Uthållig livsmedelsförsörjning i skarpt läge. Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se

Transkript

1 Uthållig livsmedelsförsörjning i skarpt läge Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se

2 LRF - intresseorganisation för de gröna näringarna

3 LRFs vision De gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition vad gäller tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i det hållbara samhället.

4

5 Mer energi från jord och skog till Skogsbränsle 25 TWh Skogsindustri 3 Återvinning 5 Vind 20 Jordbruk 5 Vattenkraft (2) Torv (3) Summa 58 TWh + Marginalmarker + 70 TWh förnybart 70 % förnybart 20 % energieffektivisering

6 Konsekvens av fler människor och bättre standard Brist på resurser Metaller, kolmolekyler, mark, vatten Energi Minska miljöpåverkan Ökad effektivitet Marknyttjande ekosystemtjänster Energi, råvaror Samarbete Värderingar konsekvenser av vad vi väljer

7 Vad är hållbar utveckling? Relationer! Uthållig utveckling är att förbättra livskvaliteten inom ramarna för jordens bärkraft (UNCED FN 1991). Ekologiska faktorer avser ekosystemens vitalitet och är grunden för allt liv, även för människan. Sociala faktorer avser de mänskliga systemen, våra värderingar och vår livsstil. Ekonomiska faktorer avser det vi människor producerar och hur vi använder och fördelar resurser. Våra värderingar styr detta

8 Principer för ökad ekologisk hållbarhet Ekosystemet är självorganiserande. Det gäller att minska störningar och istället stödja systemet Förorena inte så att ekosystemen påverkas systematiskt eller irreversibelt Metaller och kemikalier Förstör inte fysiskt biotoper eller ekosystem systematiskt eller irreversibelt Asfaltering, markpackning, regnskog Stödja ekosystemen Öka bördighet, öka bonitet, öka tålighet mot förändringar och därmed deras förmåga att producera mer ekosystemtjänster och varor från systemen.

9 Mänsklighetens säkra utrymme Ecology and Society, In Press 14th September Planetary Boundaries. Johan Rockström et al.

10 Mineral fertilizer

11 Bild på dagens globala matproduktion Nature Volume: 478, 2011, Pages: doi: /nature10452

12 Räcker marken och vattnet till mat åt alla 2050?

13 Globala trender för mänskliga utsläpp, CO 2 e

14

15

16

17

18 IAASTD Bekämpa fattigdom och förbättra försörjning på landsbygden Mat tillgänglig för alla Gynna multifunktionellt jordbruk Bioteknik med förnuft och lokal förankring Visa kopplingar mellan mat, miljö, hälsa Större jämställdhet Kombinera traditionell kunskap med modern forskning

19 Rekommendationer Effektivare resurshantering Deltagardriven forskning och utveckling Bistånd för kretslopp, vattenhushållning, ökad bördighet Växtförädling Nya egenskaper bör testas oavsett teknik Ökad köpkraft till dem som behöver det mest Lönsamhet och framtidstro är grunden för mer mat Jordbrukspolitiken bör ge förutsättningar för Infrastruktur, marknad, forskning och rådgivning

20 Jordbruket vid ett vägskäl Jordbruk behövs för ett hållbart samhälle Lönsamhet är basen för ökad produktion Återföra växtnäring från gård och samhälle Samtal om mer hållbara matvanor Offentlig upphandling Ökade investeringar i jordbruk och hållbara metoder

21 Exempel EU Tyskland ska avveckla kärnkraft 2022 Sol-el 4 % av Tysklands el behov. Mål 8 %. Sol-el billigare än kol-el under 2013? EUs miljöministrar: Minska GHG utsläpp % 40 % förnybar el i Danmark EU o Kina i samarbete om CO 2 utsläpp Plan för biobaserad ekonomi togs år % förnybar energi i Kina 2015 EU inför ursprungsmärkning på allt kött 1/ Fött, uppfött, slaktat

22 Exempel Sverige CO2 skatt, elcertifikat, nettodebitering av el Miljöbilsutvecklingen Vindkraften > 7 % Biogas från gårdar dubblats Landsbygdsprogrammet ca 5 mdr fortsätter Forskning om Bio baserad ekonomi Solenergin alltmer konkurrenskraftig

23 Återbetalningstid 1 kr/kwh 56 År

24 Strukturfrågor Använda all mark ha marginalmarker, kraftledningsgator, strandängar mm Använda en allt längre växtsäsong Utveckla sorter, grödor, odlingssystem Växtförädling, granskningssystem för nya egenskaper Deltagardriven forskning Vilken förbättring behövs på gården? Generationsskiften, kapitalförsörjning Energi-leverans på längre sikt kanske främst en teknisk fråga Politiska riktlinjer som ger långsiktiga förutsättningar, rimliga beting

25 Utmaningar på gården/företaget/produktionen Ändrat klimat Växtsäsong, blött, växtskydd, växtförädling (CO2) Management och timing Växthusgaser Vi kan för lite om lustgasen Markvård Behövs högre mullhalt Mindre markpackning Mera återföring och minskat läckage av växtnäring Samarbeta för ökad effektivitet

26 LRFs Framtidsgårdar (exempel) Tänja på biologiska och tekniska gränser Hur halvera läckaget av växtnäring? Hur minimera utsläpp av GHG? Hur mycket kol kan vi binda praktiskt? Hur öka bördigheten med 25 %? Hur nyttja hela växtsäsongen? Hur nyttja ekosystemtjänster mer? Hur klara växtskydd och rent vatten? Hur nolla fossil energi?

27 Exempel Jordbruk Sverige Hölö kretslopp små avlopp jordbruk (S-tälje+ LRF) Greppa näringen, Baltic Deal, Beras, Komet, Årebygden Östersund Väcka Tåsjöbygden - Modell för nya företag, ägarform, Avsiktsförklaring om mark, entreprenörer, slakteri mm - Finansiering, Ekonord, EU, bybor, lokala handlare Örjan Nilsson, Bleka Trollhättan Integration Anders Lunneryd

28 Ekonord E:ON, ICA, LRF, Arla, 6:te AP-fonden, Sveaskog, Länsförsäkringar Investera i mindre och medelstora bolag i Sveriges sju nordligaste län. Gröna näringar som jord, skog, trädgård, turism, förnyelsebar energi, miljöteknik, livsmedel och hälsa.

29

30

31 Riskbild Inte krig Regional naturkatastrof Elavbrott IT avbrott Arbetslöshet Dieselbrist, höga priser

32 Självförsörjningsgrad Spannmål Kött totalt (66) Nöt Gris Fågel Mjölk Ost Vatten 100 VAKA

33 Självförsörjning 2 Potatis 40 % Lök 70 Morötter 70 Tomat 20 Äpplen 15 Proteinfoder mm motsv ha Import av kväve Drivmedel Transporter

34 Vad händer vid leverans stopp Kort tid Reserver för 3-12 dagar Distributionen? Djurslakt? El Lång tid Brist på drivmedel Brist på kväve Brist på foder

35 Vad göra nu? Korttid Torrvaror Långtid Gör en beredskapsplan i varje kommun - Livsmedel, energi, samhällets basfunktioner Samarbete med bönder Odla själv

36 Prata fram en målbild, en riktning Vi vet inte vad som kan hända Samarbeta för oberoende Kommunala planer skapa förutsättningar - El, kommunikation, livsmedel, sjukvård etc. Grupper och individuellt - Kolla tid, ekonomi, mat, el, det som är viktigt Prata om goda exempel