NOT Rådet (Ekofin) Europeiska rådet Den senaste tidens utveckling av livsmedelspriserna drivkrafter och politiska åtgärder

Transkript

1 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 4 juni 2008 (11.6) (OR. en) 10326/08 ECOFIN 220 AGRI 171 POLGEN 58 NOT från: till: Ärende: Rådet (Ekofin) Europeiska rådet Den senaste tidens utveckling av livsmedelspriserna drivkrafter och politiska åtgärder För delegationerna bifogas en not om den senaste tidens utveckling av livsmedelspriserna, som godkändes av Ekofinrådet den 3 juni /08 son/ell/be 1 DG G I SV

2 BILAGA Bryssel den 4 juni 2008 På Europeiska rådets vägnar Den senaste tidens utveckling av livsmedelspriserna drivkrafter och politiska åtgärder På senare tid har världsekonomin upplevt en betydande uppgång i råvarupriser. Även om prishöjningarna på råvaror inte har varit likformiga, har ökningarna varit mycket omfattande (inbegripet olja, jordbruksprodukter och vissa metaller) och tillsammans har detta fått större inverkan än enskilda prisutvecklingar. Efter trettio år av sjunkande globala livsmedelspriser (i reala termer) har denna trend vänt drastiskt sedan 2006, med en kraftig höjning av priserna för jordbruksprodukter, även om dagens livsmedelspriser, trots de snabba prishöjningarna, i reala termer fortfarande är lägre än de var till exempel på 1980-talet. I Europa steg priset på vete och mejeriprodukter med 96 % respektive 30 % mellan september 2006 och februari Uppgången av priserna på jordbruksråvaror har haft svåra effekter på livsmedelspriserna för konsumenterna inom euroområdet. Mellan september 2007 och mars 2008 ökade den andel som inflationen inom livsmedelspriserna bidrar med till den totala inflationen inom euroområdet från 0,4 procentenheter till 1,0 procentenheter. Prisinflationen för bearbetade livsmedel steg från 1,2 % till 8,2 % mellan juli 2007 och mars 2008, samtidigt som prisinflationen för obearbetade livsmedel ökade från 2,1 % i september 2007 till 3,8 % i mars De inflationsdrivande effekterna av de ökade livsmedelspriserna har varierat i hög grad mellan medlemsstaterna, beroende på landsspecifika förhållanden som andelen livsmedel av konsumentprisindex och graden av konkurrens på detaljhandelssektorn (t.ex. priserna för bearbetade livsmedel ökade i Frankrike med 0,7 % medan ökningen i Slovenien var 5,7 %. Begränsad konkurrens i olika delar av livsmedelskedjan inom detaljhandels- och distributionssektorn är en tänkbar orsak till detta fenomen och som har underblåst eller drivit på inflationen på livsmedel. Trots nedgången nyligen i (grossist)priserna för vissa råvaror, t.ex. vete och vissa mejeriprodukter, är läget fortfarande kärvt på jordbruksmarknaderna och risken för ytterligare prisuppgångar kvarstår /08 son/ell/be 2

3 Drivkrafterna och de underliggande faktorerna bakom de senaste prisökningarna på jordbruksråvaror omfattar både strukturella och mer tillfälliga faktorer och faktorerna ligger i första han utanför EU: En viktig strukturell faktor när det gäller de hårdare marknaderna har varit ökad global efterfrågan, som främst har sitt ursprung i inkomstökningar i de nya tillväxtekonomierna, särskilt Kina och Indien, vilket ytterligare har förstärkt effekten av den globala befolkningstillväxten. Högre olje- och energipriser påverkar också livsmedelspriserna genom högre insatspriser för jordbrukare samt högre kostnader för transporter och livsmedelsberedning. Enligt en undersökning från Världsbanken innebär en ökning med 10 % av råoljepriserna en prisuppgång på 1 2 % på livsmedel. Dessutom förskjuts samtidigt tyngdpunkten när det gäller utbudet av grödor från livsmedel till bränslen i den ökande globala efterfrågan till följd av produktionen av biobränsle, och följderna är särskilt påtagliga för priset på majs/sojabönor 1. Andra strukturella faktorer som minskar utbudet är till exempel den allt långsammare ökningen av avkastningen på spannmål och de potentiella följderna av klimatförändringarna (vilka på lång sikt kan ha en negativ inverkan på utbudet till följd av minskade arealer odlingsbar mark och på kort sikt ökar instabilitet i jordbruksproduktionen på grund av extrema väderleksförhållanden). Tillfälliga faktorer på utbudssidan har också försvårat läget på de redan hårda marknaderna. Av särskild betydelse har varit bristsituationer i ett antal producent- och exportländer på grund av dåliga väderförhållanden 2006 och 2007, vilket ledde till ovanligt dåliga skördar (t.ex. i Australien). Den historiskt låga lagernivån i världen har betytt att prisuppgången på jordbruksråvaror inte har dämpats genom användning av reserver. Dessutom har flera viktiga producentländer infört exportrestriktioner eller skatter för att undvika en bristsituation på den inhemska marknaden, vilket ytterligare skärper läget på de internationella jordbruksmarknaderna. Dessutom kan förskjutningen vad gäller investeringsportföljer i riktning mot råvaror och derivatmarknader, mot bakgrund av de låga räntenivåerna och korrigeringen av obalanserna i världsekonomin, liksom försvagningen av US-dollarn, också ha bidragit till de ökande livsmedelspriserna under Trots detta måste det erkännas att en fördjupad och mer utvecklad finansmarknad inom jordbrukssektorn kan spela en positiv roll för den övergripande utvecklingen av jordbruksekonomin. 1 Medan biobränslen fortfarande står för endast 1,5 % av det globala utbudet av flytande bränslen utgjorde de nästan halva ökningen av majskonsumtionen , till följd av majsbaserad etanolproduktion i USA. Däremot har följderna av EU:s politik för biobränslen hittills varit ganska begränsade, eftersom mindre än 1 % av EU:s spannmålsproduktion används för biobränsle /08 son/ell/be 3

4 Det finns ett klart behov av mer långtgående och fördjupad analys av de enskilda drivkrafterna när det gäller prisökningarna på jordbruksråvaror, även i fråga om framtida följder av klimatförändringarna på jordbruksproduktionen. På kort sikt verkar det som om takten i livsmedelsprisökningarna har kulminerat och förväntas mattas av. I ett längre perspektiv är det mest sannolika scenariot emellertid att globala demografiska tendenser i kombination med stigande inkomster och ändrade konsumtionsmönster för livsmedel, särskilt de nya tillväxtmarknaderna, liksom den ökade produktionen av biobränslen, kommer att medföra att efterfrågan på jordbruksråvaror fortsätter att öka. De högre priserna på jordbruksvaror har delvis förorsakats av högre olje- och energipriser genom högre insatspriser för jordbrukare samt högre kostnader för transporter och livsmedelsberedning. Ekofinrådet uttryckte oro över den fortsatt snabba ökningen av oljepriserna och diskuterade olika sätt att åtgärda de sociala och ekonomiska följderna av denna ökning. Denna utveckling visar tydligt på behovet av att främja energieffektivitet och alternativa energikällor, öka insynen på oljemarknaderna, främja konkurrensen på energimarknaderna och förbättra dialogen med de oljeproducerande länderna. Ekofinrådet bekräftar den överenskommelse som uppnåddes i Manchester 2005 om att snedvridande skattemässiga och andra politiska åtgärder bör undvikas, eftersom de förhindrar de nödvändiga anpassningarna från de ekonomiska aktörernas sida. Åtgärder som kan anses mildra de höga oljeprisernas effekt på de fattigare delarna av befolkningen bör vara kortvariga och riktade och bör inte ge snedvridande effekter. Rådet uppmanar kommissionen att ytterligare granska utvecklingen för marknader för råvaror och överväga lämpliga politiska åtgärder i syfte att begränsa prisvolatiliteten. Vilken inverkan detta kommer att få på priserna är svårt att förutsäga, eftersom det i stor utsträckning beror på åtgärder och utveckling på utbudssidan (inbegripet följder av klimatförändringarna), dvs. i vilken utsträckning tillgången kan klara av den ökande efterfrågan. Dessutom är jordbrukssektorn ett område, med tanke på dess särskilda politik och dess särdrag, där prissignaler inte fullt ut spelar den vanliga rollen. På medellång sikt kommer efterfrågetrycket att fortsätta att påverka prisdynamiken. Därför är det viktigt att utforma lämpliga politiska åtgärder som kan hjälpa till att minska trycket uppåt på priserna på jordbruksråvaror och livsmedel i EU, genom att reagera på signaler från marknaden inom jordbrukssektorn och genom att förbättra reaktionsförmågan på utbudssidan. Dessa strategier kan indelas i åtgärder på kort och medellång sikt: 10326/08 son/ell/be 4

5 Åtgärder på kort sikt: Flera åtgärder på kort sikt har vidtagits inom den gemensamma jordbrukspolitiken för att mildra effekterna av prisuppgången, bl.a. upphävandet av importtullarna för spannmål, slopandet av kravet på arealuttag för 2008, beslutet att höja mjölkkvoterna och att sälja interventionslager. Det är viktigt att också notera eventuella fördelningseffekter av de ökande livsmedelspriserna. Ett antal medlemsstater har planerat kortsiktiga åtgärder för att dämpa de tillfälliga effekterna av de stigande råvarupriserna för hushåll med låga inkomster. Det är emellertid viktigt att inte sända felaktiga prissignaler och att undvika omfattande andrahandseffekter på löner och priser (bl.a. genom indexeringssystem). I detta sammanhang bör eventuella åtgärder vara kortvariga och riktade, i enlighet med uttalandet i Manchester om oljepriser. Ekofinrådet stöder kommissionens avsikt att noga övervaka utvecklingen på de råvarurelaterade marknaderna och att analysera dess effekter på prisutvecklingen samt eventuella politiska följder. Åtgärder på medellång och lång sikt: I syfte att öka utbudet är det viktigt att fortsätta att förbättra jordbrukets marknadsorientering för att göra det möjligt för jordbrukare att reagera snabbare på prissignaler och att förbättra jordbruksmarknadernas effektivitet (t.ex. hälsokontrollen av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken), säkerställa hållbarheten i EU:s biobränslepolitik och bedöma eventuella konsekvenser för jordbruksprodukter avsedda som livsmedel och vid behov åtgärda bristerna, öka tillväxten av produktiviteten inom jordbruket (inbegripet genom forskning och innovation) både i EU och i utvecklingsländerna /08 son/ell/be 5

6 Med tanke på de varierande effekterna av de stigande råvarupriserna i medlemsstaterna verkar det motiverat att granska livsmedelskedjans konkurrensstruktur, särskilt när dt gäller koncentrationen och marknadssegmenteringen inom detaljhandels- och distributionssektorn. Konkurrens på nationell nivå bör förstärkas och genomförandet av den inre marknaden bör fortsätta. Initiativ på internationell nivå: Vi måste också främja en stabil, makroekonomisk omgivning och samordning med våra internationella partner om vi ska kunna hitta konsekventa svar på globala utmaningar, särskilt genom att främja hållbar produktion av biobränsle på internationell nivå, t.ex. genom att uppmuntra till att anta hållbarhetskriterier och att komma till rätta med klimatförändringarna (inklusive stöd till effektiv energianvändning för att minska beroendet av de volatila oljemarknaderna), fortsätta att arbeta för ett framgångsrikt slutförande av ett ambitiöst, väl avvägt och övergripande avtal i Doharundan, och att verka för bättre samordnade internationella åtgärder mot prisstegringar på livsmedel som förvärras exempelvis genom exportrestriktioner, arbeta med det internationella samfundet för att kunna ge bistånd till de hårdast drabbade länderna och på längre sikt stöd till insatser för att minska obalansen mellan tillgången och efterfrågan på livsmedel i de minst utvecklade länderna /08 son/ell/be 6