Hållbara matvägar. Katarina Lorentzon SP

Transkript

1 Hållbara matvägar Katarina Lorentzon SP

2 Hållbara Matvägar Frågeställning Om vi tar alla realiserbara miljöförbättringar vi känner till och kombinerar dem i livsmedelskedjan hur mycket mindre blir miljöpåverkan då? Förutsättningar - Utgångspunkt Västra Götaland ( Sverige i miniatyr ) - Vi ska producera lika mycket som idag (2012). - Realiserbara på fem-tio års sikt - Våra förslag ska inte försämra produktkvalitet, produktsäkerhet eller djurvälfärd. Risken för negativa konsumentreaktioner ska bedömas och slutligen får inte produktionskostnaderna öka nämnvärt.

3 Hållbara Matvägar Finansiärer Vinnova, LRF, Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel, Västra Götalandsregionen. Projektet finansierades inom TvärLivs. Budget 6 MSEK Projekttid Utförare SIK (nu del av SP), SLU och JTI

4 Effektivisering är det nya gröna Inget produktionssystem är bäst i alla avseenden - man måste kompromissa eller välja Om alla gör rätt i hela kedjan hela tiden blir maten rejält grönare Matproduktionen kan bli (nästan) fossilfri Halvering av klimatpåverkan för griskött Jordbruket kan bli mindre surt halvering av försurande utsläpp möjligt Fosforinflödet till jordbruket kan minska drastiskt genom klok användning av biprodukter Miljövänligare mellanmål - Spar en tredjedel av energin för brödet och klimatpåverkan för mjölken

5 Målkonflikter Mellan miljöaspekter Stor användning av naturbetesmarker / klimatpåverkan Liten användning av kemisk bekämpning / klimatpåverkan, energianvändning och övergödning Mellan miljöaspekter och andra hållbarhetsmål Djurvälfärd / försurning och övergödning

6 Integrering av tre expertområden Systemanalys (LCA+annat) SP Produktionssystem, jord till bord (SP, JTI, SLU) Konsekvenser av förändrad produktion (SP, SLU)

7 Hur tog vi oss an detta? Vilka miljöaspekter ska optimeras? Ekosystem Växtnäring Klimat Referens Miljö- och resurskategorier som optimeras Eutrofiering Biologisk mångfald Ekotoxisk påverkan Areal naturbetsmark som används Eutrofiering Försurning Mineralanvändning (fosfor) Markanvändning Klimatförändring Användning av fossila bränslen Markanvändning (frigörs till bioenergi)

8 Hur tog vi oss an detta? Produktion var, vad och hur mycket?

9 Utvärdering miljö och kostnader Ekosystem Växtnäring Klimat Referens Mängder 2012 Illustrationer: Louise Quistgaard

10 Utvärdering miljö och kostnader Ekosystem Växtnäring Klimat Referens Mängder 2012 Illustrationer: Louise Quistgaard VGL-systemet - miljöpåverkan och produktionskostnader vid gårdsgrind

11 Utvärdering miljö och kostnader Ekosystem Växtnäring Klimat Referens Produktsystemen - miljöpåverkan från I kg produkt på lastbrygga vid butik (storstad och glesbygd) Illustrationer: Louise Quistgaard

12 Slättbygd 15% Illustrationer: Louise Quistgaard

13 85% Mellanbygd Illustrationer: Louise Quistgaard

14 Bengtsfors och Göteborg

15 Mjölk-nötköttsproduktionen Mjölkproduktionen dimensioneras av mjölkinvägningen Ungnöt från dikalvsproduktionen kompletterar => kombinerade lösningsscenarier, samma mängd kött totalt men utvärderas var för sig MU-möte

16 Mjölkkor och deras avkommor Dikor och deras avkommor Fördelning av ursprung av kött i VG % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Referens "Ekosystem" "Växtnäring" "Klimat" Stut Ungtjur Slaktkviga Avelstjur Diko Stut Ungtjur Slaktkviga Mjölkko

17 Klimat detta har vi räknat med: Medelintensiv mjölkproduktion, lägre rekrytering och mindre karensmjölk än i dag Lägre dödligheter (undantag slaktkyckling) Fler kultingar per sugga, lägre rekrytering, ökat utbyte griskött Användning av syntetiska aminosyror i gris- och kycklingproduktion => lägre foderintag, lägre N, P och K i stallgödsel Bättre växtföljder (inkl biogasvall i vissa) och foderstater som stödjer scenariot Lägre spill i fält, lager och stall, både spannmål och grovfoder Högre avkastning i växtodlingen Bättre timing och tidpunkt för stallgödselspridning Fosfortillförsel efter grödornas behov Konventionell ogräsbekämpning Begränsad jordbearbetning Sparsam körning i fält och precisionsodling

18 Klimat (forts) Kvävemineralgödsel producerade med låg klimatpåverkan ( BATgödsel ) Tekniker för minskad ammoniakavgång vid spridning av stallgödsel Kylning av spannmål (i stället för torkning) Energieffektivisering i stallar för nöt och gris Rötning av gödsel, återföring av rötrest Huvudsakligen rötning av biprodukter från primärförädling Energieffektivisering i förädling Byte till biobränslen och biodrivmedel, enbart grön el, minskat transportarbete I några fall minskad mängd förpackningsmaterial Minskat spill i förädlingen

19 ton CO 2 -ekvivalenter VGL - utsläpp av växthusgaser (ton CO 2 -ekvivalenter, totalt för systemet) Kompletterande system Referens Ekosystem Växtnäring Klimat Brödvete Kyckling Gris Mjölk Nötkött

20 Ryggbiff - Utsläpp av växthusgaser (kg CO 2 -ekvivalenter/kg ryggbiff) Referens Ekosystem Växtnäring Klimat Distribution och logistik Förpackning Primär förädling Transporter i primärproduktionen Djurhållning, gödselhantering Foder Fodersmältning

21 Mellanmjölk - Utsläpp av växthusgaser (kg CO 2 -ekvivalenter/kg mellanmjölk) 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Referens Ekosystem Växtnäring Klimat Distribution och logistik Förpackning Sekundär förädling Primär förädling Transporter i primärproduktionen Djurhållning, gödselhantering Foder Fodersmältning

22 Rökt skinka - Utsläpp av växthusgaser (kg CO 2 -ekvivalenter/kg rökt skinka). 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 Distribution och logistik Förpackning+energi chark Sekundär förädling Primär förädling Transporter i primärproduktionen Djurhållning, gödselhantering Foder Fodersmältning 0 Referens Ekosystem Växtnäring Klimat

23 Styckbröd Utsläpp av växthusgaser (kg CO 2 e/kg styckbröd) 0,9 0,8 0,7 Distribution och logistik 0,6 Förpackning 0,5 0,4 0,3 Sekundär förädling + övriga råvaror Primär förädling 0,2 0,1 0 Referens Ekosystem Växtnäring Klimat Transporter i primärproduktionen Vete

24 Areal naturbetesmark som används i scenarierna (ha/år) Ryggbiff - Utsläpp av växthusgaser (kg CO 2 - ekvivalenter/kg ryggbiff) Referens Ekosystem Växtnäring Klimat Areal slaktnöt Areal diko och kalv

25 Pesticidanvändning i scenarierna (hektardos/ha, totalt för systemen) 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 Slättbygd Mellanbygd Totalt 1,00 0,50 0,00 Referens Ekosystem Växtnäring Klimat

26 Slutsatser Stor potentialen att minska miljöpåverkan och resursförbrukningen Stor miljöförbättringspotential finns i att minska svinnet i kedjan, både lantbruket och förädlingen Den enskilt viktigaste faktorn djurproduktionen: ökad produktionseffektivitet

27 Slutsatser (forts) Exempel på målkonflikter bibehållen eller ökat bruk av naturbetesmarker vs minskad klimatpåverkan från nötköttsproduktionen minskad användning av pesticider ger sämre miljöprestanda med avseende på klimatpåverkan, försurning och övergödning Mjölk- och nötköttsproduktion måste analyseras samtidigt Konsekvensanalyser värdefulla, gav mer realistiska lösningar

28 Slutsatser (forts) Scenarierna innebär inte negativa konsekvenser för produktionsekonomin i primärproduktionen. (Dock finns lönsamhetsproblem pga låga priser.) Att implementera scenarierna går inte av sig själv. Kräver investeringar, både ekonomiska och kompetensmässiga, fortsatt strukturomvandling

29 Ytterligare information Resultat (kortare och längre format) finns på Tack för uppmärksamheten!