uthålligt jordbruk säkerställer sundhet och bördighet (jordtest och BAT-gödsel) Konkurrenskraftiga priser Samma smak, vit C och mineraler i LISA och Eko visar ett 6 - årigt försök 19

20 Dedikerade och passionerade odlare Svenskt Sigill april Enar Magnusson 20

21 Probably the best pea in the world! Sik nätverksmöte 20 nov

22 A changing climate för Findus Grönsaker Klimatanpassningskonferens 8 okt 2014 Krinova Science Park, Kristianstad Enar Magnusson, Agronom, Findus Grönsaker

23 Klimatet 2030 Fram till 2030 visar klimatmodelleringar1 på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas vara ca 1,5 grader varmare i genomsnitt jämfört med perioden Vintern kan däremot bli upp mot två grader varmare. Värmeböljor2 är relativt nytt i Skåne och har i princip inte inträffat tidigare, men kan 2030 förekomma upp till 2 gånger varje sommar. De högre temperaturerna medför att vegetationsperioden börjar ca 1 månad tidigare och varar runt 10 dagar längre på hösten, vilket ger en förlängning med ca dagar totalt fram till Samtidigt kommer den sista vårfrosten att i genomsnitt komma runt dagar tidigare. Även nederbörden förändras och mängderna kommer generellt sett att öka jämfört med idag. Sett över året ökar regnmängderna med upp mot 10 %, med den största ökningen vintertid med upp mot 15 procent mer nederbörd. Samtidigt kommer nederbörden oftast som regn istället för snö vintertid. Nederbörden på sommaren förändras inte så mycket, men de högre temperaturerna gör att markfuktighet minskar och risken för torka blir större. Fram till 2030 blir perioder med torka3 allt vanligare och antalet dagar med torka blir fler och ökar med dagar per år, med lokala variationer, att jämföra med dagens 6-14 dagar/år. Risken för torka varierar inom Skåne, de sydligaste och östra delarna uppvisar flest dagar med torka i dag men antalet dagar med torka ökar mest i nordväst och mindre i de östra delarna. Den längre vegetationsperioden kommer påverka grundvattenbildningen, och till 2030 kan man börja se en liten minskning av grundvattenbildningen. Den lägsta grundvattennivån kan då komma senare på hösten och vara som högst tidigare på våren. De ändrade klimatförhållandena påverkar vattnets cykel i naturen. Runt 2030 kommer vattenföringen i större vattendrag i Skåne generellt att öka i början och slutet av året medan den minskar vår och sommar. Totalt sett över året kommer vattenföringen i de större vattendragen att öka något fram till 2030 jämfört med idag.4 Samtidigt kommer det att vara låg vattenföring oftare, dessa tillfällen kommer att öka med runt dagar/år vilket kan påverka tillgången på ytvatten för bevattning.5 1,5 2 grader C varmare än medel , mer torka, mer regn 2

24 Ext EM

25 Planerad ärtskördekampanj ygn Övergång till rullande 20 års temperaturmedelvärde och nya sorter har lett till 1 vecka längre planerad säsong 4

26 Planerad ärtvolym Ton Ökad fält- och fabrikskapacitet och varmare klimat har lett till dubblerad ärtvolym

27 Tre olika framtidsscenarier A. Normalår B. Torrår C. Blötår A. Vad betyder 1 grad högre medeltemperatur för grönsaksodlingen i Bjuv? B. Åtgärder för att minska konsekvenserna vid torr och varm sommar - 30% kortare kampanj (40 dygn) oftast mycket god tillgång på råvara! C. Åtgärder för att minska konsekvenserna vid blöt och kall sommar lång ärtsäsong (75 dygn) lägre skördar volymtapp! 6

28 A changing climate for business 1. Längre växtperiod tidigare ärtskördestart. 2. Längre skördefönster för höstgrödorna högre skörd och ökad konkurrenskraft. 3. Möjlighet till fler skördar per säsong inom krydd- och bladgrönt ökad konkurrenskraft. 4. Längre produktion direkt från fält kan bli aktuellt inom rotfrukterna ökad konkurrenskraft. 5. Tidigare skördestart påverkar det tillgången på säsongspersonal? Troligen inte! 6. Varmare klimat/mildare vintrar kan ge ökat tryck av svamp-, insekts-, ogräsproblem! Gammafly, bladlus och morotsflugan kommer att öka viktigt att svenska myndigheter uppmärksammas på problemet/utvecklingen. Viktigt med lika villkor mot länderna i grönsaksbältet norr om Alperna. A. Vad betyder 1 grad högre temperatur för grönsaksodlingen i Bjuv? (Planen 2014 är beräknad på medeltemperatur , som är ca 0,5 grad C högre än medeltemperaturen ) 7. Ökad konkurrens från nya grödor typ soja-bönor och majs inom ärtbältet och biogasproduktion. 8. Nya grödor för 56e breddgraden: gröna bönor, broccoli, brysselkål, rotpersilja, rotselleri, snap pea 9. Ev sådd av ärter under vinterperioden kan ge flera dagars ärtskörd före skörden av normalsådden 10. Slutsats: vårt odlingsområde gynnas av varmare väder och Sydeuropa missgynnas! 7

29 Skördeperioder för grönsaker i Bjuv Veckonr Gröda Ärter Spenat Grönkål Dill Persilja Gräslök Morötter Palsternacka Kålrot Purjolök Jordärtskocka Potatis Bönor Broccoli Brysselkål Blomkål Rotselleri Rotpersilja Sugar snap Grödor 2014 Expansion 2030 av befintliga grödor och nya grödor

30 A changing climate for business B. Åtgärder för att minska konsekvenserna vid torr och varm sommar - 30% kortare kampanj (40 dygn) ofta mycket god tillgång på råvara? 1. Undvika lätta jordar utan bevattning 2. Ökad satsning på tork- och mjöldaggsresistenta sorter i förädlingsprogrammet 3. Ökad skörde-/produktionstid enl fråga A ska kanske inte intecknas utan användas till ökad reservfryskapacitet, med tanke på att extremvädret blir mer frekvent i framtiden! 4. Oftast finns skördekapacitet vid denna väderlekstyp! 5. Öka totalvolym enl fråga A, men bygg ut reservfryskapaciten. 6. Finns ytterligare produktionstid att ta till kontinuerlig avfrostning, alternativa städprogram? 7. Undvika skörd över rikt-t-tal för att säkerställa skörd av söta och mjälla ärter och därmed säkerställa leverans av hög och jämn kvalitet även när det är extremväder. 8. Ett lägre plantantal per kvm leder till bättre vattenhushållning 9. Ökad flexibilitet när det gäller skiftbyte under skördekampanjen 10.Viktigt med utbyggd bevattningskapacitet/vattendomar 9

31 A changing climate for business C. Åtgärder för att minska konsekvenserna vid blöt och kall sommar lång ärtsäsong (75 dygn) lägre skördar volymtapp! 1. Undvika styva lerjordar syrebrist vid mycket regn 2. Sjukdomsresistenta sorter (Aphanomyces, Perenospora, Phytophtora) 3. Flexibla arbetstider undvika skörd under rikt-t-tal för att säkerställa avkastning per ha 4. Förbereda organisationen för säsongslängd på 75 dygn bonus för full säsong 5. Plan B för backup av volymer från södra halvklotet eller alternativ producent (riskspridning) 6. Undvika låglänta översvämningsmarker 7. Viktigt med dränering och kalkning av jordarna (strukturförbättrande åtgärder) 8. Maskin- och teknikutveckling för mindre markpackning - banddrift 9. Utveckling av fånggrödor efter ärterna för att minska utsläppet av växthusgaser 10

32 Give Peas a chance Ext EM