Europeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa

Transkript

1 Europeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa Ett socialt Europa Europeiska kommissionen

2 Vad är den europeiska sysselsättningsstrategin? Alla behöver ett jobb. Vi behöver alla tjäna pengar för att leva. På ett personligt plan ger sysselsättning ett visst oberoende och självkänsla och bidrar till att integrera personer i samhället. Att höja sysselsättningsgraden i Europa är därför en prioriterad fråga. Om man kan göra så att fler människor har en inkomst, uppnår man bättre social integrering och minskad fattigdom. Om de målen ska uppnås i Europeiska unionen är det oerhört viktigt att alla medlemsstater samarbetar och samordnar sin politik. Europeiska sysselsättningsstrategin (ESS) har till funktion att bidra till samordning av medlemsstaternas, associerade länders och kandidatländers sysselsättningspolitik. ESS går tillbaka till 1997, då EU:s medlemsstater förband sig att fastställa en uppsättning gemensamma målsättningar och mål för sysselsättningspolitiken. De kom också överens om ett särskilt årligt uppföljningsförfarande. Medlemsstaterna har kvar den huvudsakliga behörigheten för sin sysselsättningspolitik. Europeiska unionens roll är att ge råd, följa och samordna utformningen av politiken. Medlemsstaterna kan räkna med stöd från Europeiska socialfonden för att genomföra den sysselsättningspolitik man enas om RF

3 Hur går det till? Sysselsättningsriktlinjerna utgör en av ESS hörnstenar. De föreslås av Europeiska kommissionen och utarbetas på grundval av de gemensamma prioriteringar medlemsstaterna kommit överens om för sin sysselsättningspolitik. Riktlinjerna godkänns av rådet efter samråd med Europaparlamentet och de andra remissinstanserna. Sedan 2005 har sysselsättningsriktlinjerna varit helt integrerade med de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken på de makro- och mikroekonomiska områdena. Sedan 2010 och lanseringen av Europa 2020 finns tio sådana integrerade riktlinjer, varav de fyra sista (riktlinje 7 10) direkt rör ESS. Inom ramen för ESS följer Europeiska kommissionen varje år upp den sysselsättningspolitik medlemsstaterna godkänt i linje med dessa riktlinjer. Den utarbetar sedan en årlig rapport där denna sysselsättningspolitik utvärderas. Den avger också landspecifika rekommendationer för ytterligare, riktade åtgärder för att förbättra sysselsättningsläget. För att följa upp och bedöma framsteg och för att stödja Europeiska kommissionens analys använder ESS en överenskommen uppsättning indikatorer (kvantifierade mätningar, mål och jämförelser). Medlemsstaterna kommer överens om indikatorerna och de revideras regelbundet med hjälp av Eurostat ( 1 ), EU:s statistikbyrå. ESS använder en öppen samordningsmetod, där medlemsstaternas företrädare möts för att diskutera sysselsättningspolitik och prioriteringar. Denna rådgivande grupp kallas sysselsättningskommittén ( 2 ). I detta sammanhang uppmuntras starkt till ömsesidigt lärande ( 3 ) och utbyte av god praxis rörande sysselsättningspolitik. ESS förlitar sig även på stöd från oberoende forskningsexperter 4 och arbetsmarknadens parter för att utvärdera sina prioriteringar. ( 1 ) Eurostats webbplats: ( 2 ) Ytterligare information finns på webbplatsen: ( 3 ) Se även webbplatsen för programmet för ömsesidigt lärande på ( 4 ) 2

4 Europa 2020 integrerade riktlinjer Riktlinje 1: Riktlinje 2: Riktlinje 3: Riktlinje 4: Riktlinje 5: Riktlinje 6: Riktlinje 7: Riktlinje 8: Riktlinje 9: Riktlinje 10: Förbättra de offentliga finansernas kvalitet och hållbarhet. Hantera makroekonomiska obalanser. Minska obalanserna i euroområdet. Optimera stödet för FoU och innovation, stärka kunskapstriangeln och utnyttja den digitala ekonomins potential. Förbättra resurseffektiviteten och minska utsläppen av växthusgaser. Förbättra företagsklimatet och konsumenternas situation samt modernisera och utveckla industribasen för att säkerställa den inre marknadens funktion. Öka kvinnors och mäns deltagande på arbetsmarknaden, minska den strukturella arbetslösheten och främja kvalitet i arbetet. Utveckla kvalificerad arbetskraft som motsvarar arbetsmarknadens behov samt främja livslångt lärande. Förbättra utbildningssystemens kvalitet och resultat på alla nivåer samt öka deltagandet i högre utbildning eller motsvarande. Främja social delaktighet och bekämpa fattigdom. 3

5 Utmaningar som ESS står inför Med åren har ESS utvecklats som en reaktion på ändrade politiska förutsättningar och ekonomiska utmaningar. År 2005 blev ESS en fullvärdig del av Lissabonstrategin för att skapa fler och bättre jobb. Fem år senare strävar ESS, mot bakgrund av den finansiella krisen, efter att åter få till stånd smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Strategin Europa 2020 ( 5 ) har definierat verktygen för att underlätta återhämtningen och uppnå hållbar social marknadsekonomi genom att investera i forskning, kunskap och innovation. ESS har blivit allt närmare knuten till mikrooch makroekonomisk politik och särskilt till stabilitets- och tillväxtpakten. ESS prioriteringar har mot denna bakgrund inriktats på politik för att bidra till ett växande humankapital och kvalitet i arbetet. Utbildning och yrkesutbildning är avgörande för bättre sysselsättningsmöjligheter, särskilt när det gäller ungdomar ( 6 ). Det är också viktigt att skapa verktyg som bidrar till att få utbildning och yrkesutbildning att stämma överens med framtidens jobb ( 7 ), eftersom det bidrar till högre produktivitet och stabilare sysselsättning. För att stödja detta mås- te relevanta nationella arbetsförmedlingar fin nas på plats, liksom samarbete mellan till handahållare av utbildning och arbetsgivarorgan. Flexicurity är fortsatt det viktigaste verktyget för att bekämpa långtidsarbetslöshet och segmenterade arbetsmarknader. Flexibla och trygga avtalsarrangemang, arbetsförmedlingar av toppklass samt effek tiva sociala trygghetssystem, som alla underbyggs av effektivt livslångt lärande på hög nivå ska leda till smidiga övergångar mellan olika former av sysselsättning, antingen det handlar om att gå från utbildning till arbete eller från arbetslöshet till ett jobb. ( 5 ) ( 6 ) ( 7 ) jsp?catid=822&langid=sv 4

6 Sysselsättningsgrad för EU:s befolkning i åldern år, Sysselsättningsgrad (%) Källa: Eurostat. År 2009 istock 5

7 Förväntade förbättringar fram till 2020 inblandade aktörer Efter hand som nationella ekonomier blir allt mer sammanflätade är det i dag än viktigare att man arbetar tillsammans på EU-nivå. Samtidigt som det fortfarande kan skilja mycket mellan enskilda nationella förhållanden, följer deras tillväxt- och sysselsättningsutveckling gemensamma trender och strävanden. Mot denna bakgrund spelar ett antal olika aktörer vik tiga roller. Europeiska rådet kommer att på grundval av kommissionens förslag fortsatt tillhandahålla övergripande vägledning för strategin. Europaparlamentet spelar en särskilt viktig roll, inte bara som medlagstiftare utan också som det organ som företräder medborgarna. Med hjälp av de verktyg ESS tillhandahåller ska de hjälpa Europeiska unionen att uppnå de ambitiösa mål den ställt upp för 2020: förbättra sysselsättningsgraden till minst 75 % av befolkningen i åldersgruppen år, minska antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid till 10 %, höja andelen som genomgår eftergymnasial utbildning till 40 % och minska antalet människor som lever i fattigdom med 20 miljoner. Vid utarbetande och genomförande av nationella reformprogram kommer bidrag från intressenter på nationell och regional nivå, liksom från arbetsmarknadens parter, att ytterligare uppmuntras och främjas. De europeiska institutionerna förlitar sig också på dessa organ för att få till stånd närmare kopplingar till enskilda medborgare. Vidare kommer Europeiska ekonomiska och sociala kommittén liksom Europeiska unionens regionkommitté fortsatt att vara nära knutna till arbetet RF

8 KE SV-C Ytterligare information om Europeiska sysselsättningsstrategin finns på Europeiska unionen, 2011 För att använda eller reproducera foton, måste tillstånd sökas direkt av upphovsrättsinnehavaren/-arna. Omslagsfoto: Istock ISBN doi: /13874 Printed in Luxembourg