Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience"

Jörgen Sundqvist
för 7 år sedan
Visningar:

1 Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience

2 SP Sustainable Food production Strategiska FoI områden 1. Hållbar livsmedelsproduktion 2. Hållbar livsmedelskonsumtion 3. Marina livsmedel och bioteknik 4. Bioekonomi 5. Green lean/supply Chain Management All verksamheter utgår från en systemsyn, och bygger oftast på livscykelanalys (LCA)

Köttets miljöpåverkan - sammanfattning Rent biologiskt mer resurskrävande än vegetabilier Stora skillnader mellan djurslag - och produktionssystem Utsläpp orsakade av biologiska processer (mark,

3 Köttets miljöpåverkan - sammanfattning Rent biologiskt mer resurskrävande än vegetabilier Stora skillnader mellan djurslag - och produktionssystem Utsläpp orsakade av biologiska processer (mark, djur, gödsel) komplicerat att mäta och räkna Samtidigt utnyttjar djur vissa resurser mycket effektivt Skapar i vissa fall miljövärden (ekosystemtjänster) Mycket värdefullt i kosten (näring, kultur, njutning)

4 Skandinavisk produktion, vad är unikt? Kombinerade mjölk-kött produktionssystem Miljö- och resurseffektivt Betesdrift, grovfoderbaserat Ekosystemtjänster, resurseffektivt, agronomiskt positivt God hälsa, låg antibiotikaanvändning (även gris och kyckling) Etiskt, folkhälsa

5 Hur stor blir den totala miljöpåverkan? Total Miljöpåverkan = mängd produkt * påverkan/mängd produkt Konsumtionsförändringar Effektivare produktion

6 Förbättringspotential i produktionskedjan

7 Projektet Hållbara Matvägar Frågeställning Om vi tar alla realiserbara miljöförbättringar vi känner till och kombinerar dem i livsmedelskedjan hur mycket mindre blir miljöpåverkan då? Förutsättningar - Utgångspunkt Västra Götalands län - Vi ska producera lika mycket som idag (2012). - Realiserbara på fem-tio års sikt - Våra förslag ska inte försämra produktkvalitet, produktsäkerhet eller djurvälfärd. Risken för negativa konsumentreaktioner ska bedömas och slutligen får inte produktionskostnaderna öka nämnvärt.

8 Hur tog vi oss an detta? Vilka miljöaspekter ska optimeras? Ekosystem Växtnäring Klimat Referens Miljö- och resurskategorier som optimeras Eutrofiering Biologisk mångfald Ekotoxisk påverkan Areal naturbetsmark som används Eutrofiering Försurning Mineralanvändning (fosfor) Markanvändning Klimatförändring Användning av fossila bränslen Markanvändning (frigörs till bioenergi) Konkreta beskrivningar av produktionskedjor från jord till butik. Ett lösningsscenario per produktionsgren och målbild + referens

9 Rökt skinka - Utsläpp av växthusgaser (kg CO 2 -ekvivalenter/kg rökt skinka). 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Referens Ekosystem Växtnäring Klimat Distribution och logistik Förpackning+energi chark Sekundär förädling Primär förädling Transporter i primärproduktionen Djurhållning, gödselhantering Foder Fodersmältning

10 Mellanmjölk - Utsläpp av växthusgaser (kg CO 2 -ekvivalenter/kg mellanmjölk) 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Referens Ekosystem Växtnäring Klimat Distribution och logistik Förpackning Sekundär förädling Primär förädling Transporter i primärproduktionen Djurhållning, gödselhantering Foder Fodersmältning

11 Ryggbiff - Utsläpp av växthusgaser (kg CO 2 -ekvivalenter/kg ryggbiff) Referens Ekosystem Växtnäring Klimat Distribution och logistik Förpackning Primär förädling Transporter i primärproduktionen Djurhållning, gödselhantering Foder Fodersmältning

12 Utsläpp av växthusgaser, Västra Götalands län (ton CO2-ekvivalenter, totalt för lantbruket inkl. inflöden)

Areal naturbetesmark som används i scenarierna (ha/år) Ryggbiff - Utsläpp av växthusgaser (kg CO 2 -ekvivalenter/kg ryggbiff) 140000 120000 100000 80000

13 Areal naturbetesmark som används i scenarierna (ha/år) Ryggbiff - Utsläpp av växthusgaser (kg CO 2 -ekvivalenter/kg ryggbiff) Referens Ekosystem Växtnäring Klimat Referens Ekosystem Växtnäring Klimat Areal slaktnöt Areal diko och kalv

14 Idisslare som resurseffektiv matproduktion Efterfrågan på mat ökar globalt Idisslare kan nyttja icke-humana resurser till att producera mat. Genom att föda upp kor så kan lågvärdigt protein omvandlas till högvärdigt Kan man räkna på detta?

Uppväxling av essentiella aminosyror genom idisslare Studerade system: (R) Dagens typiska svenska system (Ensilage, korn) (M) Intensiv uppfödning med majsensilage och kraftfoder (F) Intensiv

15 Uppväxling av essentiella aminosyror genom idisslare Studerade system: (R) Dagens typiska svenska system (Ensilage, korn) (M) Intensiv uppfödning med majsensilage och kraftfoder (F) Intensiv uppfödning baserat på högkvalitativt grovfoder och kraftfoder (E) Extensiv uppfödning med mycket lite kraftfoder Beräkning av in- och utflöde av aminosyror Totala mängden i alla foderkomponenter tillgängliga för human nutrition (digererbarhet, noll i grovfoder) Totala mängden i produkter från djuret

16 Konklusion Idisslare kan bidra till proteinuppväxling, men dagens system gör det inte i speciellt stor utsträckning Nästa steg är att gå ända till markens proteinproduktionsförmåga snarare än proteininnehåll i fodermedel

17 Tack för uppmärksamheten!

Relevanta dokument

Hållbara matvägar. Katarina Lorentzon SP

Hållbara matvägar. Katarina Lorentzon SP Hållbara matvägar Katarina Lorentzon SP Hållbara Matvägar Frågeställning Om vi tar alla realiserbara miljöförbättringar vi känner till och kombinerar dem i livsmedelskedjan hur mycket mindre blir miljöpåverkan