Konsumtion hållbarhet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsumtion hållbarhet?"

Transkript

1 Konsumtion hållbarhet Förutsättningar och föreställningar Presentation för nätverken Lärande för hållbar utveckling och Grön Flagg. Håll Sverige rent och Naturskoleföreningen, Umeå, 29 november 2010 Karl Johan Bonnedahl Den konsumtionssyn som dominerar i vardagen 2 1

2 Vad vi också vet om konsumtion 3 Marcuse, Burenstam-Linder, Keynes, Sanne Upplägg Problematiska förutsättningar Problematiska föreställningar Diskussion: Hur förklara, motivera, påverka, förändra 4 2

3 I. Några av förutsättningarna Huvudkomponenter i vår miljöpåverkan Befolkning, konsumtion och teknologi Absoluta resp. relativa värden Avmaterialisering och rekyleffekt Ekologiska fotavtryck 5 Välfärden och de ekologiska ramarna Våra förutsättningar i en enkel ekvation (IPAT, Paul Ehrlich and John Holdren) Hur påverkar dagens konsumtion förutsättningarna för morgondagens P = B x V x T miljöpåverkan Befolkning (hur många vi är) ekonomiskt Välstånd (hur mycket var och en konsumerar) Teknologi (hur välståndet produceras) 6 3

4 Year Befolkning & konsumtion Världsbefolkning resp. real BNP senaste 1500 åren (MA 2005) Vi är på väg in i Antropocen, en ny geologisk era där 60 människans aktivitet hotar 50 hela planetens förmåga att reglera sig 40 själv (Will Steffen) A N T R O P O C E N Bilen, biffen, bostaden Year 7 Exempel på inkomstökningarnas baksida: Biffen Average Annual Rates of growth (%) Developed countries Developing countries WORLD Total growth Developed countries 56% Developing countries 369% WORLD 152% Source: Adapted from FAO 2005 (production figures) Sverige : 13% : 73% (Köttvaror exkl charkuterivaror och konserver; SJV 2010) 8 4

5 Konsumtion & teknologi KONSUMTION ENERGI Year OLJA CO Millennium Ecosystem Assessment, Energy Information Administration, Keeling/MA Year of Peak Fish Harvest Pre-peak Harvest peak Post-peak Source: Millennium Ecosystem Assessment and Sea Around Us project 5

6 Year of Peak Fish Harvest Pre-peak Harvest peak Post-peak Source: Millennium Ecosystem Assessment and Sea Around Us project Kollektiva nyttigheter allmänningens tragedi (Garret Hardin) Om du har tio kor i en hjord på totalt tusen djur kommer en reduktion till fem kor att halvera ditt kapital men bidra med endast en halv procents reduktion av det totala beståndet så vad är det för nytta med det Dag O Hessen Vi blir bestulna och reagerar inte. Vi äger ju inte naturen; den har ingen ägare. Tar någon en cykelreflex blir vi ursinniga. Men stjäls hela utflyktsmålet rycker vi på axlarna. Så vilsen är moralen. Thomas Anderberg 12 6

7 Värden, men inte ekonomiska värden Spiritual & religious Aesthetic Economic Valuation Private Benefit Capture Flood/Fire regulation Disease regulation Difficult or impossible Difficult Water purification Climate regulation Freshwater Genetic Resources Recreation & tourism Fiber Easy Easy Food Economic Value ($) Våra förutsättningar: Exemplet CO 2, idag Ungefärliga IPAT -värden, med inkomst som indikator på välstånd/ konsumtion (IPCC, 2007) ,8 x 1,8 x 0,6 Konstaterande: CO2-ökningen ohållbar. Orsaken: Alltför många på planeten Ohållbar tillväxt Otillräcklig ekoeffektivisering Lösningen: Hur stor är utmaningen, vad ska vi inrikta oss mot 7

8 Relativa förbättringar. Bra, men endast absolut belastning ekologiskt relevant 15 Avmaterialisering & rekyleffekt Transportation Rebound Effects Portion of New Capacity Absorbed by Induced Traffic Author Short-term Long-term (3+ years) SACTRA Goodwin Johnson and Ceerla Hansen and Huang Fulton, et al. Marshall Noland 28% 10-40% 20-50% % 57% 60-90% 90% 50-80% 76-85% % 16 Trend in freight transport demand and GDP in Europe European Environment Agency Victoria Transport Policy Institute 8

9 Utveckling. Ja men inte den vi haft hittills August År 2005 var den tillgängliga biologiska kapaciteten 2,1 globala hektar per person Ekologiska fotavtryck Komponenter och utveckling HUMANITY'S ECOLOGICAL FOOTPRINT AND BIOCAPACITY THROUGH TIME (in billion global hectares) Global Population (billion) 3,1 3,3 3,7 4,1 4,4 4,8 5,3 5,7 6,1 6,5 6,6 Total Ecological Footprint 7,1 8,1 9,6 10,6 11,7 11,9 13,3 13,8 15,1 16,8 17,1 Cropland Footprint 3,3 3,4 3,5 3,5 3,6 3,6 3,7 3,7 3,7 3,7 3,7 Grazing Land Footprint 1,3 1,3 1,4 1,4 1,4 1,1 1,3 1,4 1,4 1,5 1,4 Forest Footprint 1,1 1,2 1,2 1,2 1,3 1,4 1,5 1,4 1,8 1,9 1,8 Fishing Ground Footprint 0,3 0,3 0,4 0,4 0,4 0,4 0,5 0,6 0,6 0,6 0,6 Carbon Footprint 0,9 1,7 2,9 3,8 4,7 4,9 5,9 6,4 7,3 8,7 9,1 Built-up Land 0,2 0,2 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,4 0,4 0,4 Total Biocapacity 11,4 11,5 11,6 11,6 11,7 11,7 11,9 12,0 12,0 11,9 11,9 Ecological Footprint to Biocapacity ratio 0,62 0,70 0,83 0,92 1,00 1,01 1,12 1,15 1,27 1,41 1,44 Notes: 2009 Edition. Totals may not add up due to rounding. More details on these results can be found by visiting:

10 II. Några av föreställningarna Individens autonomi och integritet Efterfrågan och behov Reduktionism Värdeskapande Substituerbarhet 19 Individens autonomi och integritet Hållbarhetsproblemet i ett nötskal: här och nu > där och sedan Samhällsnorm: individen i centrum Självständig & rationell Ingen behöver skämmas för en Thailandsresa 20 10

11 Individens autonomi och integritet Utmaningar Förverkliga maximen att min rätt slutar där din börjar Den gröna konsumtionens möjligheter & gränser Kan normen om individens integritet utmanas Är vi beredda att gå från partyt 21 Efterfrågan och behov Förnuftiga individer styr mot sina behov. Det som konsumeras behövs! () Efterfrågan styr mot samhällets välfärd. Vi styr mot vad vi vill, vilket givetvis är det bästa! () 22 11

12 Behov utan efterfrågan Allen L. Hammond, World Resources Institute, 2007 Behov Efterfrågan 23 Efterfrågan och behov Utmaningar Påvisa att efterfrågan behov Hur styra bättre mot behov Hur undvika moralism, peka finger 24 12

13 Reduktionism Behov kan uttryckas och tillfredställas på marknader eller ges priser på annat sätt Utmaningar Stimulera immateriella behov och upplevelser Bli mer än konsument igen! Exploatering av naturen måste kosta - men reducerar vi då också det vi inte anser vara jämförbart eller utbytbart 25 Förädling, värdeskapande 26 Värden skapas av människor i företag och på marknader Det blir inte mindre utan mer när vi tar från naturen, omvandlar, förädlar Norm: Död materia ska omvandlas och vila ska bli arbete Utmaningar Ifrågasätta aktiviteter: Vad är dåligt fast det efterfrågas Argumentera för vila och begränsningar 13

14 Substituerbarhet Efterfrågan och pris visar vägen Egenvärden saknas, allt kan ersättas Grund för linjärt tänkande Utmaningar Utnyttja sprickan i positionerna: Klimatsystemet unikt Prissätta ekosystemtjänster: Smart räddning eller kapitulation för reduktionismen Måste vi släppa antropocentrismen 27 Några samlade funderingar Mål och medel oförändrade. Vilken medicin har då gjort patienten sjuk Räcker det att se på en av tre variabler i ekvationen Individorienterade lösningar tillräckliga för kollektiva problem Kan man gå för långt med prissättning och marknadsföring Kan/bör individens integritet utmanas Behövs nya normer Hur undvika peka finger Kan vi omformulera avstå och begränsa till något bättre Hur plädera för vila och begränsningar Grön konsumtion (& ekoeffektivitet): Redskap eller skenmanöver Antropocentrism: Kan naturen bli annat än medel 28 14

Ekosystemtjänster. Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet

Ekosystemtjänster. Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet Ekosystemtjänster Thomas Elmqvist STOCKHOLM RESILIENCE CENTRE Stockholms Universitet Alltmer mänskligt dominerade landskap Vad går förlorat? Vad är värdet av det som går förlorat? TEEB 2010 Millennium

Läs mer

Naturen till din tjänst

Naturen till din tjänst Naturen till din tjänst Därför behöver både små och stora städer sätta på sig ekosystemtjänstglasögon Fredrik Moberg, fredrik@albaeco.com, @FredrikMoberg Ett nytt sätt att se på världen Regeringens etappmål

Läs mer

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se WWF = World Wide Fund for Nature Allt hänger samman Living Planet Report, WWF

Läs mer

Hållbara livsstilar miljöbil, sopsortering eller minskad konsumtion?

Hållbara livsstilar miljöbil, sopsortering eller minskad konsumtion? Hållbara livsstilar miljöbil, sopsortering eller minskad konsumtion? Karin Bradley Avdelningen för urbana och regionala studier Institutionen för samhällsplanering och miljö 2012-11-30 Innehåll - (O)hållbara

Läs mer

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel Stockholm International Water Institute En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel SIWI The Stockholm International Water Institute (SIWI) är ett policy institut som bidrar till det internationella

Läs mer

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Arbetstidsförlängning en ny trend? Arbetstidsförlängning en ny trend? Avtal om förlängd arbetstid i Tyskland på företagsnivå DaimlerChrysler Siemens Volkswagen MAN Thomas Cook Lufthansa Många mindre och medelstora företag Offentlig sektor

Läs mer

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck 1(5) Datum 2015-07-03 Diarienummer VDMB 2014-000059 Mirjam Nykvist Energi- och klimatrådgivare Program för Krylbo Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel Beräkning av ekologiska fotavtryck

Läs mer

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud

PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud 1 PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud Kenneth Hermele, ekonom och humanekolog, verksam vid Lunds och Göteborgs universitet Idag brukar vi människor globalt

Läs mer

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Konsumtion, energi och klimat Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH Från produktion till konsumtion Utsläpp från fabriker i fokus på 70 och 80-talet End-of-pipe solutions, återvinning 90-talet, Agenda 21,

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering

Läs mer

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel 2012-02-07 Detta dokument är ett räkneexempel som har tagits fram som stöd i argumentationen för en motion till Naturskyddsföreningens riksstämma år 2012. Motionen

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären

Läs mer

Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet. Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost: Hakan.Jonsson@slu.

Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet. Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost: Hakan.Jonsson@slu. Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost:, Mål för avfall och avlopp Regeringens proposition 2009/10:155: den resurs

Läs mer

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. 2015-09-22 Antonia Nyström Sandman

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. 2015-09-22 Antonia Nyström Sandman VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster 2015-09-22 Antonia Nyström Sandman VALUES Projektdeltagare Sofia Wikström Joakim Hansen Göran Sundblad Antonia Nyström Sandman Ulf Bergström

Läs mer

Metoder att mäta uthållighet som man ropar får man svar

Metoder att mäta uthållighet som man ropar får man svar Metoder att mäta uthållighet som man ropar får man svar AgrD Charlotte Lagerberg, Box 7047, 750 07 Uppsala, Charlotte.Lagerberg@cul.slu.se Publicerad som: Lagerberg, C. 2001. Metoder att mäta uthållighet

Läs mer

Domsjö Fabriker Bioraffinaderiet Hållbar verksamhet. Riksdagen, 4 e Juni, 2015 Lars Winter, VD Domsjö Fabriker

Domsjö Fabriker Bioraffinaderiet Hållbar verksamhet. Riksdagen, 4 e Juni, 2015 Lars Winter, VD Domsjö Fabriker Domsjö Fabriker Bioraffinaderiet Hållbar verksamhet Riksdagen, 4 e Juni, 2015 Lars Winter, VD Domsjö Fabriker Konkurrens om naturens resurser VATTEN LJA BMULL MAT Skogen är en del av lösningen! Vår gemensamt

Läs mer

Implication of the Selfoss declaration for regeneration

Implication of the Selfoss declaration for regeneration Foryngelse i skogreisingsområder Bergen, Norge, 28.-30. september 2009 Implication of the Selfoss declaration for regeneration Hrefna Jóhannesdóttir Icelandic Forest Research Station NordGen Skog conference

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

CHEMICAL KEMIKALIER I MAT. 700 miljoner på ny miljöteknik. Rester i mer än hälften av alla livsmedel

CHEMICAL KEMIKALIER I MAT. 700 miljoner på ny miljöteknik. Rester i mer än hälften av alla livsmedel CHEMICAL KEMIKALIER I MAT Rester i mer än hälften av alla livsmedel 700 miljoner på ny miljöteknik Kemikalier i mat Över 77 000 tester av 500 olika typer av livsmedel från hela Europa har gjorts. Dom hittade

Läs mer

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Farsta fakta. Yta: 15,4 km² Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden

Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden Fysisk resursteori, Chalmers hedenus@chalmers.se Definition av Hållbar Utveckling Sustainable development is development that meets the needs

Läs mer

Tillgänglig turism den snabbast växande marknaden. Lilian Müller Mariehamn, januari 2013

Tillgänglig turism den snabbast växande marknaden. Lilian Müller Mariehamn, januari 2013 Tillgänglig turism den snabbast växande marknaden Lilian Müller Mariehamn, januari 2013 1 Översikt Tillgänglig turism en växande global trend Faktorer som påverkar Tillgänglighet som kvalitetsfaktor i

Läs mer

- Fortsatta studier. Studentarbeten

- Fortsatta studier. Studentarbeten - Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...

Läs mer

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november

Internationella forskarsymposiet. 26 oktober 1 november Internationella forskarsymposiet 26 oktober 1 november Inbjudan Ett femtiotal av världens mest framstående forskare kommer den 26 oktober till den 1 november 2008 till Lund och Malmö. Under sin vecka i

Läs mer

Den gröna ekonomin. PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning

Den gröna ekonomin. PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning Den gröna ekonomin PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning Global utmanings arbetsgrupp för en grön ekonomi: Eva Alfredsson Anders Wijkman Kristina Persson Sandro Scocco Kristian Skånberg

Läs mer

Lägre priser på världsmarknaden framöver

Lägre priser på världsmarknaden framöver På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-07-11 Lägre priser på världsmarknaden framöver Priserna på världsmarknaden ser ut att utvecklas ganska svagt de kommande tio åren. Om man räknar bort

Läs mer

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director Stadsbyggnadsdagarna 2015 Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015 Johan Kuylenstierna Executive Director Fråga: Hur mycket växer världens städer med varje vecka? Alternativ 1: Ca 1,4 miljoner invånare Alternativ

Läs mer

Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det?

Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det? Vad är bioekonomi och varför ska vi hålla på med det? Svenska regioner, 13 september 2017 Thomas Hahn thomas.hahn@su.se www.stockholmresilience.su.se Bio-ekonomi och bio-baserad ekonomi Dessa begrepp har

Läs mer

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad? HÅLLBAR STADSBYGGNAD Hur gör man - och var gör man vad?!1 HÅLLBARHETSTRENDER 2014 Aktuellt inom hållbarhetsområdet!2 Vår mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället Detta vet vi Plan

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havet? Global höjning av vattenståndet i havet 1993-2005 uppmätt med sateliter http://earthobservatory.nasa.gov/iotd/view.php?id=6638

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s. Källkritik s. 11 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Samarbete s. 10 Slutsatser s. 9 ELEVHJÄLP Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Lösningar s. 8 Perspektiv s. 7 Likheter och skillnader s. 6 1 Resonera/diskutera/samtala

Läs mer

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor

Läs mer

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Två huvudfrågor 1. Hur förklara tendenser till längre arbetstid? 2. Vilka blir effekterna på produktion och sysselsättning? ANNUAL HOURS WORKED PER CAPITA

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt

Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt Seminarium 15 januari 2009 Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt Sandro Scocco, Chefsekonom, ITPS Koldioxidutsläppen kan minskas på två sätt Inaktivitet - Minskad produktion/konsumtion Ny teknik

Läs mer

Presentation upplägg

Presentation upplägg Presentation upplägg Inledning Välkommen Företag Inget sälj Mentalitet - Vår inställning Företaget Vemma Formulan Produkterna Verve Jämförelse - Kort jämförelse mot andra varumärken Arbetsmodellen mer

Läs mer

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Filip Johnsson NEPP:s vinterkonferens 2018 Stockholm, 2018 Division of Energy Technology Department of Space, Earth and Environment Chalmers

Läs mer

Hög intensitet. Låg effektivitet. Hög materiell tillväxt

Hög intensitet. Låg effektivitet. Hög materiell tillväxt Framtidens utmaning transportförsörjning i det hållbara samhället. Vad menas då med hållbart? Resultatkonferens trafiksäkerhet, Stockholm, 27 April 2016 John Holmberg Professor i fysisk resursteori och

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Grundläggande miljökunskapsutbildning Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom

Läs mer

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet Christer Gunnarsson } Ekonomisk tillväxt } Industrialisering } Demokratisering } Global integration enorm ökning av globala arbetsstyrkan } Levnadsstandarden ökar i världen Fattigdomsminskning Livslängd

Läs mer

"SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU!

SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU! "SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU! Projektet "Sätt spår i framtiden nu!" handlar om att genomföra en aktion för att minska vårt ekologiska fotavtryck. Här får du möjligheten att fördjupa dig i kopplingen mellan

Läs mer

Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet

Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet Standardised Unemployment Rates, Percentages of Labour Force 18 1970-2006 % % 18 16 14 Finland 16 14 12 10 8 6 Euro area 12 10 8 6

Läs mer

ATT INTE KUNNA VÄLJA ATT KUNNA VÄLJA FAT TTIGA LÄNDER RIKA LÄNDER Varför har köttet hamnat på på tapeten? Köttexplosionen i Sverige och världen orsak och verkan Mats Lannerstad International Livestock

Läs mer

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum,

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum, Tillväxt till döds Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen Lerum, 2015-10-19 - Civilingenjör - Författare - Föreläsare + + + - + Positiv återkoppling + + + Negativ återkoppling - -

Läs mer

Ekologiska fotavtryck i norra Sverige

Ekologiska fotavtryck i norra Sverige UMEÅ UNIVERSITET VT 2009 Kulturgeografiska institutionen Examensarbete i kulturgeografi D, 15 hp Handledare: Olle Stjernström Ekologiska fotavtryck i norra Sverige metoddiskussion och beräkningar för fyra

Läs mer

Nej. 7. Vad är din huvudsakliga sysselsättning? Förvärvsarbetande Studerande Sjukskriven, föräldraledig, arbetssökande Pensionär Annat

Nej. 7. Vad är din huvudsakliga sysselsättning? Förvärvsarbetande Studerande Sjukskriven, föräldraledig, arbetssökande Pensionär Annat NÅGRA FRÅGOR OM DIG 1. Du är? Man 2. Födelseår? 19 Kvinna 3. Hur många personer finns i ditt hushåll? Vuxna (räkna med dig själv) Barn under 18 år 4. Har du körkort för bil? Ja Nej 5. Hur många personbilar

Läs mer

Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag?

Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag? Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag? Upplägg 1. Varför måste vi ställa om till 100% förnybart? 2. Globala tecken på förändring 3. Utvecklingen i Europa 4. Situationen i Sverige Varför måste vi ställa

Läs mer

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Läs mer

1 Aylas bil har gått 14 999 kilometer. Hur långt har den (2) gått när hon har kört en kilometer till? 15 000

1 Aylas bil har gått 14 999 kilometer. Hur långt har den (2) gått när hon har kört en kilometer till? 15 000 Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet ungefär i uppgift

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium Ett Liv i Del 1 - Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. 2 Kor 5:17 Ett Liv i är en serie av korta kurser arrangerade av Hestra Cafékyrka som utforskar

Läs mer

Cykling i ett folkhälsoperspektiv

Cykling i ett folkhälsoperspektiv Cykling i ett folkhälsoperspektiv Peter Schantz Mittuniversitetet, Östersund & FoU-gruppen för rörelse, hälsa och miljö, GIH, Stockholm Changes in Prevalence of Adult Obesity >= 25% 20-24% 15-19% 10-14%

Läs mer

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström

Läs mer

Verksamhetsområden. Välkomna till Hållbara kliv Dagens program. Hållbara kliv på skolor i Växjö kommun. Kort presentation av.

Verksamhetsområden. Välkomna till Hållbara kliv Dagens program. Hållbara kliv på skolor i Växjö kommun. Kort presentation av. Välkomna till Hållbara kliv Dagens program 8.30 Inledning Vdä Vad är Hållbara kliv? Växjö Europas grönaste stad KNUT projektet 9.45 Fika 10.15 Workshop 11.15 Så här jobbade vi i vår klass 11.30 Avslutning

Läs mer

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013 Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013 Agenda Fodermedlens utsläpp av växthusgaser Kol i mark och gröda vilka

Läs mer

Vad har Göteborgs Hamn för målsättningar för minskad klimatpåverkan?

Vad har Göteborgs Hamn för målsättningar för minskad klimatpåverkan? KLIMAT- PROGRAM har tillsammans med Logent Ports & Terminals, APM Terminals och Gothenburg Roro Terminal sedan år 21 ett gemensamt klimatprogram för att hantera den globala och lokala klimatutmaningen.

Läs mer

Ekologi Så fungerar naturen

Ekologi Så fungerar naturen EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Välkomna till del 2 av 10

Välkomna till del 2 av 10 Välkomna till del 2 av 10 Välkomna till del 3 av 10 Välkomna till del 2 av 10 USE - WEAR - TALK PRODUKTER V/S PROGRAM Vad är skillnaden? From seed to feed Från plantering till servering Råvaror med mycket

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2015

Hållbar utveckling A, Ht. 2015 Hållbar utveckling A, Ht. 2015 Komplettering till kursen Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling I detta dokument hittar du kompletteringsuppgifter som gäller för delkursen Kommunikation

Läs mer

MOBBNINGSENKÄT. XXX-skolan

MOBBNINGSENKÄT. XXX-skolan Agenda 1 Info www.agenda1info.com MOBBNINGSENKÄT XXX-skolan September år Förord Denna enkätstudie är utförd av Agenda 1 Info HB på uppdrag av skolan. Kostnaden är tillsammans med andra tjänster 1 - kr

Läs mer

KONKURENSMÖJLIGHET FÖR GOTLÄNDSKT LANTBRUK

KONKURENSMÖJLIGHET FÖR GOTLÄNDSKT LANTBRUK KONKURENSMÖJLIGHET FÖR GOTLÄNDSKT LANTBRUK SIDA 1 STRUKTUR SIDA 2 Andel lantbrukare under 34 år SIDA 3 Andel lantbrukare över 60 år SIDA 4 Antal Mjölkkor SIDA 6 Antal slaktgris SIDA 7 Antal får SIDA 8

Läs mer

Olika uppfattningar om torv och

Olika uppfattningar om torv och Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar

Läs mer

VAD ÄR TTIP? Kommissionen: Avlägsna handelshinder Skapa vinst åt företag Ökad BNP Fler Jobb

VAD ÄR TTIP? Kommissionen: Avlägsna handelshinder Skapa vinst åt företag Ökad BNP Fler Jobb VAD ÄR TTIP? Kommissionen: Avlägsna handelshinder Skapa vinst åt företag Ökad BNP Fler Jobb Det företag ser som handelshinder är ofta inget annat än demokratiskt utformade regler som ska garantera miljö,

Läs mer

Ekosystemtjänster. Naturens år nätverket, Naturvårdsverket 6 feb Louise Hård af Segerstad, Albaeco

Ekosystemtjänster. Naturens år nätverket, Naturvårdsverket 6 feb Louise Hård af Segerstad, Albaeco Ekosystemtjänster Naturens år nätverket, Naturvårdsverket 6 feb 2015 Louise Hård af Segerstad, Albaeco louise@albaeco.com Upplägg 1. Vad är ekosystemtjänster? 2. Varför prata om ekosystemtjänster? 3. På

Läs mer

Biologi åk 9. Uppgi%: Ska det finnas vargar i Sverige? Använd alla dina NO- kunskaper för a= argumentera för och emot.

Biologi åk 9. Uppgi%: Ska det finnas vargar i Sverige? Använd alla dina NO- kunskaper för a= argumentera för och emot. Biologi åk 9 Uppgi%: Använd alla dina NO- kunskaper för a= argumentera Centralt innehåll åk 7-9 Biologi Natur och samhälle Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument

Läs mer

ETIK & MORAL. Vad är etik? Vad är moral?

ETIK & MORAL. Vad är etik? Vad är moral? ETIK OCH MORAL Är det någonsin rätt att döda? Är två liv mer värt en ett? Får man göra skillnad på män och kvinnor? Är skitsnack ok? Räknas en vit lögn fortfarande som en lögn? Vem är mest värd i världen?

Läs mer

Dagordning Stramamöte 150520

Dagordning Stramamöte 150520 Dagordning Stramamöte 150520 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från mötet 15-02-17 3. Strama-NSK. Hur blir det fortsatt arbetet lokalt och nationellt? 4. Rapport från möte i Folkhälsomyndighetens

Läs mer

ETIK. (Paul Ricoeur 1995)

ETIK. (Paul Ricoeur 1995) ETIK ETIK är visionen om det goda livet Etik motverka orättvisor Etik motverka mänsklig förnedring Etik handlar ytterst om det som gör livet värt att leva. (Paul Ricoeur 1995) ETIK handlar om att bli uppmärksam

Läs mer

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,

Läs mer

Tillväxt till döds. Naturskyddsföreningen. Ekofika. Göteborg,

Tillväxt till döds. Naturskyddsföreningen. Ekofika. Göteborg, Tillväxt till döds Naturskyddsföreningen Ekofika Göteborg, 2015-11-10 - Civilingenjör - Författare - Föreläsare + + + - + Positiv återkoppling + + + Negativ återkoppling - - + - + + + Verkligheten är

Läs mer

PR och kommunikation. PETS Rotary Distrikt 2370

PR och kommunikation. PETS Rotary Distrikt 2370 PR och kommunikation PETS Rotary Distrikt 2370 När någon frågar dig om vad Rotary är. Vad svarar du då??? Rotary organisation RI President KR Ravindran Rotary Director ansvarig för 2 Zoner var Per Höjen

Läs mer

Några material & Ekologi

Några material & Ekologi Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins

Läs mer

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd Kompis med kroppen 1. Häng med på upptäcksfärd Hej! Häng med och lär dig mer om hur du är schysst mot kroppen och blir mer klimatsmart! Du kan säkert redan en hel del om frukt och grönsaker och vet att

Läs mer

Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord

Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord "On World Soil Day, I call for greater attention to the pressing issues affecting soils, including climate change, antimicrobial

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer

Gödselmarknad En inomhussport

Gödselmarknad En inomhussport Gödselmarknad En inomhussport Uddevalla 2014-01-09 Mogens Erlingson Växtnäringspris Lantbrukarpris, kronor per kg Högsta 2008 Juli 2010 Juli 2011 Juli 2012 Juli 2013 Jan 2014 N** 18* 8 11:00 10:35 9:25

Läs mer

Policy Brief Nummer 2015:5

Policy Brief Nummer 2015:5 Policy Brief Nummer 2015:5 Samhällskostnader för fem livsmedelsburna sjukdomar i Sverige I denna Policy Brief presenteras beräkningar av samhällets kostnader för fem av de vanligaste livsmedelsburna sjukdomarna

Läs mer

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Miljömålsdagarna 2015 Örebro Miljömålsdagarna 2015 Örebro Generationsmålet och. Globalt 10-årigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion (10YFP) - nationell implementering Nya globala hållbarhetsmål Gunilla Blomquist,

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR INNOVATIONS- FÖRMÅGA DELTAGANDE LÄRANDE SOCIAL- EKOLOGISKT MINNE BUFFRING & RESERVER

LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR INNOVATIONS- FÖRMÅGA DELTAGANDE LÄRANDE SOCIAL- EKOLOGISKT MINNE BUFFRING & RESERVER LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR Hur förbereder vi oss för globala förändringar, t.ex. i ekonomin, klimatet eller energitillgång? Vilka är de gradvisa trender i vårt samhälle och i naturen som minskar

Läs mer

Låt dina miljötankar bli verklighet

Låt dina miljötankar bli verklighet Låt dina miljötankar bli verklighet En mångfald av miljöprojekt Man behöver inte bli smutsig om fingrarna eller gå ut och köpa nya gummistövlar för att driva ett miljöprojekt. Det går precis lika bra att

Läs mer

PRODUKTER V//S PROGRAM

PRODUKTER V//S PROGRAM Välkomna till del 2 av 10 Välkomna till del 3 av 10 Välkomna till del 2 av 10 PRODUKTER V/S PROGRAM Vad är skillnaden? 1 From seed to feed Från plantering till servering Råvaror med mycket höga kvalitétskrav

Läs mer

Språket, individen och samhället VT08

Språket, individen och samhället VT08 Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Vem är bäst? Vem är bäst på att lära

Läs mer

MI Motiverande Samtal i UP Arbetsmaterial

MI Motiverande Samtal i UP Arbetsmaterial MI Motiverande Samtal i UP Arbetsmaterial Mats Jacobson Leg. Psykolog & Leg. Psykoterapeut Medlem i MINT, nätverket av MI-tränare Certifierad handledare i UP från CARD i Boston Övning: Fem enkla MI frågor

Läs mer

Från ekonomiskt till hållbart

Från ekonomiskt till hållbart Från ekonomiskt till hållbart Om konsten att (sluta) äta en planet Om ekonomins radikala förändringsbehov, från tanke till handling. Presentation vid Klimatriksdagen, Norrköping, 7 juni 2014. Karl Johan

Läs mer

Tranbärets månadsbrev februari 2016

Tranbärets månadsbrev februari 2016 Tranbärets månadsbrev februari 2016 Nu är februari här! Oj vad tiden går fort, det snöar och smälter bort om vart annat, vilket gör att gården ändras snabbt från torr till kletig. Så roligt vi har när

Läs mer

OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONS- MÖNSTER Hav och samhälle 2015

OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONS- MÖNSTER Hav och samhälle 2015 OMSTÄLLNING TILL HÅLLBARA KONSUMTIONS- MÖNSTER Hav och samhälle 2015 Annica Carlsson Eva Ahlner Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-24 1 Varför fokusområde

Läs mer

Ett energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S

Ett energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S Ett energisystem med större andel vindkraft Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S October 1 Energikommissionen, 6 th 2015, Stockholm Vad är teknikläget för framtidens

Läs mer

Framtiden är oundviklig: Det nya (digitala) samhället är redan här

Framtiden är oundviklig: Det nya (digitala) samhället är redan här Framtiden är oundviklig: Det nya (digitala) samhället är redan här Carlota Perez Professor of Technology and Development, London School of Economics Copied from Carlota Perez Från Dagens Nyheter New industrial

Läs mer

Logga gärna in i systemet redan nu för att se vilka fält som ska fyllas i. När ni loggat in välj länken "Uppdatera definitivanmälan".

Logga gärna in i systemet redan nu för att se vilka fält som ska fyllas i. När ni loggat in välj länken Uppdatera definitivanmälan. LÄGERBREV 4 Nu är det knappt 5 månader kvar till Södertörns scoutdistrikts största distriktsläger hittills startar! Över 30 scoutkårer är anmälda och preliminärt kommer över 1700 deltagare. Om drygt 4

Läs mer