Världens framtida livsmedelsförsörjning problem och
|
|
- Ann-Christin Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Världens framtida livsmedelsförsörjning problem och utmaningar foto: Petter Bolme, Global Reporting Tomas Dahlman Departementsråd EUI-sekretariatet,
2 1Glblli 1. Global livsmedelsförsörjning dlfööji situationen idag 1.02 miljarder hungrande/undernärda i juli 2009 Ca 100 miljoner har tillkommit p.g.a. höga livsmedelspriser och ekonomiska krisen Den tidigare trenden med framsteg mot att nå millenniemål 1 har brutits (dvs antalet hungrande ökar igen) Livsmedelskrisen dlk har förvärrat situationen: ökat antal lhungrande redan före krisen, men nu negativ trend i både antal och andel
3 1Glblli 1. Global livsmedelsförsörjning dlfööji situationen idag
4 Livsmedelskrisen Livsmedelspriserna steg kraftigt under 2006 och 2007 för att nå en absolut topp 2008 Under perioden januari 2006 till juni 2008 steg priserna totalt med drygt 75 % De höga priserna hade såväl strukturella som tillfälliga orsaker, bl.a. höga råvarupriser, torka och sjunkande dollarkurser
5 Offer för livsmedelskrisen Den överväldigande majoriteten av fattiga hushåll både i urban miljö och på landsbygden är nettoköpare av mat och de påverkas i störst utsträckning av de stigande livsmedelspriserna (i många utvecklingsländer lägger hushållen ca 80% av sin disponibla inkomst på livsmedel) Hushåll utan mark och hushåll som leds av kvinnor är mest utsatta Hushåll på landsbygden som äger mark och som specialiserat sig på jordbruk har klarat de höga matpriserna bättre
6 Regional fördelning I ett globalt perspektiv är läget kritiskt med 1,02 miljarder hungrande och undernärda Ca 60% av alla hungrande/undernärda finns i 7 länder: Kina, Indien, DRK (Kongo- Kinshasa), Bangladesh, Indonesien, Pakistan och Etiopien i Regional fördelning: Asien och Medelhavsländerna 642 miljoner (+ 11% sedan 2008) Afrika söder om Sahara 265 miljoner (+ 12 %) Latinamerika och Karibien 53 miljoner (+13 %) Mellanöstern och Nordafrika 42 miljoner (+13 %) utvecklade länder 15 miljoner (+ 15 %)
7 Regional fördelning
8 Food and Agriculture Organization of the United Nations - FAO FAO är FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. FAO bidrar med kunskap och kunskapsöverföring om jordbruk, skogs- och fiskefrågor inom ramen för en hållbar utveckling Huvuduppgift: att trygga tillgången till mat för att människor världen över ska få leva ett friskt och aktivt tliv Foto: Riita Jonsson
9 2. Den multilaterala institutionella kontexten FN:s struktur och FAO:s plats i systemet: När FN bildade fanns ursprungligen: g - Generalförsamlingen - Sekretariatet - Säkerhetsrådet - Ekonomiska och Sociala Rådet (ECOSOC) (FAO placerat under ECOSOC) - Förvaltarskapsrådet - Internationella Domstolen - Sedan dess har Rådet för mänskliga rättigheter samt ett stort antal fonder och program tillkommit - Skillnader mellan fonder/program (frivilliga bidrag) och fackorganen (uttaxerade bidrag)
10 2. Den multilateral institutionella kontexten (forts.) Frågor rörande tryggad livsmedelsförsörjning faller under ECOSOC:s ansvarsområde Många sektorer och aktörer är inblandade: UNDP, WFP, IFAD, WB, UNEP, OCHA, WHO, UNFPA, UNICEF, UNAIDS etc. - samordning är därför central ECOSOC sammanträder årligen På landnivå arbetar FN utifrån modellen One UN : UNDP:s landrepresentant har huvudansvar för att samordna alla FNorgan som ingår i ett UN Country Team Samordningen på landnivå resulterar i ett UN Development Assistance Framework (UNDAF) målet är att tydliggöra roller, undvika dubbelarbete, dvs maximera effektiviteten
11 3. Agerande från internationella samfundet Millennieutvecklingsmålen (MDG): MDG 1: Halvera andelen fattiga och hungrande mellan år 1990 och 2015 UN High Level Task Force (UN-HLTF) Initiativ från FN:s Generalsekreterare 2008 Producerade d det s.k. Comprehensive Framework for Action (CFA) en policymeny för enskilda länder att bemöta livsmedelskrisen EU:s Food Facility EUR 1 Mdr för primärt kortsiktiga insatser (s.k. Barrosomiljarden)
12 3. Agerande från internationella samfundet (forts.) G8 /L Aquila betonade vikten av ökade satsningar på u-ländernas jordbruk (vilket inkluderar även skog, fiske och landsbygdsutveckling) närvarande länder förband sig att mobilisera 20 miljarder dollar på tre år till förmån för jordbruksutvecklingen i u-länderna G20-möte i Pittsburgh september 2009 betonade vikten av ökade investeringar, ökat samarbete och ökad samordning för att främja global livsmedelsförsörjning WSFS i Rom november 2009 Visade åter att frågekomplexet står högt på internationella agendan Stöd åt CFS-reformen unikt instrument i arbetet mot världshungern Samsyn om att ökade privata och offentliga resurser måste kanaliseras till jordbruk och landsbygdsutveckling i u-länderna
13 Det svenska bidraget Substantiell ökning av det reguljära bidraget till FN:s Världslivsmedelsprogram (WFP) och International Fund for Agricultural Development (IFAD) Särskild livsmedelssatsning i BP miljoner Fortsatt inriktning mot det humanitära spåret, WFP och UNICEF primära verktyg
14 4. Den internationella debatten om jordbrukets roll Ekonomisk tillväxt och fattigdomsbekämpning innebär inte automatiskt succé källan till tillväxt har stor betydelse Jordbruket kan minska fattigdomen i de u-länder som lyckats bäst med att bekämpa fattigdomen de senaste 25 åren var tillväxt inom jordbruket ofta den viktigaste faktorn. Världsbanken presenterade 2008 en rapport som visade att satsningar på jordbruket genererar mer tillväxt än andra sektorer. De flesta av de länder som lyckats bekämpa fattigdomen har det gemensamt att de allt mer låter marknadskrafterna slå igenom, och dessutom satsar på forskning inom sektorn
15 Några exempel från Afrika Några lyckade framgångsexempel i Afrika: Ghana, Kongo, Nigeria, Mocambique och Malawi samtliga med stark tillväxt i sina jordbrukssektorer Bland de 14 länder i Afrika som inte lyckats minska andelen hungrande finns: DRK, Eritrea, Burundi, Etiopien och Zimbabwe samtliga har upplevt minskad jordbruks-produktivitet Foto: Rigmor Engerstam
16 5Väld 5. Världens framtida livsmedelsförsörjning dlfööji Förutsättningar Ökad befolkning 2050 beräknas jordens befolkning uppgå till 9,1 miljarder människor, 34 % fler än idag Fler lever längre p g a ökad välfärd Nästan hela ökningen kommer ske i u-länder Ökad urbanisering År 2050 väntas 70 % leva i städer jämfört med knappt 50 % idag, detta p g a dåliga försörjningsmöjligheter på landsbygden
17 5Väld 5. Världens framtida livsmedelsförsörjning dlfööji Förutsättningar (forts.) Ökad tillväxt Tillväxten kommer att fortsätta till 2050 i genomsnitt 2,9% Ökad efterfrågan på mat nya kostvanor Efterfrågan på mat styrs av en avtagning i befolkningsökningen, ökad urbanisering och ökade inkomster Människors diet förändras, ökad köttkonsumtion med negativ miljöpåverkan Livsmedelsmarknaderna i u-länderna kommer successivt att mättas Efterfrågan ökar inte i samma höga takt men i absoluta tal är ökningen stor Produktionen av mat kommer att behöva öka med 70% till år 2050!
18 5Väld 5. Världens framtida livsmedelsförsörjning dlfööji Förutsättningar (forts.) Möjligheterna att möta den ökade efterfrågan på mat: Det är möjligt att möta den ökade efterfrågan om nödvändiga investeringar vidtas och jordbruksproduktionsstimulerande åtgärder införs Men ökad produktion är inte tillräckligt för att nå en tryggad livsmedelsförsörjning, den måste kompletteras med åtgärder för att bekämpa fattigdomen och etablering av sociala skyddsnät
19 5Väld 5. Världens framtida livsmedelsförsörjning dlfööji Villkor Åtgärder behöver vidtas omedelbart: 1. ökade investeringar i 2. ökad satsning på forskning och utveckling 3. effektiv global marknad
20 5Väld 5. Världens framtida livsmedelsförsörjning dlfööji Villkor Investeringar i jordbruket För att öka produktionen 70% krävs att man: skyddar, bevarar och bygger upp naturresursbasen utvecklar och introducerar nya produktivitetshöjande (miljövänliga) teknologier fokuserar på att öka produktiviteten Ökad produktivitet itet och uppodling U-länderna har högst potential att öka produktionen 90% av ökningen genom ökad arealavkastning eller intensivare odling 10% genom ökad uppodling u-länderna: 80% resp. 20% Landreserverna finns i begränsat antal länder: Latinamerika och Afrika söder om Sahara stora begränsningar på kort sikt
21 5Väld 5. Världens framtida livsmedelsförsörjning dlfööji Villkor (forts.) Internationell handel Handeln med jordbruksprodukter förväntas öka avsevärt u-ländernas importbehov av spannmål förväntas att öka kraftigt, från dagens 135 miljoner ton till 300 miljoner ton 2050 fortsatt stort beroende av spannmålsimport i Mellanöstern och Nordafrika; Latinamerika och Karibien är självförsörjande behov att införa ett globalt handelssystem som är rättvist och konkurrenskraftigt fortsatt reform mot minskat jordbruksstöd för OECD-länder
22 5Väld 5. Världens framtida livsmedelsförsörjning dlfööji Risker och utmaningar Hunger trots adekvat utbud av mat det största hotet mot eliminering av hunger adekvat utbud av mat på global eller nationell nivå är ingen garanti för att alla människor har tillräckligt att äta och att hungern elimineras Klimatförändringar betydande risk för livsmedelstryggheten minskade skördar och extremare väder de gröna näringarna behöver anpassas till klimatförändringarna, men de kan också bidra till minskade utsläpp av växthusgaser krävs incitament för regeringar och jordbrukare för att åstadkomma adaptering
23 5Väld 5. Världens framtida livsmedelsförsörjning dlfööji Risker och utmaningar (forts.) Biobränsle produktionen trefaldigades ger ökad inkomst till jordbrukarna men risker för livsmedelstryggheten småskalig gproduktion mindre riskfylld än storskalig ger möjlighet till inkomster samt egen energiförsörjning riktlinjer för att minska konkurrens och intressekonflikter mellan matproduktion och biobränsleproduktion behöver utformas (EU har t ex hållbarhetskriterier)
24 5Väld 5. Världens framtida livsmedelsförsörjning dlfööji MEN Undernäring idag och 2050 trots att det finns tillräckligt med mat idag finns det en miljard undernärda, människor har p g a fattigdom inte tillgång till mat saknar inkomst och produktionsmöjligheter saknas effektiva sociala skyddsnät även om produktionen av mat ökar med 70% till 2050, kommer fortsatt 370 miljoner, 5%, vara undernärda 2050 krävs breda satsningar för att utrota hungern mat bör ses som en rättighet!
25 5Väld 5. Världens framtida livsmedelsförsörjning dlfööji Globala styrningen På internationell nivå måste styrningen av den globala livsmedelsförsörjningen förbättras CFS kommittén för tryggad dlivsmedelsförsörjning l ö i stärks och en vetenskaplig panel linrättas Det Globala Partnerskapet för Jordbruk, tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition har lanserats Kraftigt agerande från internationella samfundet frågekomplexet högt på agendan måste leda till konkret handling i paritet med politiska åtaganden ökade långsiktiga investeringar i jordbruk och landsbygdutveckling ökad livsmedelshjälp och humanitärt stöd är nödvändiga instrument för att hantera det omedelbara problemet
26 6Rflkti 6. Reflektioner av åtgärder åtäd för att nå åtryggad dlivsmedelsförsörjning dlfööji 2050 Den tekniska möjligheten att globalt kunna producera tillräckligt med mat 2050 innebär inte nödvändigtvis att världen kommer att vara utrotad från hunger - hunger är ett fattigdomsproblem. Om inte fattigdomen minskar kommer hungern bestå! Jordbruk kan utgöra ett viktigt element i fattigdomsbekämpningen krävs åtgärder som gör jordbruket mer produktivt dktitoch hlönsamt Jordbruket kan inte på egen hand utrota hungern investeringar inom jordbruket måste åtföljas av investeringar i bl.a. infrastruktur och institutioner samt stödjas av ett gott styrelseskick, regeringarna i utvecklingsländerna måste själva sitt ansvar
27 6Rflkti 6. Reflektioner av åtgärder åtäd för att nå åtryggad dlivsmedelsförsörjning dlfööji 2050 (forts.) Prisvolatiliteten inom jordbruket kommer att öka på grund av bl. a. klimatförändringar och ökad spekulation - jordbruket måste bättre kunna stå emot dessa externa variabler Framtida strategier för utveckling och utrotad hunger måste vara lands- och kontextspecifika Stärkta rättigheter till mark i utvecklingsländerna är en nödvändighet
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 23.11.2009 B7-0173/2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om FAO:s världstoppmöte
Läs merDenna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden
Bilaga till regeringsbeslut 2014-07-17 nr 2 L2014/1042/EUI Landsbygdsdepartementet Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) 2014 2017 1. Förväntade resultat
Läs merStrategi för Sveriges samarbete med FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO)
Bilaga till protokoll IV 9 vid regeringssammanträde den 7 december 2017, N2017/07428/EUI m.fl. 2017-12-07 Näringsdepartementet Strategi för Sveriges samarbete med FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation
Läs merEn milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen
En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Bergen 6 November 2010 En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen Fil. Dr. Jakob Lundberg, informasjonsansvarlig i FAO Norden, UN s
Läs merVad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?
Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en
Läs merHöga livsmedelspriser
Tillstånd och Trender KTH den 3 december 2008 Höga livsmedelspriser hoteller möjlighetför världensfattiga Christina Engfeldt Ansvarig för FAO:s informationsverksamhet i Norden FN:s livsmedels och jordbruksorganisation,
Läs merMitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).
[Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för ordet och säga att det är roligt att vara här och delta i den här sessionen som behandlar debatten om biodrivmedel. Mitt namn är Christina Engfeldt och
Läs mer12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 september 2017 (OR. en) 12255/17 AGRI 481 DEVGEN 199 ENV 752 ONU 115 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Särskilda jordbrukskommittén/rådet Genomförandet
Läs mer[Bild 2] FAO:s mål och bakgrund
[Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att tala här på Jordbruksdepartementets interna seminarium. Idag presenterar jag FAO:s senaste rapport om hunger, The State of
Läs merVerksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Läs merDE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER
DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 9.2.2011 B7-0118/2011 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalandena av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om stigande livsmedelspriser
Läs merKonkurrens mellan matoch energiproduktion
Konkurrens mellan matoch energiproduktion Presentation vid Nonnendagen Skara, 12 September 2008 Erik Fahlbeck, prodekan, SLU erik.fahlbeck@ekon.slu.se, tel: 018-672228 Mat vs biobränsle Inledning Globala
Läs merManus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1
Manus Världskoll-presentation Svenska FN-förbundet Uppdaterad 2014-02-04 Bild 1 65 %, en klar majoritet, av alla svenskar tror att mindre än hälften av världens befolkning har tillgång till rent vatten.
Läs mer[Bild 1] Tack för inbjudan!
[Bild 1] Tack för inbjudan! Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden till klimatdagen här i Växjö. Det är roligt att vara här och få möjligheten att samtala med er om något mycket viktigt
Läs merÖkad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden
Läs merBlir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen
Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Empowered lives. Resilient nations. Blir världen bättre? FN:s utvecklingsprogram, UNDP i samarbete med Staffan Landin BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? 3 Innehåll
Läs merHöga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning?
Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Författare till svenska FAO-kommitténs debattskrift: Andreas Davelid Patrik Eklöf Fabian Nilsson Upplägg
Läs merUTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 17.12.2013 B7-0000/2013 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7-0000/2013 i enlighet med artikel 115.5 i
Läs merMålsnöret. - en elevaktiv lektion om millenniemålen
Målsnöret - en elevaktiv lektion om millenniemålen Hur går det för millenniemålen? När världens stats- och regeringschefer antog Millenniedeklarationen och millenniemålen i samband med ett toppmöte i FN
Läs merUTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 17.9.2014 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B8-0000/2014 i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen
Läs merBefolkningstillväxten är fortfarande hög i många av de länder där tryggad tillgång till mat är osäker.
Att stilla hungern i en tid av kris I en tid när den ekonomiska krisen dominerar nyheterna är det viktigt att påminna oss själva om att inte alla jobbar på kontor eller i fabriker. Krisen drabbar framförallt
Läs merTipspromenad. Fråga X
Hållbar Fråga 1 Världens länder har kommit överens om 17 ambitiösa mål som fram till år 2030 ska hjälpa oss att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och ojämställdhet och lösa klimatkrisen. De
Läs merMER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs
MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett
Läs merBrasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark
Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.
Läs merom Prisvolatilitet hur de globala marknaderna för jordbruksprodukter fungerar och hur de påverkar AVS-ländernas livsmedelsförsörjning
ACP-EU/101.149/slutlig RESOLUTION1 om Prisvolatilitet hur de globala marknaderna för jordbruksprodukter fungerar och hur de påverkar AVS-ländernas livsmedelsförsörjning Gemensamma parlamentariska AVS EU-församlingen
Läs merJag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender.
[Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender. Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig
Läs merIbörjan av 2000-talet enades världens ledare
Nådde vi millenniemålen? Succé eller fiasko? Arbetet för att nå millenniemålen får ett blandat slutbetyg. Stora framsteg har gjorts inom i stort sett alla mål, dessutom större framsteg än de flesta trodde,
Läs merStark efterfrågan driver världsmarknaderna
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt
Läs merRegeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:3 2014-05-15 UF2014/32092/UD/USTYR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för ekonomiskt
Läs merEkologisk hållbarhet och klimat
Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på
Läs merDokumentbeteckning 11755/06 AGRILEG 127 ENV 411 CODEC /08 AGRILEG 67 ENV 261 CODEC ADD 1
Slutlig Kommenterad dagordning 008051 Jordbruksdepartementet Miljö och jordbruksutskottet Kopia: SB EUkansliet Riksdagens Kammarkansli Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 19 maj 008
Läs merNy biståndssatsning med fokus på barn på flykt
Promemoria 2016-08-31 Utrikesdepartementet Ny biståndssatsning med fokus på barn på flykt De humanitära behoven i världen är enorma. Regeringen föreslår i höständringsbudgeten för 2016, som bygger på en
Läs merFood and Agriculture Organization of the United Nations
Food and Agriculture Organization of the United Nations State of Food Insecurity in the World 2015 72 utvecklingsländer har nått millenniemålet att halvera hungern Hunger är fortfarande ett daglig utmaning
Läs merAvmagring en allvarlig viktminskning och akut undernäring, ofta orsakad av svält och sjukdomar
Välkomna Idag ska vi prata om en av de viktigaste investeringarna för att långsiktigt förbättra ett helt lands ekonomi, utveckling och sociala situation - utbildning! Jag/Vi kommer presentera grunderna
Läs mer12950/17 hg/sk 1 DG B 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 9 oktober 2017 (OR. en) 12950/17 AGRI 530 FAO 41 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 9 oktober 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 12473/17 Ärende:
Läs merHur ser framtiden ut? Ingrid Öborn
Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både
Läs merBild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors
Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors hälsa och vår planets välbefinnande. Det är frågor som
Läs merGlobal hälsa mäts på en rad olika sätt
Global hälsa allt bättre FATTIGDOM Läget (2015) Trenden Medellivslängden i världen är 70 år. I Afrika söder om Sahara är medellivslängden i så gott som alla länder under 65 år. Utanför Afrika söder om
Läs merVi skapar ett livskraftigt lantbruk
Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Johan Andersson Divisionschef, Lantmännen Lantbruk Lantmännens strategi och portföljstruktur utgår från uppdraget bidra till lönsamheten på våra ägares gårdar (affärspartner)
Läs merUTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0000/2016 4.5.2016 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B8-0000/2016 i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen
Läs merGlobal livsmedelstrygghet
Global livsmedelstrygghet vilka effekter får höga livsmedelspriser Foto: Kelley Lynch/Rädda barnen Världsmarknadspriserna på livsmedel har de senaste åren skjutit i höjden och prisuppgången har varit extra
Läs merArbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD
Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland
Läs merArbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD
Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland
Läs merSvenskt arbete för att stärka resursbasen Programdagar för högskolan 2015
Svenskt arbete för att stärka resursbasen Programdagar för högskolan 2015 Resultatstrategin för kapacitetsutveckling och utbyten 2014-2017 Ökat antal kvalificerade svenskar i av regeringen prioriterade
Läs merGLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT
Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND
Läs merVad har hänt och vad händer i Afrika? Björn Lundgren
Vad har hänt och vad händer i Afrika? Björn Lundgren Svenskt skogsfolk i Afrika Den konventionella bilden Elände, elände! Torka Erosion Svält Översvämningar Fattigdom Epidemier Inbördeskrig Terrorism Naturförstöring
Läs merOECD-FAO Agricultural Outlook 2011. OECD:s och FAO:s jordbruksöversikt 2011. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska
OECD-FAO Agricultural Outlook 2011 Summary in Swedish OECD:s och FAO:s jordbruksöversikt 2011 Sammanfattning på svenska Detta är den 17:e årgången av jordbruksöversikten och den sjunde utgåva som framtagits
Läs merPraktikrapport. Praktikplatsen. Praktikplats. Utbildningsbakgrund
Göteborgs universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning VT 2011 Lena Widefjäll lenawidefjall@hotmail.com Praktikrapport Praktikplats FN:s livsmedels-
Läs merPolicy för Hållbar utveckling
Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i
Läs merFAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!
FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens
Läs merEU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö
EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs merBefolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år
Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år - Behov av mat: Om 25 år: 40% mer Om 40år: 70% mer The Food and Agriculture Organization (FAO) of the United Nations estimates
Läs merDärför ska du leta efter grodan på kaffe
Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25
Läs mer12473/17 gg,bis/tf/chs 1 DG B 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 26 september 2017 (OR. en) 12473/17 AGRI 495 FAO 36 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet Utkast
Läs merBISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.
Läs merKraftig ökning av spannmålspriserna
1(5) INFORMATION 21-8-13 Enheten för handel och marknad Ida Björklund Tfn: 36-15 63 43 Mobil: 7-548 4 7 E-post: ida.bjorklund@jordbruksverket.se Kraftig ökning av spannmålspriserna Under de senaste veckorna
Läs merRegionala variationer i förutsättningarna för en
59 Kristina Thorell Regionala variationer i förutsättningarna för en hållbar livsmedelsförsörjning Inledning En grundläggande förutsättning för ekonomisk utveckling och välstånd i en nation är att befolkningen
Läs merFem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder
Läs merFinlands utvecklingssamarbete
Finlands utvecklingssamarbete 2010 UTRIKESMINISTERIET Fattigdomen har minskat Huvudmålet för Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete är att minska fattigdomen i utvecklingsländerna. Vad får
Läs merÖversikten i sammandrag
OECD-FAO Agricultural Outlook 2009 Summary in Swedish OECD-FAO:s jordbruksöversikt 2009 Sammanfattning på svenska Översikten i sammandrag De makroekonomiska villkor som bildar underlaget för den här halvtidsrapporten
Läs merInspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?
Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra
Läs merSV Förenade i mångfalden SV B8-1042/3. Ändringsförslag
3.10.2016 B8-1042/3 3 Skäl Ca (nytt) Ca. Frihandelsavtal som har underminerat länders suveränitet, inklusive livsmedelssuveränitet, och uteslutit lokala jordbrukare från deras egna marknader, har bidragit
Läs merPRAKTIKRAPPORT MULTILATERALA AVDELNINGEN PÅ SVERIGES AMBASSAD I ROM, ITALIEN
Yrkesförberedande praktik, HT-12 Statsvetenskapliga institutionen Stockholms Universitet Handledare: Monica Andersson Helena Robling PRAKTIKRAPPORT MULTILATERALA AVDELNINGEN PÅ SVERIGES AMBASSAD I ROM,
Läs merEkologiskt fotavtryck
-, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått
Läs merFramtidens lantbruk i Skåne
Framtidens lantbruk i Skåne Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus Alnarp 2014-03-20 Citat om framtiden Att sia är svårt särskilt om framtiden. Alice Roosevelt Longworth Jag tror att det finns
Läs merMarkanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala
Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala Vad är problemet? En förutsägelse från Leonard Cohen: Get ready for the future:
Läs merBilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet
Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan
Läs merBistånd för hållbar utveckling
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3082 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) Bistånd för hållbar utveckling Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merEUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING
EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING Inledning 1. Europeiska unionen har ett djupt engagemang för Förenta nationerna, för att upprätthålla och utveckla folkrätten
Läs merJoakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP
Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Vatten och Energi: ömsesidigt beroende Vatten för energi Vattenkraft Termoelektrisk kylning Drift av kraftverk och transmission Bränsle utvinning och raffinering Bränsleproduktion
Läs merHållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU
Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller
Läs merHÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012
HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till
Läs merEN VÄRLD FRI FRÅN HUNGER.
EN VÄRLD FRI FRÅN HUNGER. VISSTE DU ATT... Hunger dödar fler människor än malaria, tuberkulos och hiv/aids tillsammans. Varje år dör 3 miljoner barn under 5 år på grund av undernäring. 821 miljoner människor
Läs merMÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Läs merSV Förenade i mångfalden SV B8-0360/37. Ändringsförslag
27.4.2015 B8-0360/37 37 Skäl A A. Temat för Expo 2015 i Milano är Att föda jorden. Energi för livet, och utställningen kan kraftigt sporra diskussionen om hur man ska förbättra produktionen och distributionen
Läs merProgrammen och pengarna
Utvärderingsrapport 2018:3 Programmen och pengarna Resultat från landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt regionaloch socialfondsprogrammet 2018 Författare Redaktör Linnéa Asplund, Jordbruksverket
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 17.10.2012 B7-0000/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om hållbarhet i den
Läs merKommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016
REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Europakorrespondentenheten Kommenterad dagordning (reviderad version) Ministerrådet Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016
Läs merUNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER
UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN
Läs merKommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016
Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet
Läs mer50 % småbönder 20 % lantarbetare. 20 % i städer
FLEST UNDERNÄRDA PÅ LANDET 50 % småbönder 20 % lantarbetare 10 % fiskare, boskapsskötare m m 20 % i städer INTE BARA UNDERNÄRING Näringsbrist protein, fett, vitaminer, mineraler > 2 miljarder Övervikt
Läs merFredsarbete i konfliktländer
Fred i utveckling Fredsarbete i konfliktländer 90 procent av alla väpnade konflikter som startat under 2000-talet har varit i länder som tidigare haft inbördeskrig. 1 Länder som har drabbats av väpnad
Läs merFramtidsbilder för svenskt jordbruk Rapport från scenariostudier
Framtidsbilder för svenskt jordbruk Rapport från scenariostudier Janne Bengtsson & Framtidens Lantbruks scenario-grupp Jan.Bengtsson@slu.se Varför framtids-scenarier? Förutsäga framtiden = Trendframskrivning?
Läs merNOT Rådet (Ekofin) Europeiska rådet Den senaste tidens utveckling av livsmedelspriserna drivkrafter och politiska åtgärder
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 4 juni 2008 (11.6) (OR. en) 10326/08 ECOFIN 220 AGRI 171 POLGEN 58 NOT från: till: Ärende: Rådet (Ekofin) Europeiska rådet Den senaste tidens utveckling av livsmedelspriserna
Läs merMigration en nyckel till utveckling. Sveriges ordförandeskap i det Globala forumet för migration och utveckling
Migration en nyckel till utveckling Sveriges ordförandeskap i det Globala forumet för migration och utveckling S edan den 1 januari 2013 är Sverige ordförande i det Globala forumet för migration och utveckling
Läs merRegeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:2 2014-02-13 UF2014/9982/UD/MU Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för miljö- och klimatmässigt
Läs merGlobala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck
Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och dess hållbara nyttjande Harriet Falck Rehn harriet.falck rehn@rural.ministry.se Miljön och urval ger unika genetiska egenskaper Husdjuren härstammar
Läs merRäcker maten?? Globalt? Nationellt? Lokalt?
Räcker maten?? Globalt? Nationellt? Lokalt? Globalt perspektiv! Landet, länet, kommunen importerar ca 50 % av sin livsmedelskonsumtion.kommer det att vara möjligt om 20-30 år? Läget är kritiskt!! Med nuvarande
Läs merBefolkningsgeografi BEFOLKNINGSUTVECKLING - HISTORIA OCH PROGNOS. Befolkningsgeografi. Världens befolkning ökar inte lika snabbt längre.
Befolkningsgeografi Befolkningsgeografi 33 Under 1960- och 1970-talen sågs en stor befolkningsökning som ett hot mot världen. Forskarna såg en fördubblingstakt av världens folk på bara 50 år. Den stora
Läs mer8361/17 sa/ss 1 DG B 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 april 2017 (OR. en) 8361/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 25 april 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 7783/17 + ADD 1 Ärende: FIN 266
Läs merutveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument
utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och
Läs merKlimatrollspel. Pressmeddelanden
Pressmeddelanden Under pågående förhandlingar kan delegationerna utsättas för särskilda utmaningar genom att de via ett pressmeddelande får ta del av ett krisscenario som till exempel en svår livsmedelskris.
Läs merYttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
Läs merFINLANDS ANSLAG FÖR UTVECKLINGS SAMARBETE UNDER TIDEN SOM EU MEDLEM UTVECKLINGSSAMARBETE
FINLANDS ANSLAG FÖR UTVECKLINGSSAMARBETE UNDER TIDEN SOM EU MEDLEM 6b/2005 FINLANDS ANSLAG FÖR UTVECKLINGS SAMARBETE UNDER TIDEN SOM EU MEDLEM Finland ger stöd till utvecklingsländerna både bilateralt
Läs merSvensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap
Svensk åkermark i ett globalt perspektiv Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap Anders bakgrund Ekeberga, Helsingborg SLU Global inrättades 2012 för att
Läs merUNDP. Brasilien. Delegat: Pontus Källström
UNDP Brasilien Delegat: Pontus Källström Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande
Läs merSV Förenade i mångfalden SV B8-0360/1. Ändringsförslag. Paolo De Castro, Ulrike Rodust, Isabelle Thomas för S&D-gruppen
27.4.2015 B8-0360/1 1 Skäl Ca (nytt) Ca. Expo 2015 i Milano har teman som främst avser livsmedel och som även omfattar fiskeriet, vilket liksom jordbruket har anknytning till frågor om livsmedel, självförsörjning
Läs merAgenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet
Bild 1 Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet Bild 1 - Intro 1 Bild 2 Agenda 2030 Bild 2 - Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog
Läs mer