Vårt ansvar för jordens framtid
|
|
- Rolf Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket. Bioforsk«Knuserøkomyter»ifølgeAftenposten,somsiterteukeavisenMandagmorgen.ForskernefikkiartikkelenstøtteavHelsedirektoratetogVitenskapskomiteenformattrygghet. «UnyansertavBioforsk»,hevdetlandbruksministerLarsPederBrekkiAftenpostentodager senere. Temaet vil bli aktualisert på generalforsamlingen i Antroposofisk Selskap i april. Sombidragtildebattenpresentererviherenvektigstemmefraforskerhold. «Vårt ansvar för jordens framtid» var temat för konferensen6. 9.november2008iHamartill minne av 100 år antroposofi i Norge och också för mitt bidrag. Ett liknande fördrag hölls tidigare under året i Kulturhuset i Järna under temat «Att skapa framtid». Här följer nu ett sammandragavvadsomdärframfördes. Dengrönajordenochmänniskan Ingenkanundgåallvaretidenhotbildsomidag vilar över mänskligheten vad gäller jordens framtid, vad gäller miljön och hur vi förvaltar Artur Granstedt, leder av Biodynamiska Forskningsinstitutet i Järna (S) jordens naturresurser samt också den ekonomiskakrissomdäravkanförväntasbliänstörre ändensomjustnupågår.justdärförärdetock- såviktigtattlyftaframdestoramöjligheterviharivårhandtackvareru- dolfsteinerslantbruksimpulsochsomlettframtillbiodynamiskodling. Baljväxterochkretsloppstoppadesvälten Sominledninggavsennaturgeografiskochekologiskbakgrundsamtockså någotavodlingenshistoriaframtilldagenssituation.detfinnsexempeldär kulturerblomstratochvuxittillgenomuppodling.ursprunglignaturmark harkunnatgegodaskördaråtalltflermänniskorgenomkunskapochvisdom rörande jordens brukande. Ett exempel är vårt eget jordbruk här i Nordendärmänniskorännuunderslutetav1700-taletsvaltihjälnärskördarnaslogfel.Mengenomattattinföraväxtföljdermedbaljväxtvallarsom fångadeinkvävetilljordenlyckadesmanmedundret:attvändasvälttillen tryggadmatförsörjningtrotsensamtidigtökandebefolkning.produktionen av kött, mejeriprodukter och brödsäd flerdubblades. Sverige blev till och 1
2 medexportöravjordbruksprodukteribörjanav1900-talet.kunskapenom hurdettavarmöjligtinnankonstgödselochbekämpningsmedelfanns,äri detnärmasteutraderadidenvanligalantbrukslitteraturenochhistoriekunnandet. Men exempel finns också på överutnyttjande och på hur kulturer fallit samman. Men nya områden har upptäckts, kolonialiserats av oss människor. Nu finns inte längre den möjligheten, hela jorden är befolkad och tagenibruk. Dendubblautmaningen Vistårnuinfördendubblautmaningenattfödaensnabbtökandevärldsbefolkning med tillräckligt mycket av närande och hälsosam mat och samtidigthushållamedändliganaturresurser.denutarmningsomjustnupågår av själva resursbasen, den grönskande Jorden, måste upphöra. Jord- och skogsbruk innebär inte bara att man producerar livsavgörande nyttigheter sommat,fibrerochmaterialförhusochvärme.brukandetavjordeninnebär också vårdandet av själva resursbasen, grunden för vår existens, den odlingsbarajorden.hurbrukandetavjordenbedrivsharenavgöranderoll förvåregen,vårabarnsochsjälvajordensekologiskaframtidochangåralla människor. Ca1,5miljarderha,11%avlandytanpåjorden,ärnuuppodladåker.Det innebär att den disponibla åkerarealen per person i genomsnitt uppgår till 0,22haper(2200m 2 ).VimedvårlivsstililändersomSverigeochNorge behöver nästan den dubbla åkerarealen per person, en yta som motsvarar ungefär fyra villatomter. En betydande del av denna åker som föder oss finns i andra ofta betydligt fattigare länder där det finns människor som svälter.försverigeuppgårdennaexternaåkerarealtill30%avvårtmatbehov,inorgetrorjagimportarealenärännuhögre,någonbörräknapådettaförnorskaförhållanden. En väsentlig del av det foder vi använder till vår inhemska kött och mejeriproduktionproducerasisydamerikaochiasien.ökadköttkonsumtion innebär att vi utnyttjar ännu mer av de globala markresurserna för foderproduktion.somkontrastöverleverstoragrupperavmänniskoriasienpå enfjärdedelavdennaytaviutnyttjar,ca0,1haperperson.ca80procent avdenglobalabefolkningsökningenpågårideredannuöverbefolkadedelarnaavvärldenocharealenodlingsbarmarkperpersonkrymperhärsnabbareännågonannanstans. Därförminskaråkrarna Enligt en nyligen publicerad FAO-studie är i storleksordningen 20 % av världens begränsade åkermarker, utsatt för degradering och nedsättning av 2
3 produktionsförmågan.istorleksordningen5-6miljonerhaåkerförsvinner årligen genom utarmning av humusförrådet, torka, försaltning samt också genom att man bebygger odlingsmark. För att kompensera förlorad åkermarkhardethittillsvanligastesättetvaritattavverkaellerbrännaytterligareskog,vilketvinuvetledertillänmerallvarligakonsekvenser. Själva den luft vi andas skapas genom världens skogar och växtligheten på jorden. Det faktum att sötvattnet inte räcker är redan den enskilt största osäkerhetsfaktorn vad gäller tillgång på livsmedel inom många områden i världen. Till detta kommer klimatfrågan som ett allt överskuggande hot medriskattodlingsmarkdränksiblandannatsydostasienmedantorkaoch vattenbristhotariandraområdenivärlden. Världensandning Det är världens hela växtlighet, naturmarker och skogar som genom koldioxidassimilationenårligenbinderdeistorleksordningen120miljarderton koliformavkoldioxidsomkanbalanseradenkoldioxidsomavgesgenom förbränning,nedbrytningavorganisksubstansochandning.detäralldenna gröna växtlighet på jorden som samtidigt bildar det syre vi andas med luften.detärenstorin-ochutandningsomgårgenomårsloppet. Det är mot den bakgrunden så förödande att just den gröna resursbasen i formavvärldensstoranaturskogarnuocksåhotas.istorleksordningen20 %avdentotalaökningenavkoldioxidhaltenberorpådenavskogningoch även degradering av markens organiska substans som skett framför allt inomregnskogsområdenaisydamerika,afrikaochasien. Oacceptablaeffekter Enligt FNs klimatpannel IPCC måste koldioxidökningen upphöra och stanna på en nivå ppm för att förhindra att temperaturen ökar med mer än 2 C. För att begränsa temperaturstegringen till den nivån måste den globala förbrukningen av fossil energi minska med i storleksordningen80%underdenärmaste30åren. Accepterandeaventemperaturhöjningpå2 Cärdessutomstarktifrågasatt av många forskare som menar att även en sådan begränsning av temperaturhöjningen kommer leda till oacceptabla negativa effekter på samhället ochekosystemen.samtidigtärverklighetendenattmanännuintesernågon minskning av växthusgasutsläppen utan utsläppen fortsätter tvärtom attöka. Denoljeslukandehandelsgödseln Det konventionella jordbrukets ökande användning av fossil energi för framställning av konstgödsel, bekämpningsmedel, drivmedel samt import 3
4 avfodermedelinnebärattjordbruketförbrukarmerfossilenergiänbrännvärdet av de livsmedelsprodukter som produceras. Till detta kommer de energiresursersomkrävsiövrigaledavlivsmedelskedjanfrånjordtillbord iformavtransporter,lagring,förädlingmm. Räknarmandärtillinocksåkoldioxidutsläppentillföljdavdenavskogning som sker i andra delar av världen för vår köttkonsumtion(produktion av importerat sojaprotein), så svarar vår produktion och konsumtion av livsmedelföristorleksordning40%avdentotalaemissionenavväxthusgaser räknadeikoldioxidekvivalenter.dåärocksåemissioneravandraväxthusgaseränkoldioxidinberäknade. Det är framför allt framställningen av konstgödselkväve som är energikrävande. Det åtgår ungefär en liter olja för att fixera 1 kg kväve. Till detta kommer emissioner av lustgas(dikväveoxid) som också är en kraftig växthusgas.jordbruketförekonstgödselninförandevarsjälvförsörjandeifrågaom kväveliksomdagensekologiskajordbruk.dettatackvaredenbiologiskakvävefixeringen som sker i symbios med baljväxtbakterier i marken och som fårsinenergigenomfotosynteseniväxten. Därförökadeläckaget Införandetavkonstgödselnijordbruketibörjanpå1950-taletiländersom Sverige och Norge innebär inte bara att bönderna blir mer beroende av fossil energi i jordbruket. Det får också en annan ödesdiger konsekvens: genom konstgödseln var det möjligt att bryta det ekologiska sambandet mellanväxtodlingochdjurhållning.detkonventionellaspecialiseradejordbruketväxteframmedvissagårdarheltutandjurochandragårdarmedför mycketdjur. Ochdetvarnudenolyckligautvecklingstartadesominnebarattjordbruket började läcka ut allt större överskott av växtnäring till den omgivande miljön.förlusternaavbådekväveochfosforärhögstfråndehårtspecialiseradekonventionelladjurgårdarnasomocksåköperinstorafodermängder. Ensidiga växtföljder ledde samtidigt till ökad användning av kemiska bekämpningsmedelsomocksåspridsimiljöngenomvattendragen. Biodynamiskt endokumenteradmöjlighet Det är idag dokumenterat att biodynamiskt jordbruk är en möjlighet att bryta den här negativa utvecklingen. I det av EU delfinansierade ÖstersjöprojektetBERAS(BalticEcologicalRecyclingAgricultureandSociety)som omfattade samtliga EU-länder runt Östersjön gjordes jämförelser mellan dagens konventionella jordbruk och ekologiskt jordbruk drivet enligt biodynamiska principer med en djurhållning anpassad till gården egen foderproduktion. Totalt ingick 48 typgårdar fördelade mellan de åtta EU- 4
5 Artur foran kartet av Østersjø-prosjektet BERAS länderna runt Östersjön så att de representerade de olika odlingsförhållandensomgällerinomområdet.projektetpågickundertreår( )och koordineradesfrånbiodynamiskaforskningsinstitutetijärnamedtotalt50 forskare som medverkade från universitet och forskningsinstitutioner i de olika länderna. I studierna ingick utvärdering av klimat-påverkan, läckaget av växtnäring, inverkan på den biologiska mångfalden samt också ekonomiskaochsociologiskastudier. Helaresultatetfinnsredovisatitotalt7rapportersomfinnstillgängligapå projektetshemsida: Biogasgavoberoende I ett jordbruk enligt biodynamiska principer är man självförsörjande med såvälegetfoderochegengödsel.detmöjliggöresgenomattvarjegård(eller gårdarisamverkan)inteharmerdjuränvadsomkanförsörjasavegetfoder. Mellan 60 och 90 % av all växtnäring som grödorna tar upp kommer här tillbaka till marken genom djurens gödsel. Det kväve som behövs tillförs genom odling av kvävefixerande baljväxter så som man gjorde före konstgödselnsinförande. Resultatenfrångårdsstudiernavisarattmaniettsjälvförsörjandeekologiskt jordbruk enligt biodynamiska principer (jordbruket som självförsörjande 5
6 organism)kanminskaanvändningavfossilenergimedistorleksordningen 60%ijämförelsemedkonventionelltjordbruk.Ommandessutomilikhet med Biodynamiska forskningsinstitutet i Järna bygger en egen biogasanläggningpågårdenkanjordbrukettill100%blisjälvförsörjandepåenergi. Läckageförlusterna av kväve visade sig vara 70 % lägre i ekologiskt kretsloppsjordbrukijämförelsemedkonventionelltjordbruk. Vikanvändautvecklingen BERAS-projektetvisadeattenomläggningavhelajordbruketiÖstersjöregionen skulle kunna stoppa miljöbelastningen från jordbruket i form av kemiska bekämpningsmedel och av närsalter. Just nu riskerar de nu ännu lågintensivajordbrukenidenyaeu-ländernapolensamtjordbrukeniestland,lettlandochlitauenattgöraomvåramisstagochdrivaframettintensivjordbruk baserat på konstgödsel och bekämpningsmedel likt det vi harisverige,finlandochdanmark.dettaskulleinnebäraendefinitivkatastrofföröstersjönsmiljö. Mat från enbart ekologiska kretsloppsgårdar i enlighet med biodynamiska principer kretsloppsgårdar i hela Östersjöregionen skulle kunna bli räddningen för Östersjöns miljö. Samtidigt skulle också emissionerna av växthusgaser i det närmaste kunna elimineras från hela livsmedelskedjan. Dettaskullekunnabliverklighetgenomenkombinationavomläggningtill biodynamiskt-ekologiskt kretsloppsjordbruk, ökad närhet mellan produktion och konsumtion, utnyttjande av den potential till att producera förnyelsebarenergisomfinnsinomjordbruket,samtminskadkonsumtionav köttfrånframföralltenkelmagadedjursomgrisarochhöns,somnuproducerasiindustriellskalaivärldentillprisetavstortlidandefördjurenoch oersättligaskadorpåvårjord. Jordbruketsomkolsänka Iställetförattbidratillenökadklimatbelastningskullejordbruketistället kunna bidra till att koldioxidhalten i luften minskade. Jordbruksmarken kan fungera som s.k. kolsänka genom ökning av humushalten. Det visar resultatenfråndelångliggandeförsöksompågåttmedbiodynamiskodlingi Järnasedan1950-talet.Denorganiskasubstansenimarkenökarmedhjälp avvallodlingochbaljväxterienväxtföljdmedandragrödorikombination medåtercirkulationavstallgödsel.dendegraderingsomnuskerglobaltav den organiska substansen i marken skulle kunna vändas och en återuppbyggnadske.såväldelångliggandeförsöksompågårischweiz(fibl)somi Tyskland (Darmstadt) samt vid Biodynamiska forskningsinstitutet i Järna visaratttilläggetattocksåanvändadebiodynamiskapreparatenytterligare ökar humusuppbyggnaden i marken och därmed markens bidrag till att 6
7 minskakoldioxidhalteniatmosfären. Medökadknapphetpåmarkresurserblirocksåfråganomlivsmedlenskvalitet av allt större betydelse. Jämförande studier vid Biodynamiska forskningsinstitutetijärnavisarocksåattmereffektivakretsloppledertillhögre halteravviktigaessentiellamineralerochspårämnenijämförelsemedkonventionellt odlad brödsäd. Proteinernas sammansättning skiljer sig också i brödsäd med en högre halt i biodynamiskt odlat jämfört med konventionelltodlat. Sammanfattning FörenuthålliglivsmedelsproduktionochföratthindraenfortsattutarmningavhelaJordensombärareavlivmåstegrundläggandeekologiskaprinciper respekteras. Av vår odlingshistoria kan vi lära oss hur vi från att ha varitettförbrukarsamhällekanblikapablaattökajordensfruktbarhetoch nyskaparesurser.menvikanocksåläraosshurvipåkorttidkanförbruka vad naturen själv och människan genom varsam samverkan med naturen byggtupp. Dagens konventionella brukningsmetoder med förbrukning av ändliga lagerresurser, biologiskt kapital och linjära flöden av växtnäring leder till övergödda hav, klimatförsämring, utarmade jordar, förlorad biologisk mångfaldochnäringsfattigmat.dengrönajordenkrympersamtidigtsom vibliralltflerdenskallföda.jordenstårvidrandenavenbetydandeekologiskkatastroftillföljdavdenlivsstilochdebrukningsmetodersomutvecklats i de industrialiserade delarna av världen. Det är de redan fattigaste delarnaavvärldensbefolkningsomdrabbashårdast. Praktiskagårdsexempelochårtiondenslångliggandeförsökvisarattviskulle kunna vända utvecklingen. Ett ekologiskt och biodynamiskt jordbruk baserat på kretslopp med organisk gödsel och mångsidiga växtföljder med baljväxtvallarkanåterskapabördigjord,skonahavet,minskaklimatbelastningen och ge mer näringsrik föda. Detta kombinerat med en förändrad livsstildärviminskarvårköttkonsumtionochavstårfrånattätaköttfrån djursomutfodrasmedspannmålochimporteradsojaskulleocksåfåmaten atträckatillallvärldenfolk. Enmerfullständigredovisningavföredragetmedfigurer,förklarandetexter ochförteckningpådenlitteraturochderapportersomlegattillgrundför framställningen kan beställas från Biodynamiska forskningsinstitutet i Järna. Kontakt: ArturGranstedt,BiodynamiskaForskningsinstitutet,Skillebygård,S-15391Järna E-post:sbfi@jdb.se Web: 7
FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merKväve (N) och fosfor (P) överskott
Aktuella resultat från BERAS-projektet Växtnäringsöverskottet i dagens jordbruk jämfört med ekologiska kretsloppsgårdar i Östersjöområdet under tre år (ERA farms, -24) (September 25) Jordbruket är den
Läs merGranstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.
BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merPublicerad i Göteborgsposten 22/10 2015
Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merArtur.Granstedt@jdb.se 31
Skulle de nya EU-länderna Estland, Lettland och Polen komma upp till våra näringsämnesförluster så skulle belastningen av kväve och fosfor öka till ännu högre nivåer enligt flera studier. Dagens allvarliga
Läs merEtt fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning
Läs merJordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Läs mer2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan
Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De
Läs merEkologisk produktion med minskad klimatpåverkan
EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan Elin Röös, Cecilia Sundberg, Eva Salomon och Maria Wivstad Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan
Läs merEkologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark
Ekologisk och SMART mat Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Regeringens aktionsplan 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor till år 2010 Miljömålsarbete 16 Nationella miljömål
Läs merVerksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Läs merVad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert
Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?
Läs merMat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Läs merVad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?
2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU
Läs merMat, miljö och myterna
Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar
Läs merMiljöredovisning 2018
Miljöredovisning 2018 LundaEko - processen Kommer att klara 11 Osäkert 18 Går ej att bedöma 2 Riskerar att ej klara 8 Bedömningar delmål Framgångar från 2018 som gör Lund till ett grönt föredöme Forskare
Läs merMATENS KLIMATPÅVERKAN
MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort
Läs merSkånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne
Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.
Läs merChristl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Läs merFördjupad information kan hämtas från de vetenskapliga rapporter som finns förtecknade på sista sidan. 2
1 Denna presentation gjordes i samband med fältvandringen på Ullberga gård utanför Nyköping, 3 augusti 2017. Materialet baseras på den forsknings och försöksverksamhet som bedrivs vid Biodynamiska Forskningsinstitutet
Läs merProduktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick
Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merMiljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015
Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 1 Introduktion Vi skulle gärna vilja ha en heldag med er och presentera DKs miljöarbete och ge intressanta inspel kring viktiga miljöaspekter som vi
Läs merKöttindustrin och hållbar utveckling
Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.
Läs merMatens klimatpåverkan
Matens klimatpåverkan Den här restaurangen har valt att beräkna och visa upp växthusgasutsläppen från maten de serverar, så gäster som är klimatintresserade kan ta hänsyn till utsläppen när de väljer vad
Läs merFrågor för framtiden och samverkan
En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl
Läs merBiodynamisk odling i forskning och försök.
Biodynamisk odling i forskning och försök. Introduktion del 2 Balansen mellan de uppbyggande och de nedbrytande krafterna, en ödesfråga Det ekologiska lantbruket har, trots massivt motstånd, blivit allt
Läs merMjölkkon & biologisk mångfald
Mjölkkon & biologisk mångfald sida 1 Mjölkkon & biologisk mångfald Årskurs: 4-6 Ämnen: Biologi, Geografi, Svenska I övningen lär sig eleverna om biologisk mångfald, om hur mjölkkorna ingår i ett kretslopp
Läs merDen hållbara maten konsumenten i fokus
Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merVåra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol
Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.
Läs merKlimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli
1 2 Hej! Jag heter och kommer från Naturskyddsföreningen och ska berätta hur viktigt det är att välja ekologisk mat. Och visa på att 100% ekologiskt är möjligt. Berätta något om dig själv så att du skapar
Läs merAv: Erik. Våga vägra kött
Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi
Läs merKlimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk
Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk Tänk om man kunde ta hand om det organiska avfall vi människor skapar i produktionen av vår mat och omvandla det till en flytande och effektiv växtnäring.
Läs merStyrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merVarför handla ekologiskt?
100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid
Läs merDärför ska du leta efter grodan på kaffe
Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25
Läs merSKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA
SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet
Läs merMiljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06
Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas
Läs merUtsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning
Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2 (11) 3 (11) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 2 ALLMÄNT KLARLÄGGANDE AV
Läs merHållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak
Läs merMILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker
MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker Björn Carlén Konjunkturinstitutet 2014 års rapport fokuserar på jordbruksstödens träffsäkerhet 1. Redogör för rapporten Miljö, ekonomi
Läs merEffektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.
Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens
Läs merMat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
Läs merÄgg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg
Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merFAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!
FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens
Läs merMiljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06
Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas
Läs merKlimatsmart kretsloppsnäring för din odling
Klimatsmart kretsloppsnäring för din odling Tänk om man kunde ta hand om det organiska avfall vi människor skapar i produktionen av vår mat och omvandla det till näring åt matjorden. Tänk om man dessutom
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet
Läs merVilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?
Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp georg.carlsson@slu.se Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem,
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merLivsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006
Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys
Läs merEdbergseminariet 2004: Mat & Makt Kan vi äta oss till hållbar utveckling? 3-4 februari 2004.
Edbergseminariet 2004: Mat & Makt Kan vi äta oss till hållbar utveckling? 3-4 februari 2004. Inledning, 3 februari Gunnar Rundgren Ordförande IFOAM, VD Grolink AB, lantbrukare Torfolk, 684 95 Höje, Tel
Läs merTILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING
TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merOdling av baljväxter för ett hållbart jordbruk
Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet
Läs mer"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun
"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter
Läs merHVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor
Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera
Läs merGrupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid
Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären
Läs merDikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF
Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Läs mer2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Läs merPolicy Brief Nummer 2013:2
Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara
Läs mernågot för framtidens lantbrukare?
Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner
Läs merHur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!
Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel
Läs merHållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder
Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk
Läs merSOLMACC. Ekologiska bönder visar vägen mot ett klimatvänligt jordbruk
SOLMACC Strategies for organic and LOwinput farming to mitigate and adapt to CLimate change Ekologiska bönder visar vägen mot ett klimatvänligt jordbruk Mål è Visa hur klimatsmarta åtgärder markant kan
Läs merNordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merSå upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala
Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan
Läs merMatens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök
Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök Katarina Nilsson, Jordbruk och Livsmedel RISE Göteborg 13 februari 2018 1 FNs Globala hållbarhetsmål Var ger din matkonsumtion upphov
Läs merVårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka
Vårt klot så ömkligt litet 3. Konsten att odla gurka Världarnas utveckling, Svante Arrhenius, 1906 Man hör ofta beklagande öfver, att de i jorden samlade kolskatterna hastigt förskingras af nutidens människa
Läs merHållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson
Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör
Läs merArlas Ekorapport Ekostatistik för första halvåret 2013 och en inblick i tredje kvartalet
Arlas Ekorapport 2013 Ekostatistik för första halvåret 2013 och en inblick i tredje kvartalet Innehåll Arlas Ekorapport 2013 Sammanfattning - Från avmattad marknad till försiktigt optimism... 3 Om Arla
Läs merIto SÖRMLANDS FRÄMSTA SJUKVÅRDSPARTI
Ito SÖRMLANDS FRÄMSTA SJUKVÅRDSPARTI Interpellation Till: Miljölandstingsråd Anna Wåhlström (MP) 2018-04- 3 Ekologisk kost- bra för hälsa och miljö? Dfr A:fP/(S 7- //* 7 Ekologiska ägg innehåller tre gånger
Läs merProduktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
Läs merRemiss-svar från Göteborgs Universitet på förslag till Ramprogram för forskning inom ekologisk produktion och konsumtion
Göteborgs Universitet PhD Åsa Kasimir Klemedtsson asa.kasimir@gvc.gu.se Institutionen för Geovetenskaper Box 460 405 30 Göteborg 031 786 1960 Susanne Johansson Tf föreståndare för CUL 1 / 2 Remiss-svar
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merFörnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag
Läs merHållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap
Hållbara livsmedelssystem - ekologisk produktion och marknad - ett produktionsperspektiv Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap SLU Livsmedelskedjan Avfall - matrester Växtodling Konsument
Läs merNyfiken på ekologisk mat?
Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008
Läs merPolarbröd skapar möjligheter att äta gott och sunt nu och i generationer
Polarbröd skapar möjligheter att äta gott och sunt nu och i generationer I Polarbrödsfamiljen har vi bakat bröd i fem generationer 2012 ställde vi oss frågan, vad behöver vi göra för att kunna fortsätta
Läs merBISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.
Läs merFJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA
ISBJÖRN FJÄRIL SKÖLDPADDA KORALL PINGVIN PANDA ISEN SMÄLTER ÄNGAR BLIR ÅKRAR HAVSNIVÅN STIGER HAVEN BLIR VARMARE SLUT PÅ MAT SKOGARNA FÖRSVINNER ÅK MER TÅG VÄLJ EKOLOGISKT ÅTERVINN MER KÖP FÄRRE GREJER
Läs merDet Goda Ägandet. LRF om äganderätten
Det Goda Ägandet LRF om äganderätten Ägandet är ett samhällsintresse Äganderätten är en av LRFs viktigaste frågor. Den utgör en viktig princip i samhället och en förutsättning för oss som är verksamma
Läs merHållbar utveckling. Biologi introduktion
Hållbar utveckling Biologi introduktion Detta ingår Vad är hållbar utveckling? Hållbarutveckling Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Kretslopp och hur påverkar vi vår närmiljö Kretslopp-
Läs merJordbrukets klimatpåverkan
Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från fossil
Läs merKlimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet
1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,
Läs merLektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.
Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med
Läs merFrågor och svar om Köttguiden 2016
Frågor och svar om Köttguiden 2016 Vad är nytt i 2016 års version av Köttguiden? Den främsta nyheten är att vi i år bedömer allt kött utifrån nya kriterier för ansvarsfull användning av antibiotika i djurhållningen.
Läs merMathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se
Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och
Läs merLinnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521
Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4
Läs merUPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa
UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.
Läs mer