FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Plenarhandling B7-0118/2011 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalandena av rådet och kommissionen i enlighet med artikel i arbetsordningen om stigande livsmedelspriser Alfreds Rubiks, Patrick Le Hyaric, Willy Meyer, Sabine Wils, Nikolaos Chountis, Jürgen Klute, Eva-Britt Svensson, João Ferreira, Kyriacos Triantaphyllides, Jiří Maštálka för GUE/NGL-gruppen RE\ doc PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 B7-0118/2011 Europaparlamentets resolution om stigande livsmedelspriser Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av artikel 25.1 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, som avser rätten till mat, med beaktande av 1996 års internationella toppmöte om livsmedelsförsörjning (Romförklaringen) och dess mål att senast 2015 uppnå en halvering av antalet människor som lider av hunger, vilket sedan 2000 utgör ett av de åtta millennieutvecklingsmålen, med beaktande av den särskilda session i FN:s råd för mänskliga rättigheter som ägde rum i Genève den 22 maj 2008 och som rörde de negativa konsekvenser för förverkligandet av rätten till mat som den förvärrade livsmedelskrisen i världen fått bl.a. på grund av stigande livsmedelspriser, med beaktande av sina tidigare resolutioner, med beaktande av artikel i arbetsordningen, och av följande skäl: A. I rapporter från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) konstaterar man att livsmedelspriserna runtom i världen sköt i höjden till en ny historisk toppnotering i januari, för sjunde månaden i följd, varvid man framhåller att priserna troligen inte heller kommer att sjunka under de kommande månaderna. B. Enligt FAO steg priserna på samtliga råvaror som organisationen övervakar, med undantag för priset på kött. FAO:s livsmedelsprisindex ett system som omfattar ett antal olika råvaror och som varje månad registrerar förändringarna i livsmedelspriserna världen över noterade i januari ett genomsnitt på 231 punkter, vilket innebar en ökning med 3,4 procent jämfört med december månad i fjol. Detta är den högsta nivå man uppmätt sedan organisationen började övervaka livsmedelspriserna C. Till följd av att det inte införts någon utgiftspolitik och inte heller någon stödpolitik har tillväxttakten för jordbrukets produktivitet börjat sjunka, från cirka 3,5 procent under 1980-talet till cirka 1,5 procent i dag. De globala livsmedelslagren har också minskat, med omkring 3,4 procent per år sedan D. Den rådande prisvolatiliteten på de internationella marknaderna hotar den globala livsmedelstryggheten. Inte minst för de två miljarder människor som lever och arbetar på mindre jordbruk i utvecklingsländerna har vardagen blivit otryggare. Majoriteten av dem kämpar för att få mindre än två US-dollar per dag att räcka till för levnadsomkostnader och mat till familjen. E. Under 2010 led 925 miljoner människor av undernäring, varav 170 miljoner var barn. Varje år dör 5,6 miljoner barn till följd av undernäring. Miljontals människor kommer att PE v /5 RE\ doc

3 drabbas allt hårdare av fattigdom med anledning av de rusande livsmedelspriserna, vilket innebär att de snart kommer att ingå i den grupp som lider av hunger. F. Den växande befolkningen i världen kombinerat med ett allt tydligare överflödssamhälle leder till ökad efterfrågan på livsmedel. För att man ska kunna tillgodose dessa behov måste spannmålsproduktionen öka med uppskattningsvis 50 procent till 2030 och köttproduktionen med 85 procent. G. I industriländerna och i länder som exporterar livsmedel tillgodoser man de ökade behoven med hjälp av stora kommersiella jordbruk. Från 2007 till 2008 ökade spannmålsproduktionen i industriländerna med 11 procent. Produktionen i utvecklingsländerna ökade med 0,9 procent under samma period. Om man undantar Brasilien, Indien och det kinesiska fastlandet var det till och med så att produktionen i utvecklingsländerna minskade med 1,6 procent. H. Under förra året steg priset på vete i EU med 91 procent, priset på majs med 57 procent och priset på socker med 32 procent. Priset på kött är det högsta på mer än tjugo år. De stigande priserna påverkar alla livsmedelsprodukter, oavsett om det rör sig om färska, bearbetade eller industriellt framställda produkter, och de får särskilt kraftiga återverkningar för lågavlönade på grund av den negativa press som de sätter på hushållsinkomsterna. I. De stigande priserna är ett problem som också försvårar tillgången, i synnerhet för de människor som har mycket begränsade inkomster eller inga inkomster alls. Mat utgör en betydande del av hushållsbudgeten. I utvecklingsländerna utgör matkostnaderna mer än procent av budgeten, och i EU:s mindre utvecklade medlemsstater mellan 20 och 30 procent, vilket får negativa följder för den sociala sammanhållningen i medlemsstaterna. J. Den ökande förekomsten av spekulation i råvaror från jordbruket och i livsmedelsråvaror spelar en väsentlig roll i samband med de rådande prisökningarna på livsmedelsområdet, varvid livsmedelspriserna görs till föremål för mycket omfattande spekulation från investeringsfonders sida. K. De inledande studier som Världsbanken gjort visar att den ökade verksamheten från pensionsfonders och hedgefonders sida spelat en avgörande roll i de rusande priserna på livsmedels- och jordbruksprodukter under Den finansiella spekulationen på livsmedelsmarknaderna har ökat radikalt. Under 2003 satsade investeringsfonder 13 miljarder US-dollar på stigande priser på råvaror från jordbruket, och denna summa hade 2008 ökat till 318 miljarder US-dollar. L. Vad avser såväl produktion som distribution drivs och kontrolleras livsmedelssektorn alltmer av stora multinationella företag som gör kolossala vinster samtidigt som konsumenterna ombes att betala ett mångdubbelt pris jämfört med produktionskostnaderna. M. Extrema väderförhållanden, såsom värmeböljor i Ryssland, översvämningar i Pakistan eller oberäkneliga regnstormar i Laos och Kambodja, har fått konsekvenser för RE\ doc 3/5 PE v01-00

4 livsmedelspriserna. Klimatförändringarna kommer även i fortsättningen att påverka livsmedelsproduktionen. N. Den genomsnittlige jordbrukarens inkomst minskade med mer än 12 procent i EU-27 under 2009, vilket innebär att jordbrukarna inte längre kan generera en rimlig inkomst baserat på sitt arbete. Trots detta måste jordbrukarnas och jordbrukssektorns livsmedelsprodukter fortfarande uppfylla extremt stränga kvalitetskrav till priser som är rimliga för konsumenterna. O. Mindre jordbruk konkurrerar inte på lika villkor på de lokala, regionala och internationella marknaderna. Många av dem har inte kunnat tillgodose den ökande efterfrågan eftersom de saknar de tillgångar och det kapital som krävs, och de ställs även inför mer omfattande övergångskostnader, vilket gör det svårt för dem att snabbt anpassa sig till och låta sin verksamhet följa den senaste utvecklingen på marknaden. Stigande livsmedelspriser återspeglas inte alltid i jordbruksledet, och fattiga jordbrukare tvingas i många fall sälja sina produkter till priser som till och med ligger på en lägre nivå. P. Under de senaste årtiondena har EU, Världsbanken, Internationella valutafonden och Världshandelsorganisationen avreglerat handeln i utvecklingsländerna för att tvinga fram en dominerande modell av storskaligt, exportorienterat jordbruk på bekostnad av en hållbar lokal livsmedelsproduktion och hållbara lokala livsmedelsmarknader. 1. Europaparlamentet betonar den grundläggande rätten till mat och behovet av att förbättra tillgången till den mat som krävs för att alla människor alltid ska kunna leva ett aktivt och hälsosamt liv. Alla länder är skyldiga att skydda, respektera och uppfylla denna grundläggande mänskliga rättighet. Parlamentet framhåller på nytt att rätten till mat är en allmän mänsklig rättighet och att mat inte bara är en handelsvara. 2. Europaparlamentet anser att de som först drabbas av de stigande livsmedelspriserna är sådana hushåll som har mycket begränsade inkomster och som avsätter en stor del av sin budget för mat. Parlamentet betonar behovet av att omedelbart vidta direkta åtgärder för att åstadkomma sänkta livsmedelspriser. 3. Europaparlamentet understryker att en avreglering av handeln med livsmedelsprodukter från jordbruket och jordbruksråvaror får negativa konsekvenser för volymerna och kvaliteten inom livsmedelsproduktionen, ökar otryggheten för mindre jordbruk och äventyrar rätten till mat och livmedelssuveränitet. 4. Europaparlamentet vänder sig med kraft mot sådan verksamhet som gör jordbruksråvaror till föremål för spekulation, och är djupt oroat över avsaknaden av kontrollmekanismer som möjliggör en begränsning av spekulation samt förebygger alla typer av manipulation och missbruk av råvarumarknaderna som leder till att rätten till mat inte respekteras och som skapar fattigdom och social utestängning. 5. Europaparlamentet ger uttryck för sin solidaritet med små och medelstora jordbruk och djuruppfödare. Parlamentet stöder deras krav på sänkta priser på de råvaror som de använder i sin produktion, och efterlyser lämpliga åtgärder. PE v /5 RE\ doc

5 6. Europaparlamentet anser att en av nyckelfrågorna i samband med livsmedel är dess distribution och saluföring. I de flesta fallen av hungersnöd finns det fortfarande stora mängder mat, dock inte till ett pris som lokalbefolkningen har råd att betala. Uppskattningsvis hälften av all mat som produceras i Afrika söder om Sahara ruttnar på grund av bristfällig förvaring, transport och saluföring. 7. Europaparlamentet understryker att livsmedelstrygghet är av avgörande betydelse i dag. Klimatförändringarna beräknas minska tillgången till odlingsbar mark och vatten, och om inte nödvändiga åtgärder vidtas kommer ytterligare jordbruksareal att avsättas för biobränsle eller annan ekonomisk verksamhet och inte för livsmedelsgrödor. 8. Europaparlamentet framhåller på nytt att jordbrukets huvudsakliga syfte är livsmedelsproduktion. Parlamentet konstaterar att jordbruksprodukter som inte används som livsmedel, framför allt biobränsle, inte nödvändigtvis bidrar till att utvidga jordbruket och kanske inte heller utgör ett tillfredsställande svar på ökenspridningen i landsbygdsområdena. Den typen av produktion kan till slut komma att ersätta livsmedelsproduktionen och få negativa konsekvenser för livsmedelsproduktionen i volymhänseende samt hota livsmedelssuveräniteten. 9. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att på nytt granska målen för den gemensamma jordbrukspolitiken mot 2020 i syfte att ge livsmedelsproduktionen ett uppsving, stödja små och medelstora jordbruk och djuruppfödare och åstadkomma sänkta priser för konsumenterna genom att stärka interventionsmekanismerna och garantera lämpliga interventionspriser som tryggar priserna i jordbruksledet, vilket bör leda till såväl en rimlig inkomst för jordbrukare och övriga arbetstagare inom jordbruket som rimliga priser för konsumenterna. 10. Europaparlamentet efterlyser en genomgripande reform av politiken på jordbruksområdet så att de enskilda medlemsstaternas livsmedelsförsörjning och livsmedelssuveränitet tryggas, offentliga projekt främjas och mikrojordbruk, små och medelstora jordbruk samt kooperativ och lokala myndigheter ges stöd genom att EU-medlen koncentreras i denna riktning och de regionala asymmetrierna korrigeras. 11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla åtgärder som krävs för att bekämpa extrem prisvolatilitet i syfte att minska producenternas utsatthet och garantera rätten till mat för alla, särskilt de 78 miljoner människor i EU:s medlemsstater som hotas av fattigdom och social utestängning. 12. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att vidta de åtgärder som krävs i kampen mot internationell verksamhet som gör livsmedelsråvaror till föremål för spekulation. Parlamentet anser att det omedelbart måste införas ett europeiskt förbud mot blankning och OTC-derivat liksom mot livsmedelskarteller på jordbruksområdet som i syfte att öka sina egna vinster utnyttjar bristen på ordentlig infrastruktur och avsaknaden av övervaknings- och kontrollmekanismer. 13. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament. RE\ doc 5/5 PE v01-00