Plats för utemiljö i den förtätade staden

Transkript

1 Plats för utemiljö i den förtätade staden Andreas Johansson Landskapsarkitekt, Liljewall Arkitekter

2 URBANISERING FÖRTÄTNING 3 TRENDER URBAN NATUR POP-UP-LANDSKAP SOCIAL HÅLLBARHET UTMANINGAR & MÖJLIGHETER

3 Om 30 år har jordens bebyggelsemassa fördubblats. Om 50 år finns fler stadsbor än vad det finns människor på jorden idag. To provide for expanding city populations and avoid uncontrolled urban expansion and its environmental impacts, Urban planners should prioritise densification. UN Habitats president Joan Clos

4 URBANISERINGEN GLOBALT (Källa: FN)

5 URBANISERINGEN I SVERIGE Sveriges befolkningsutveckling (Källa: Boverket)

6 SVERIGES STADSSTRUKTURER Medeltid Gamla Stan tal Göteborgs centrum 1800-tal Östermalm ca 1900 Gamla Enskede

7 SVERIGES STADSSTRUKTURER 1940-tal Abrahamsberg tal Tensta tal Hammarby sjöstad 2010-tal Årstadal

8 STADENS SKALA Vasastaden, Göteborg: 4 5 våningar

9 STADENS SKALA Kvillebäcken, Göteborg: 8-10 våningar

10 STADENS SKALA Liljeholmen, Stockholm: 8-25 våningar

11 STADENS SKALA 6000 bostäder, arbetsplatser, 1500 förskolebarn Hagastaden, Stockholm: 8-15 våningar

12 HAR GRÖNSKAN NÅGOT VÄRDE? PSYKISK HÄLSA: FYSISK HÄLSA: MILJÖ: EKONOMI: Upplevd livskvalitet Mental återhämtning Minskad stressnivå Sociala kontakter Minskad risk för inaktivitet & övervikt Snabbare rehabilitering Bättre mikroklimat (vind, temperatur) Renar luftföroreningar Minskad belastning på dagvattensystem Upplevd bullerdämpning Ökat fastighetsvärde

13 HAR GRÖNSKAN NÅGOT VÄRDE? Dagvattenhantering till ett värde av 5,9 miljoner USD per år. (Källa: The Gotham Gazette) Philadelphias samlade grönytor

14 HAR GRÖNSKAN NÅGOT VÄRDE? Kostnad etapp 1: 75 miljoner USD Effekter: 4 miljarder USD i fastighetsinvesteringar Beräknas generera 900 miljoner USD i vinst under de kommande 30 åren (Källa: The New York Times) The High Line, New York

15 HAR GRÖNSKAN NÅGOT VÄRDE? Doughnut-effekten; Houston (we have a problem)

16 GRÖNYTA INOM BOSTADSKVARTERET Folkhemmet & 50-talen: ca 15 kvm grönyta per boende (Källa: P G Berg, SLU)

17 GRÖNYTA INOM BOSTADSKVARTERET 2000-talets innerstad : ca 2 kvm grönyta per boende (Källa: P G Berg, SLU)

18 TILLGÄNGLIGHET TILL PARKER Stockholms innerstad 1 av 6 boende upplever brist på parker (Källa: A Ståhle, KTH)

19 TILLGÄNGLIGHET TILL PARKER Enskede, Stockholm 1 av 3 boende upplever brist på parker (Källa: A Ståhle, KTH)

20 TILLGÄNGLIGHET TILL PARKER Vad påverkar upplevelsen av grönska i staden? 1. Närhet 2. Orienterbarhet 3. Grönytans kvalitet 4. Grönytans storlek (Källa: A Ståhle, KTH)

21 3 TRENDER URBAN NATUR POP-UP-LANDSKAP SOCIAL HÅLLBARHET

22 URBAN NATUR

23 VI ÄLSKAR NATUREN! Svenskarnas skogsbesök har minskat med 30% de senaste 20 åren. Barns besök i friluftsområden har under samma period halverats. (Källa: Lars Kardell, SLU)

24 URBAN NATUR DÅ: Natur och stad avskilda. Var sak har sin plats!

25 URBAN NATUR NU: Natur och stad integrerade. Mer grönska, mer vatten, mer upplevelser!

26 EKOSYSTEMTJÄNSTER (Källa: U&We)

27 DAGVATTENHANTERING

28 BIOLOGISK MÅNGFALD

29 URBAN NATUR (Arkitekt: SLA)

30 URBAN NATUR (Arkitekt: URBIO)

31 URBAN NATUR Ljungaviken, Sölvesborg

32 NATUR INOM KVARTERET Charlottehaven, Köpenhamn, Arkitekt: SLA

33 NATUR INOM KVARTERET Winnenden, Tyskland, Arkitekt: Atelier Dreiseitl

34 UTMANINGAR SLITAGE & SKÖTSEL

35 UTMANINGAR PLATS FÖR BILAR & GARAGE UNDER MARK

36 POP-UP-LANDSKAP TEMPORÄRA STRUKTURER

37 POP-UP-PARKER PARIS PLAGE

38 URBAN ODLING TRÄDGÅRD PÅ SPÅRET, STOCKHOLM

39 POP-UP-MARKNADER FOOD TRUCKS

40 PLACE BRANDING MED TEMPORÄRA INSTALLATIONER CARLSBERGBYEN, KÖPENHAMN

41 UTMANINGAR KOMMUNIKATION OCH PAKETERING

42 UTMANINGAR PLANERA FÖR FLEXIBILITET

43 SOCIAL HÅLLBARHET VEM FÅR PLATS I DEN TÄTA STADEN?

44 VEM FÅR PLATS I DEN TÄTA STADEN? UTSLÄPPSGÅRD, STOCKHOLM

45 VEM FÅR PLATS I DEN TÄTA STADEN? JOHANNESLUST, MALMÖ

46 VEM FÅR PLATS I DEN TÄTA STADEN? KOMMERSIALISERING AV OFFENTLIGA MÖTESPLATSER

47 VEM FÅR PLATS I DEN TÄTA STADEN? NYA OFFENTLIGA RUM

48 SLUTSATSER Trycket på stadens grönytor ökar Grönska på fastighetsmark blir allt viktigare Grönskan blir en konkurrensfördel branding Ökat behov av planering och initial investering i utemiljön Behov av strukturtänk och samarbete över fastighetsgränser

49 TACK!