UNDERLAGS- RAPPORT SAMMANFATTNING. Hållbar mat för alla

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UNDERLAGS- RAPPORT SAMMANFATTNING. Hållbar mat för alla"

Transkript

1 UNDERLAGS- RAPPORT SAMMANFATTNING Hållbar mat för alla

2 GLOBAL WARMING IMAGES / WWF-CANON HÅLLBAR MAT FÖR ALLA Med sina närmare fem miljoner supportrar är WWF en av världens ledande ideella naturvårdsorganisationer med projekt i mer än 100 länder. Verksamheten finansieras till största delen med gåvor från allmänheten. WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen genom att: bevara världens biologiska mångfald verka för att förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt minska föroreningar och ohållbar konsumtion Detta är en svensk sammanfattning av rapporten Sustainable Food for All som presenterades i december I den rapporten ger vi en analys av scenarier för framtiden, pågående projekt och förslag till handling för att åstadkomma hållbar mat för alla. Vi skriver med inriktning på en svensk målgrupp, men det är viktigt att komma ihåg att matfrågan är global. Att arbeta för åtgärder på global, nationell och lokal nivå är basen i ett hållbart matarbete. 2 WWF Hållbar mat för alla

3 SAMMANFATTNING KOMMER VI KLARA AV ATT MINSKA MATENS FOTAVTRYCK TILL 2050? Problemet Samtidigt som cirka 870 miljoner människor i världen går hungriga är omkring 1,4 miljarder överviktiga. Välfärdssjukdomar som kopplas till mat i västvärlden är allt vanligare. Våra ekologiska fotavtryck ökar och några av de viktigaste faktorerna är användningen av fossil energi och konsumtionen av mat. Vi äter mat som ger övergödning, minskad biologisk mångfald och ökad kemikaliebelastning; antibiotikaresistensen är ett hot och klimatfrågan ännu olöst. Riksdagen har slagit fast: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Utmaningen Att på ett hållbart och rättvist sätt föda en växande befolkning är en stor utmaning. FAO har meddelat i sina prognoser att med dagens produktionssätt behöver vi producera ca 60% mer mat fram till 2050 för att kunna mätta alla munnar, och då är inte ens klimatförändringarna inräknade. Samtidigt odlar vi idag tillräckligt med mat för att mätta alla och ändå når vi inte millenniemålet att minska hunger i världen. Maten är inte rättvist fördelad över planeten och de stora utmaningarna ligger i att fördela maten rättvist, att öka produktiviteten i jordbruket, minska påverkan på vattenresurserna, och minska matens klimatpåverkan. Mycket av detta kan man uppnå genom att fokusera på maten vi äter. Mycket pekar åt fel håll: Politiken för hållbar mat är svag och illa samordnad mellan politikområden. Trender i konsumtion visar på ökade fotavtryck från mat. Overshoot day, den dag då vi överskridit jordens förmåga att klara av våra levnadsvanor kommer tidigare och tidigare. Ett ökat välstånd i världen driver på konsumtionen av kött och resurskrävande varor. Medvetenheten om matens miljöpåverkan kanske finns men att översätta denna i konkreta åtgärder p bred front är svårt. Incitamentet för förändring blir liten när man inte ser direkt återkoppling av handlingarna. Livsmedelssystemen är komplicerade och sambanden med planetens hållbarhet är ofta indirekta vilket gör att det är svårt att skapa lösningar som vi är överens om. Men det finns positiva tecken i vår omvärld: Hållbar utveckling växer som ledstjärna för policy på global nivå. Allt fler beslutsfattare förstår behovet av att agera. Kunskap utvecklas i och med att forskning om hållbar utveckling finansieras. Vi vet mycket mer om lösningarna idag än tidigare. Marknadsaktörer är också uppmärksammade på hållbar utveckling och företagen har ledartröjan i och med CSR och hållbarhetsinitiativ som Global Reporting Initiative, WBCSD, med flera. Sammanfattningsvis: alla aktörer måste agera nu, om vi ska ha en chans att åstadkomma hållbar mat för alla. Det går inte att skylla på någon annan. WWF Hållbar mat för alla 3

4 SAMMANFATTNING EKOLOGISKA FOTAVTRYCK BÅDE PRODUKTION OCH KONSUMTION Ett minskat ekologiskt fotavtryck uppnår man genom att fokusera på både produktion och konsumtion. Att ensidigt lyfta fram endera området gör att insatserna kan bli missriktade och ensidiga. Mat kan inte bli hållbar om den inte är hållbart producerad. Samtidigt är det genom att förändra konsumtionen i Sverige och globalt som de verkligt stora förändringarna på marknaden kan uppnås. 50% Om vi i Sverige och andra länder med hög konsumtion av kött kan halvera köttkonsumtionen och minimera svinn har vi kommit långt. 4 WWF Hållbar mat för alla

5 Produktion Viktiga insatser inom hållbar produktion är att skapa och premiera resurseffektiva odlingssystem med minimal negativ påverkan på ekosystem, att minska jordbrukets användning av bekämpningsmedel och förluster av näringsämnen till vattendragen, att skapa kretslopp mellan stad och land samt att hålla odlingslandskapet öppet och aktivt. Internationellt sett ser frågorna annorlunda ut, med oroväckande användning av bekämpningsmedel, antibiotika och hormoner samt kraftig negativ påverkan på den biologiska mångfalden kopplat till storskalig produktion av flera globala grödor och kött. Ett nyckelbegrepp här är att tillämpa agroekologiska perspektiv. Detta bygger på platsspecifika åtgärder som tar hänsyn till behovet av att skapa hållbar livsmedelsförsörjning för alla. Konsumtion För att åstadkomma en hållbar konsumtion behöver fokus ligga framför allt på att minska köttkonsumtionen och svinnet. Om vi i Sverige och andra länder med hög konsumtion av kött kan halvera köttkonsumtionen och minimera svinn har vi kommit långt i att tillgängliggöra mat för den ökande befolkningen och för ökad livsmedelssäkerhet. LiveWell-budskapen lägger dessutom till: ät mer grönt, fullkorn och baljväxter, ät certifierat och inte anonym mat, minska på onödigt socker och fett. Att åstadkomma detta kommer behöva en palett med koordinerade åtgärder: informationskampanjer, ekonomiska styrmedel, hållbara inköp och offentlig upphandling. WWF Hållbar mat för alla 5

6 SAMMANFATTNING DE VIKTIGASTE ÅTGÄRDERNA FÖR ATT NÅ HÅLLBAR MAT FÖR ALLA I rapporten presenteras åtgärder på alla nivåer, de viktigaste sammanfattas här. Men åtgärderna, behöver följas åt av styrmedel för hållbar utveckling om något ska hända. Företag i livsmedelskedjan: Påverka och hjälpa konsumenterna att äta hållbart. Den största miljöpåverkan för många företag ligger hos konsumenterna som köper produkterna och behöver hjälp att agera hållbart. Bidra till minskad och bättre köttkonsumtion kombinerat med varierat proteinintag. Köttguiden är ett exempel på instrument som kan användas av företag för att underlätta en bättre konsumtion av kött. Använd certifieringar, dels för att styra mot hållbar produktion och hållbara inköp av varor, dels för att kommunicera hållbarhet till konsumenter. Minska svinn i livsmedelskedjan. Medverka i internationella initiativ för matens hållbarhet, t ex åtaganden för minskad avskogning, water stewardship, och att påverka den internationella politiken. WWF-CANON / RICHARD STONEHOUSE 6 WWF Hållbar mat för alla

7 Beslutsfattare: Planeten behöver en livsmedelsstrategi som täcker produktion OCH konsumtion där matens hållbarhet står i fokus, som bygger på en stödjande, väl sammanhållen politisk miljö. Mål för hållbar mat behöver utvecklas. Hälsa och hållbarhet går ofta hand i hand. Stärk förebyggande åtgärder mot kostrelaterade livsstilssjukdomar Öka åtgärder för en levande och grön landsbygd. Se till att det finns stöd inom t. ex. landsbygdsprogrammet för intresserade lantbrukare att vårda kulturmiljöer, minska bekämpningsmedelsanvändningen och bidra till att minska lantbrukets del av övergödningen genom t. ex. anläggande av våtmarker och skyddszoner. Utveckla och stötta en hållbar offentlig upphandling av mat Stöd forskning och utbildning inom hållbara livsmedel för alla Utforska ekonomiska styrmedel för hållbar mat, och börja arbetet med att se över existerande stöd och bidrag. Säkerställ hållbarhet, ansvarighet och transparens inom livsmedelskedjan genom att stötta certifieringssystem och livsmedelsmärkningar. ÖKA ÅTGÄRDER FÖR EN LEVANDE OCH GRÖN LANDSBYGD Du och jag: Ät hälsosamt och du har kommit en bra bit på vägen till hållbara matval Använd konsumentmakten. Fråga efter hållbara produkter i butiker, på restaurangen och i politiken Använd Världsnaturfondens Köttguide och Fiskguide för hållbara matval WWF Hållbar mat för alla 7

8 SAMMANFATTNING HÅLLBAR MAT Med små justeringar i matsedeln och utan upplevda svårigheter FÖR ALLA kan de flesta av oss minska klimatpåverkan från vår mat med upp till 25-50%. Råden som följer har tagits fram i projektet LiveWell, där vi konstaterat att hälsa och hållbar mat går hand i hand för det mesta. * LiveWell for LIFE plays a key role in the European sustainable diets debate. The project looks at health, nutrition, carbon and affordability and demonstrates how low-carbon, healthy diets can help us achieve a reduction in greenhouse gas emissions from the EU food supply chain Ät mer grönsaker, baljväxter och fullkorn Det är både klimatsmart och nyttigt att basera matvalen på grönsaker i säsong, baljväxter och fullkornsprodukter. Välj kött med omsorg och begränsa mängden Vi behöver halvera vår konsumtion av kött i Sverige. När du äter kött, ersätt inte kött med fisk utan variera ditt proteinintag och se till att välja kött där man har tagit hänsyn till djurvälfärd, antibiotikaresistens, biologisk mångfald och hållbarhet. Köttguiden är ett utmärkt redskap för hållbara val av kött. Lokalt producerat proteinfoder liksom certifierad soja är åtgärder som ökar djurhållningens hållbarhet. Naturbetesmarkerna i Sverige minskar, det behövs mer djur som håller betesmarkerna öppna. Ät varierat En varierad matsedel är färgrik och innehåller olika näringsämnen som vi behöver. Proteinet bör komma från olika källor, gärna mycket från baljväxter. 8 WWF Hållbar mat för alla

9 Ät certifierat Hållbarhetscertifieringar innebär att det görs oberoende kontroll av att produkten lever upp till en standard med högt ställda krav. Certifieringar kan sträcka sig från spjutspetscertifieringar som ekologisk produktion, MSC, klimatcertifierat eller naturbeteskött till certifieringar som certifierar integrerad produktion, biologisk mångfald eller rättvis produktion. Många certifieringar syns inte för konsumenter, några exempel är certifieringar som utvecklats för att öka hållbarheten i produktion av globala grödor som soja, palmolja, bomull och socker. Ät mindre onyttiga fetter, socker och salt Välj mat som ger nyttig energi, näring, protein, vitaminer och mineraler. Ät mindre av sådant som ger tomma kalorier. Och sist men inte minst Släng mindre mat! Att minska matsvinnet är alla överens om. Ungefär en tredjedel av all mat försvinner mellan jord och bord. Minska matsvinnet är det första man kan göra för en mer hållbar livsmedelskedja. WWF Hållbar mat för alla 9

10 TANKAR OM HÅLLBARHET I PRODUKTION AV MAT Här går vi igenom några av de viktiga områden där matens hållbarhet står i fokus. Vatten är en av de viktigaste hållbarhetsfrågorna när det gäller mat, och den är ofta förbisedd. Klimatförändringarna och ökat befolkningstryck leder till hårt tryck på vattenresurserna globalt. Här i Sverige har vi inte brist på vatten, och lokalt odlade produkter har troligtvis lägre vattenavtryck än de som odlas i länder där vatten är en bristvara. Internationellt sett är jordbruket den största orsaken till avverkning av regnskog och förlusten av värdefull biologisk mångfald. Att styra om konsumtionen så att mat som produceras under dessa villkor inte säljs parallellt med att öka effektivitet i jordbruket är vägen framåt när det gäller att mätta framtidens munnar. Mat, bioenergi och fiber till t ex kläder konkurrerar alla om samma utrymme: åkermarken. Det finns ett starkt behov av att utveckla lösningar på bioenergi- och fiberbehovet som ligger utanför åkermarken eftersom vi behöver odla mat till alla munnar. Men detta är en fråga som beror av marknadskrafterna. Politik behöver utvecklas för att säkerställa en hållbar matproduktion idag och i framtiden med tanke på alla anspråk på åkermarken, inte minst byggnation. 10 WWF Hållbar mat för alla

11 Vi nås alla av kemikalier via maten vi äter, och bekämpningsmedel innebär risker för livsmedelsarbetare och miljön. Att minska belastningen av kemikalier i samhället är viktigt, och att äta ekologisk mat är ett sätt att säkerställa att kemikalier inte använts vid produktionen. I odlingssystem där bekämpningsmedel används är det viktigt att se till att det görs på ett ansvarsfullt sätt med minskad risk för människa och miljö. ADRIANO GAMBARINI / WWF-BRAZIL Ett av jordbrukets hållbarhetsproblem är att kretsloppet inte sluts. Näringsämnen som förs bort från åkermarken i form av mat kommer inte tillbaka i form av gödselmedel. Detta kommer skapa problem framför allt när det gäller fosfor, en ändlig resurs. Att bygga samhällssystem där kretsloppen sluts kommer bli mer och mer nödvändigt. Klarar vi egentligen av ett mer intensifierat jordbruk? De flesta exempel på intensifiering innebär ett ökat tryck på omgivningen i form av t ex bekämpningsmedelsrester i vattendragen och övergödning. Samtidigt behöver vi producera mer mat. En väg framåt här är att utveckla effektiva odlingssystem sett till förutsättningarna, agroekologiska perspektiv. Det kan t ex innebära att arbeta för ökade skördar i lågproduktiva områden genom växtföljder, organiska gödselmedel och odlingsrådgivning; en varsam intensifiering. På andra platser där jordbruket är kraftigt rationaliserat kan extensifieringsåtgärder behövas såsom skyddszoner mot vattendrag, ökad mängd odlingshinder i landskapet och ett genomtänkt arbete för biologisk mångfald. Ekologisk odling är ett utmärkt steg på vägen till hållbar mat för alla men inte det enda. Att polarisera mellan ekologisk och konventionell produktion leder inte framåt. Det finns mycket att lära av produktionsmetoderna som växer fram inom ekologisk produktion, och stora fördelar när det gäller att minska kemikaliebelastningen och öka den biologiska mångfalden. Globalt kan ekologisk produktion ge möjligheter till hållbar försörjning och ökade skördar i fattiga länder. För konsumenterna är ekologiskt producerad mat en ökande trend som leder till mer hållbarhet i produktionen av mat. WWF Hållbar mat för alla 11

12 WWF i siffror 1961 WWF grundades 1961 i Schweiz. Den svenska organisationen startade år M WWF har mer än 5 miljoner supportrar, varav i Sverige. Därför finns vi Vi arbetar för att hejda förstörelse av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen. wwf.se Världsnaturfonden WWF, Ulriksdals Slott, Solna. Telefon plusgiro , bankgiro WWF är verksamt i över 100 länder på 5 kontinenter. +5,000 WWF har mer än anställda över hela världen. NASA WWF HÅLLBAR MAT FÖR ALLA WWF.SE

SLC:s miljöprogram UTKAST

SLC:s miljöprogram UTKAST SLC:s miljöprogram UTKAST 13.02.2012 Förslag av SLC:s miljö- och markpolitiska utskott Inledning Jordbruk har bedrivits i Finland i över tusen år. Under olika tidsperioder har man odlat enligt då kända

Läs mer

Betänkandet SOU 2005:51 BILEN, BIFFEN, BOSTADEN, Hållbara laster smartare konsumtion.

Betänkandet SOU 2005:51 BILEN, BIFFEN, BOSTADEN, Hållbara laster smartare konsumtion. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Direkt: 08 624 74 32 Fax: 08 85 13 29 Ola.jennersten@wwf.se Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Jordbruksdepartementet 103 33

Läs mer

Hållbar mat för alla? - Vad är utmaningarna

Hållbar mat för alla? - Vad är utmaningarna Hållbar mat för alla? - Vad är utmaningarna och hur ska vi nå målet? #WWFmat Hållbar mat för alla - kartläggning och analys Anna Richert, 21 nov Cat Holloway / WWF-Canon Eat food, not too much, mostly

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina

Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina Hur det industriella systemet för mat bidrar till klimatkrisen Mellan 44 % och 57%

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat

Policy för hållbar utveckling och mat Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat

Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Formas Fokuserar Aktuell debatt i pocketformat Arbetsuppgifter till Formas Fokuserar Jordbruk som håller i längden Ekosystemtjänster i ett hållbart jordbruk Av Henrik Smith I vilka fyra olika grupper brukar

Läs mer

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Grundläggande miljökunskapsutbildning Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom

Läs mer

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker

Läs mer

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda Utkastet till nytt miljöprogram för SLC följer i stort sett tidigare ståndpunkter i GMO-frågan, men när det gäller kärnkraften innebär texten i

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott

Tal vid konferensen Can the market work for nature på Wiks slott Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige

Läs mer

Kostplan Söderköpings kommun 2016-2018. Antagen av Servicenämnden 2015-11-24

Kostplan Söderköpings kommun 2016-2018. Antagen av Servicenämnden 2015-11-24 Kostplan Söderköpings kommun 2016-2018 Antagen av Servicenämnden 2015-11-24 1. Kostplanens roll i styrkedjan Servicenämnden har fått i uppdrag av Kommunfullmäktige att under 2015 göra en revidering av

Läs mer

Närodlat, härodlat eller därodlat?

Närodlat, härodlat eller därodlat? Närodlat, härodlat eller därodlat? Johanna Björklund, forskare & lärare Måltidsekologiskprogrammet, Örebro universitet johanna.bjorklund@oru.se Måltidsekologprogrammet 180 hp, mångvetenskapligt kandidatprogram,

Läs mer

Hur äter vi hållbart?

Hur äter vi hållbart? Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Kommittédirektiv En nationell miljömålssamordnare för näringslivet Dir. 2014:105 Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell miljömålssamordnare

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Artur.Granstedt@jdb.se 31

Artur.Granstedt@jdb.se 31 Skulle de nya EU-länderna Estland, Lettland och Polen komma upp till våra näringsämnesförluster så skulle belastningen av kväve och fosfor öka till ännu högre nivåer enligt flera studier. Dagens allvarliga

Läs mer

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket

Läs mer

Måltidspolicy. Kommunfullmäktige 2014-06-16 79. A different Kinda life

Måltidspolicy. Kommunfullmäktige 2014-06-16 79. A different Kinda life Måltidspolicy Kommunfullmäktige 2014-06-16 79 A different Kinda life Förord Maten och måltiden är mycket viktig i allas våra liv. Maten skapar engagemang. Måltiden är något att samlas kring, en naturlig

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige LIFE-projektet: Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige Foto: Lennart Henrikson Flodpärlmusslan blir som fullvuxen 10 till 16 centimeter lång och kan bli över 280 år gammal! Den har ett kraftigt,

Läs mer

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck 1(5) Datum 2015-07-03 Diarienummer VDMB 2014-000059 Mirjam Nykvist Energi- och klimatrådgivare Program för Krylbo Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel Beräkning av ekologiska fotavtryck

Läs mer

Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun

Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun 2016-01-18 Remissversion F I N S P Å N G S K O M M U N Kost- och måltidspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Sammanfattning av utställningen. En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun

Sammanfattning av utställningen. En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun Sammanfattning av utställningen Vår härliga matresa En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun Projektet Minska matsvinnet Produktion och konsumtion av livsmedel står för en stor miljöpåverkan,

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Earth Hour utbildningsmaterial för skolår 1-6. Världsnaturfonden WWF 2010. Ett undervisningsmaterial för grundskolans läsår 1-6

Earth Hour utbildningsmaterial för skolår 1-6. Världsnaturfonden WWF 2010. Ett undervisningsmaterial för grundskolans läsår 1-6 Ett undervisningsmaterial för grundskolans läsår 1-6 1 Earth Hour Klimatundervisning Anmäl din klass på www.wwf.se/earthhour Världen släcker för klimatet, släcker du? Lördagen den 27 mars 2010 vill vi

Läs mer

Dnr. 2.2.17-10092/2015. Jordbruksverkets genomförandeplan för att nå miljömålen. Inledning

Dnr. 2.2.17-10092/2015. Jordbruksverkets genomförandeplan för att nå miljömålen. Inledning 1 Dnr. 2.2.17-10092/2015 Jordbruksverkets genomförandeplan för att nå miljömålen Inledning Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att analysera vilka miljökvalitetsmål och delar av generationsmålet

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Ekologi Så fungerar naturen

Ekologi Så fungerar naturen EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Miljömålsdagarna 2015 Örebro Miljömålsdagarna 2015 Örebro Generationsmålet och. Globalt 10-årigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion (10YFP) - nationell implementering Nya globala hållbarhetsmål Gunilla Blomquist,

Läs mer

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet. Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.se 2015-04-27 Ert dnr: N2015/2191/J Vårt dnr: 2015/0011/1 Naturskyddsföreningens

Läs mer

Det är en dag i morgon också. Vad är hållbarhet? Och vad kan vi tillsammans göra för att skapa morgondagens hållbara kök, redan idag?

Det är en dag i morgon också. Vad är hållbarhet? Och vad kan vi tillsammans göra för att skapa morgondagens hållbara kök, redan idag? Det är en dag i morgon också Vad är hållbarhet? Och vad kan vi tillsammans göra för att skapa morgondagens hållbara kök, redan idag? Vad innebär hållbarhet? Det enklaste sättet att förstå begreppet hållbarhet,

Läs mer

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Title Body text 1 Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten? Mats Alfredson Anna Jiremark Eskilstuna 14 mars 2013 2 3 Att agera för en framtid på en

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Sammanfattning Den svenska maten är något vi ska vara stolta över. Sverige är bland de länder som har högst djurskydd

Läs mer

Vår syn på tillsatser & vår mat

Vår syn på tillsatser & vår mat Vår syn på tillsatser & vår mat September 2009 Innehåll s.3 Vår syn på tillsatser s.4 Vår målsättning s.5-6 Vårt arbete s.7 Annat om vår mat s.8 Vår syn på kvalitet och ansvar s.9-10 Kort om Findus s.11-12

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Utlysning av projektmedel

Utlysning av projektmedel Utlysning av projektmedel Effektiva och hållbara produktionssystem inom vattenbruk och jord-och trädgårdsbruk Finansiärer Formas, Mistra och Lantmännens forskningsstiftelse Utlyst belopp Särskilda villkor

Läs mer

Rädda Östersjön! ett hav som förtjänar bättre

Rädda Östersjön! ett hav som förtjänar bättre Rädda Östersjön! ett hav som förtjänar bättre Östersjöns innanhav rymmer ett unikt ekosystem med ett fantastiskt djur- och växtliv. Men det är samtidigt ett hav i kris. Havsmiljön är mycket känslig och

Läs mer

Earth Hour utbildningsmaterial för skolår 7-9 och gy. Världsnaturfonden WWF 2010. Ett undervisningsmaterial för grundskolans läsår 7-9 och gymnasiet

Earth Hour utbildningsmaterial för skolår 7-9 och gy. Världsnaturfonden WWF 2010. Ett undervisningsmaterial för grundskolans läsår 7-9 och gymnasiet Ett undervisningsmaterial för grundskolans läsår 7-9 och gymnasiet 1 Earth Hour Klimatundervisning Anmäl din klass på www.wwf.se/earthhour Världen släcker för klimatet, släcker du? Lördagen den 27 mars

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

Motion 2015:53 av Anna Sehlin (V) och Pia Ortiz Venegas (V) om vegetariska måltider under landstingsfullmäktiges möten

Motion 2015:53 av Anna Sehlin (V) och Pia Ortiz Venegas (V) om vegetariska måltider under landstingsfullmäktiges möten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2016-03-23 LS 2015-1516 Landstingsstyrelsen Motion 2015:53 av Anna Sehlin (V) och Pia Ortiz Venegas (V) om vegetariska måltider under

Läs mer

VÅR STAD 2030 Vi är på god väg mot ett hållbart samhälle

VÅR STAD 2030 Vi är på god väg mot ett hållbart samhälle Testupplaga HANDLEDNING Testupplaga VÅR STAD 2030 Vi är på god väg mot ett hållbart samhälle 2 Världsnaturfonden WWF Vår stad 2030 Omslag och layout: Sven Ängermark Vår stad 2030 sammanfattning av projektet

Läs mer

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007 SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Svenska kommuners. koldioxidfotavtryck

Svenska kommuners. koldioxidfotavtryck Svenska kommuners koldioxidfotavtryck INNEHÅLL Svenska kommuners koldioxidfotavtryck... 3 Bakgrund... 3 Metod... 4 Resultat och analys... 5 Mat... 5 Boende... 6 Transporter... 7 Övrig konsumtion... 8 Totalt

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2429. Hållbar mat. Innehållsförteckning. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:2429. Hållbar mat. Innehållsförteckning. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2429 av Kristina Yngwe m.fl. (C) Hållbar mat Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Förslag till riksdagsbeslut...1 Motivering...2 Sund och säker mat...3

Läs mer

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Claes Johansson, Chef Hållbar Utveckling Tillsammans tar vi ansvar från jord till bord Maskiner Inköp Växtodling Insatsvaror Lantbrukare Spannmål Vidareförädling

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

En Beatburger ... för klimatet, folkhälsan och tredje världen.

En Beatburger ... för klimatet, folkhälsan och tredje världen. En Beatburger... för klimatet, folkhälsan och tredje världen. Beat Food for Progress AB Anna-Kajsa Lidell 0708-92 32 65 Varför Beat? Äta mer växtprotein är bra för mänskligheten Hållbar vatten- och energianvändning.

Läs mer

Mervärden i svensk kycklingproduktion

Mervärden i svensk kycklingproduktion På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-06-20 Mervärden i svensk kycklingproduktion Kommunikationen av svenska mervärden är en del av Jordbruksverkets arbete med hållbar produktion och konsumtion

Läs mer

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare

Läs mer

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Läs mer

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 2006-09-09 Socialdemokraterna Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 11 steg för ett grönare Sverige Gröna Folkhemmet har blivit ett samlingsnamn för visionen om ett modernt högteknologiskt

Läs mer

Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen

Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen INNEHÅLL 1. Miljöbalkens historia 2. Miljöbalkens syfte och mål 3. Balkens fem grundstenar 4. Balkens struktur 5. När gäller miljöbalken?

Läs mer

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk Ett ansvarsfullt skogsbruk Ett hållbart skogsbruk är en konkurrensfördel för Sverige. Sveaskog utvecklar skogens värden och är drivande i utvecklingen

Läs mer

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj

Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj 1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25

Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25 Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25 Vad är det viktigt att en regional livsmedelsstrategi i Uppsala län innehåller? Ta med fokusområden och avgränsningar

Läs mer

Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden

Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden Miljömålsdialog energi målkonflikter och miljöpåverkan Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden Falun 2012 05 11 Håkan Sternberg, HSAE-konsult Potentialbedömningar förnybar energi

Läs mer

MILJÖMÄRKNING SOM FISKEREDSKAP. Miljömärkning av fiske bra för miljön, fiskaren och konsumenten

MILJÖMÄRKNING SOM FISKEREDSKAP. Miljömärkning av fiske bra för miljön, fiskaren och konsumenten MILJÖMÄRKNING SOM FISKEREDSKAP Miljömärkning av fiske bra för miljön, fiskaren och konsumenten Miljömärkt konsumtion ökar SVANEN INSTIFTA- DES AV NORDISKA MINISTERRÅDET OCH SKÖTS AV SIS MILJÖMÄRKNING AB.

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Undersökning om biodrivmedel och oljebolag

Undersökning om biodrivmedel och oljebolag Ulriksdals slott 081211 Undersökning om biodrivmedel och oljebolag Sammanfattning Världsnaturfonden WWF har genomfört en uppföljande undersökning till Gröna Bilisters undersökning bland oljebolag från

Läs mer

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,

Läs mer

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala Kommittédirektiv Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi Dir. 2016:3 Beslut vid regeringssammanträde den 14 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Hur man ska undvika slöseri med livsmedel: strategier för att förbättra livsmedelskedjans effektivitet inom EU

Hur man ska undvika slöseri med livsmedel: strategier för att förbättra livsmedelskedjans effektivitet inom EU P7_TA(2012)0014 Hur man ska undvika slöseri med livsmedel: strategier för att förbättra livsmedelskedjans effektivitet inom EU Europaparlamentets resolution av den 19 januari 2012 om hur man ska undvika

Läs mer

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer

Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar

Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar NR 1 / JUNI 2015 WWW.UNEP.ORG/10YFP WWW.SCPCLEARINGHOUSE.ORG WWW.NATURVARDSVERKET.SE/10YFP Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar Visst är det viktigt att tänka på hur vi lever, hur

Läs mer

3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069

3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069 PETER EINARSSON Tel & fax 0477 401 60 E-post peter.einarsson@ekolantbruk.se 3 juni 2003 Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor

Läs mer

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.

Läs mer

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad? Friederike Ziegler, SIK- Institutet för Livsmedel och Bioteknik KSLA 5 december, 2013 SIK- Institutet för Livsmedel

Läs mer

Sektorsprogram KULTUR. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den.

Sektorsprogram KULTUR. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den. Sektorsprogram Sektorsprogram KULTUR Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den. 2016-2019 Sektorsprogram- Kultur sidan 1 av 3 Kultur... 2 Bakgrund... 2 Nuläge... 2 Framtid... 2 Mål... 3 Inriktning...

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se WWF = World Wide Fund for Nature Allt hänger samman Living Planet Report, WWF

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut?

Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut? Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut? Författare Milestad R. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Forskningsnytt om økologisk landbruk i Norden Nr/avsnitt

Läs mer

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER

LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015. Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER LRFs viktigaste punkter inför höstbudgeten 2015 Tillsammans får vi landet att växa LATHUND FÖR POLITIKER Vi är Sveriges bönder Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en partipolitiskt obunden intresse- och

Läs mer

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs

Läs mer

Valplattform 2014 Djurens parti

Valplattform 2014 Djurens parti Valplattform 2014 Djurens parti 7 juli 2014 Vi vill se ett Sverige med respekt för alla kännande varelser. Sveriges institutioner bör ha en grundsyn att alla kännande varelser har samma moraliska status

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:3 2014-05-15 UF2014/32092/UD/USTYR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för ekonomiskt

Läs mer