MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN

Transkript

1 MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN

2 Markanvändningen i Sverige SNABBFAKTA Landarealen i världen: 13 miljarder hektar (130 miljoner km 2 ) i världen år 2009: 1,5 miljarder hektar Ängs- och betesmark i världen år 2009: 3,6 miljarder hektar Skogsmark i världen år 2009: 4 miljarder hektar Urban mark i världen år 2000: 60 miljoner hektar Areal åkermark per capita i världen år 2010: 0,22 hektar Areal skogsmark per capita i världen år 2010: 0,66 hektar Omkring 80 procent av världens skogar är i offentlig ägo. 28 Statistiska centralbyrån

3 Markanvändningen i Sverige Sverige i världen I det här kapitlet ges en översiktlig bild av markanvändningen i världen och i olika världsdelar med syftet att sätta in Sverige i ett globalt sammanhang. Några tematiska fördjupningar görs också kring förändringen av den urbana markanvändningen och odlingsmarken över tid. Uppgifterna som presenteras är ett axplock av data om markanvändning som produceras av internationella statistikorgan eller av olika typer av forskningsprojekt. Endast en tredjedel land Jorden är som bekant en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens totala yta täcks av land, resten är hav. Landarealen i världen utgör ungefär 13 miljarder hektar 1) eller 130 miljoner km². Det globala marktäcket år 2009 Global land cover in 2009 och Källa: ESA 2010 och UCLouvain Busk- och gräsmark Artificiell mark Mosaik av åkermark och vegetation Lövskog Barrskog Blandskog Mosaik av skog, buskmark och gräsmark Sparsam vegetation Övrig vegetation Mark utan vegetation Vatten Permanent snö och is Kartan visar en grov karaktäristik av marktäcket i världen omkring år Marktäcke är inte synonymt med markanvändning utan snarare det observerbara (i detta fall från rymden) biofysiska resultatet av markanvändningen. Kartan bygger på tolkningar av ett stort antal satellitbilder. Den ursprungliga klassindelningen har förenklats något för att underlätta läsbarheten. 1 FAO 2011 Statistiska centralbyrån 29

4 Markanvändningen i Sverige Av landytan utgör ungefär 30 procent skog, 40 procent jordbruksmark och 30 procent annan mark, bland annat bebyggelse och infrastruktur m.m. Av jordbruksmarken utgör åkermarken en knapp tredjedel (inklusive olika typer av permanenta grödor som kaffe- och kakaoplantager) medan resterande delen av jordbruksmarken utgörs av ängs- och betesmarker. år 2009, tusentals hektar Global land use in 2009, thousand hectares Tusentals hektar Markanvändningen per världsdel Proportionerna mellan olika markanvändningskategorier varierar starkt mellan olika regioner i världen. Procentuellt sett har Asien störst andel jordbruksmark med över 50 procent av dess landyta som åker- och betesmark. Minst andel jordbruksmark har Europa med omkring 20 procent. När det gäller skogsmark är förhållandet det omvända, då ligger Europa i topp med 45 procent av landytan som skog och Asien i botten med 19 procent. Sett till absoluta tal är det dock Amerika som har mest skogsmark. Närmare 1,6 miljarder hektar eller nästan 40 procent av all skog i världen fanns år 2010 på den amerikanska kontinenten. Av all jordbruksmark i världen återfinns den mesta i Asien som har mer än en tredjedel av all jordbruksmark Skogsmark Ängs- och betesmark Annan mark år 2009, andelar av landytan per världsdel Global land use in 2009, share of land area by region Afrika Nord- och Centralamerika Sydamerika Asien Ängs- och betesmark Skog Annan mark Europa Oceanien Världen Procent 30 Statistiska centralbyrån

5 Markanvändningen i Sverige Globala markanvändningsförändringar Den övergripande globala markanvändningstrenden har över en längre tid varit en minskande areal skogsmark och en ökande areal jordbruksmark och framförallt en ökande areal av annan markanvändning, vilket inkluderar bland annat mark som tas i anspråk av växande städer och infrastruktur. Inom den globala förändringstrenden finns stora regionala variationer. Inom exempelvis Nordamerika och Europa är utvecklingen den motsatta med en minskning av jordbruksmarken samtidigt som skogsmarken ökar. Förändringen i den globala markanvändningen , tusentals hektar Global land use change , thousand hectares Tusentals hektar Skogsmark Ängs- och betesmark Annan mark Städerna en allt större del av markanvändningen i världen Som beskrivits i föregående kapitel (Drivkrafter och påverkansfaktorer) sker en omfattande omfördelning av befolkningen från landsbygden till städerna. År 2008 bodde för första gången någonsin fler människor i städer och tätorter än på landsbygden globalt sett. En ökande urbanisering innebär förstås att städerna växer även areellt. Det är svårt att få fram bra uppgifter om hur stor den urbana markanvändningen är globalt sett och förstås ännu svårare att göra prognoser om hur mycket den kommer att växa som en följd av den fortgående urbaniseringen. Att avgränsa städers geografiska utbredning och avgöra vad som är urban markanvändning är komplicerat och de geografiska förutsättningarna och de urbana strukturerna varierar kraftigt mellan olika delar av världen. Det finns inget statistikorgan i världen som gör beräkningar av den globala urbana markanvändningen men inom flera olika forskningsprojekt har grova uppskattningar gjorts som framförallt bygger på tolkning av satellitdata. Uppskattningarna varierar kraftigt från omkring 30 miljoner hektar till 350 miljoner hektar 2). Här redovisas siffror från forskningsprojektet Atlas of Urban Expansion 3) vars beräkningar av den urbana markanvändningen genom utvärderingar visat sig vara mest korrekta. 4) Beräkningarna avser år År 2000 uppskattades den totala ytan som världens städer upptog till omkring 60 miljoner hektar. Av denna yta fördelade sig ungefär mellan den rikare och fattigare delen av världen. Den sammanlagda ytan som städerna upptog globalt sett är ungefär lika stor som Ukrainas landareal. De tjugo länder som hade störst areal urban markanvändning år 2000, miljoner hektar The twenty countries with the largest areas of urban land cover in 2000, million, hectares USA Kina Brasilien Indien Ryssland Tyskland Indonesien Italien Frankrike Japan Storbritannien Ukraina Argentina Uzbekistan Australien Kanada Turkiet Polen Mexiko Iran Miljoner hektar Källa: Lincoln Institute of Land Policy S. Angel, J. Parent, D.L. Civco and A. M. Blei, The Atlas of Urban Expansion All Rights Reserved 2 Angel et al Potere et al 2009 Statistiska centralbyrån 31

6 Markanvändningen i Sverige Försök har också gjorts att beräkna hur mycket städerna kommer att växa arealmässigt fram till år 2050 i form av projektioner utifrån tre olika scenarios om städernas förväntade täthet. Uppskattningarna pekar på att världens städer kommer uppgå till mellan 117 och 318 miljoner hektar år Som minst (scenario 0) handlar det alltså om en knapp fördubbling av arealen som städerna i dag upptar och som mest en femdubbling av arealen (scenario 2). Urban mark i världen fram till år 2050 utifrån tre olika scenarios, tusentals hektar Global urban land in 2050, from three different scenarios, thousand hectares Tusentals hektar Scenario 2 Scenario 1 Scenario 0 Den odlade marken oförändrad medan befolkningen ökar Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, behöver den globala matproduktionen öka med ca 70 procent till år 2050, och till 2080 räknar man med att ytterligare 100 till 250 miljoner hektar åkermark behövs för att klara livsmedelsförsörjningen till världens växande befolkning. Under de senaste 50 åren har arealen åkermark i världen ökat med endast 12 procent, dvs. ca 170 miljoner hektar. Under samma period har däremot den globala befolkningen mer än fördubblats (se kapitel Drivkrafter och påverkansfaktorer). en i världen , miljarder hektar Arable land in the world in , billion Scenario 2 hectare Scenario 1 Miljarder hektar 1,6 Scenario 0 1,5 1,4 1, ,2 Källa: Lincoln Institute of Land Policy S. Angel, J. Parent, D.L. Civco and A. M. Blei, The Atlas of Urban Expansion All Rights Reserved De olika scenariorna bygger på olika antaganden om de växande städernas täthet. Scenario 2, den högsta projektionen, bygger på antagandet att tätheten minskar med 2 procent per år, scenario 1 bygger på antagandet att tätheten minskar med 1 procent per år och scenario 0 bygger på antagandet att tätheten är oförändrad jämfört med situationen år Det kan vara svårt att greppa omfattningen av en global, urban markyta på 318 miljoner hektar, men som jämförelse kan sägas att den urbana stadsväven om detta scenario skulle realiseras, skulle motsvara nästan hela Indiens landyta. 1,1 1, Uppgifterna baseras på åkermark och mark med permanenta grödor. Förutsättningarna för att utvidga odlingsmarken är begränsade. Enligt FAO:s bedömningar är det bara i delar av Sydamerika och subsahariska delen av Afrika som det ännu finns vissa möjligheter att utöka arealen odlingsmark. Samtidigt måste detta i princip ske på bekostnad av skog eller olika typer av gräsmarker. Detta gör att den yta som ska försörja världens befolkning med livsmedel stadigt minskar. År 1961 var åkermark per capita 0,44 hektar. Idag är motsvarande yta 0,22 hektar per person. Visserligen kompenseras den 32 Statistiska centralbyrån

7 Markanvändningen i Sverige krympande arealen av att produktionen av livsmedel sker effektivare i dag med högre avkastning per ytenhet, men det är ändå tydligt att problemen med begränsad tillgång till åkermark kommer att tillta i framtiden. Odlad mark per capita i världen , per världsdel, hektar Arable land per capita in the world , by region, hectares Hektar 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Oceanien Amerika Europa Afrika Världen tot. Asien Skogen minskar fortfarande globalt sett År 2010 uppgick världens skogar till omkring 4 miljarder hektar. I genomsnitt är det 0,6 hektar skogsmark per invånare i världen. De fem mest skogsrika länderna i världen (Ryssland, Brasilien, Kanada, USA och Kina) står för mer än hälften av världens skogar. Avskogningen, framförallt omvandling av tropisk regnskog till jordbruksmark, visar tecken på att minska globalt sett men är enligt FAO fortfarande alarmerande hög. Omkring 13 miljoner hektar skog har årligen försvunnit genom avverkning, torka eller skogs- Oceanien bränder Europaunder den senaste tioårsperioden. Vilket kan jämföras med 16 miljoner hektar Asien årligen under 1990-talet. Men förändringar av skogsmarksarealen Amerika ser mycket olika ut i olika delar av världen. Avskogningen är som mest Afrika omfattande i exempelvis Sydamerika och Afrika medan skogsmarken i exempelvis Världen totalt Europa och Asien ökar i omfattning. I Europa ökade skogsmarken mellan 2000 och 2010 med hektar per år. Världens skogar år 2009 World forests in 2009 Observera att kartan redovisar världens skogar på schematiserat och Källa: ESA 2010 och UCLouvain Statistiska centralbyrån 33