SP biogasar häng med!

Transkript

1 Gårdsscenario med vall till både biogas och foder till mjölkkor Carina Gunnarsson, JTI

2 HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas FORMAS (via SLF Bioenergi) 1,3 MSEK, Ingrid Strid, SLU (ET, projektledare) Carina Gunnarsson, JTI Mats Edström, JTI Jan Bertilsson, SLU (HUV)

3 Projektmål: Effekten av att införa ett kvalitetssorterat vallskördesystem, där 1:a skörden går till mjölkkor och 2:a-3:e skörden går till biogas. Livscykelanalys Klimatpåverkan Energianvändning Övergödning Försurning Markanvändning Ekonomi Intäkter Kostnader Lönsamhet Känslighetsanalyser

4 Diesel Mjölkgård 225 hektar Grundscenario El + eldningsolja Vall 135 ha Spannmål 90 ha Mjölk och kött Foderspannmål Foder (koncentrat) Spannmålsgård 575 hektar Spannmål och raps Gödselmedel Spannmål 575 ha Diesel Foder(koncentrat) Högkvalitesvall till foder (1a skörd) Vall 135 ha Mjölkgård 225 hektar Rötrest och energi Spannmål 90 ha 2:a och 3:e skörd vall samt gödsel Biogas produktion Mer och bättre vall-scenario El och värme Mjölk och kött Extra infrastruktur på gården Spannmålsgård 575 hektar Gödselmedel Vall 230 ha Spannmål 345 ha 2:a och 3:e skörd vall Spannmål

5 Biogasanläggningen Biogas, m3/d m 3 /d Vallensilage Majsensilage 13,210,6 ton/d ton/d Rötrest 26,7 27,2 ton/d t/d Existerande gödsellager Inskruvning Flytgödsel 17,3 14,7 ton/d ton/d Blandning, sönderdelning, 25 m 3 HRT-ut, ca 49 d 3,7 kg VS/m3&d Rötkammare, Rötkammare m m3 Lager, 40 m 3 HRT-ut, ca 25 d Efterrötkammare Efterrötning, 550 m m3 Nytt rötrestlager, Rötrestlager, m m m m3 3 Fastgödsel Avfall 0,3 5,3 ton/d ton/d

6 Producerad värme (och el) Processvärme rötning Spannmålstorkning Tappvarmvatten stall Tappvarmvatten hushåll Uppvärmning hushåll Överskott

7 Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan systemen? Grundscenario Mjölk (ton/år) Spannmål (ton/år) skillnad (ton/år) +443 Raps (ton/år) 219 Elektricitet (MWh/år) 1557 Värme (MWh/år) 1788 Mer och bättre vall-scenario

8 GJ eq Ton CO2 eq Primärenergianvändning och klimatpåverkan Base Case Dual Purpose 1a Feed concentrate Dual Purpose 1b Biogas production plant Dual Purpose Base Case Dual Purpose 1a Dual Purpose 1b Dual Purpose Total (ton CO2 ekv) Electricity and heat for the farm Storage of manure Plant production Emissiond from stable and livestock Avoided heat wood chips Avoided heat heating oil Avoided elctricity alt 2 Avided electricity alt. 1 Avoided grain

9 Förändring intäkter, kr/år Förändring intäkter

10 Förändring kostnader, kr/år Förändring kostnader

11 Förändring ekonomiskt utfall Vid övergång från grundscenariot till mer och bättre vall-scenariot Ökar intäkterna med kr Ökar kostnaderna med kr Dvs lönsamheten minskar med kr.

12 Analys av resultatet Parameter Investeringsstöd 30% för biogas och kraftvärme utan tak Påverkan på lönsamheten, kr/år Produktionsstöd för biogas från gödsel Användning av hela värmeöverskottet, ersättning eldningsolja på gården Användning av hela värmeöverskottet till fjärr/ närvärmenät Två skördar istället för tre

13 Vad kostar det att reducera klimatpåverkan? Dual purpose 1a Dual purpose 1b Dual purpose 2 Förändrad lönsamhet (kr/år) Minskade utsläpp (ton CO 2 -eq/år) Netto (kr/kg CO 2 -eq/år) 0,1-1,2-72

14 Slutsatser En bra avsättning för biogasen (ersättning av fossil el + värme) är A&O för systemets miljöfördelar. Systemet kan då gå från att vara energikonsument till energiproducent. Ekonomin dålig utan värmekund! (höga vallskördekostnader + investeringar). Två skördar vall till biogas - bättre ekonomi än tre.

15 För mer information, kontakta: Carina Gunnarsson