Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Transkript

1 Torshälla stads nämnd (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Förslag till beslut 1. Torshälla stads nämnd antar yttrandet och översänder det till Kommunstyrelsen 2. Torshälla stads nämnd antar det kommungemensamma sammanställda yttrandet som sitt eget genom särskilt ordförandebeslut Ärendebeskrivning Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt är en följd av EU:s ramdirektiv för vatten (Vattendirektivet) från år Direktivet är en del av svensk lag sedan Ramdirektivet för vatten innebär att samma regler gäller i alla EU-länder. Arbetet ska dessutom integreras i utvecklingen av jordbruk och fiske, energi, transport och turism. Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grunden för allt liv och hjärtat i de naturliga ekosystemen. Vatten är nödvändigt för att bygga social och ekonomiskt välfärd. Det är en avgörande resurs i industrin, jordbruket, sjukvården och energiproduktionen, för fisket, transporterna och turismen. Förorenat vatten är en orsak till miljontals dödsfall. I Sverige är det riksdag och regering som drar upp riktlinjerna för miljöpolitiken. De nationella miljökvalitetsmålen är en plattform för miljöarbetet. Vattenfrågor hanteras inom många olika lagar och författningar. Miljöbalken, plan- och bygglagen och lagen om allmänna vattentjänster är de viktigaste. Ett helhetstänk med målmedvetet och uthålligt arbete är avgörande. Vattenmyndigheten samordnar arbetet med de olika vattendistrikten och alla intressenter inom området. Eftersom vattnet är livsnödvändigt för våra liv och vårt samhälle har Europas vatten delats in i 110 vattendistrikt. Norra Östersjöns vattendistrikt är ett sådant distrikt. Det avgränsas av vattendragens avrinningsområden utan hänsyn till administrativa gränser. Miljöproblem som försurning, utsläpp av gifter, övergödning och förändrat klimat kräver åtgärder utöver administrativa gränser. Vattenförvaltningen beskrivs i sexåriga cykler. Den förvaltningsplan som nu är ute för remiss ska slå fast ramarna för åren

2 Eskilstuna kommun / 2 (5) Förvaltningsplanen är tänkt att vara som en uppslagsbok. Den ska tillsammans med åtgärdsprogrammet ge en överblick och inriktning för det fortsatta arbetet och vara ett underlag för planering i kommuner, myndigheter och organisationer. Förvaltningsplanen innehåller rena faktabeskrivningar om vattnets tillstånd baserat på kartläggningar som gjorts samt en framåtblick om vad som behöver göras framöver. Miljökvalitetsnormerna är tänka fungera som ett styrinstrument. De har mål för vilken kvalitet som ett vatten ska ha och när den ska nås. Normerna siktar på tillståndet i miljön och vad den tål. Myndigheter och kommuner ansvarar för att dessa normer ska följas. Miljökvalitetsnormen handlar inte om att fastställa utsläppsmängder eller halter av olika ämnen. Det ansvaret har vattendelegationer som finns i varje vattendistrikt som utses av regeringen. Delegationen leds av landshövdingen i det län som är vattenmyndighet. Åtgärdsprogrammet redovisar vad kommuner och myndigheter behöver göra för att distriktets vatten ska följa miljökvalitetsnormerna. Det handlar om vilka åtgärder som behöver vidtas, vem som ska göra det och när det ska vara klart. Åtgärdsprogrammet definierar vem som är ansvarig. Åtgärdsprogrammet pekar på särskilda utmaningar för distriktet. Det finns i programmet 82 åtgärder som är riktade till myndigheter och kommuner. Det finns även angivet motiven till åtgärderna samt vilka som ska samverka kring åtgärderna. Åtgärdsprogrammet specificeras i 50 bilagor. Kommunernas åtgärder enligt åtgärdsprogrammet är - Tillstånd och prövning - Hög skyddsnivå för enskilda avlopp - Tillsyn på avlopp och mindre reningsverk - Åtgärder direkt i ytvattenförekomster - Skydd för dricksvattenförsörjning - Utveckla översikts- och detaljplanering enligt plan- och bygglagen - Utveckla vatten- och avloppsvattenplaner så att miljökvalitetsnormen följs Åtgärdprogram för Blacken, Väsbyviken, Västerås hamnområden, Västeråsfjärden, Granfjärden, Sörfjärden, Oxfjärden och Gisselfjärden och deras närområden är en av de 50 bilagorna i åtgärdsprogrammet. För att följa miljökvalitetsnormerna i området behöver senast 2018 följande årgärder ske, redovisade utifrån kommunalt ansvar: Övergödning - Kommunerna behöver bedriva nödvändig tillsyn - Kommunerna behöver bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att 950 enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå och 400 hög skyddsnivå Länsstyrelserna i Södermanland och Västmanland ska utreda vilka av de föreslagna åtgärderna som behövs för att uppnå betinget inom området.

3 Eskilstuna kommun / 3 (5) Förändrade habitat genom fysisk påverkan - Tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid 27 vandringshinder. För att Väsbyviken ska nå målet med god ekologisk status 2027 är det framför allt problem med övergödning som behöver hanteras. Fosforhalten behöver sänkas och förbättringsbehovet är för Väsbyviken 44 % av belastningen. Eftersom det inte finns förbättringsbeting uppströms bedöms hela förbättringsbehovet på 44 % åstadkommas. Förekomsten av främmande arter visar att det blir besvärligare och dyrare att åtgärda ju längre man väntar. Vattenväxten sjögull kan vara förödande om den får fäste i Väsbyviken, det kan på bara några månader skjuta fem meter långa revor. Lösa växtdelar sprids lätt och kan bilda nya kolonier. Stora delar av sjöar kan växa igen helt med konsekvenser för både ekologi och friluftsliv. Att snabbt åtgärda små bestånd är enda chansen att hålla sjögull borta. Vattenmyndigheten behöver tydligare hantera frågan om sjögull. Ytterligare insatser för att förbättra vattenkvaliteten i Väsbyviken är att undersöka möjligheten att muddra så att inte infarten till Väsbyviken slammas igen. Kommunen behöver även vara försiktiga vad gäller fortsatt exploatering kring Väsbyviken. Den gamla Nybytippen som finns vid Väsbyviken behöver hanteras för att säkerställa god ekologiskt status. I kartläggningen av fysisk påverkan har vandringshinder prioriterats. I Eskilstuna kommun pågår ett arbete med att bygga förbi vandringshinder. En förstudie har genomförts och arbetet leds av kommunledningskontoret och Torshälla stads förvaltning ingår i arbetet. Åtgärdsprogram för Eskilstunaåns utflödes åtgärdsområde är ytterligare en av de 50 bilagorna i åtgärdsprogrammet. För att följa miljökvalitetsnormerna i området behöver senast 2018 följande årgärder ske, redovisade utifrån kommunalt ansvar: Övergödning - Bedriva nödvändig tillsyn - Bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att 370 enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå - Minska fosforbelastningen från avloppsreningsverk, avloppsreningsnät och dagvatten. Miljögifter - Länsstyrelsen i Sörmland och Eskilstuna kommun behöver inom sitt arbete med föroreningsskadade områden och tillsyn, åstadkomma efterbehandlingsåtgärder för at minska utsläppen av miljögifter, utsläppminskning av miljögifter från miljöfarlig verksamhet och dagvattenrening. Otillräckligt dricksvattenskydd

4 Eskilstuna kommun / 4 (5) - Eskilstuna kommun bör upprätta och revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning. Miljöproblem i ytvatten Vattenmyndigheten menar att Eskilstunaån/Torshällaån behöver ytterligare utredningar för att kartlägga påverkan och vilka åtgärder som eventuellt är möjliga för att uppnå god kemisk status. Samtliga vatten har övergödningsproblem och fosfortillförseln behöver minska i hela området. Den enskilt största påverkanskällan i området är jordbruksmarkerna, men det finns även betydande påverkan från dagvatten och avloppsreningsverk. Det är framförallt inom området dagvattenhantering som nämndens ansvarsområden berörs. Riktlinjer för dagvattenhantering har under 2014 varit på remiss hos nämnden. Riktlinjerna syftar till att delegera ansvarsområden inom kommunens olika förvaltningar samt att fastslå de grundprinciper som ska gälla. Den övergripande målsättningen är att tillämpa en långsiktig dagvattenhantering, där miljökvalitetsnormerna för vatten samt kommunens vattenplan uppfylls. I den nya vattenplanen för föreslås utbyggnad för det befintliga dagvattennätet. Föroreningshalter och flöden gällande avrinningsområden i tätort ska redovisas, samt förslag på åtgärder. En god hantering av dagvatten är en förutsättning för en god stadsmiljö. Förutom dagvatten omfattar policyn också dräneringsvatten från bebyggelse. Detsamma gäller avrinning ifrån åkermark, dock endast då bebyggelse måste skyddas. Riktlinjerna är också i enlighet med de rekommendationer kring samt beskrivning av dagvattenhantering som naturvårdsverket förespråkar. Exempelvis talar naturvårdsverket om förebyggande insatser genom eliminering av källan i rapporten Fosforutsläpp till vatten Vidare betonar rapporten vikten av att hantera dagvatten på ett sätt som gör att recipienter inte belastas i för hög utsträckning. I nämndens yttrande slogs fast att det bör ställas höga krav på åtgärder för dagvattenhantering vid nyproduktion av olika typer av stadsbyggnad, så som vid konstruktion av nya fastigheter och parkeringsplatser, hårdgörande av markyta, dränering och asfaltering. Det är också av stor vikt att tillämpa konstruktion av dagvattendammar, det vill säga dammar som utgörs av ansamling av dagvatten. Dessa kan dels utgöra vackra inslag i stadsmiljön, och dels fungera som en naturlig hantering av dagvatten, genom fördröjning och filtrering. Nämnden uttalade också i sitt yttrande en oro kring finansiering av verkställande av intensionerna i riktlinjerna. Det var oklart hur insatserna i planen ska finansieras och att detta borde förtydligas. För att målen ska kunna förverkligas måste dessa kostnadsberäknas och tas höjd för i kommande budgetar. Insatser som föreslås för kommunens del handlar framförallt om tillsyn, prövning och planarbetet. En kommungemensam arbetsgrupp kommer sammanställa ett gemensamt yttrande för kommunens räkning. Det arbetet är planerat till mitten av februari och dess

5 Eskilstuna kommun / 5 (5) arbete hinner inte bli klart före nämndens beslut om yttrande. Därför föreslås det kommungemensamma yttrandet antas att gälla för Torshälla stads nämnd genom ett särskilt ordförandebeslut. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Generellt så är förvaltningsplanen väl genomarbetad med adekvata insatser och åtgärder som kan bidra till att vattenkvaliteten blir god och att vattendirektivet följs. Det övergripande målet för vattenförvaltningen är att vatten ska hålla en god status. I den mån kommunen tar på sig nya uppgifter angående vattenvård i enlighet med krav från EU och staten bör finansingen var klargjord, idag är det kommuner och myndigheter som tar de största kostnaderna för att förvalta och förbättra våra vatten. Genom att förstärka principen förorenaren betalar (Den som bidragit till föroreningen ska också vara med och betala för att ställa den tillrätta. Det kallas även PPP Polluter Pays Principle och antogs på FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro 1992) kan vi säkra att insatserna kan inte enbart finansieras av kommunerna och åtgärdsarbetet kan börja ta fart på allvar. Kommunal självstyrelse innebär att kommunerna sköter lokala frågor med stort handlingsutrymme. Det innebär att alla insatser som pekas ut i planen behöver vara en del i den kommande kommunala planeringen vad gäller att prioritera resurser för införande. Det är viktigt att lokala förutsättningar får styra och att beslut fattas av förtroendevalda med närhet till den kommunala verkligheten och som är väl förankrade. Om beslut till insatser inte är förankrade i kommunen kan det innebära en sämre förståelse för varför insatserna är viktiga. Förståelse för nödvändiga insatser är viktigt. Det tar lång tid att ställa tillrätta ofta gamla långvariga miljösynder. Det kan då vara svårt motivera kostnader idag för något som ska bli bättre långt fram i tiden. TORSHÄLLA STADS FÖRVALTNING Christina Klang Förvaltningschef Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen