Hållbar livsmedelsförsörjning en lokalt global fråga som inte kan lösas med en enskild åtgärd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hållbar livsmedelsförsörjning en lokalt global fråga som inte kan lösas med en enskild åtgärd"

Transkript

1 Hållbar livsmedelsförsörjning en lokalt global fråga som inte kan lösas med en enskild åtgärd En polariserad debatt om en livsviktig kontroversiell fråga Hållbar och säker livsmdelesförsörjning Kristin Palmqvist Ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet HUNGRY PLANET WHAT THE WORLD EATS 2 miljarder är överviktiga eller feta Fler dör av fetma än av svält eller undernäring svenskar lider av fetma = BMI >30 Peter Menzel and Faith D Alusio EMG, Umeå universitet 1

2 En ung, aktiv man behöver kcal dag -1 /rakna/kaloriraknare/ En ung, aktiv man behöver g protein dag -1 teractivedri/ 38% av landytan om man inkluderar betesmark _inconvenient_truth EMG, Umeå universitet 2

3 Markanvändning i Sverige (2015) miljoner hektar Total yta 45 Tot Åker 2.6 Tot Betesmark 0.45 Andel av tot 6-7 % Ekologisk åker 0.36 Ekologiskt bete 0.11 Höst och vårvete /Jordbruksverkets%20statistikdatabas/ EMG, Umeå universitet 3

4 Jordbrukets miljö- och klimateffekter Största källan till växthusgaser Största vattenanvändaren Största bidraget till reaktivt kväve i kretsloppet Vi närmar oss peak-fosfor Bekämpningsmedel Erosion och jordförstöring Minskar habitat för andra - biologisk mångfald Antibiotikaresistens blir vi 9 miljarder och vill ha dubbelt så mycket mat EMG, Umeå universitet 4

5 Will human consumption of primary plant production soon reach its limits? Steven W. Running Science 2012;337: NPP = 53.6±1 Pg år -1 38% används av människan 53% kan inte exploateras Återstår 5-10% att potentiellt använda World Food Trade Jonathan Foleys 5 förslag Frys jordbrukets fotavtryck Odla mer på befintlig mark Effektivisera resursanvändningen Ändra diet Reducera förluster och matavfall EMG, Umeå universitet 5

6 JA Foley et al. Nature 000, 1-6 (2011) doi: /nature10452 Effektivare grödor som klarar nytt klimat Ändrad diet är en självklarhet och ett måste! Despite being able to produce its starch-rich roots in poor soils and with little water, making it a reliable crop in difficult environments, investment in cassava research has been dwarfed by decades of research into better-known staples like rice, wheat and maize. Cassava is a survivor; it s like the Rambo of the food crops. It can enhance nutrition and reduce climate risk, said Andy Jarvis, a climate scientist with the Colombia-based International Center for Tropical Agriculture (CIAT). 55% of the world s crop calories feed people directly 36% are fed to livestock 9% are turned into biofuels and industrial products For every 100 calories of grain we feed animals we get: 40 milk cal 22 egg cal 12 chicken cal 10 pork cal 3 beef cal EMG, Umeå universitet 6

7 Feed-to-food and feed-to-protein conversion factors of different livestock categories. Percentage of the overall national environmental burdens exerted by the individual animal categories. Gidon Eshel et al. PNAS 2014;111: by National Academy of Sciences Gidon Eshel et al. PNAS 2014;111: by National Academy of Sciences Å andra sidan.. EMG, Umeå universitet 7

8 Mandel och andra nötter Quinoa det nya svarta EMG, Umeå universitet 8

9 EMG, Umeå universitet 9

10 Att ta ansvar och gå före f6a9c14e2f0659bbc544.html Se jordbruksmarkens värden Behovet av jordbruksmark ökar i världen, samtidigt som tillgången minskar. En del försvinner till följd av ökenbildning, försaltning, igenväxning och stigande havsvattennivå. En stor del försvinner också på grund av exploatering i form av bebyggelse eller asfaltering. Denna utveckling sker även i Sverige. Kortsiktiga vinster går före jordbruksmarkens betydelse då dess olika värden är svåra att sätta prislappar på. Eftersom jordbruksmarken även i framtiden kommer att vara ovärderlig för oss, behöver vi strategier för att bevara den. Kommunerna har en nyckelroll i det arbetet, genom fysisk planering i översiktsplaner och detaljplaner. Men det krävs också en samverkan och diskussion med andra aktörer i samhället. Jordbruksmarkens värden kan påverka människors vilja att bo, verka och leva på en viss plats. Här guidar vi dig genom jordbruksmarkens olika värden och kommunernas möjligheter att bevara och utveckla de värden som finns i jordbrukslandskapen. Några nyckelord är kunskap, framtidsperspektiv, dialog och samarbete. EMG, Umeå universitet 10

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se WWF = World Wide Fund for Nature Allt hänger samman Living Planet Report, WWF

Läs mer

Värderingar om den hållbara maten

Värderingar om den hållbara maten Värderingar om den hållbara maten Christel Cederberg Institutionen Energi & Miljö Chalmers Tekniska Högskola Livsmedelsforum 5 okt 2016, Stockholm Debatten om vår mat innehåller många & heta känslor http://www.midweek.com/awaiting-proof-gmos-are-unsafe/

Läs mer

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet

Läs mer

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor

Läs mer

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018 Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött Christel Cederberg Växadagarna 2018 Innehåll 1) Utsläpp av växthusgaser med särskilt fokus på metan 2) Klimatavtryck för mjölk och

Läs mer

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Hur stora är utsläppen från världens idisslare? miljarder ton koldioxidekvivalenter

Läs mer

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Läs mer

ATT INTE KUNNA VÄLJA ATT KUNNA VÄLJA FAT TTIGA LÄNDER RIKA LÄNDER Varför har köttet hamnat på på tapeten? Köttexplosionen i Sverige och världen orsak och verkan Mats Lannerstad International Livestock

Läs mer

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström

Läs mer

Vad är ett hållbart jordbruk?

Vad är ett hållbart jordbruk? Vad är ett hållbart jordbruk? Tankar utifrån flera projekt vid Framtidens lantbruk, SLU Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala

Läs mer

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

Hur äter vi hållbart?

Hur äter vi hållbart? Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning

Läs mer

Hur påverkar vår köttkonsumtion klimatet? idag och i framtiden

Hur påverkar vår köttkonsumtion klimatet? idag och i framtiden Slide 1 Hur påverkar vår köttkonsumtion klimatet? idag och i framtiden 31 maj 2013 David Bryngelsson (david.bryngelsson@chalmers.se) Fysisk Resursteori Energi och Miljö CHALMERS Slide 2 Avgörande frågor

Läs mer

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Idisslarna Omvandlar för människan icke

Läs mer

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn SLU:s underlag till genomförandet av Agenda 2030 Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn Verksamhetsidé SLU SLU utvecklar utvecklar kunskapen kunskapen om de om de

Läs mer

Ramprogram för forskning Hållbara livsmedelssystem och marknad Ekologiskt Lantbruk Umeå 27 oktober Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Ramprogram för forskning Hållbara livsmedelssystem och marknad Ekologiskt Lantbruk Umeå 27 oktober Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Ramprogram för forskning 2010-2012 Hållbara livsmedelssystem och marknad Ekologiskt Lantbruk Umeå 27 oktober 2009 Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Ansvariga för framtagningen av ramprogrammet: Det nationella

Läs mer

Hur vi kan producera mat inom planetens gränser till år 2050

Hur vi kan producera mat inom planetens gränser till år 2050 Hur vi kan producera mat inom planetens gränser till år 2050 Livsmedelsforum Göteborg Oktober 2018 Line Gordon, Docent Chef, Stockholm Resilience Centre Board of Directors EAT Foundation Människans 10

Läs mer

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Innehåll Livsmedelsproduktionen utmaningar Hållbar utveckling Förslag på annat granskningssystem Skapa ramar för att klara

Läs mer

The ICA perspective on labelling with focus on organic food. Anna Karin Lindberg

The ICA perspective on labelling with focus on organic food. Anna Karin Lindberg The ICA perspective on labelling with focus on organic food Anna Karin Lindberg This is the ICA idea Individual retailers working in cooperation who successfully combine diversity and local adjustments

Läs mer

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad? HÅLLBAR STADSBYGGNAD Hur gör man - och var gör man vad?!1 HÅLLBARHETSTRENDER 2014 Aktuellt inom hållbarhetsområdet!2 Vår mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället Detta vet vi Plan

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens Vem ska bort den 12 november . Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november Carl Folke, Director, Beijerinstitutet, KVA Science Director, Stockholm Resilience Centre, SU florianotte.webseiten.cc/

Läs mer

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål

Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Världens jordar Nexus för klimatmål och uthållighetsmål Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk markvetenskap Odlingsjordarna hotas vad gör vi? KSLA 10 december 2015 Uthållighetsmålen

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Konsumtion, energi och klimat Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Från produktion till konsumtion Utsläpp från fabriker i fokus på 70 och 80-talet End-of-pipe solutions, återvinning 90-talet, Agenda 21,

Läs mer

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja? Framtidens hållbara mat hur ska vi välja? Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala En hållbar kost är en kost inom planetens gränser

Läs mer

En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food

En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food SLU Future Food har en vision om att bidra till att skapa ett hållbart livsmedelssystem Med livsmedelssystemet menas alla processer

Läs mer

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och dess hållbara nyttjande Harriet Falck Rehn harriet.falck rehn@rural.ministry.se Miljön och urval ger unika genetiska egenskaper Husdjuren härstammar

Läs mer

Hur kan 9 miljarder människor äta hälsosam mat inom planetens gränser?

Hur kan 9 miljarder människor äta hälsosam mat inom planetens gränser? Hur kan 9 miljarder människor äta hälsosam mat inom planetens gränser? Måltidsdagarna November 2018 Line Gordon Docent, Föreståndare Stockholm Resilience Centre Planetens gränser Matens roll: Klimat ca

Läs mer

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år - Behov av mat: Om 25 år: 40% mer Om 40år: 70% mer The Food and Agriculture Organization (FAO) of the United Nations estimates

Läs mer

Mis/trusting Open Access JUTTA

Mis/trusting Open Access JUTTA Mis/trusting Open Access JUTTA HAIDER, @JUTTAHAIDER Open Access och jag - en kärleksrelation JUTTA HAIDER, @JUTTAHAIDER Open Access har blivit vuxen, vuxen nog att tåla konstruktiv kritik. Vetenskap såsom

Läs mer

Fokusområde ENERGI. Inger Källander, Ekologiska Lantbrukarna

Fokusområde ENERGI. Inger Källander, Ekologiska Lantbrukarna E Fokusområde ENERGI Inger Källander, Ekologiska Lantbrukarna Energi och klimat måste lösas tillsammans Oljetoppen Planetary boundaries Kan vi förändra? Som man frågar får man svar Hur kommer det att se

Läs mer

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 Hållbar produktion hållbart företagande Planet People Profit (3P) Miljö Planet Sociala förhållanden

Läs mer

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk? Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk? Erik Steen Jensen Biosystem och teknologi, SLU Alnarp Erik.Steen.Jensen@SLU.se Innehåll Utmaningar för ett hållbart jordbruk Ekosystemtjänster

Läs mer

Planering för mat trender och tendenser

Planering för mat trender och tendenser Planering för mat trender och tendenser RUSA sem. 4 nov. 2015 Madeleine Granvik, Ph.D. Researcher. in Planning for Sustainable Development and management of Urban-Rural interactions Department of Urban

Läs mer

Avtryck i miljön från den svenska livsmedelskonsumtionen

Avtryck i miljön från den svenska livsmedelskonsumtionen Avtryck i miljön från den svenska livsmedelskonsumtionen Christel Cederberg KSLA seminarium 5 December 2018 Innehåll Bakgrund om den ökande handeln och importen av mat PRINCE-projektet motiv och upplägg

Läs mer

Soil Security - Ett seminarium om markens värde

Soil Security - Ett seminarium om markens värde Soil Security - Ett seminarium om markens värde Lund, 5 december 2017 Capability Förmåga Codification Regler Soil Security Condition Tillstånd Connectivity Anknytning Capital Kapital Vad är Soil Security?

Läs mer

EAT-Lancet rapporten: Hälsosamma kostvanor från ett miljömässigt hållbart system för livsmedelsproduktion

EAT-Lancet rapporten: Hälsosamma kostvanor från ett miljömässigt hållbart system för livsmedelsproduktion EAT-Lancet rapporten: Hälsosamma kostvanor från ett miljömässigt hållbart system för livsmedelsproduktion Livsmedelsverket Stockholm, Mars 2019 Beatrice Crona, Associate Professor (Docent) Deputy Science

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Kväve (N) och fosfor (P) överskott

Kväve (N) och fosfor (P) överskott Aktuella resultat från BERAS-projektet Växtnäringsöverskottet i dagens jordbruk jämfört med ekologiska kretsloppsgårdar i Östersjöområdet under tre år (ERA farms, -24) (September 25) Jordbruket är den

Läs mer

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON 750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

M I L J Ö O C H H Å L L B A R U T V E C K L I N G S K A J A G BEHÖVA T Ä N K A P Å DET OCKSÅ?

M I L J Ö O C H H Å L L B A R U T V E C K L I N G S K A J A G BEHÖVA T Ä N K A P Å DET OCKSÅ? M I L J Ö O C H H Å L L B A R U T V E C K L I N G S K A J A G BEHÖVA T Ä N K A P Å DET OCKSÅ? L Ö V S T A S T U T E R I & D E T N A T U R L I G A S T E G E T H Å L L B A R U T V E C K L I N G & H Ä

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Markanvändning och biodrivmedel 30 Andel förnybart i inhemsk transport [%] 25 20 15 10 5 EU 28 Sverige 0 2005 2010 2015 EU RED 2009/28/EC iluc-direktivet

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Miljöpåverkan av svensk livsmedelskonsumtion PRINCE projektet

Miljöpåverkan av svensk livsmedelskonsumtion PRINCE projektet Miljöpåverkan av svensk livsmedelskonsumtion PRINCE projektet Christel Cederberg & Martin Persson Livsmedelsforum 11 oktober 2018 PRINCE (Policy-Relevant Indicators for National Consumption and Environment)

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Relationen människa och miljö. Landskapsomvandling. Miljöproblem är inget nytt fenomen

HÅLLBAR UTVECKLING. Relationen människa och miljö. Landskapsomvandling. Miljöproblem är inget nytt fenomen Miljöproblem är inget nytt fenomen HÅLLBAR UTVECKLING Kristina Thorell Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi Att människans sampel med naturen resulterat i negativ miljöpåverkan är inte

Läs mer

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa Forskning för ökad baljväxtodling i Europa www.legato-fp7.eu 2014-2017 Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp FoU inom ekologisk produktion Linköping, 17 oktober 2017 Foto:

Läs mer

Tankar om omvärldsanalys och beslutsprocesser i kommunal förvaltning. Ulrich Nitsch Skepparp, Ravlunda

Tankar om omvärldsanalys och beslutsprocesser i kommunal förvaltning. Ulrich Nitsch Skepparp, Ravlunda Tankar om omvärldsanalys och beslutsprocesser i kommunal förvaltning Ulrich Nitsch Skepparp, Ravlunda Kommunens utveckling hänger på lokala resurser lokalt engagemang omvärlden våra beslut Vad påverkar

Läs mer

Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord

Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord "On World Soil Day, I call for greater attention to the pressing issues affecting soils, including climate change, antimicrobial

Läs mer

GÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara

GÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara GÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara LOCATION AND CONNECTIONS TO OTHER CITIES E4 E16 Gävle-Uppsala 110 km: 75 min by car, 60 min by train Gävle-Arlanda 140 km: 90 min by car, 60 min by train Gävle-Stockholm

Läs mer

SLU och internationalisering. #slu40

SLU och internationalisering. #slu40 SLU och internationalisering #slu40 Engagemang för global utveckling Strategi Vetenskap för global utveckling, 2010 Enhet SLU Global, 2011 Tvärvetenskap, samverkan och policyrelevans genom strategiska

Läs mer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak?

Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak? Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak? Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Sveriges lantbruksuniversitet Klimatmärkt

Läs mer

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU SwedBios Målsättning: Bidra till fattigdomsbekämpning och förbättrade levnadsförhållanden genom en rättvis, hållbar och produktiv förvaltning av biologiska

Läs mer

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum

Läs mer

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Makt och intressen i skogen globala and lokala perspektiv på framtiden Katarina Eckerberg Professor, Stockholm

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

Jon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet RÄCKER NATUREN TILL ALLA?

Jon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet RÄCKER NATUREN TILL ALLA? Jon Moen Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet RÄCKER NATUREN TILL ALLA? Räcker naturen till allt vi vill ha den till? (bildkälla: Future Forests) Biomaterial Bioenergi Skogsprodukter Rennäring

Läs mer

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer?

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer? Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer? Karin Sahlström Miljösmart EKOMAT så klart! EKOMAT Hållbar utveckling - Brundtlandkommissionen 1987 Klimatsmart EKOMAT så klart! EKOMAT Hållbar utveckling eller

Läs mer

ETT MARKÄGAREDRIVEN PROJEKT. Katrine Möller Sörensen, projektledare

ETT MARKÄGAREDRIVEN PROJEKT. Katrine Möller Sörensen, projektledare ETT MARKÄGAREDRIVEN PROJEKT Katrine Möller Sörensen, projektledare FÖRENINGEN Tullstorpsån Ekonomiska Förening 2009 Styrelsen, 7 markägare Vattenreglerings samfällighet Dikningsföretag Markägare inom

Läs mer

GRUPP 1 Kl Gemensam introduktion i Aulan på Campus Ultuna

GRUPP 1 Kl Gemensam introduktion i Aulan på Campus Ultuna GRUPP 1 Kl. 9.45-12.30 9.45-10.15 Gemensam introduktion i Aulan på Campus Ultuna 10.30-11.00 Riccardo Bommarco Miljövänlig odling så att maten räcker till alla I framtiden måste vi producera tillräckligt

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Att mäta och bedöma miljöpåverkan som användning av pesticider i jordbruket orsakar

Att mäta och bedöma miljöpåverkan som användning av pesticider i jordbruket orsakar Att mäta och bedöma miljöpåverkan som användning av pesticider i jordbruket orsakar CHRISTEL CEDERBERG, LIVSMEDELSFORUM MALMÖ, 19 OKT 2017 SEMINARIUM 1A Syfte med detta föredrag Att visa på några utmaningar

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)

Läs mer

Miljöpåverkan från svensk matkonsumtion med fokus på klimat

Miljöpåverkan från svensk matkonsumtion med fokus på klimat Miljöpåverkan från svensk matkonsumtion med fokus på klimat resultat från PRINCE-projektet Christel Cederberg, Avd Fysisk Resursteori, Chalmers Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Linköping

Läs mer

Jordbrukets utsläpp och trender

Jordbrukets utsläpp och trender 29-1-7 Lantbrukets husdjur klimatet och framtidens konsumtion Workshop ekoforskning klimat Christel Cederberg, SIK 6/1 29 Jordbrukets utsläpp och trender Lustgas, N2O och fossil CO2 Fossil CO2 FAO: 18

Läs mer

Regional Carbon Budgets

Regional Carbon Budgets Regional Carbon Budgets Rapid Pathways to Decarbonized Futures X-CAC Workshop 13 April 2018 web: www.cemus.uu.se Foto: Tina Rohdin Kevin Anderson Isak Stoddard Jesse Schrage Zennström Professor in Climate

Läs mer

MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN

MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN Markanvändningen i Sverige SNABBFAKTA Landarealen i världen: 13 miljarder hektar (130 miljoner km 2 ) i världen år 2009: 1,5 miljarder hektar Ängs- och betesmark i världen år

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla! FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens

Läs mer

Miljömål inte bara en regional fråga. Carina Borgström Hansson

Miljömål inte bara en regional fråga. Carina Borgström Hansson Miljömål inte bara en regional fråga Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se Vad vill WWF? WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

50 % småbönder 20 % lantarbetare. 20 % i städer

50 % småbönder 20 % lantarbetare. 20 % i städer FLEST UNDERNÄRDA PÅ LANDET 50 % småbönder 20 % lantarbetare 10 % fiskare, boskapsskötare m m 20 % i städer INTE BARA UNDERNÄRING Näringsbrist protein, fett, vitaminer, mineraler > 2 miljarder Övervikt

Läs mer

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns

Läs mer

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,

Läs mer

Framtidsbilder för svenskt jordbruk Rapport från scenariostudier

Framtidsbilder för svenskt jordbruk Rapport från scenariostudier Framtidsbilder för svenskt jordbruk Rapport från scenariostudier Janne Bengtsson & Framtidens Lantbruks scenario-grupp Jan.Bengtsson@slu.se Varför framtids-scenarier? Förutsäga framtiden = Trendframskrivning?

Läs mer

Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv

Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv Serina Ahlgren Energimyndighetens konferens: Biobränsle i energisystemet - dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar Stockholm

Läs mer

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa Cristina Mattsson Lundberg WHO:s definition av hälsokonsekvensbedömningar (HKB) En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, ett

Läs mer

Salmonella control in pig production in Sweden. Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA

Salmonella control in pig production in Sweden. Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA Salmonella control in pig production in Sweden Helene Wahlström, Zoonosiscenter, SVA s ZoonosCenter Historik salmonella Imp. Alvesta 9000 90 1:st 1:st salmonellaregulation SWEDISH SALMONELLA CONTROL PROGRAMMES

Läs mer

UNDERLAGS- RAPPORT SAMMANFATTNING. Hållbar mat för alla

UNDERLAGS- RAPPORT SAMMANFATTNING. Hållbar mat för alla UNDERLAGS- RAPPORT SAMMANFATTNING Hållbar mat för alla GLOBAL WARMING IMAGES / WWF-CANON HÅLLBAR MAT FÖR ALLA Med sina närmare fem miljoner supportrar är WWF en av världens ledande ideella naturvårdsorganisationer

Läs mer

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november Internationella forskarsymposiet 26 oktober 1 november Inbjudan Ett femtiotal av världens mest framstående forskare kommer den 26 oktober till den 1 november 2008 till Lund och Malmö. Under sin vecka i

Läs mer

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Filip Johnsson NEPP:s vinterkonferens 2018 Stockholm, 2018 Division of Energy Technology Department of Space, Earth and Environment Chalmers

Läs mer

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion 11 Ekologisk produktion 151 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns

Läs mer

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat! FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.

Läs mer