- PDF Gratis nedladdning

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download ""

Anita Olofsson
för 8 år sedan
Visningar:

2 ATT INTE KUNNA VÄLJA ATT KUNNA VÄLJA FAT TTIGA LÄNDER RIKA LÄNDER

4 Varför har köttet hamnat på på tapeten?

6 Köttexplosionen i Sverige och världen orsak och verkan Mats Lannerstad International Livestock Research Institute

7 Drivkrafter och Trender

8 Drivkraft: 1. Högre inkomster = mer kött Kött konsumption 120 total (kg/cap & yr) 100 New Nya Zeeland Zealand Luxemburg USA & Australien Australia Brasilien Brazil Germany Tyskland Sweden 80 Sverige Norway 60 Norge Japan 40 Kina China 20 Indien India 0 Inkomst GDP per cap (US $/cap & yr) (FAOSTAT 2011, UNSTAT 2011)

Zeeland Zealand Luxemburg USA & Australien Australia Brasilien Brazil Germany Tyskland

9 Drivkraft: 1. Högre inkomster = mer kött Kött konsumption 120 total (kg/cap & yr) 100 New Nya Zeeland Zealand Luxemburg USA & Australien Australia Brasilien Brazil Germany Tyskland Sweden 80 Sverige Norway 60 Norge Japan 40 Kina China 20 Indien India 0 Inkomst GDP per cap (US $/cap & yr) (FAOSTAT 2011, UNSTAT 2011)

10 Drivkraft: 1. Högre inkomster = mer kött Kött konsumption 120 total (kg/cap & yr) 100 New Nya Zeeland Zealand Luxemburg USA & Australien Australia Brasilien Brazil Germany Tyskland Sweden 80 Sverige Norway 60 Norge Japan 40 Kina China 20 Indien India 0 Inkomst GDP per cap (US $/cap & yr) (FAOSTAT 2011, UNSTAT 2011)

11 Drivkraft: 2. Ökande befolkning 3. Mer urban Populat tion (mill lions) Global befolkningsutveckling g Urban least Urban developed least lessdeveloped Urban developed Urban develope Rural least Rural developed least less Rural developed less d developed Rural develope (UN 2010, 2011, Medium Projection)

befolkningsutveckling g 1950 2050 Urban least Urban developed least lessdeveloped Urban developed Urban

12 Trend: Per capita konsumtion, Kött Mjölk ( kg / capita & år) ( kg / capita & år) Projections (kg/capita/year) Projections Meat consumption n (kg/capita/year) Milk consumption 0 Developed World Developing countires countries (FAOSTAT 2011, Alexandratos 2006, 2009)

1970 1980 1990 20000 20100 20200 20300 20400 20500 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050

13 Trend: Per capita konsumtion, Kött ( kg / capita & år) 250 Mjölk ( kg / capita & år) Meat consumption n (kg/capita/ /year) Developed countires Projections nsumption (kg/capita/ /year) Milk co Sverige Kött kg/år Mjölk 300 World 360 kg/år 2000 Projections Developing countries 2050 (FAOSTAT 2011, Alexandratos 2006, 2009)

nsumption (kg/capita/ /year) Milk co 200 150 100 50 0 1961 2007 2050 0 Sverige 1960 1970 1980 1990 Kött 50 80 kg/år

14 Trend: Köttdominans produktion, Production 250 Projections ( million tons ) ) 200 Bovine Pig Poultry 150 ( (FAOSTAT 2011, Alexandratos 2006, 2009)

( 100 50 0 19 960 19 970 19 980 19 990 20 000 20 010 20

15 Trend: Globaliserad li produktion

16 En global foderomvandlare Danmark (2008) Import Sojakakor 0 1 % 1 10 % % %

17 En global foderomvandlare Danmark (2008) Import Sojakakor 0 1 % 1 10 % % % Export Griskött 0 1 % 1 10 % % %

18 Köttproduktion och export i Brasilien Produktion & Export (miljoner ton) Köttproduktion nationell konsumtion 15 Nötkött export Griskött export Fågelkött export (FAOSTAT 2011)

nationell konsumtion 15 Nötkött export 10 5 0 Griskött

19 Verkan?

20 Verkan? Miljö & Hälsa

21 Verkan: Djurtyp och system avgörande Produktionssystem foder markanvändning Bete Mixed Intensiv Mixed Intensiv Bete Grönfoder Spannmål Idisslare Nöt, get, får kött & mjölkprodukter Restprodukter Enkelmagade djur Gris & fjäderfä kött & ägg

22 Verkan: 1. Ökad yta för animalieproduktion 100% Global markförändring Wildlands 80% Seminatural 60% 40% 20% Dense Settlements Villages DU Urban areas Rangelands Croplands 0% (Ellis et al 2010)

23 Avskogning i Brasilien (Wassenaar et al 2007)

24 Verkan 2. Ökad vattenförbrukning Transpiration Evaporation (Peden 2006) (Rockströ öm) < 10% Dricksvatten, underhåll & industri > 90% Grödor & gräs på betesmark

25 Ökad vattenbrist i världen (Molden 2007)

26 Verkan: 3. Biologisk mångfald, + & Hög biodiversitet Låg biodiversitet

27 Verkan: 4. Utsläpp växthusgaser från animalieproduktion Foderproduktion Processer & transport 7% 1% Markanvändning & förändrad markanvändning Animalieproduktionen upp till 18 % av 25% totala utsläppen av 36% växthusgaser! Jäsning till följd av matsmältning Gödselhantering 31% (Steinfeld et al 2006)

28 Verkan: 5. Bruten näringscykel (Mooney 2011)

29 Verkan: 6. Fetma och sjukdomar 2 miljarder överviktiga?? Hjärt och kärlsjukdomar, cancer Spridning av sjukdomar från djur till människor

30 Bara problem?

31 Positivt: 1. Sysselsättning och ekonomiskt värde I södra Afrika och Sydasien 900 miljoner småbrukare beroende av djurhållning 60% av extremt fattiga stor del inkomsten djurhållning Gödsel, dragkraft, kapital, försäkring mot katastrof. Globalt 40 % av värdet jordbruksproduktion

32 Positivt: 2. Näringsvärde Globalt 17 % konsumtionen av kalorier 33 % konsumtionen av protein Näringsvärde Mental och fysisk utveckling barn i utvecklingsländer fortfarande stort problem Mikronäringsämnen t.ex. kött vs. järnbrist

33 Parallella verkligheter Hög konsumtion Stort utbud Industri Effektiv produktion Monokultur Orsakar hälsoproblem Sluta äta animalieprodukter Låg konsumtion Begränsat utbud Överlevnad småbrukare Ineffektiv produktion Biodiversitet Förbättrad hälsa Välja bättre produkter Producera miljövänligare

34 Tack! international.org ILR

Relevanta dokument

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt