Findus Grönsaker rapport klimatanpassning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Findus Grönsaker rapport klimatanpassning"

Transkript

1 Findus Grönsaker rapport klimatanpassning Introduktion Den 27 september 2013 kom FN:s klimatpanel med sin rapport som slår fast att människan påverkat klimatet. Haven kommer att stiga med mellan 25 cm och en meter och det blir sannolikt vanligare med torka och slagregn under seklet. Jordens medeltemperatur har, enligt rapporten, stigit 0,85 grader på 100 år, under en mätperiod mellan åren Och den kommer att fortsätta att stiga, säger IPCC, FN:s klimatpanel. Under slutet av 2013 startades ett svenskt projekt med rubriken A changing climate for business. Findus har deltagit i projektet och hoppas få belyst en del frågor kring risker och möjligheter kring framtida förutsättningar för odling av grönsaker på friland på latitud 56. Sammanfattning FN s klimatpanel rapporterar temperaturökning för kommande sekel. Detta kommer att innebära bättre förutsättningar/expansion för odling av befintliga grödor och även möjlighet att ta upp odling av vad vi historiskt klassat som värmekrävande grödor typ gröna bönor. Meteorologerna varnar dock för högre risk för extremväder, torka och skyfall. Detta bör beaktas i form av att man bör planera för högre reservkapacitet i ärtproduktionen i framtiden för att säkerställa ett högre produktionsutfall under perioder med värmeöverskott.

2 Findus historia - passion för mat i mer än 70 år Findus har sina rötter i den skånska myllan. I över 70 år har Findus haft som målsättning att förenkla matlagningen. Kvalitet och matglädje är nyckelord som vi levt efter alla år. Mitt bland de bördiga jordarna i nordvästra Skåne hittar du Findus rötter och hjärta. Det var här i Bjuv som allt började redan 1941 när konfektyrföretaget Marabou köpte den lilla Skånska Fruktvin & Likörfabriken i Bjuv. Företaget döps snart om till Findus (FruktINDUStri). Idag är Findus en del av den internationella Findus Group koncernen. Findus introducerade djupfryst i Sverige på 1940-talet och har sedan dess varit den drivande kraften i utvecklingen av djupfrysta livsmedel. År 1945 lanserades de första djupfrysta produkterna i form av fryst spenat och bär. Idag handlar en stor del av Findus arbete om att se till att maten tas fram på ett hållbart sätt. Findus har till exempel genomfört klimatcertifiering av alla svenskodlade grönsaker. Effekter av nuvarande klimatförändringar Findus startade med ärtproduktion 1941 och planeringen av sådderna baserades på en oförändrad medeltemperatur under hela 1900-talet. Under 90-talet noterades att sådderna startade oftare och oftare i mars månad, vilket fick till följd att skörden startade ofta i slutet av juni månad till skillnad mot tiden före då skörden startade i juli.

3 Dygn Planerad ärtskördekampanj Övergång till rullande 20 års temperaturmedelvärde ( ) och nya tidiga sorter har lett till 1 veckas längre planerad ärtskördesäsong, ökat från 50 till 57 dygn. Planerad ärtvolym, ton frysta ärter, Ökad fält- och fabrikskapacitet, tidigare sorter, ökad avkastning per hektar och varmare klimat med längre skördeperiod som följd har lett till dubblerad ärtvolym under de senaste 40 åren.

4 Framtida förväntade förändringar SMHI:s temperaturgraf visar på en oförändrad medeltemperatur för perioden Därefter har temperaturen stigit med ca 1 grad C fram till idag (= ca 0,5 grader högre medeltemperatur) och scenariot visar på en stadig ökning under hela århundradet och denna graf (RCP 8,5, Representative Concentration Pathways) är resultat av business as usual. Med alla globala och lokala insatser är dock meteoro-logerna ganska hoppfulla om att temperaturökningen ska kunna stanna vid 2 grader C, men detta kommer att kräva kraftfulla omställningar mot ett fossilfritt samhälle och ett samhälle med förnybar energi. A. Vad betyder 1 grad högre temperatur för grönsaksodlingen i Bjuv? (Planen 2014 är beräknad på medeltemperatur , som är ca 0,5 grad C A. Vad betyder 1 grad högre temperatur för grönsaksodlingen i Bjuv? (Planen 2014 är beräknad på medeltemperatur , som är ca 0,5 grad C

5 Tre olika framtidsscenarier Normalår - Vad betyder 1 grad högre temperatur för grönsaksodlingen i Bjuv, alltså normal nederbörd och därmed säsongslängd enligt plan? (Planen 2014 är beräknad på medeltemperatur , som är ca 0,5 grad C högre än medeltemperaturen , som är meteorologernas referens) Ärtbältet I Europa 1. Längre växtperiod tidigare ärtskörde-start = teoretiskt 4 dagar längre säsong? Bjuv Latitud Längre skördefönster för höstgrödorna högre skörd och ökad konkurrenskraft. 3. Möjlighet till fler skördar per säsong inom krydd- och bladgrönt ökad konkurrenskraft. 4. Längre produktion direkt från fält kan bli aktuellt inom rotfrukterna ökad konkurrenskraft. 5. Tidigare skördestart påverkar det tillgången på säsongspersonal? Troligen inte! 6. Varmare klimat/mildare vintrar kan ge ökat tryck av svamp-, insekts-, ogräsproblem! Gammafly, bladlus och morotsflugan kommer att öka viktigt att svenska myndigheter uppmärksammas på problemet/utvecklingen. Viktigt med lika villkor mot länderna i grönsaksbältet norr om Alperna. 7. Ökad konkurrens från nya grödor typ sojabönor och majs inom ärtbältet och odling för biogasproduktion. 8. Nya grönsaker för 56e breddgraden kan vara: gröna bönor, broccoli, brysselkål, rotpersilja, rotselleri, snap pea 9. Ev sådd av ärter under vinterperioden kan ge flera dagars ärtskörd före skörden av vårsådden. 10. Huvudkontentan är att vårt odlingsområde gynnas av varmare klimat och Sydeuropa missgynnas odlingsgränsen flyttar norrut för ett flertal grödor.

6 B. Torrår - Åtgärder för att minska konsekvenserna vid torr och varm sommar 30 % kortare kampanj (ca 40 dygn) oftast god tillgång på råvara och oftast god skördekapacitet vid denna vädertyp. 1. Undvika lätta jordar utan bevattning 2. Ökad satsning på tork- och mjöldaggsresistenta sorter i förädlingsprogrammet 3. Ökad skörde-/produktionstid enl fråga A ska kanske inte intecknas fullt ut utan användas till ökad reservfryskapacitet, med tanke på att extremvädret blir mer frekvent i framtiden! Oftast finns skördekapacitet vid denna väderlekstyp! 4. Öka totalvolymen enl fråga A, men bygg ut reservfryskapaciteten. 5. Finns ytterligare produktionstid att ta till kontinuerlig avfrostning, alternativa städ/hygienprogram? 6. Undvika skörd över rikt-t-tal för att säkerställa skörd av söta och mjälla ärter och därmed säkerställa leverans av hög och jämn kvalitet även när det är extremväder. 7. Ett lägre plantantal per kvm leder till bättre vattenhushållning 8. Ökad flexibilitet när det gäller skiftbyte/skiftslängder under skördekampanjen. 9. Viktigt med utbyggd bevattningskapacitet och vattendomar. Rikt-T-tal C. Blötår - Åtgärder för att minska konsekvenserna vid blöt och kall sommar lång ärtsäsong (ca 75 dygn) lägre skördar som oftast leder till volymtapp! 1. Undvika styva lerjordar leder ofta till syrebrist vid mycket regn. 2. Sjukdomsresistenta sorter (Aphanomyces, Peronospora, Phytophtora) 3. Flexibla arbetstider/skiftslängder undvika skörd under rikt-t-tal för att säkerställa avkastning per hektar sötma/mjällhet finns kvar vid högre T-tal vid denna väderlek. 4. Förbereda organisationen för säsongslängd på 75 dygn bonus för full säsong. 5. Plan B för backup av volymer från södra halvklotet eller alternativ producent (riskspridning) 6. Undvika låglänta översvämningsmarker - se bild från Scotland där man planterat lövskog i dalgångarna för att fördröja/bromsa upp vattenflödet 7. Viktigt med dränering och kalkning av jordarna (strukturförbättrande åtgärder) 8. Maskin- och teknikutveckling för mindre markpackning banddrift, se bild. 9. Utveckling av fånggrödor efter ärterna för att minska utsläppet av växthusgaser

7 De tre scenarierna ovan är självklart en grov förenkling. En odlingssäsong på ca 5 månader och skördekampanj på ca 2 månader innehåller oftast inslag av alla tre scenarierna, därför gäller det att hela tiden ha full fokus på alla åtgärdspunkterna! Lat itu de 56 B J U V Expansion med ett varmare klimat 2030! Utifrån nuvarande så- och skördeplanering (medeltemperatur ) kommer temperaturen att öka med 1 grad C fram till Detta leder till en längre växtsäsong, tidigare vårbruk, högre tillväxt under sommaren och längre växtsäsong under hösten. Med en grad varmare klimat stärker nuvarande grödor sin konkurrenskraft mot södra Europa, vilket innebär möjlighet att expandera volymerna. Riskerna är extremväder (torka och skyfall), som meteorologerna förutspår kommer att hända oftare i framtiden. Av det skälet kan det vara klokt att inte inteckna kapaciteten lika högt i framtiden utan försäkra sig om högre reservkapacitet, alltså en försiktig expansion. Med ett varmare klimat är det mycket troligt att växtskyddstrycket, ogräs, insekter och svampar, kommer att öka i framtiden. Med ett effektivt försöks- och utvecklingsarbete bör dock inte växtskyddet utgöra någon begränsning. Givetvis avhängigt av att Sverige följer EU när det gäller registrering och utfasning av växtskyddsmedel, alltså konkurrens på lika villkor. Ett varmare klimat innebär att det kommer att finnas förutsättningar för odling av lite mer värmekrävande grödor typ gröna bönor och sugar snap. Gentemot södra Europa kommer växtsäsongen på 56e breddgraden upp i en längd som gör att den kan konkurrera. Vidare är det så att temperaturen i södra Europa kan bli ogynnsamt hög, vilket kan leda till svårigheter med vattenförsörjning och blomfall som resultat, vilket innebär försämrad baljsättning och lägre skördar.

8 När det gäller odling av nya grödor kommer det att kräva investering i ny utrustning när det gäller odling och skörd. På fabrikssidan kommer det att kräva nya processlinjer, mottagning, tvättning, förvällning och mest troligt nya färgsorterare och ny frysutrustning. Eftersom en ev expansion i nya grödor ligger en bit bort i tiden utelämnas kalkyl- och lönsamhetsberäkning i denna analys. Slutdiskussion Övergång till ett rullande 20-års temperaturmedelvärde har lett till en kontinuerlig klimatanpassning. Förändringen har lett till en planerad förlängning av ärtsäsongen och planerad volymökning. Den fortsatta förväntade temperaturökningen ger möjlighet att öka säsongslängd och volym ytterligare. I framtiden tror dock meteorologerna att extremväder, torkperioder och slagregn, kommer att inträffa oftare. Med denna information kan det vara klokt att inte inteckna kapaciteten lika högt som tidigare utan planera för mer reservkapacitet, framförallt i ärtproduktionen. Ärter är en gröda med ett smalt skördefönster. Kontentan av den förväntade temperaturstegringen är att skördesäsongen breddar sig för befintliga grödor. Vidare kommer grödor som historiskt har klassats som värmekrävande att bli aktuella för att odla och processa på breddgrad 56. A changing climate for business är ett projekt som drivs av Krinova Incubator and Science Park och kommer att pågå Syftet med projektet är att ta fram en metod för att beräkna ekonomiska konsekvenser av klimatförändringarna för företag. Projektet finansieras av Region Skånes miljövårdsfond, Länsstyrelsen i Skåne län, Utvecklingsstiftelsen Sparbanken 1826 och Tyréns AB samt ett pilotprojekt finansierat av Jordbruksverket och EU.

A changing climate för Findus Grönsaker

A changing climate för Findus Grönsaker A changing climate för Findus Grönsaker Klimatet Fram till visar klimatmodelleringar på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas

Läs mer

Hållbar Grönsaksodling Markhushållning i planeringen Tomelilla 22 sep 2015 Enar Magnusson

Hållbar Grönsaksodling Markhushållning i planeringen Tomelilla 22 sep 2015 Enar Magnusson Hållbar Grönsaksodling Markhushållning i planeringen Tomelilla 22 sep 2015 Enar Magnusson Svenskt Sigill april 2014 - Enar Magnusson 1 Framtida jordbruksutmaningar Öka effektiviteten i ekologisk odling

Läs mer

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Think Global Act Local Low carbon conference Xi an, 27 sep 2013 Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Upphandling24, 19 nov 2013 2 Ärtbältet

Läs mer

Var går gränsen? REMISSVAR

Var går gränsen? REMISSVAR REMISSVAR Var går gränsen? Svenska FN-förbundet föreslår utsläppsmål av växthusgaser i Sverige för år 2020 och 2050 som del av en ambitiös klimatpolitik i enlighet med Sveriges politik för global utveckling

Läs mer

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter?

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Plan för klimatanpassning Växjö kommun 2013 Klimatet förändras Människor över hela världen arbetar med att minska skadliga utsläpp i miljön för att hindra katastrofala

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) till högteknologisk, tillämpad forskning SMHI en myndighet under

Läs mer

Framtidsklimat i Östergötlands län

Framtidsklimat i Östergötlands län KLIMATOLOGI Nr 23, 2015 Framtidsklimat i Östergötlands län enligt RCP-scenarier Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Anna Johnell, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i

Läs mer

Vad händer med väder och klimat i Sverige?

Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? SMHI förvaltar och utvecklar information om väder, vatten och klimat Vi bedriver tillämpad forskning inom de olika

Läs mer

G O DA N Y T T I G A VAC K R A

G O DA N Y T T I G A VAC K R A GODA NYTTIGA VACKRA Mariannes morötter kan vara gula, lila, röda, vita eller orange. I sortimentet fi nns en mångfald av färger, smaker och egenskaper. Du kan prova en knaprig, smakrik orange, en mild

Läs mer

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change Marianne Lilliesköld Svensk Focal Point för IPCC 2013-10-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Naturvårdsverkets

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what

Läs mer

Slutrapport för projektstöd

Slutrapport för projektstöd Slutrapport för projektstöd Ympade gurkplantor Journalnummer 2010-593 Hushållningssällskapet Väst Sida 1 1. Redovisning av följande projekt Ympade gurkplantor Journalnummer 2010-593 Stödmottagare Hushållningssällskapet

Läs mer

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 Innehåll 1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk... 1 1.1 Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län AGENDA Välkomna till den pågående RUS-processen Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län Johan Edstav, styrelseordförande, Regionförbundet Uppsala län Hur når vi ett fossilbränslefritt

Läs mer

Framtidsklimat i Kalmar län

Framtidsklimat i Kalmar län KLIMATOLOGI Nr 26, 2015 Framtidsklimat i Kalmar län enligt RCP-scenarier Gunn Persson, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra Ohlsson,

Läs mer

Avtalsform Avtal/Ramavtal/Enstaka köp Namn Frukt och grönt

Avtalsform Avtal/Ramavtal/Enstaka köp Namn Frukt och grönt Värmdö kommun Avtalsform Avtal/Ramavtal/Enstaka köp Namn Frukt och grönt Diarie UH-2014-48 Upphandlare Annie Mägi Gillstedt Detta dokument är en kopia på upphandlingens elektroniska skallkravsformulär.

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Byt vanor. och res klimatsmart

Byt vanor. och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Vi vill inspirera dig att bli klimatresenär. Det vill säga att använda klimat- och hälsosmarta sätt att transportera dig på. Det är hög tid att

Läs mer

2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad

2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad 2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad Enligt USDAs senaste skördeprognos för 2003/04 väntas världsproduktionen av fodersäd slå nytt skörderekord.

Läs mer

Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015

Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015 Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015 En fossilfri välfärdskommun som bidrar med lösningar till global ekologisk återhämtning och välfärd Fossilfritt Uppsala 2030 Klimatpositivt Uppsala 2050 Bakgrund till nya klimatmålet

Läs mer

Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov

Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov Slutrapport Arbetsgrupp för klimatanpassning inom byggnader och byggnadskonstruktion (augusti 2011 februari

Läs mer

Agenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla?

Agenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? Lars Medin Agenda: Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? -2- Marknad Vete Sammanfattning 2006 Utbudsöverskott

Läs mer

Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys

Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys Datum 2011-05-13 Sida 1/13 Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys Värmebölja i nutid och framtid Länsstyrelsen i Kronobergs län Besöksadress Kungsgatan 8, Växjö Postadress 351 86 Växjö Telefon

Läs mer

Fyra grader förändrar Sörmland

Fyra grader förändrar Sörmland Fyra grader förändrar Sörmland För femtusen år sedan växte vindruvor, murgröna och bokskog på de sörmländska markerna. De första bönderna vid Vrå utanför Katrineholm odlade korn, vete och hirs i ett behagligt

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Krinova AB Stridsvagnsvägen 14 291 39 Kristianstad Journalnummer 2011-7937 E-postadress info@krinova.se B. Uppgifter om kontaktpersonen Namn och adress Charlotte

Läs mer

Tunnlar och växthus. lyfter odlingen

Tunnlar och växthus. lyfter odlingen Under tre år har Jordbruksverket och SLU tillsammans med odlare och rådgivare samlat insikter om och u tvecklat ekologisk bärodling i tunnlar och växthus. Christina Winter, Jordbruksverket, presenterar

Läs mer

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Fredrik Charpentier Ljungqvist 1,2,3 1 Historiska institutionen, Stockholms universitet 2 Centrum för medeltidsstudier, Stockholms universitet

Läs mer

informationsmöte NATUR

informationsmöte NATUR Arbetsgrupp Uppströms Sommen informationsmöte NATUR Onsdag 11 december kl. 18 Kommunhuset, Stora sammanträdesrummet Trots arbete med att minska vår klimatpåverkan står det klart att klimatförändringarna

Läs mer

Klimatförändringar och samhället. 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning

Klimatförändringar och samhället. 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Klimatförändringar och samhället 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Vad händer med klimatet? Vad har vi observerat? Sveriges temperatur och nederbörd från1860

Läs mer

Vår syn på tillsatser & vår mat

Vår syn på tillsatser & vår mat Vår syn på tillsatser & vår mat September 2009 Innehåll s.3 Vår syn på tillsatser s.4 Vår målsättning s.5-6 Vårt arbete s.7 Annat om vår mat s.8 Vår syn på kvalitet och ansvar s.9-10 Kort om Findus s.11-12

Läs mer

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens

Läs mer

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?

Läs mer

De fyra klimatzonerna

De fyra klimatzonerna De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar

Läs mer

Skåne till COP 21 Paris. Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Beredningsgruppsmöte 2015-11-06

Skåne till COP 21 Paris. Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Beredningsgruppsmöte 2015-11-06 Skåne till COP 21 Paris Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Therese Jephson, PhD Samordnare FoU Kommunförbundet Skåne Beredningsgruppsmöte 2015-11-06 Klimatanpassning i kustområdena

Läs mer

Kapitel 11 Klimat och miljö

Kapitel 11 Klimat och miljö 270 Kapitel 11 Klimat och miljö Kapitel 11 Klimat och miljö En av de allra viktigaste globala framtidsfrågorna är om vi ska klara av att stoppa klimatförändringarna och få en hållbar utveckling. Klimatförändringarna

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21

Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Introduktion Hur bygger vi fuktsäkert för framtiden? Fuktcentrums informationsdag 2014-11-21 Översvämning Bilden av hur översvämningsrisken vid sjöar och vattendrag förändras varierar mellan olika delar

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling Hjälp från Syngenta till effektivare Jordgubbsodling Största hoten mot en hög skörd med god kvalitet Gråmögel Gråmögel kan ha kraftig påverkan på bärkvaliteten. Inspektera fälten noga från början av blomning

Läs mer

Tundra. Var finns biomet? Formad för 10000 år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr.

Tundra. Var finns biomet? Formad för 10000 år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr. Alpint klimat Kallt, snöigt och blåsigt. Det alpinska klimatet är vanligt förekommande i berg. På latin står alpes för höga berg, vilket förklarar binomets lokalisation. Alpint klimat förekommer i de högre

Läs mer

Lägre priser på världsmarknaden framöver

Lägre priser på världsmarknaden framöver På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-07-11 Lägre priser på världsmarknaden framöver Priserna på världsmarknaden ser ut att utvecklas ganska svagt de kommande tio åren. Om man räknar bort

Läs mer

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 REDOVISNING Dnr 604-6474-2015 2016-03-14 Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 1.1. Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Tack för att du bidrar till att vi får bättre kunskap om trädgårdssektorn!

Tack för att du bidrar till att vi får bättre kunskap om trädgårdssektorn! Måste jag fylla i blanketten? Alla företag som år 2014 bedrivit yrkesmässig odling av trädgårdsväxter på en areal om minst 2 500 kvadratmeter friland eller 200 kvadratmeter växthus måste fylla i blanketten.

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport 2005 2009 / H7-1)

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport 2005 2009 / H7-1) Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport 2005 2009 / H7-1) Diarienumret för ansökan är 22-7951/04 och ansökningsnumret(används inom EU) är B/SE/04/7951.

Läs mer

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet KEMI Kemikalieinspektionen mooo Swedish Chemicals Agency Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Delgivningskvitto Lantbrukarnas Riksförbund 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall

Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2009-05-05 Dnr: 08KS542 Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande översiktlig utredning för Stora Vall Gävle kommun, Gävleborgs län FYSISK

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Råvaruobligation Mat och bränsle

Råvaruobligation Mat och bränsle www.handelsbanken.se/mega Råvaruobligation Mat och bränsle Tillväxten i Indien och Kina förändrar folks matvanor, vilket leder till högre priser på djurfoder, till exempel majs, sojamjöl och vete Den växande

Läs mer

GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! + 1092 kr per ha * www.kws.com

GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! + 1092 kr per ha * www.kws.com KWS-sorter ökar din lönsamhet! GUNILLA + 1092 * *Jämfört med medeltal av de 3 mest odlade sorterna för vart och ett av åren 2006-2008, 15 officiella försök Förbättrad lönsamhet för betodlingen! Glädjande

Läs mer

Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik

Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik HAVTORN DEMONSTRATIONSODLING PÅ TORSLUNDA 2001 AV INGRID BJÖRKLUND,TORSLUNDA FÖRSÖKSSTATION, SLU Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik Havtornsodlingen på Torslunda försöksstation planterades

Läs mer

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud 1 PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud Kenneth Hermele, ekonom och humanekolog, verksam vid Lunds och Göteborgs universitet Idag brukar vi människor globalt

Läs mer

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Rotpatogener i åkerböna och ärt Rotpatogener i åkerböna och ärt Mariann Wikström, Jordbruksverket Ärtrotröta Ett av de allvarligaste problemen i ärtodling är ärtrotröta. Detta orsakas av patogenen Aphanomyces euteiches. Den trivs på

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Matglädje, kvalitet och trygghet

Matglädje, kvalitet och trygghet Matglädje, kvalitet och trygghet Det börjar hos våra odlare SydGrönt är Sveriges största producentorganisation när det gäller svenskproducerade frukter och grönsaker. I vår förening ingår ett åttiotal

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Översikten i sammandrag

Översikten i sammandrag OECD-FAO Agricultural Outlook 2009 Summary in Swedish OECD-FAO:s jordbruksöversikt 2009 Sammanfattning på svenska Översikten i sammandrag De makroekonomiska villkor som bildar underlaget för den här halvtidsrapporten

Läs mer

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,

Läs mer

Propositioner till SG:s Höststämma den 17 oktober 2015

Propositioner till SG:s Höststämma den 17 oktober 2015 Propositioner till SG:s Höststämma den 17 oktober 2015 Styrelsen i Svensk Galopp kommer att föreslå 2 propositioner till höststämman den 17 oktober. Det handlar om: 1) Strategier för galoppsporten 2) Hindersporten

Läs mer

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj 1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt

Läs mer

Regional utblick i trafikeringsfrågorna från Västsverige

Regional utblick i trafikeringsfrågorna från Västsverige Regional utblick i trafikeringsfrågorna från Västsverige Presentation vid Infrastruktur- och regional kollektivtrafikdag, Stockholm, 8 juni 2011 Ingemar Bengtsson, Västtrafik Vad handlar det om? Trängselskatt

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare

Läs mer

Projekt inom Hushållningssällskapen Trädgård

Projekt inom Hushållningssällskapen Trädgård Projekt inom Hushållningssällskapen Trädgård :: Skolträdgårdar i norr Projektet ska förbättra skolmiljön och tillsammans med elever, personal och föräldrar lära ut grunderna för odling och öka intresset

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018

Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018 Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018 2014-08-26 Krav på partierna i Västerås mandatperiod 2015 2018_s1BJ 1 ETT LÅNGSIKTIGT HÅLLBART VÄSTERÅS. Naturskyddsföreningen

Läs mer

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011 Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011 Kontrollmärkningen för svensk mat och blommor Sex argument 1. Svenska råvaror 2. Friska djur

Läs mer

Proteingrödor - Lupinodling. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851

Proteingrödor - Lupinodling. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851 Proteingrödor - Lupinodling Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel 046 325851 Proteingrödor - Lupinodling Varför ökar intresset för inhemskt protein Vår självförsörjningsgrad på protein Varför

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut?

Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut? Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut? Författare Milestad R. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Forskningsnytt om økologisk landbruk i Norden Nr/avsnitt

Läs mer

Scarlet Runner Shiraz

Scarlet Runner Shiraz Scarlet Runner Shiraz 1 Scarlet Runner Shiraz en ekologisk australiensare SCARLET RUNNER SHIRAZ kommer från McLaren Vale och produceras av Spring Seed Wine Co. Vinet är ekologiskt och odlas enligt gammaldags

Läs mer

Biogasanläggningen i Linköping

Biogasanläggningen i Linköping Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Trädgård på naturens villkor

Trädgård på naturens villkor Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!

Läs mer

Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln

Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln 1 Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln 2012-03-05 Kristdala församlingshem Närvarande: För sökanden Jan Sandberg Charlotta Karlsson Pia Rapp C-G Göransson Holger Torstensson Agnes

Läs mer

Guidelines 2016. Rädda världen lite grann varje dag 2016, Svanen

Guidelines 2016. Rädda världen lite grann varje dag 2016, Svanen 1 Guidelines 2016 2 Inledning När Rädda världen lite grann varje dag nu äntligen går av stapeln igen är det önskvärt att vi tillsammans arbetar för att skapa ett så samlat, starkt och helgjutet uttryck

Läs mer

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning

Läs mer

Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014

Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014 Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014 Nulägesanalys för lantbruken I dagsläget finns 4300 mjölkbönder kvar i Sverige.

Läs mer

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Mikael Sundby Varför behöver vi långa tidsserier? Vi behöver långtidsprognoser på tillrinning både för prisprognosticering och optimering av

Läs mer

Lager för kvalitetsprodukter

Lager för kvalitetsprodukter Ekologisk odling av grönsaker på friland Lager för kvalitetsprodukter Foto: Per G Norén Lager för kvalitetsprodukter Text och illustrationer: Kristina Ascárd, SLU, Inst för jordbrukets biosystem och teknologi

Läs mer

Nytt bränsle åt ditt sparande. Fega och vinn med oss

Nytt bränsle åt ditt sparande. Fega och vinn med oss www.handelsbanken.se/kapitalskydd Råvaruobligation 837 Nytt bränsle åt ditt sparande. Fega och vinn med oss För dig som vill tjäna pengar utan att ta onödiga risker I börsoroliga tider som dessa, kan vi

Läs mer

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Övriga uppdrag: Bakgrund: - VAKA Nationella vattenkatastrofgruppen - Regeringens Klimat-

Läs mer