Hur kan 9 miljarder människor äta hälsosam mat inom planetens gränser?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hur kan 9 miljarder människor äta hälsosam mat inom planetens gränser?"

Malin Pernilla Danielsson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Hur kan 9 miljarder människor äta hälsosam mat inom planetens gränser? Måltidsdagarna November 2018 Line Gordon Docent, Föreståndare Stockholm Resilience Centre

2017 Den säkra zonen Inom vilket vi har ett säkert verksamhetsutrymme

2 Planetens gränser Matens roll: Klimat ca 25% Markanvändnig ca75% Biologisk mångfald ca 75-80% Kväve och fosfor ca 100% Vatten ca 70% Gordon et al Den säkra zonen Inom vilket vi har ett säkert verksamhetsutrymme Osäkerhetszonen Ökade risker för snabb förändring Planetens yttre gränser Stor risk att destabilisera biosfären

3 Men vilka möjligheter har vi för ett matsystem inom planetens gränser? En modelleringsstudie i Nature Vad kommer att krävas för att föda en global befolkning en hälsosam kost inom planetens gränser för matsystemet. Leddes av Marco Springmann vid Oxford Martin School

4 Redan idag har vi passerat planetens gränser för matsystemet Markanvändning /avskogning Växthusgaser Fosfortillförsel Vattenresurser Kvävetillförsel Springmann et al., Nature, 2018

5 Vi vet att matvanor förändras med bättre ekonomi Mer kött, mer tomma kalorier, och mer kalorier generellt Tilman and Clark 2014

6 År 2050 om vi fortsätter dagens trender Markanvändning /avskogning Växthusgaser Fosfortillförsel Vattenresurser Kvävetillförsel Springmann et al., Nature, 2018

Miljöpåverkan av livsmedelsproduktion år 2010 och 2050 på fem av planetens gränser Störst ökning/passerad gräns med Växthusgaser (87%/110%) Behov av jordbruksmark (67%/70%),

7 Miljöpåverkan av livsmedelsproduktion år 2010 och 2050 på fem av planetens gränser Störst ökning/passerad gräns med Växthusgaser (87%/110%) Behov av jordbruksmark (67%/70%), Vattenanvändning bevattning (65%/50%), Kväveanvändning (51%/125%), Fosforanvändning (54%/75%) Stapelgrödor och animalier störst påverkan Planetary Boundary Springmann et al., Nature, 2018

8 Olika möjligheter att minska miljöpåverkan Scenarios Medium (uttalade ambitioner) High (mycket högre ambitioner) Samhällsekonomi SSP2 SSP1 Minskning av matsvinn -50% -75% Förbättrad teknik och förvaltning av producktionssystem Tech Tech + Kosthållning Kostråd Växtbaserad flexitarisk Springmann et al., Nature, 2018

9 Omfattning på möjlig minskning av påverkan Today Springmann et al., Nature, 2018

10 Det är bara med flexitarisk kost, 75% minskning av matsvinn och bästa tekniken som vi säkert hamnar inom den säkra zonen Grönt klart inom Ljusgrönt på gränsen, men inom Gult på gränsen straxt över Rött - utanför Springmann et al., Nature, 2018

11 En förändring där alla måste vara delaktiga 1. Åtgärder för matsvinn över hela värdekedjan 2. Teknikutveckling inom produktionssektorn 3. Kostförändring där tydliga politiska åtgärder behövs Över 3.5 miljoner ton slängs i Norden, motsvarar ca 400 per familj och år Min 10-åriga dotters favoritprogram Springmann et al., Nature, 2018

12 1. Teknikutveckling inom jordbrukssektorn Till exempel: investeringar i infrastruktur, stöd till lantbrukare att ta upp bästa metoderna, och bättre reglering för mindre miljöpåverkan.

13 När Ekologiskt är bättre än konventionellt per ytenhet Osäkerhet Produktion Miljö Producent Konsument Seufert and Ramankutty, Science Advances 2017

14 När Ekologiskt är bättre än konventionellt per kilo (kg) Osäkerhet Produktion Miljö Producent Konsument Skördar 75%-80% lägre i ekologisk produktion jämfört med konventionell (Seufert et al 2012 deponti et al. 2012, Ponisio et al. 2015) Seufert and Ramankutty, Science Advances 2017

15 Svenska förhållanden Eko vs konventionell, per ytenhet Likvärdigt Ekologiskt bättre Konventionellt bättre Ingen data Landquist et al. 2016, Livsmedelsverket

16 Svenska förhållanden Eko vs konventionell, per kilo (kg) Likvärdigt Ekologiskt bättre Konventionellt bättre Ingen data Landquist et al. 2016, Livsmedelsverket

17 Svagheter med datan i dessa studier Data bygger oftast på LCA-metoder som har mest siffror från högproducerande system Mäter endast en begränsad del av effekter på landskapen, och saknar: Biodiversitet; 30% högre artrikedom i ekologisk odling; 50% högre förekomst av organsimer (Bengtsson et al. 2005). De flesta studier rapporterade högre artrikedom (67-87%), samma (ca 15%), lägre (3-8%) (Bengtsson et al. 2005, Rahman2011) Ekosystemtjänster vad vill vi ha ut av landskap? Producerande andra varor från samma landskap Reglerande förutom erosionskontroll och pollinering Kulturella spirituella etc. Variationen inom konventionellt (liksom ekologiskt)

18 3. Kostförändring; Den flexitariska kosten Jämfört med idag: Mer baljväxter, frukt och grönt Mindre kött och mejeri Mindre mängd spannmål

Norden bör ta en ledartröja i det globala arbetet om bättre mat för hälsa och planet http://www.norden.

19 Norden bör ta en ledartröja i det globala arbetet om bättre mat för hälsa och planet challenges/nordic-solutions-erna-solberg-1- facebook/view?gallery=a0e4a33745f4464a913a949814ccbdcd Wood A, Gordon L, Röös E, et al. Nordic food systems: baseline assessment to inform transformation, forthcoming.

Leder Agenda 2030-arbetet Zero hunger Responsible consumption and production Life below water Climate action Life on land SDG Index Global rank Denmark 2 Finland 4 Iceland 9

20 Leder Agenda 2030-arbetet Zero hunger Responsible consumption and production Life below water Climate action Life on land SDG Index Global rank Denmark 2 Finland 4 Iceland 9 Norway 3 Sweden 1 Larsen M, et al. Bumps on the road to Wood A, Gordon L, Röös E, et al. Nordic food systems: baseline assessment to inform transformation, forthcoming.

21 Vi uppnår sociala mål, men utanför biofysikska gränser Denmark Finland Sweden USA Vietnam China India O Neill et al., 2018, A good life for all within planetary boundaries, Nature Sustainability and (Environmental boundaries) Wood A, Gordon L, Röös E, et al. Nordic food systems: baseline assessment to inform transformation, forthcoming.

22 Danish Agriculture and Food Council, 2014, Facts and Figures: Danish agriculture and food Wood A, Gordon L, Röös E, et al. Nordic food systems: baseline assessment to inform transformation, forthcoming. Norden ligger långt fram Djurvälfärd Låg nivå av antibiotika Minskad användning av mineralgödsel Låg undernäring Övervikt bland barn har avstannat Vetenskapliga kostråd Dessutom har vi Bra ekonomisk standrad Hög utbildning Stark välfärd Hög nivå av innovationer och företagande

Men omställningen kommer inte att vara enkel; tex Djurhållning en viktig del av jordbruksekonomin Danmarks export Djurhållning 10 miljarder Wood A, Gordon L, Röös E, et al.

23 Men omställningen kommer inte att vara enkel; tex Djurhållning en viktig del av jordbruksekonomin Danmarks export Djurhållning 10 miljarder Wood A, Gordon L, Röös E, et al. Nordic food systems: baseline assessment to inform transformation, forthcoming. The Observatory of Economic Complexity,

24 Mat och hälsa Kosthållning en ledande riskfaktor för dålig folkhälsa Denmark and Finland by Ted Grajeda from the Noun Project; Norway by Marvdrock from the Noun Project; Sweden by Tom Walsh from the Noun Project

25 47% av vuxna i Norden är överviktiga eller feta Detta kostar ca 16 miljarder varje år Social ojämlikhet är väldigt tydlig när det gäller kosthållning Obesity by Gan Khoon Lay from the Noun Project; Euro by FAKTOR VIER from the Noun Project; Inequality by b farias from the Noun Project

26 Wood A, Gordon L, Röös E, et al. Nordic food systems: baseline assessment to inform transformation, forthcoming. Nordens globala fotavtryck av mat 90% Blue water 51% Cropland 54% GHGEs

Svensk skolmat en viktig del av globala lösningar Ändrade Kostmönster (mer växtbaserat, mindre animaliskt och spannmål) Förbättrade produktionsmetoder Matsvinn what the Nordics have done well is not

27 Svensk skolmat en viktig del av globala lösningar Ändrade Kostmönster (mer växtbaserat, mindre animaliskt och spannmål) Förbättrade produktionsmetoder Matsvinn what the Nordics have done well is not just providing school meal programs, but serving good, healthy food. the US has pretty extensive school meal programs and subsidies, but the food is of abominable quality so is that really helping children, or creating more/different problems for them? Amanda Woods, Stockholm Resilience Centre

28 TACK! Sign up to our newsletter at: Photo: O.Henriksson/Azote

Relevanta dokument

Hur vi kan producera mat inom planetens gränser till år 2050

Hur vi kan producera mat inom planetens gränser till år 2050 Livsmedelsforum Göteborg Oktober 2018 Line Gordon, Docent Chef, Stockholm Resilience Centre Board of Directors EAT Foundation Människans 10