50 % småbönder 20 % lantarbetare. 20 % i städer

Transkript

1

2

3

4 FLEST UNDERNÄRDA PÅ LANDET 50 % småbönder 20 % lantarbetare 10 % fiskare, boskapsskötare m m 20 % i städer

5 INTE BARA UNDERNÄRING Näringsbrist protein, fett, vitaminer, mineraler > 2 miljarder Övervikt överviktiga fler än undernärda i de flesta u-länder Övervikt + näringsbrist (skräpmat)

6

7 MATPRISKRISEN Rusande matpriser Gatuprotester i många u-länder Nationella reaktioner: Tullsänkningar Matsubventioner Exportrestriktioner Internationella reaktioner: Lång rad toppmöten, lite nya biståndspengar

8

9

10 Huvudorsaker: MATPRISKRISEN Oljepriset j p Biobränslen från åkermark

11

12

13 Huvudorsaker: MATPRISKRISEN Oljepriset Biobränslen från åkermark Bidragande orsaker: Små lagermarginaler Råvarubörser Exportrestriktioner

14

15

16 Inte orsaker: MATPRISKRISEN Missväxt i Australien Spannmålsimport i Kina och Indien

17

18

19 MATPRISKRISEN Tillfällig bubbla eller försmak av framtiden? Både och! Men var priserna verkligen så höga p g g 08?

20

21 MATPRISKRISEN De höga priserna var rätt låga Inte högpriskris utan låginkomstkris Två uppenbara orsaker: 1. Ekonomisk marginalisering g av de fattigaste (trickle-down, men inte tillräckligt långt ned) 2. Terms of trade (utbytesförhållanden) ( y ) drastiskt försämrade

22 Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen. Om det röda X:et fortfarande visas måste du kanske ta bort bilden och sedan infoga den igen.

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32 MILJÖMATKRISEN Befolkningsökningen 9 miljarder 2015 ( + 35 %) Vacklande naturresursbas Överuttag (resurser börjar ta slut) Överbelastning (miljöskador sänker produktionen)

33 Oljan MILJÖMATKRISEN Utvinningen toppar snart (nu?) Konstgödsel dyrare, försvinner på sikt Bränslen (mekaniserade jordbruk, transporter)

34 MILJÖMATKRISEN Kvävets miljöpåverkan Klimat (lustgas, indirekt metan från djur) Övergödning Försurning Ozonnedbrytning Produktion av kväveföreningar måste minska 75 % (Rockström m fl)

35

36 Ekosystemtjänster MILJÖMATKRISEN 15 av 24 har nedsatt funktion (MEA) Jordbruket både orsakar och drabbas Exempel: - Åkerjord (erosion, mullhalt, mikroliv) - Pollinerande insekter - Naturlig kontroll av skadeorganismer

37 Vatten MILJÖMATKRISEN 70 procent av färskvattnet används i jordbruket procent av detta är överutnyttjande Avskogning g förändrar nederbördsmönster Kväve, fosfor, bekämpningsmedel förorenar

38 Ny jordbruksmark? MILJÖMATKRISEN Areal för nyodling finns (Afrika, Latinamerika) Men nyodling ger - ökad klimatpåverkan - ytterligare försämrade ekosystemtjänster = måste undvikas

39 Klimatförändringar MILJÖMATKRISEN Torrare klimat ger lägre skördar i tropikerna Kan bli upp till 30 % minskning i delar av Afrika Redan torra områden kan förlora stapelgrödor (majs)

40 MILJÖMATKRISEN Mer kött och biobränslen Prognos 2050: Mton spannmål till djurfoder = mer än befolkningsökningen g kräver Oljepris över cirka 100 dollar/fat = biobränslen lönsamma utan stöd, kan öka kraftigt

41 MILJÖMATKRISEN Ekvationen går inte ihop Växande insikt: Krugman: "Running Out of Planet to Exploit" Davos: "Will Soil Become More Precious than Oil?"

42 MILJÖMATKRISEN Markjakt (land grab) Syften: mat, biobränsle Markjägare: Kina, Mellanöstern, Europa Markägare: främst Afrika, men även Asien, Latinamerika Oftast nyodling på tidigare ej plöjd mark = kraftig klimatpåverkan

43 MILJÖMATKRISEN Kommande världsbanksstudie om markjakt: Stort hemlighetsmakeri, svårt hitta information 389 identifierade projekt i 80 länder Flest projekt i Afrika har Sudan, Ghana, Madagaskar Existerande brukare drivs bort Små/inga fördelar för lokalbefolkningen Attraktiva länder har - stora markområden - låg mekaniseringsgrad - svagt besittningsskydd

44 Producera mera KRISLÖSNINGAR? 70 % ökning till 2050 (FN) 100 % ökning till 2050 (Global Harvest Initiative) Ny yg grön revolution (AGRA, Yara, ett antal regeringar) - konstgödsel - kemisk bekämpning - genmodifierade grödor Mer agribusiness i fattiga världen (Världsbanken)

45 KRISLÖSNINGAR? Teknisk omprövning Växande vetenskaplig pgkonsensus om miljömatkrisen IAASTD "Business as usual is not an option" Bryt med industriella modellen Stanna "jordbrukets ekorrhjul" (ny teknik > prispress) Kunskap finns men måste spridas, särskilt om - agroekologiska metoder - bättre lagring g och hantering Stärk offentlig forskning/rådgivning

46 KRISLÖSNINGAR? Moralisk omprövning Rätten till mat (FN, många NGO:er) FN-resolutioner, viss nationell lagstiftning Kärnan enligt De Schutter (FN-rapportör): - värdera alla beslut ur de undernärdas perspektiv p Kräver politisk omprövning (många exempel i De Schutters rapporter)

47 Politisk omprövning KRISLÖSNINGAR? Matsuveränitet (bondeorganisationer, NGO:er) Rättvis tillgång till produktionsresurser -mark, vatten, genresurser, kredit, lagring, g, rådgivning Jordbrukspolitik som prioriterar lokal matproduktion - ändrade handelsregler, kontroll över agribusiness Sociala och demokratiska rättigheter - organiseringsrätt, inflytande på jordbrukspolitik

48

49

50

51