Miljöpåverkan från svensk matkonsumtion med fokus på klimat

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Miljöpåverkan från svensk matkonsumtion med fokus på klimat"

Per-Erik Vikström
för 5 år sedan
Visningar:

1 Miljöpåverkan från svensk matkonsumtion med fokus på klimat resultat från PRINCE-projektet Christel Cederberg, Avd Fysisk Resursteori, Chalmers Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Linköping 30 januari 2019

2 1) Trender i konsumtion och produktion av animalier samt frukt & grönt

3 Förändringar konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige, Konsumtion 1990=index 100 Mejeriprodukter Nötkött Consumption Production Consumption Production Griskött Kyckling Consumption Production Consumption Production Källa: Jordbruksverkets marknadsbalanser, mjölk, nötkött, gris, matfågel

4 Sveriges import och export av Grönsaker samt Frukt & Bär, miljoner SEK, Miljoner SEK Vegetables Fruits Vegetables Fruits Import Export

5 2) Resultat från PRINCE-projektet

6 Generationsmålet i den svenska miljöpolitiken Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser

7 PRINCE (Policy-Relevant Indicators for National Consumption and Environment) Syftar till att utveckla ett system för att kunna följa den svenska konsumtionens miljöpåverkan även utanför Sveriges gränser genom att använda de senaste metoderna och statistisken inom området Utlysning av Naturvårdsverket och HaV Projekttid

8 Who? Deltagare i PRINCE projektet

9 Innehåll Prince Om metoden för att mäta matkonsumtionens miljöpåverkan Matkonsumtionens avtryck på Mark N & P till luft och vatten Klimat Agrokemikalier Avslutande kommentarer

10 Om metoden för att möta matkonsumtionens miljöpåverkan

av råmaterial Tillverkning av produkter Recirkulering Utsläpp Intermediär

11 Att mäta konsumtionens miljöpåverkan Globala input-output modeller: Fångar hela kedjan Konsistent Aggregering & homogenitet Utsläpp till miljön Utvinning av råmaterial Tillverkning av produkter Recirkulering Utsläpp Intermediär konsumtion (insatsvaror) Avfall och utsläpp Global produktionskedja Slutlig användning

12 EXIOBASE3 (Stadtler et al. 2018) 44 länder + 5 RoW-regioner; 200+ ekonomiska sektorer Jordbruk: 8 gröd-sektorer, 6 djur-sektorer, 1 fisk Livsmedel: 11 sektorer (inkl. dryck) Miljödata för emissioner till luft, övergödning (N/P) samt vatten-, energi & resursanvändning Vi har adderat miljödata om agro-kemikalier & tropisk avskogning För övergödande ämnen och mark har vi använt svensk data, för övriga länder EXIOBASE

13 LEGEND Jordbrukssektorn i EXIOBASE FAOSTAT DATA SUPPLEMENTARY DATA Use of fertilizers and emissions: - Paddy rice - Wheat - Cereal grains nec - Vegetables, fruit, nuts - Oil seeds - Sugar cane, sugar beet - Plant-based fibers - Crops nec. - fodder (non-market feed) - pasture Breakdown of herds Crops balance AGRI MODULE Data breakdown - Dairy cow - Beef - Dairy sheep - Meat sheep Emissions of livestock categories for: - Manure storage - Manure excreted on pasture. Manure treatment emissions and avoided fertilizers Animal balance Manure treatment Dry matter intake. CH4 emissions and manure production: - Dairy cow - Beef - Dairy sheep - Meat sheep - Goat - Buffalos - Camel - Pig - Poultry - Other animals OUTCOME Livestock activities - Production and coproduction of - Dry matter intake - Manure production - Emissions Crops - Production - Use of nutrients (fertilizrs and manure) - Emissions Data set Alghoritm Flow of data Outgoing flow Incoming flow Junction of flows with common destination

14 EXIOBASE3 (Stadtler et al. 2018) 44 länder + 5 RoW-regioner; 200+ ekonomiska sektorer Jordbruk: 8 gröd-sektorer, 6 djur-sektorer, 1 fisk Livsmedel: 11 sektorer (inkl. dryck) Miljödata för emissioner till luft, övergödning (N/P) samt vatten-, energi & resursanvändning Vi har adderat miljödata om agro-kemikalier & tropisk avskogning För övergödande ämnen och mark har vi använt svensk data, för övriga länder EXIOBASE

15 Markanvändning och övergödande ämnen

16 Resultat markanvändning (2011) SE jordbruk använde Svensk matkonsumtion orsakade användning av 2,3 miljoner hektar åkermark 0,45 miljoner hektar betesmark 3 miljoner hektar åkermark 1,44 miljoner hektar betesmark

17 Regional fördelning av markanvändning för svensk matkonsumtion X1000 Sweden Europe North America Cropland South America Asia Africa MiddleEast Australia Permanent pasture

18 Resultat övergödande ämnen 2011 Emissioner svenskt jordbruk ton N till vtn ton P till vtn ton NH3 till luft Emissioner svensk matkonsumtion ton N till vtn ton P till vtn ton NH3 till luft

19 Regional fördelning av övergödande ämnen som SE matkonsumtion orsakar 50% 40% 30% 20% 10% 0% Sweden Europe North America South America Asia Africa Middle East N to water P to water NH3 to air Australia

20 Klimat och avskogning

21 Vad orsakar CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning? De 4 stora: Biff & soja i Latinamerika Palmolja & skogsplantager i Asien

22 Resultat klimat svensk matkonsumtion Totalt klimat-avtryck: 18.6 MtCO 2 -ekv. / Ca 2 tco 2 -ekv./cap. 40% inhemskt, 60% import. Animalier utgör ~70%. Avskogning utgör 11%.

23 Milj ton CO2e 20 Svensk matkonsumtions klimatavtryck 2011 fördelat på klimatgaser samt imp/sv Totalt klimatavtryck Importens andel Inhemsk mat Fossil CO2 Avskogning CO2 Metan, CH4 Lustgas N2O

24 Agrokemikalier

25 Resultat vet antibiotika (2013) SE jordbruk använde Svensk matkonsumtion orsakade användning av 10 ton aktiv substans 45 ton aktiv substans Sannolikt underskattning eftersom länder utanför EU skattade lågt X 4,5

26 Regional fördelning av veterinär antibiotika användning pga svensk matkonsumtion 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Sweden Europe North America Viktiga länder Tyskland Danmark Nederländer na Spanien Italien South America Asia Africa Middle East Australia

Veterinary medicines, Sales (use) Cyprus Portugal Germany Malta Greece France Luxembourg Austria

Gram per capita Mörkblå stapel = konsumtion Ljusblå stapel = territoriellt, produktion inom

Den svenska matkonsumtionens fotavtryck för antibiotika användning i djurhållning är knappt 5 gram

27 Veterinary medicines, Sales (use) Cyprus Portugal Germany Malta Greece France Luxembourg Austria Croatia Fotavtryck antibiotikaanvändning i djurhållningen, EU-länder. Gram per capita Mörkblå stapel = konsumtion Ljusblå stapel = territoriellt, produktion inom landets gränser Lithuania Estonia Romania Slovenia Latvia Footprint Territorial g/cap Den svenska matkonsumtionens fotavtryck för antibiotika användning i djurhållning är knappt 5 gram aktiv substans per cap och år.. att jämföra med den totala antibiotikaanvändning i i svensk human medicin (drygt 60 ton/år), dvs 6 gram/cap

28 Resultat pesticider (2013) Svenskt jordbruk använde Svensk matkonsumtion orsakade användning av 1232 ton herbicider 316 ton fungicider 28 ton insekticider 2934 ton herbicider 1636 ton fungicider 659 ton insekticider X 2,4 X 5,2 X 24

29 Regional fördelning av pesticider orsakad av svensk matkonsumtion 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Sweden Europe North America South America Asia Africa Middle East Herbicides Fungicides Insecticides Australia

30 Vilka produkter (sektorer) är viktiga för olika miljöpåverkan Pesticider Frukt & grönt Livsmede l nec Grödor nec Vetantibiotika Animaliska livsmedel Övergödning Klimat Avskogning N & P till vtn Livsmedel nec köttprod Grödor nec NH3 till luft köttprod Grödor nec Mejeriprod Animaliska livsmedel (nötkött & mjölkprod.) Palmolja Nötkött Frukt & grönt Soja (indirekt) Nec = not else classified

31 Avslutande kommentarer från Princeprojektet Svensk matkonsumtion orsakar stor miljöpåverkan utomlands för alla typer av miljöaspekter, i synnerhet kemikalieanvändningen Brist på data försvårar uppföljning av kemikalier och övergödande ämnen Viktigt med en bred diskussion om åtgärder för att minska matens miljöpåverkan, inklusive möjliga styrmedel

32 3) Kort om klimatmålen

33 Vad är klimatkänslighet? Hur mycket ökar temperaturen om koncentrationen av CO 2 i atmosfären fördubblas? Svante Arrhenius Fredrik Hedenus

34 Hur stor är klimatkänsligheten? Fredrik Hedenus

35 Emissions (billion ton CO 2 /year) Hur mycket kan vi släppa ut och nå gradersmålet? Time (year) CS = 3 CS = 1.5 CS = 4.5 Fredrik Hedenus

36 GEA, 2013 Global primärenergianvändning

37 75 % av problemet och lösningen

38 Sveriges utsläpp och klimatmålsättning Politiskt beslut att Sverige inte ska tillgodoräkna sig hela kolsänkan. Nettoutsläppen ska vara noll 2045 Naturvårdsverket, 2016

39 Avslutande kommentarer Svensk matkonsumtion idag innebär utsläpp om knappt 2 ton CO2e per capita Ungefär 60% av dessa konsumtionsrelaterade utsläpp beror på importerad mat, 40% på svenskproducerad mat Osäkert hur mycket utsläppen behöver minskas för att nå 2 graders målet. Parisavtalet har ambitiösa mål men ganska svaga åtgärder Sveriges klimatmål är att ha nettonollutsläpp år 2045 Detta innebär att utsläppen behöver komma ner till runt 1 ton CO2- eq/person och år vid 2045

Relevanta dokument

Avtryck i miljön från den svenska livsmedelskonsumtionen

Avtryck i miljön från den svenska livsmedelskonsumtionen Christel Cederberg KSLA seminarium 5 December 2018 Innehåll Bakgrund om den ökande handeln och importen av mat PRINCE-projektet motiv och upplägg