Findus Grönsaker rapport klimatanpassning
|
|
- Fredrik Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Findus Grönsaker rapport klimatanpassning Introduktion Den 27 september 2013 kom FN:s klimatpanel med sin rapport som slår fast att människan påverkat klimatet. Haven kommer att stiga med mellan 25 cm och en meter och det blir sannolikt vanligare med torka och slagregn under seklet. Jordens medeltemperatur har, enligt rapporten, stigit 0,85 grader på 100 år, under en mätperiod mellan åren Och den kommer att fortsätta att stiga, säger IPCC, FN:s klimatpanel. Under slutet av 2013 startades ett svenskt projekt med rubriken A changing climate for business. Findus har deltagit i projektet och hoppas få belyst en del frågor kring risker och möjligheter kring framtida förutsättningar för odling av grönsaker på friland på latitud 56. Sammanfattning FN s klimatpanel rapporterar temperaturökning för kommande sekel. Detta kommer att innebära bättre förutsättningar/expansion för odling av befintliga grödor och även möjlighet att ta upp odling av vad vi historiskt klassat som värmekrävande grödor typ gröna bönor. Meteorologerna varnar dock för högre risk för extremväder, torka och skyfall. Detta bör beaktas i form av att man bör planera för högre reservkapacitet i ärtproduktionen i framtiden för att säkerställa ett högre produktionsutfall under perioder med värmeöverskott.
2 Findus historia - passion för mat i mer än 70 år Findus har sina rötter i den skånska myllan. I över 70 år har Findus haft som målsättning att förenkla matlagningen. Kvalitet och matglädje är nyckelord som vi levt efter alla år. Mitt bland de bördiga jordarna i nordvästra Skåne hittar du Findus rötter och hjärta. Det var här i Bjuv som allt började redan 1941 när konfektyrföretaget Marabou köpte den lilla Skånska Fruktvin & Likörfabriken i Bjuv. Företaget döps snart om till Findus (FruktINDUStri). Idag är Findus en del av den internationella Findus Group koncernen. Findus introducerade djupfryst i Sverige på 1940-talet och har sedan dess varit den drivande kraften i utvecklingen av djupfrysta livsmedel. År 1945 lanserades de första djupfrysta produkterna i form av fryst spenat och bär. Idag handlar en stor del av Findus arbete om att se till att maten tas fram på ett hållbart sätt. Findus har till exempel genomfört klimatcertifiering av alla svenskodlade grönsaker. Effekter av nuvarande klimatförändringar Findus startade med ärtproduktion 1941 och planeringen av sådderna baserades på en oförändrad medeltemperatur under hela 1900-talet. Under 90-talet noterades att sådderna startade oftare och oftare i mars månad, vilket fick till följd att skörden startade ofta i slutet av juni månad till skillnad mot tiden före då skörden startade i juli.
3 Dygn Planerad ärtskördekampanj Övergång till rullande 20 års temperaturmedelvärde ( ) och nya tidiga sorter har lett till 1 veckas längre planerad ärtskördesäsong, ökat från 50 till 57 dygn. Planerad ärtvolym, ton frysta ärter, Ökad fält- och fabrikskapacitet, tidigare sorter, ökad avkastning per hektar och varmare klimat med längre skördeperiod som följd har lett till dubblerad ärtvolym under de senaste 40 åren.
4 Framtida förväntade förändringar SMHI:s temperaturgraf visar på en oförändrad medeltemperatur för perioden Därefter har temperaturen stigit med ca 1 grad C fram till idag (= ca 0,5 grader högre medeltemperatur) och scenariot visar på en stadig ökning under hela århundradet och denna graf (RCP 8,5, Representative Concentration Pathways) är resultat av business as usual. Med alla globala och lokala insatser är dock meteoro-logerna ganska hoppfulla om att temperaturökningen ska kunna stanna vid 2 grader C, men detta kommer att kräva kraftfulla omställningar mot ett fossilfritt samhälle och ett samhälle med förnybar energi. A. Vad betyder 1 grad högre temperatur för grönsaksodlingen i Bjuv? (Planen 2014 är beräknad på medeltemperatur , som är ca 0,5 grad C A. Vad betyder 1 grad högre temperatur för grönsaksodlingen i Bjuv? (Planen 2014 är beräknad på medeltemperatur , som är ca 0,5 grad C
5 Tre olika framtidsscenarier Normalår - Vad betyder 1 grad högre temperatur för grönsaksodlingen i Bjuv, alltså normal nederbörd och därmed säsongslängd enligt plan? (Planen 2014 är beräknad på medeltemperatur , som är ca 0,5 grad C högre än medeltemperaturen , som är meteorologernas referens) Ärtbältet I Europa 1. Längre växtperiod tidigare ärtskörde-start = teoretiskt 4 dagar längre säsong? Bjuv Latitud Längre skördefönster för höstgrödorna högre skörd och ökad konkurrenskraft. 3. Möjlighet till fler skördar per säsong inom krydd- och bladgrönt ökad konkurrenskraft. 4. Längre produktion direkt från fält kan bli aktuellt inom rotfrukterna ökad konkurrenskraft. 5. Tidigare skördestart påverkar det tillgången på säsongspersonal? Troligen inte! 6. Varmare klimat/mildare vintrar kan ge ökat tryck av svamp-, insekts-, ogräsproblem! Gammafly, bladlus och morotsflugan kommer att öka viktigt att svenska myndigheter uppmärksammas på problemet/utvecklingen. Viktigt med lika villkor mot länderna i grönsaksbältet norr om Alperna. 7. Ökad konkurrens från nya grödor typ sojabönor och majs inom ärtbältet och odling för biogasproduktion. 8. Nya grönsaker för 56e breddgraden kan vara: gröna bönor, broccoli, brysselkål, rotpersilja, rotselleri, snap pea 9. Ev sådd av ärter under vinterperioden kan ge flera dagars ärtskörd före skörden av vårsådden. 10. Huvudkontentan är att vårt odlingsområde gynnas av varmare klimat och Sydeuropa missgynnas odlingsgränsen flyttar norrut för ett flertal grödor.
6 B. Torrår - Åtgärder för att minska konsekvenserna vid torr och varm sommar 30 % kortare kampanj (ca 40 dygn) oftast god tillgång på råvara och oftast god skördekapacitet vid denna vädertyp. 1. Undvika lätta jordar utan bevattning 2. Ökad satsning på tork- och mjöldaggsresistenta sorter i förädlingsprogrammet 3. Ökad skörde-/produktionstid enl fråga A ska kanske inte intecknas fullt ut utan användas till ökad reservfryskapacitet, med tanke på att extremvädret blir mer frekvent i framtiden! Oftast finns skördekapacitet vid denna väderlekstyp! 4. Öka totalvolymen enl fråga A, men bygg ut reservfryskapaciteten. 5. Finns ytterligare produktionstid att ta till kontinuerlig avfrostning, alternativa städ/hygienprogram? 6. Undvika skörd över rikt-t-tal för att säkerställa skörd av söta och mjälla ärter och därmed säkerställa leverans av hög och jämn kvalitet även när det är extremväder. 7. Ett lägre plantantal per kvm leder till bättre vattenhushållning 8. Ökad flexibilitet när det gäller skiftbyte/skiftslängder under skördekampanjen. 9. Viktigt med utbyggd bevattningskapacitet och vattendomar. Rikt-T-tal C. Blötår - Åtgärder för att minska konsekvenserna vid blöt och kall sommar lång ärtsäsong (ca 75 dygn) lägre skördar som oftast leder till volymtapp! 1. Undvika styva lerjordar leder ofta till syrebrist vid mycket regn. 2. Sjukdomsresistenta sorter (Aphanomyces, Peronospora, Phytophtora) 3. Flexibla arbetstider/skiftslängder undvika skörd under rikt-t-tal för att säkerställa avkastning per hektar sötma/mjällhet finns kvar vid högre T-tal vid denna väderlek. 4. Förbereda organisationen för säsongslängd på 75 dygn bonus för full säsong. 5. Plan B för backup av volymer från södra halvklotet eller alternativ producent (riskspridning) 6. Undvika låglänta översvämningsmarker - se bild från Scotland där man planterat lövskog i dalgångarna för att fördröja/bromsa upp vattenflödet 7. Viktigt med dränering och kalkning av jordarna (strukturförbättrande åtgärder) 8. Maskin- och teknikutveckling för mindre markpackning banddrift, se bild. 9. Utveckling av fånggrödor efter ärterna för att minska utsläppet av växthusgaser
7 De tre scenarierna ovan är självklart en grov förenkling. En odlingssäsong på ca 5 månader och skördekampanj på ca 2 månader innehåller oftast inslag av alla tre scenarierna, därför gäller det att hela tiden ha full fokus på alla åtgärdspunkterna! Lat itu de 56 B J U V Expansion med ett varmare klimat 2030! Utifrån nuvarande så- och skördeplanering (medeltemperatur ) kommer temperaturen att öka med 1 grad C fram till Detta leder till en längre växtsäsong, tidigare vårbruk, högre tillväxt under sommaren och längre växtsäsong under hösten. Med en grad varmare klimat stärker nuvarande grödor sin konkurrenskraft mot södra Europa, vilket innebär möjlighet att expandera volymerna. Riskerna är extremväder (torka och skyfall), som meteorologerna förutspår kommer att hända oftare i framtiden. Av det skälet kan det vara klokt att inte inteckna kapaciteten lika högt i framtiden utan försäkra sig om högre reservkapacitet, alltså en försiktig expansion. Med ett varmare klimat är det mycket troligt att växtskyddstrycket, ogräs, insekter och svampar, kommer att öka i framtiden. Med ett effektivt försöks- och utvecklingsarbete bör dock inte växtskyddet utgöra någon begränsning. Givetvis avhängigt av att Sverige följer EU när det gäller registrering och utfasning av växtskyddsmedel, alltså konkurrens på lika villkor. Ett varmare klimat innebär att det kommer att finnas förutsättningar för odling av lite mer värmekrävande grödor typ gröna bönor och sugar snap. Gentemot södra Europa kommer växtsäsongen på 56e breddgraden upp i en längd som gör att den kan konkurrera. Vidare är det så att temperaturen i södra Europa kan bli ogynnsamt hög, vilket kan leda till svårigheter med vattenförsörjning och blomfall som resultat, vilket innebär försämrad baljsättning och lägre skördar.
8 När det gäller odling av nya grödor kommer det att kräva investering i ny utrustning när det gäller odling och skörd. På fabrikssidan kommer det att kräva nya processlinjer, mottagning, tvättning, förvällning och mest troligt nya färgsorterare och ny frysutrustning. Eftersom en ev expansion i nya grödor ligger en bit bort i tiden utelämnas kalkyl- och lönsamhetsberäkning i denna analys. Slutdiskussion Övergång till ett rullande 20-års temperaturmedelvärde har lett till en kontinuerlig klimatanpassning. Förändringen har lett till en planerad förlängning av ärtsäsongen och planerad volymökning. Den fortsatta förväntade temperaturökningen ger möjlighet att öka säsongslängd och volym ytterligare. I framtiden tror dock meteorologerna att extremväder, torkperioder och slagregn, kommer att inträffa oftare. Med denna information kan det vara klokt att inte inteckna kapaciteten lika högt som tidigare utan planera för mer reservkapacitet, framförallt i ärtproduktionen. Ärter är en gröda med ett smalt skördefönster. Kontentan av den förväntade temperaturstegringen är att skördesäsongen breddar sig för befintliga grödor. Vidare kommer grödor som historiskt har klassats som värmekrävande att bli aktuella för att odla och processa på breddgrad 56. A changing climate for business är ett projekt som drivs av Krinova Incubator and Science Park och kommer att pågå Syftet med projektet är att ta fram en metod för att beräkna ekonomiska konsekvenser av klimatförändringarna för företag. Projektet finansieras av Region Skånes miljövårdsfond, Länsstyrelsen i Skåne län, Utvecklingsstiftelsen Sparbanken 1826 och Tyréns AB samt ett pilotprojekt finansierat av Jordbruksverket och EU.
A changing climate för Findus Grönsaker
A changing climate för Findus Grönsaker Klimatet Fram till visar klimatmodelleringar på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas
Läs merHållbar Grönsaksodling Markhushållning i planeringen Tomelilla 22 sep 2015 Enar Magnusson
Hållbar Grönsaksodling Markhushållning i planeringen Tomelilla 22 sep 2015 Enar Magnusson Svenskt Sigill april 2014 - Enar Magnusson 1 Framtida jordbruksutmaningar Öka effektiviteten i ekologisk odling
Läs merHållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker
Think Global Act Local Low carbon conference Xi an, 27 sep 2013 Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Upphandling24, 19 nov 2013 2 Ärtbältet
Läs merVar går gränsen? REMISSVAR
REMISSVAR Var går gränsen? Svenska FN-förbundet föreslår utsläppsmål av växthusgaser i Sverige för år 2020 och 2050 som del av en ambitiös klimatpolitik i enlighet med Sveriges politik för global utveckling
Läs merEtt förändrat klimat hot eller möjligheter?
Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Plan för klimatanpassning Växjö kommun 2013 Klimatet förändras Människor över hela världen arbetar med att minska skadliga utsläpp i miljön för att hindra katastrofala
Läs merBakgrundsupplysningar for ppt1
Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt
Läs merOdlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen
Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merEkologisk hållbarhet och klimat
Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på
Läs merBiogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun
Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland
Läs merVäxthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).
Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning
Läs merBibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk
Läs merG O DA N Y T T I G A VAC K R A
GODA NYTTIGA VACKRA Mariannes morötter kan vara gula, lila, röda, vita eller orange. I sortimentet fi nns en mångfald av färger, smaker och egenskaper. Du kan prova en knaprig, smakrik orange, en mild
Läs merBaldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Läs merFramtidsklimat i Östergötlands län
KLIMATOLOGI Nr 23, 2015 Framtidsklimat i Östergötlands län enligt RCP-scenarier Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Anna Johnell, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) till högteknologisk, tillämpad forskning SMHI en myndighet under
Läs merPM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100
PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 Innehåll 1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk... 1 1.1 Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera
Läs merSlutrapport för projektstöd
Slutrapport för projektstöd Ympade gurkplantor Journalnummer 2010-593 Hushållningssällskapet Väst Sida 1 1. Redovisning av följande projekt Ympade gurkplantor Journalnummer 2010-593 Stödmottagare Hushållningssällskapet
Läs merFN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change
FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change Marianne Lilliesköld Svensk Focal Point för IPCC 2013-10-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Naturvårdsverkets
Läs merEkologisk produktion
Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade
Läs merSTOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE
STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad
Läs merSkötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark
Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder
Läs merByt vanor. och res klimatsmart
Byt vanor och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Vi vill inspirera dig att bli klimatresenär. Det vill säga att använda klimat- och hälsosmarta sätt att transportera dig på. Det är hög tid att
Läs merFramtidsklimat i Kalmar län
KLIMATOLOGI Nr 26, 2015 Framtidsklimat i Kalmar län enligt RCP-scenarier Gunn Persson, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra Ohlsson,
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merAGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län
AGENDA Välkomna till den pågående RUS-processen Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län Johan Edstav, styrelseordförande, Regionförbundet Uppsala län Hur når vi ett fossilbränslefritt
Läs merAvtalsform Avtal/Ramavtal/Enstaka köp Namn Frukt och grönt
Värmdö kommun Avtalsform Avtal/Ramavtal/Enstaka köp Namn Frukt och grönt Diarie UH-2014-48 Upphandlare Annie Mägi Gillstedt Detta dokument är en kopia på upphandlingens elektroniska skallkravsformulär.
Läs merPåverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i
Läs merinformationsmöte NATUR
Arbetsgrupp Uppströms Sommen informationsmöte NATUR Onsdag 11 december kl. 18 Kommunhuset, Stora sammanträdesrummet Trots arbete med att minska vår klimatpåverkan står det klart att klimatförändringarna
Läs merVad händer med väder och klimat i Sverige?
Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? SMHI förvaltar och utvecklar information om väder, vatten och klimat Vi bedriver tillämpad forskning inom de olika
Läs merDe fyra klimatzonerna
De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Krinova AB Stridsvagnsvägen 14 291 39 Kristianstad Journalnummer 2011-7937 E-postadress info@krinova.se B. Uppgifter om kontaktpersonen Namn och adress Charlotte
Läs merFyra grader förändrar Sörmland
Fyra grader förändrar Sörmland För femtusen år sedan växte vindruvor, murgröna och bokskog på de sörmländska markerna. De första bönderna vid Vrå utanför Katrineholm odlade korn, vete och hirs i ett behagligt
Läs merCecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid
Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens
Läs merKlimatförändringar och samhället. 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning
Klimatförändringar och samhället 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Vad händer med klimatet? Vad har vi observerat? Sveriges temperatur och nederbörd från1860
Läs merRegional utblick i trafikeringsfrågorna från Västsverige
Regional utblick i trafikeringsfrågorna från Västsverige Presentation vid Infrastruktur- och regional kollektivtrafikdag, Stockholm, 8 juni 2011 Ingemar Bengtsson, Västtrafik Vad handlar det om? Trängselskatt
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs mer2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad
2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad Enligt USDAs senaste skördeprognos för 2003/04 väntas världsproduktionen av fodersäd slå nytt skörderekord.
Läs merHav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what
Läs merKlimatanpassning Kort introduktion till klimatanpassning som förberedelse för rollen som klimatanpassningskoordinator i Väderköping
Klimatanpassning Kort introduktion till klimatanpassning som förberedelse för rollen som klimatanpassningskoordinator i Väderköping Alla bilder från SMHI.se Varför utvecklar SMHI spel? Ett stöd för lärande
Läs merData, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI
Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag
Läs merAgenda: Lars Medin. Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla?
Lars Medin Agenda: Kort sammanfattning om marknadsläget Priser? Hur ser efterfrågan ut de närmaste åren strukturella förändringar Vad skall man odla? -2- Marknad Vete Sammanfattning 2006 Utbudsöverskott
Läs merHavtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik
HAVTORN DEMONSTRATIONSODLING PÅ TORSLUNDA 2001 AV INGRID BJÖRKLUND,TORSLUNDA FÖRSÖKSSTATION, SLU Havtornsskörd med fokus på klipp- och tröskmetodik Havtornsodlingen på Torslunda försöksstation planterades
Läs merKlimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov
Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov Slutrapport Arbetsgrupp för klimatanpassning inom byggnader och byggnadskonstruktion (augusti 2011 februari
Läs merGUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! + 1092 kr per ha * www.kws.com
KWS-sorter ökar din lönsamhet! GUNILLA + 1092 * *Jämfört med medeltal av de 3 mest odlade sorterna för vart och ett av åren 2006-2008, 15 officiella försök Förbättrad lönsamhet för betodlingen! Glädjande
Läs merHjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling
Hjälp från Syngenta till effektivare Jordgubbsodling Största hoten mot en hög skörd med god kvalitet Gråmögel Gråmögel kan ha kraftig påverkan på bärkvaliteten. Inspektera fälten noga från början av blomning
Läs merPropositioner till SG:s Höststämma den 17 oktober 2015
Propositioner till SG:s Höststämma den 17 oktober 2015 Styrelsen i Svensk Galopp kommer att föreslå 2 propositioner till höststämman den 17 oktober. Det handlar om: 1) Strategier för galoppsporten 2) Hindersporten
Läs merHändelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys
Datum 2011-05-13 Sida 1/13 Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys Värmebölja i nutid och framtid Länsstyrelsen i Kronobergs län Besöksadress Kungsgatan 8, Växjö Postadress 351 86 Växjö Telefon
Läs merVår syn på tillsatser & vår mat
Vår syn på tillsatser & vår mat September 2009 Innehåll s.3 Vår syn på tillsatser s.4 Vår målsättning s.5-6 Vårt arbete s.7 Annat om vår mat s.8 Vår syn på kvalitet och ansvar s.9-10 Kort om Findus s.11-12
Läs merRotpatogener i åkerböna och ärt
Rotpatogener i åkerböna och ärt Mariann Wikström, Jordbruksverket Ärtrotröta Ett av de allvarligaste problemen i ärtodling är ärtrotröta. Detta orsakas av patogenen Aphanomyces euteiches. Den trivs på
Läs merRapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20
Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession
Läs merBild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken
Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång
Läs merTack för att du bidrar till att vi får bättre kunskap om trädgårdssektorn!
Måste jag fylla i blanketten? Alla företag som år 2014 bedrivit yrkesmässig odling av trädgårdsväxter på en areal om minst 2 500 kvadratmeter friland eller 200 kvadratmeter växthus måste fylla i blanketten.
Läs merDel av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2009-05-05 Dnr: 08KS542 Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande översiktlig utredning för Stora Vall Gävle kommun, Gävleborgs län FYSISK
Läs merTundra. Var finns biomet? Formad för 10000 år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr.
Alpint klimat Kallt, snöigt och blåsigt. Det alpinska klimatet är vanligt förekommande i berg. På latin står alpes för höga berg, vilket förklarar binomets lokalisation. Alpint klimat förekommer i de högre
Läs merSkåne till COP 21 Paris. Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Beredningsgruppsmöte 2015-11-06
Skåne till COP 21 Paris Vad gör Kommunförbundet Skåne s avdelning för samhällsbyggnad? Therese Jephson, PhD Samordnare FoU Kommunförbundet Skåne Beredningsgruppsmöte 2015-11-06 Klimatanpassning i kustområdena
Läs merRåvaruobligation Mat och bränsle
www.handelsbanken.se/mega Råvaruobligation Mat och bränsle Tillväxten i Indien och Kina förändrar folks matvanor, vilket leder till högre priser på djurfoder, till exempel majs, sojamjöl och vete Den växande
Läs merMatglädje, kvalitet och trygghet
Matglädje, kvalitet och trygghet Det börjar hos våra odlare SydGrönt är Sveriges största producentorganisation när det gäller svenskproducerade frukter och grönsaker. I vår förening ingår ett åttiotal
Läs merPM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud
1 PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud Kenneth Hermele, ekonom och humanekolog, verksam vid Lunds och Göteborgs universitet Idag brukar vi människor globalt
Läs merSkånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i
Läs merÖversikten i sammandrag
OECD-FAO Agricultural Outlook 2009 Summary in Swedish OECD-FAO:s jordbruksöversikt 2009 Sammanfattning på svenska Översikten i sammandrag De makroekonomiska villkor som bildar underlaget för den här halvtidsrapporten
Läs mer13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter
13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Läs merUtdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020
REDOVISNING Dnr 604-6474-2015 2016-03-14 Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 1.1. Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde
Läs merHur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011
Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011 Kontrollmärkningen för svensk mat och blommor Sex argument 1. Svenska råvaror 2. Friska djur
Läs merProjekt inom Hushållningssällskapen Trädgård
Projekt inom Hushållningssällskapen Trädgård :: Skolträdgårdar i norr Projektet ska förbättra skolmiljön och tillsammans med elever, personal och föräldrar lära ut grunderna för odling och öka intresset
Läs merSommaren 2000 Översvämningar i Ljungan. Foto: Patrik Österberg, Sundsvalls Tidning
Varför? Sommaren 2000 Översvämningar i Ljungan Foto: Patrik Österberg, Sundsvalls Tidning Augusti 2001 Skyfall i Sundsvall September 2001 Intensiva regn i Sundsvall Nybrogatan/Södra Järnvägsgatan i centrala
Läs merBetning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009
Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,
Läs merTidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22
Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Mikael Sundby Varför behöver vi långa tidsserier? Vi behöver långtidsprognoser på tillrinning både för prisprognosticering och optimering av
Läs merKundval i välfärden Och eventuella lärdomar för marknaden för kompletterande aktörer. Mats Bergman
Kundval i välfärden Och eventuella lärdomar för marknaden för kompletterande aktörer Mats Bergman Mats Bergman AF, 18 december 2013 2 Andel privata alternativ (%) Område Tidigt 90-tal Idag (ofta =2008)
Läs merLägre priser på världsmarknaden framöver
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-07-11 Lägre priser på världsmarknaden framöver Priserna på världsmarknaden ser ut att utvecklas ganska svagt de kommande tio åren. Om man räknar bort
Läs merKlimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Läs merSamråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln
1 Samråd inför tillståndsprövning av ny ytvattentäkt i Hummeln 2012-03-05 Kristdala församlingshem Närvarande: För sökanden Jan Sandberg Charlotta Karlsson Pia Rapp C-G Göransson Holger Torstensson Agnes
Läs merTunnlar och växthus. lyfter odlingen
Under tre år har Jordbruksverket och SLU tillsammans med odlare och rådgivare samlat insikter om och u tvecklat ekologisk bärodling i tunnlar och växthus. Christina Winter, Jordbruksverket, presenterar
Läs merFoto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott
Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet
Läs merHur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala
Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor
Läs merKlimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv
Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Fredrik Charpentier Ljungqvist 1,2,3 1 Historiska institutionen, Stockholms universitet 2 Centrum för medeltidsstudier, Stockholms universitet
Läs merNytt bränsle åt ditt sparande. Fega och vinn med oss
www.handelsbanken.se/kapitalskydd Råvaruobligation 837 Nytt bränsle åt ditt sparande. Fega och vinn med oss För dig som vill tjäna pengar utan att ta onödiga risker I börsoroliga tider som dessa, kan vi
Läs merKapitel 11 Klimat och miljö
270 Kapitel 11 Klimat och miljö Kapitel 11 Klimat och miljö En av de allra viktigaste globala framtidsfrågorna är om vi ska klara av att stoppa klimatförändringarna och få en hållbar utveckling. Klimatförändringarna
Läs merDe gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och
04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e
Läs merBibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut?
Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut? Författare Milestad R. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Forskningsnytt om økologisk landbruk i Norden Nr/avsnitt
Läs merBeslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet
KEMI Kemikalieinspektionen mooo Swedish Chemicals Agency Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Delgivningskvitto Lantbrukarnas Riksförbund 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet
Läs merFormulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport 2005 2009 / H7-1)
Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter (Slutrapport 2005 2009 / H7-1) Diarienumret för ansökan är 22-7951/04 och ansökningsnumret(används inom EU) är B/SE/04/7951.
Läs merManual. Minigarden. Corner
Manual Minigarden Corner Innehåll Garantivillkor s. 3 Produktinfo s. 4 Ingående delar s. 5 Montering s. 6 Plantering s. 7 Övrigt s. 8 2 Garantivillkor Tack för att du valt en av EcoSolutions produkter,
Läs merBiogasanläggningen i Linköping
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Läs merTrädgård på naturens villkor
Trädgård på naturens villkor Biolog Miljövän Trädgårdsmästare Ekoodlare Trädkramare Pensionär Det ska gå runt i naturen Lineärt tänkande skapar stora problem och är ohållbart. Det ska gå runt i naturen!
Läs merRedovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?
Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar
Läs merMats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten
Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten Övriga uppdrag: Bakgrund: - VAKA Nationella vattenkatastrofgruppen - Regeringens Klimat-
Läs merKUMMIN PÅ SKÅNSKA TRÄDGÅRDSLIV VÅREN 07
KUMMIN PÅ SKÅNSKA AV A N N A W E N D T KUMMIN RUVAR PÅ FANTASTISKA SMAKER. INTE BARA SOM SNAPS- ELLER KRÄFTKRYDDA. MEN DEN HAR TYVÄRR BLIVIT LITE BORTGLÖMD. SLÄPP FRAM DEN UR SKAFFERIET & NJUT AV DE SMAKPOTENTA
Läs merVänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014
Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014 Nulägesanalys för lantbruken I dagsläget finns 4300 mjölkbönder kvar i Sverige.
Läs merPARKVISION 2015. Vision för utveckling av Enköping som park-och trädgårdsstad
PARKVISION 2015 Vision för utveckling av Enköping som park-och trädgårdsstad Vår vision är att: Enköping år 2015 är den aktiva trädgårdskommunen med 45 000 invånare. Här bor många attraktivt nära Mälaren,
Läs merDen svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side
Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Lennart O. Bengtsson Professor, University of Reading, UK Medlem av Vetenskapsakademien Klimatpolitik
Läs merSveriges bidrag till det globala virkesbehovet
Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria 1 Sveriges bidrag beskrivs av SKA 15 Skogliga Konsekvens Analyser 2015 Omvärld: Global analys Historik: Skogstillstånd
Läs merKommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen
David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?
Läs merDärför kommer Europolitan att bygga ett UMTS-nät med en mycket hög täckningsgrad och snabb utbyggnadstakt.
Ansökan om UMTS-tillstånd Sid 4 (122) Europolitans programförklaring 1. UMTS till alla En starkt bidragande orsak till Sveriges framgång inom IT och telekom är den breda användningen i samhället. Europolitan
Läs merplaströrssystem, huddinge
demonstrationsprojekt 5 plaströrssystem, huddinge Forskning och Utveckling Demo Värmegles 2006:5 ISSN 1401-9264 Art nr 06-28 1. Beskrivning Bostadsrättsföreningen Västliden i Huddinge har för 67 radhus
Läs merNytt klimatmål Kf 7 dec 2015
Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015 En fossilfri välfärdskommun som bidrar med lösningar till global ekologisk återhämtning och välfärd Fossilfritt Uppsala 2030 Klimatpositivt Uppsala 2050 Bakgrund till nya klimatmålet
Läs merGuidelines 2016. Rädda världen lite grann varje dag 2016, Svanen
1 Guidelines 2016 2 Inledning När Rädda världen lite grann varje dag nu äntligen går av stapeln igen är det önskvärt att vi tillsammans arbetar för att skapa ett så samlat, starkt och helgjutet uttryck
Läs merRedovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte
Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder
Läs merBruksanvisning. Wood s avfuktare WP-200AP
Bruksanvisning Wood s avfuktare WP-200AP Tack Tack för att du valt en Wood s avfuktare. Du är en av mer än 300.000 människor som har valt Wood s avfuktare för att förebygga skador orsakade av fukt och
Läs mer