Vårt ansvar för jordens framtid

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårt ansvar för jordens framtid"

Transkript

1 Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket. Bioforsk«Knuserøkomyter»ifølgeAftenposten,somsiterteukeavisenMandagmorgen.ForskernefikkiartikkelenstøtteavHelsedirektoratetogVitenskapskomiteenformattrygghet. «UnyansertavBioforsk»,hevdetlandbruksministerLarsPederBrekkiAftenpostentodager senere. Temaet vil bli aktualisert på generalforsamlingen i Antroposofisk Selskap i april. Sombidragtildebattenpresentererviherenvektigstemmefraforskerhold. «Vårt ansvar för jordens framtid» var temat för konferensen6. 9.november2008iHamartill minne av 100 år antroposofi i Norge och också för mitt bidrag. Ett liknande fördrag hölls tidigare under året i Kulturhuset i Järna under temat «Att skapa framtid». Här följer nu ett sammandragavvadsomdärframfördes. Dengrönajordenochmänniskan Ingenkanundgåallvaretidenhotbildsomidag vilar över mänskligheten vad gäller jordens framtid, vad gäller miljön och hur vi förvaltar Artur Granstedt, leder av Biodynamiska Forskningsinstitutet i Järna (S) jordens naturresurser samt också den ekonomiskakrissomdäravkanförväntasbliänstörre ändensomjustnupågår.justdärförärdetock- såviktigtattlyftaframdestoramöjligheterviharivårhandtackvareru- dolfsteinerslantbruksimpulsochsomlettframtillbiodynamiskodling. Baljväxterochkretsloppstoppadesvälten Sominledninggavsennaturgeografiskochekologiskbakgrundsamtockså någotavodlingenshistoriaframtilldagenssituation.detfinnsexempeldär kulturerblomstratochvuxittillgenomuppodling.ursprunglignaturmark harkunnatgegodaskördaråtalltflermänniskorgenomkunskapochvisdom rörande jordens brukande. Ett exempel är vårt eget jordbruk här i Nordendärmänniskorännuunderslutetav1700-taletsvaltihjälnärskördarnaslogfel.Mengenomattattinföraväxtföljdermedbaljväxtvallarsom fångadeinkvävetilljordenlyckadesmanmedundret:attvändasvälttillen tryggadmatförsörjningtrotsensamtidigtökandebefolkning.produktionen av kött, mejeriprodukter och brödsäd flerdubblades. Sverige blev till och 1

2 medexportöravjordbruksprodukteribörjanav1900-talet.kunskapenom hurdettavarmöjligtinnankonstgödselochbekämpningsmedelfanns,äri detnärmasteutraderadidenvanligalantbrukslitteraturenochhistoriekunnandet. Men exempel finns också på överutnyttjande och på hur kulturer fallit samman. Men nya områden har upptäckts, kolonialiserats av oss människor. Nu finns inte längre den möjligheten, hela jorden är befolkad och tagenibruk. Dendubblautmaningen Vistårnuinfördendubblautmaningenattfödaensnabbtökandevärldsbefolkning med tillräckligt mycket av närande och hälsosam mat och samtidigthushållamedändliganaturresurser.denutarmningsomjustnupågår av själva resursbasen, den grönskande Jorden, måste upphöra. Jord- och skogsbruk innebär inte bara att man producerar livsavgörande nyttigheter sommat,fibrerochmaterialförhusochvärme.brukandetavjordeninnebär också vårdandet av själva resursbasen, grunden för vår existens, den odlingsbarajorden.hurbrukandetavjordenbedrivsharenavgöranderoll förvåregen,vårabarnsochsjälvajordensekologiskaframtidochangåralla människor. Ca1,5miljarderha,11%avlandytanpåjorden,ärnuuppodladåker.Det innebär att den disponibla åkerarealen per person i genomsnitt uppgår till 0,22haper(2200m 2 ).VimedvårlivsstililändersomSverigeochNorge behöver nästan den dubbla åkerarealen per person, en yta som motsvarar ungefär fyra villatomter. En betydande del av denna åker som föder oss finns i andra ofta betydligt fattigare länder där det finns människor som svälter.försverigeuppgårdennaexternaåkerarealtill30%avvårtmatbehov,inorgetrorjagimportarealenärännuhögre,någonbörräknapådettaförnorskaförhållanden. En väsentlig del av det foder vi använder till vår inhemska kött och mejeriproduktionproducerasisydamerikaochiasien.ökadköttkonsumtion innebär att vi utnyttjar ännu mer av de globala markresurserna för foderproduktion.somkontrastöverleverstoragrupperavmänniskoriasienpå enfjärdedelavdennaytaviutnyttjar,ca0,1haperperson.ca80procent avdenglobalabefolkningsökningenpågårideredannuöverbefolkadedelarnaavvärldenocharealenodlingsbarmarkperpersonkrymperhärsnabbareännågonannanstans. Därförminskaråkrarna Enligt en nyligen publicerad FAO-studie är i storleksordningen 20 % av världens begränsade åkermarker, utsatt för degradering och nedsättning av 2

3 produktionsförmågan.istorleksordningen5-6miljonerhaåkerförsvinner årligen genom utarmning av humusförrådet, torka, försaltning samt också genom att man bebygger odlingsmark. För att kompensera förlorad åkermarkhardethittillsvanligastesättetvaritattavverkaellerbrännaytterligareskog,vilketvinuvetledertillänmerallvarligakonsekvenser. Själva den luft vi andas skapas genom världens skogar och växtligheten på jorden. Det faktum att sötvattnet inte räcker är redan den enskilt största osäkerhetsfaktorn vad gäller tillgång på livsmedel inom många områden i världen. Till detta kommer klimatfrågan som ett allt överskuggande hot medriskattodlingsmarkdränksiblandannatsydostasienmedantorkaoch vattenbristhotariandraområdenivärlden. Världensandning Det är världens hela växtlighet, naturmarker och skogar som genom koldioxidassimilationenårligenbinderdeistorleksordningen120miljarderton koliformavkoldioxidsomkanbalanseradenkoldioxidsomavgesgenom förbränning,nedbrytningavorganisksubstansochandning.detäralldenna gröna växtlighet på jorden som samtidigt bildar det syre vi andas med luften.detärenstorin-ochutandningsomgårgenomårsloppet. Det är mot den bakgrunden så förödande att just den gröna resursbasen i formavvärldensstoranaturskogarnuocksåhotas.istorleksordningen20 %avdentotalaökningenavkoldioxidhaltenberorpådenavskogningoch även degradering av markens organiska substans som skett framför allt inomregnskogsområdenaisydamerika,afrikaochasien. Oacceptablaeffekter Enligt FNs klimatpannel IPCC måste koldioxidökningen upphöra och stanna på en nivå ppm för att förhindra att temperaturen ökar med mer än 2 C. För att begränsa temperaturstegringen till den nivån måste den globala förbrukningen av fossil energi minska med i storleksordningen80%underdenärmaste30åren. Accepterandeaventemperaturhöjningpå2 Cärdessutomstarktifrågasatt av många forskare som menar att även en sådan begränsning av temperaturhöjningen kommer leda till oacceptabla negativa effekter på samhället ochekosystemen.samtidigtärverklighetendenattmanännuintesernågon minskning av växthusgasutsläppen utan utsläppen fortsätter tvärtom attöka. Denoljeslukandehandelsgödseln Det konventionella jordbrukets ökande användning av fossil energi för framställning av konstgödsel, bekämpningsmedel, drivmedel samt import 3

4 avfodermedelinnebärattjordbruketförbrukarmerfossilenergiänbrännvärdet av de livsmedelsprodukter som produceras. Till detta kommer de energiresursersomkrävsiövrigaledavlivsmedelskedjanfrånjordtillbord iformavtransporter,lagring,förädlingmm. Räknarmandärtillinocksåkoldioxidutsläppentillföljdavdenavskogning som sker i andra delar av världen för vår köttkonsumtion(produktion av importerat sojaprotein), så svarar vår produktion och konsumtion av livsmedelföristorleksordning40%avdentotalaemissionenavväxthusgaser räknadeikoldioxidekvivalenter.dåärocksåemissioneravandraväxthusgaseränkoldioxidinberäknade. Det är framför allt framställningen av konstgödselkväve som är energikrävande. Det åtgår ungefär en liter olja för att fixera 1 kg kväve. Till detta kommer emissioner av lustgas(dikväveoxid) som också är en kraftig växthusgas.jordbruketförekonstgödselninförandevarsjälvförsörjandeifrågaom kväveliksomdagensekologiskajordbruk.dettatackvaredenbiologiskakvävefixeringen som sker i symbios med baljväxtbakterier i marken och som fårsinenergigenomfotosynteseniväxten. Därförökadeläckaget Införandetavkonstgödselnijordbruketibörjanpå1950-taletiländersom Sverige och Norge innebär inte bara att bönderna blir mer beroende av fossil energi i jordbruket. Det får också en annan ödesdiger konsekvens: genom konstgödseln var det möjligt att bryta det ekologiska sambandet mellanväxtodlingochdjurhållning.detkonventionellaspecialiseradejordbruketväxteframmedvissagårdarheltutandjurochandragårdarmedför mycketdjur. Ochdetvarnudenolyckligautvecklingstartadesominnebarattjordbruket började läcka ut allt större överskott av växtnäring till den omgivande miljön.förlusternaavbådekväveochfosforärhögstfråndehårtspecialiseradekonventionelladjurgårdarnasomocksåköperinstorafodermängder. Ensidiga växtföljder ledde samtidigt till ökad användning av kemiska bekämpningsmedelsomocksåspridsimiljöngenomvattendragen. Biodynamiskt endokumenteradmöjlighet Det är idag dokumenterat att biodynamiskt jordbruk är en möjlighet att bryta den här negativa utvecklingen. I det av EU delfinansierade ÖstersjöprojektetBERAS(BalticEcologicalRecyclingAgricultureandSociety)som omfattade samtliga EU-länder runt Östersjön gjordes jämförelser mellan dagens konventionella jordbruk och ekologiskt jordbruk drivet enligt biodynamiska principer med en djurhållning anpassad till gården egen foderproduktion. Totalt ingick 48 typgårdar fördelade mellan de åtta EU- 4

5 Artur foran kartet av Østersjø-prosjektet BERAS länderna runt Östersjön så att de representerade de olika odlingsförhållandensomgällerinomområdet.projektetpågickundertreår( )och koordineradesfrånbiodynamiskaforskningsinstitutetijärnamedtotalt50 forskare som medverkade från universitet och forskningsinstitutioner i de olika länderna. I studierna ingick utvärdering av klimat-påverkan, läckaget av växtnäring, inverkan på den biologiska mångfalden samt också ekonomiskaochsociologiskastudier. Helaresultatetfinnsredovisatitotalt7rapportersomfinnstillgängligapå projektetshemsida: Biogasgavoberoende I ett jordbruk enligt biodynamiska principer är man självförsörjande med såvälegetfoderochegengödsel.detmöjliggöresgenomattvarjegård(eller gårdarisamverkan)inteharmerdjuränvadsomkanförsörjasavegetfoder. Mellan 60 och 90 % av all växtnäring som grödorna tar upp kommer här tillbaka till marken genom djurens gödsel. Det kväve som behövs tillförs genom odling av kvävefixerande baljväxter så som man gjorde före konstgödselnsinförande. Resultatenfrångårdsstudiernavisarattmaniettsjälvförsörjandeekologiskt jordbruk enligt biodynamiska principer (jordbruket som självförsörjande 5

6 organism)kanminskaanvändningavfossilenergimedistorleksordningen 60%ijämförelsemedkonventionelltjordbruk.Ommandessutomilikhet med Biodynamiska forskningsinstitutet i Järna bygger en egen biogasanläggningpågårdenkanjordbrukettill100%blisjälvförsörjandepåenergi. Läckageförlusterna av kväve visade sig vara 70 % lägre i ekologiskt kretsloppsjordbrukijämförelsemedkonventionelltjordbruk. Vikanvändautvecklingen BERAS-projektetvisadeattenomläggningavhelajordbruketiÖstersjöregionen skulle kunna stoppa miljöbelastningen från jordbruket i form av kemiska bekämpningsmedel och av närsalter. Just nu riskerar de nu ännu lågintensivajordbrukenidenyaeu-ländernapolensamtjordbrukeniestland,lettlandochlitauenattgöraomvåramisstagochdrivaframettintensivjordbruk baserat på konstgödsel och bekämpningsmedel likt det vi harisverige,finlandochdanmark.dettaskulleinnebäraendefinitivkatastrofföröstersjönsmiljö. Mat från enbart ekologiska kretsloppsgårdar i enlighet med biodynamiska principer kretsloppsgårdar i hela Östersjöregionen skulle kunna bli räddningen för Östersjöns miljö. Samtidigt skulle också emissionerna av växthusgaser i det närmaste kunna elimineras från hela livsmedelskedjan. Dettaskullekunnabliverklighetgenomenkombinationavomläggningtill biodynamiskt-ekologiskt kretsloppsjordbruk, ökad närhet mellan produktion och konsumtion, utnyttjande av den potential till att producera förnyelsebarenergisomfinnsinomjordbruket,samtminskadkonsumtionav köttfrånframföralltenkelmagadedjursomgrisarochhöns,somnuproducerasiindustriellskalaivärldentillprisetavstortlidandefördjurenoch oersättligaskadorpåvårjord. Jordbruketsomkolsänka Iställetförattbidratillenökadklimatbelastningskullejordbruketistället kunna bidra till att koldioxidhalten i luften minskade. Jordbruksmarken kan fungera som s.k. kolsänka genom ökning av humushalten. Det visar resultatenfråndelångliggandeförsöksompågåttmedbiodynamiskodlingi Järnasedan1950-talet.Denorganiskasubstansenimarkenökarmedhjälp avvallodlingochbaljväxterienväxtföljdmedandragrödorikombination medåtercirkulationavstallgödsel.dendegraderingsomnuskerglobaltav den organiska substansen i marken skulle kunna vändas och en återuppbyggnadske.såväldelångliggandeförsöksompågårischweiz(fibl)somi Tyskland (Darmstadt) samt vid Biodynamiska forskningsinstitutet i Järna visaratttilläggetattocksåanvändadebiodynamiskapreparatenytterligare ökar humusuppbyggnaden i marken och därmed markens bidrag till att 6

7 minskakoldioxidhalteniatmosfären. Medökadknapphetpåmarkresurserblirocksåfråganomlivsmedlenskvalitet av allt större betydelse. Jämförande studier vid Biodynamiska forskningsinstitutetijärnavisarocksåattmereffektivakretsloppledertillhögre halteravviktigaessentiellamineralerochspårämnenijämförelsemedkonventionellt odlad brödsäd. Proteinernas sammansättning skiljer sig också i brödsäd med en högre halt i biodynamiskt odlat jämfört med konventionelltodlat. Sammanfattning FörenuthålliglivsmedelsproduktionochföratthindraenfortsattutarmningavhelaJordensombärareavlivmåstegrundläggandeekologiskaprinciper respekteras. Av vår odlingshistoria kan vi lära oss hur vi från att ha varitettförbrukarsamhällekanblikapablaattökajordensfruktbarhetoch nyskaparesurser.menvikanocksåläraosshurvipåkorttidkanförbruka vad naturen själv och människan genom varsam samverkan med naturen byggtupp. Dagens konventionella brukningsmetoder med förbrukning av ändliga lagerresurser, biologiskt kapital och linjära flöden av växtnäring leder till övergödda hav, klimatförsämring, utarmade jordar, förlorad biologisk mångfaldochnäringsfattigmat.dengrönajordenkrympersamtidigtsom vibliralltflerdenskallföda.jordenstårvidrandenavenbetydandeekologiskkatastroftillföljdavdenlivsstilochdebrukningsmetodersomutvecklats i de industrialiserade delarna av världen. Det är de redan fattigaste delarnaavvärldensbefolkningsomdrabbashårdast. Praktiskagårdsexempelochårtiondenslångliggandeförsökvisarattviskulle kunna vända utvecklingen. Ett ekologiskt och biodynamiskt jordbruk baserat på kretslopp med organisk gödsel och mångsidiga växtföljder med baljväxtvallarkanåterskapabördigjord,skonahavet,minskaklimatbelastningen och ge mer näringsrik föda. Detta kombinerat med en förändrad livsstildärviminskarvårköttkonsumtionochavstårfrånattätaköttfrån djursomutfodrasmedspannmålochimporteradsojaskulleocksåfåmaten atträckatillallvärldenfolk. Enmerfullständigredovisningavföredragetmedfigurer,förklarandetexter ochförteckningpådenlitteraturochderapportersomlegattillgrundför framställningen kan beställas från Biodynamiska forskningsinstitutet i Järna. Kontakt: ArturGranstedt,BiodynamiskaForskningsinstitutet,Skillebygård,S-15391Järna Web: 7

Kväve (N) och fosfor (P) överskott

Kväve (N) och fosfor (P) överskott Aktuella resultat från BERAS-projektet Växtnäringsöverskottet i dagens jordbruk jämfört med ekologiska kretsloppsgårdar i Östersjöområdet under tre år (ERA farms, -24) (September 25) Jordbruket är den

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Artur.Granstedt@jdb.se 31

Artur.Granstedt@jdb.se 31 Skulle de nya EU-länderna Estland, Lettland och Polen komma upp till våra näringsämnesförluster så skulle belastningen av kväve och fosfor öka till ännu högre nivåer enligt flera studier. Dagens allvarliga

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan Elin Röös, Cecilia Sundberg, Eva Salomon och Maria Wivstad Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Biodynamisk odling i forskning och försök.

Biodynamisk odling i forskning och försök. Biodynamisk odling i forskning och försök. Introduktion del 2 Balansen mellan de uppbyggande och de nedbrytande krafterna, en ödesfråga Det ekologiska lantbruket har, trots massivt motstånd, blivit allt

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 1 Introduktion Vi skulle gärna vilja ha en heldag med er och presentera DKs miljöarbete och ge intressanta inspel kring viktiga miljöaspekter som vi

Läs mer

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli

ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli 1 2 Hej! Jag heter och kommer från Naturskyddsföreningen och ska berätta hur viktigt det är att välja ekologisk mat. Och visa på att 100% ekologiskt är möjligt. Berätta något om dig själv så att du skapar

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Därför ska du leta efter grodan på kaffe Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker Björn Carlén Konjunkturinstitutet 2014 års rapport fokuserar på jordbruksstödens träffsäkerhet 1. Redogör för rapporten Miljö, ekonomi

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp georg.carlsson@slu.se Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem,

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2 (11) 3 (11) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 2 ALLMÄNT KLARLÄGGANDE AV

Läs mer

Edbergseminariet 2004: Mat & Makt Kan vi äta oss till hållbar utveckling? 3-4 februari 2004.

Edbergseminariet 2004: Mat & Makt Kan vi äta oss till hållbar utveckling? 3-4 februari 2004. Edbergseminariet 2004: Mat & Makt Kan vi äta oss till hållbar utveckling? 3-4 februari 2004. Inledning, 3 februari Gunnar Rundgren Ordförande IFOAM, VD Grolink AB, lantbrukare Torfolk, 684 95 Höje, Tel

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Hållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap

Hållbara livsmedelssystem. marknad - ett produktionsperspektiv. Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap Hållbara livsmedelssystem - ekologisk produktion och marknad - ett produktionsperspektiv Anne-Maj Gustavsson Norrländskt jordbruksvetenskap SLU Livsmedelskedjan Avfall - matrester Växtodling Konsument

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla! FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör

Läs mer

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Remiss-svar från Göteborgs Universitet på förslag till Ramprogram för forskning inom ekologisk produktion och konsumtion

Remiss-svar från Göteborgs Universitet på förslag till Ramprogram för forskning inom ekologisk produktion och konsumtion Göteborgs Universitet PhD Åsa Kasimir Klemedtsson asa.kasimir@gvc.gu.se Institutionen för Geovetenskaper Box 460 405 30 Göteborg 031 786 1960 Susanne Johansson Tf föreståndare för CUL 1 / 2 Remiss-svar

Läs mer

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad

Läs mer

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Den växtproduktiva arean en världsmedborgare har tillgång till är 1,1 ha (100 x 110 m).

Den växtproduktiva arean en världsmedborgare har tillgång till är 1,1 ha (100 x 110 m). Den växtproduktiva arean en världsmedborgare har tillgång till är 1,1 ha (100 x 110 m). Av den globala markarean (15,05 miljarder ha) anses 11 % vara av god kvalitet för odling 27 % vara för torr 23 %

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Varför handla ekologiskt?

Varför handla ekologiskt? 100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Frågor och svar om Köttguiden 2016

Frågor och svar om Köttguiden 2016 Frågor och svar om Köttguiden 2016 Vad är nytt i 2016 års version av Köttguiden? Den främsta nyheten är att vi i år bedömer allt kött utifrån nya kriterier för ansvarsfull användning av antibiotika i djurhållningen.

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN Lektionsupplägg: Vår klimatsmarta festmåltid Maten vi äter har stor inverkan på klimatet. Vad bör vi tänka på för att laga mat som är bra ur ett klimatperspektiv? Låt

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Arlas Ekorapport Ekostatistik för första halvåret 2013 och en inblick i tredje kvartalet

Arlas Ekorapport Ekostatistik för första halvåret 2013 och en inblick i tredje kvartalet Arlas Ekorapport 2013 Ekostatistik för första halvåret 2013 och en inblick i tredje kvartalet Innehåll Arlas Ekorapport 2013 Sammanfattning - Från avmattad marknad till försiktigt optimism... 3 Om Arla

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka Vårt klot så ömkligt litet 3. Konsten att odla gurka Världarnas utveckling, Svante Arrhenius, 1906 Man hör ofta beklagande öfver, att de i jorden samlade kolskatterna hastigt förskingras af nutidens människa

Läs mer

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde

Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor. Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde Inspiratör på vetenskaplig grund - om grunden för Livsmedelsverkets arbete för bra matvanor Hanna Eneroth Monika Pearson Åsa Brugård Konde NNR -ett viktigt kunskapsunderlag Ta fram kostråd Planera mat

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Polarbröd skapar möjligheter att äta gott och sunt nu och i generationer

Polarbröd skapar möjligheter att äta gott och sunt nu och i generationer Polarbröd skapar möjligheter att äta gott och sunt nu och i generationer I Polarbrödsfamiljen har vi bakat bröd i fem generationer 2012 ställde vi oss frågan, vad behöver vi göra för att kunna fortsätta

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,

Läs mer

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument Ingmar Börjesson, Lantmännen R&D Svåra frågor och möjligheter Kadmium, slam och växtnäring Forskningsprojekt som tar grepp

Läs mer

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan! Huranvändningenavekosystemtjänsteri ogräskontrollenkanminska köksväxtsodlingensnegativa klimatpåverkan WeronikaSwiergiel,HortonomIsamarbetemedDanJohansson,Odlareoch SvanteLindqvist,Odlare Foto:WeronikaSwiergiel

Läs mer

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel 12 Tillverkning av produktionshjälpmedel KRAVs regler för produktionshjälpmedel talar om vilka typer av produktionshjälpmedel för växtodling (inklusive trädgårdsodling) som kan KRAV-märkas och vilka kriterier

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt

Läs mer

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Tveksam vinst med ekolantbruk

Tveksam vinst med ekolantbruk Tveksam vinst med ekolantbruk Publicerad: 12 juli 2009, Ekobruk. Det ekologiska idealet inom lantbruket bygger på en ideologisk och naturromantisk syn och forskningen har haft mycket svårt att belägga

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker 15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav

Läs mer

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum

Läs mer