Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer 537-5346-2014."

Transkript

1 YTTRANDE 1(10) SPN 2009/ Handläggare, titel, telefon Magnus Gullstrand, fysisk planerare Vattenmyndigheten Södra Östersjön Länsstyrelsen Kalmar län Samråd om förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram, konsekvensbeskrivning och samhällsekonomisk konsekvensanalys för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer Sammanfattning Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd anser att det i åtgärdsprogrammet måste betonas tydligt vikten av att de centrala myndigheterna påbörjar och genomför sina åtgärder snarast så att länsstyrelser och kommuner kan komma igång! Eftersom åtgärderna i förslaget till åtgärdsprogram är resurskrävande är det mycket viktigt att generellt mer resurser tillförs kommunerna. Principen förorenaren betalar går inte att applicera rakt av då dagens lantbrukare inte fullt ut kan stå för de synder som ligger kvar från tidigare generationer. Vattenråd anser att åtgärdsprogrammet ska kompletteras med en åtgärd kopplad till läkemedelsrester både i dricksvatten och i vattenförekomsten. Även en åtgärd för att identifiera lämpliga platser för mottagningsstationer för toalettavfall från fritidsbåtar bör finnas med liksom en åtgärd om att vandringshinder för fisk i första hand ska byggas bort i vattendrag som inte används för elproduktion genom vattenkraft. I åtgärdsprogrammet bör det lyftas fram att Greppa Näringen är en effektiv metod för engagemang och kunskapshöjning hos lantbrukarkåren. Ökad rening av fosfor till 0,1 mg/l vid reningsverk är ett för hårt krav. Ett bättre alternativ är att skärpa begränsningsvärdet för fosfor till 0,2 mg/l och samtidigt ställa krav på begränsning av tillskottsvatten till procent. Vattenrådet anser att Ensjön bör bli en testsjö för upptagning av slam från bottensediment. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Förvaltningshuset Rosen Trädgårdsgatan Internet Trädgårdsgatan Norrköping

2 YTTRANDE 2(10) Allmänna synpunkter Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd ser i stort positivt på Vattenmyndighetens samrådsförslag men mycket bör ändras, läggas till eller tas bort. Prioritering och konsekvenser Vattenrådet anser att det i åtgärdsprogrammet bör finnas en prioriteringsordning mellan olika åtgärder så att den mest kostnadseffektiva åtgärden kan väljas. Det bör också framgå vilka konsekvenserna blir av de prioriterade åtgärderna om de genomförs respektive om de inte genomförs. De föreslagna åtgärderna i åtgärdsprogrammet bör ställas i relation till samhällets andra mål. En tydlig konsekvensanalys av samtliga föreslagna åtgärder bör tas fram. Det är inte rimligt att enskilda fastighetsägare får negativa konsekvenser genom att tvingas ta kostnader för omprövning av tillstånd som är från 1918 års vattenlag utan sådana miljötillstånd bör samhället bekosta. Kostnader för utrivande av en damm eller anläggande av en fisktrappa kan inte heller läggas på markägare om det är mot ägarens önskemål. Kostnaden för tillsyn är underskattad eftersom det inte innefattar kostnader för den omfattande tillståndshanteringen vilken belastar verksamhetsutövaren genom tillsynstaxor. Övergödning Från 1995 till 2009 minskade fosforläckaget från jordbruket med 9 procent. Greppa Näringen har framgångsrikt engagerat flertalet lantbrukare inom Nedre Motala ströms och Bråvikens avrinningsområde. Geografiska arbetsgruppen för en vattenförekomst (vattengrupper) har bildats och vattenrådet har stöttat dessa. Bakgrundsbelastningen sker oavsett vilka åtgärder som vidtas. Exempelvis sker 90 procent av fosforförlusterna på 10 procent av marken under 1 procent av tiden enligt vad som framfördes vid slutrapporteringen av Greppa fosforn i Mjölby i april i år. Bakom det uttalandet stod bland annat Stockholms universitet, SLU, Lunds universitet och Jordbruksverket. Med bakgrund av detta kan alltså inte generella åtgärder vara samhällsekonomiskt lönsamma utan fokus måste ligga på att hitta den speciella källan där läckaget sker. Detta görs bäst genom att använda sig av lokal kunskap. Rådgivning till lantbruket från exempelvis Greppa Näringen skulle fortsättningsvis kunna utgöra en möjlighet att gemensamt hitta en åtgärd som skulle kunna finansieras med stöd. I underlaget från samrådet 2009 fanns i källfördelningen för fosfor den antropogena delen särskilt redovisad. Detta saknas i samrådshandlingarna för perioden och det skulle ge en tydligare bild av belastningen. Bakgrundsbelastningen innefattar

3 YTTRANDE 3(10) näringsläckage från naturen (exempelvis från fjäll, myr och skog) liksom läckage från erosion. Även luftdeposition av näringsämnen från antropogena källor som tillförts inlandsvatten (och detta oavsett var eller hur näringsämnena producerats) räknas som bakgrundsbelastning och svarar för cirka 60 procent av all näring som når havet. Jordbruket bidrar till övergödningen men Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd anser att lagstiftning inte är rätt väg att gå. Åtgärder som grundar sig i frivillighet och kunskapshöjning hos lantbrukarkåren är att föredra. Greppa Näringen har engagerat lantbrukarna i vårt område och nya pengar kommer att öka engagemanget ytterligare i kommande period. Det ekonomiska ansvaret Vattenmyndigheten trycker på att förorenaren betalar principen (polluter pays principe PPP) ska gälla. Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har uppfattningen att det även föreligger ett samhällsansvar. Jordbruket har sedan slutet av 1800-talet genomfört de åtgärder som staten Sverige beordrat exempelvis i form av avvattning av sjöar och våtmarker samt uträtning av diken, allt för att försörja Sveriges befolkning med mat. Så sent som på 1990-talet betalade staten stöd till exempelvis pumpstationer för att frilägga åkermark för matproduktion. Det är många åtgärder och därigenom en stor del av kostnaden för att genomföra förändringar som läggs på jordbrukssektorn, eftersom problemen med övergödning till stor del kommer härifrån. Men principen om att förorenaren betalar går inte att applicera rakt av då dagens lantbrukare inte fullt ut kan stå för de synder som ligger kvar från tidigare generationer, exempelvis i form av föroreningar orsakade av kemikalier som sedan länge är förbjudna medel som inte längre används. De nu verksamma lantbrukarna är ju även dagens livsmedelsproducenter. Deras producentvillkor får konsekvenser för konsumenterna, djuren och miljön eftersom deras arbete är direkt kopplat till en levande landsbygd med brukad mark, betande djur, god hushållning med hög etik. Ökade krav kan innebära en ökad risk att det svenska lantbruket marginaliseras inte minst genom den hårda konkurrensen från omvärden (se Konkurrenskraftutredningen). Därigenom minskar den svenska självhushållningsgraden och behovet av import ökar ytterligare. Detta är i sin tur en säkerhetspolitisk risk då samhället därigenom blir mer sårbart vilket är angeläget att motverka, inte minst med tanke på vår allt mer oroliga omvärld. Skulle lagstiftning inom området genomföras stängs lantbrukarnas möjligheter att söka stöd för åtgärder. Kostnader för lagstiftning och ökad tillsyn måste ställas mot kostnader för rådgivning och kunskapshöjning. I förslaget till åtgärdsprogram saknas det en koppling till Jordbruksverkets landsbygdsprogram. Införande av kantzoner och andra åtgärder behöver

4 YTTRANDE 4(10) även samordnas med EU:s landsbygdsprogram för miljöstöd till lant- och skogsbrukare. Åtgärderna minskar intäkterna och ökar kostnaderna för produktion. Frågan om hur fastighetsägare och markanvändare ska kompenseras för minskad areal jordbruks- och skogsmark vid skyddszoner, våtmarker och andra krav bör utvecklas. De så kallade gröna näringarna blir dubbelt skyldiga när de både får krav på sig att sanera och vidta åtgärder, samtidigt som intäkterna minskar med lägre produktion. Detta kan även försvåra generationsväxling och nya markägares vilja att genomföra och bekosta åtgärderna. Framgångsarbete Arbetet med vattenfrågor får allt mer betydelse. För att nå framgång måste kunskap och förståelse spridas. Ett bra sätt är olika rådgivnings och kunskapshöjande åtgärder. Att ändra beteende är en stor utmaning men inte omöjligt. Kanske bör Vattenmyndigheten även inrikta sitt arbete mot läroplanen inom utbildningsväsendet för att även på lång sikt få en kunskapshöjning i samhället. Föreslagna åtgärder i förslaget till Åtgärdsprogram I förslaget till åtgärdsprogram under åtgärderna Länsstyrelserna 1 och Kommunerna 4 framgår tydligare krav på dagvatten och bräddningar samt högre krav på vissa reningsverk kopplade till miljökvalitetsnormerna (MKN) för aktuell vattenförekomst. Det anser vi är bra. Vidare föreslås det i Länsstyrelserna 1 ett krav på ökad rening av fosfor till 0,1 mg/l vid reningsverk. Det anses vara ett för hårt krav som kräver stora investeringar samt ökad kemikalie- och energiförbrukning (se exempel i Tabell 1 nedan).

5 YTTRANDE 5(10) Ett bättre alternativ är att skärpa begränsningsvärdet för fosfor till 0,2 mg/l och samtidigt ställa krav på begränsning av tillskottsvatten till procent. Det skulle istället leda till minskad bräddning och minskat fosforutsläpp och därigenom en minskad kemikalie- och energiförbrukning. Beräkning av tillskottsvatten behöver tydliggöras, så att alla aktörer gör på samma vis. Om höga engångsgivor av fosfor ska undvikas inom lantbruket, som föreslås i Jordbruksverket 3g, försvåras slamspridning på åkermark eftersom slam vanligtvis läggs som femårsgivor. Konsekvensen blir då att möjligheten att återföra fosfor till kretsloppet minskar och slamspridning till åkermark kan till och med komma att upphöra. Mer resurser för ett framgångsrikt genomförande av åtgärderna Flera av åtgärderna i förslaget till åtgärdsprogram är resurskrävande varför Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd tycker att det är mycket viktigt att generellt mer resurser tillförs kommunerna, detta inte minst inom tillsynsarbetet för exempelvis förorenade områden som i åtgärdsprogrammet lyfts fram som ett prioriterat område. Ökade resurser till kommunerna behövs även för utvecklingen av översikts- och detaljplaner så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Även Havs- och vattenmyndigheten (HaV) behöver få utökade resurser för arbetet med enskilda avlopp om åtgärdsprogrammet ska kunna genomföras. I dagsläget finns det endast 1 heltidstjänst (fördelat på 2 personer) som arbetar med enskilda avlopp på HaV. Med det som utgångspunkt kommer det inte vara möjligt att genomföra genomgripande effektiva och ändamålsenliga åtgärder som rör enskilda avlopp på nationell nivå. När det gäller enskilda avlopp lägger varje kommun idag mycket tid på att reda ut vilka modeller av alla de minireningsverk som finns på den svenska marknaden som kan anses leva upp till gällande reningskrav. Kommunerna går också igenom om och när respektive minireningsverk behöver någon form av hygieniseringssteg, samt vilka utformningar som kan bedömas vara godtagbara. Det vore önskvärt om detta kunde göras på nationell nivå, till exempel av en organisation. På så vis skulle varje kommun spara avsevärt med tid, samsynen mellan kommunerna skulle öka och kraven på oseriösa tillverkare skulle kunna komma att skärpas. Åtgärdsprogrammet kan inte nog betona vikten av att de centrala myndigheterna påbörjar och genomför sina åtgärder snarast så att länsstyrelser och kommuner kan komma igång! Det är egentligen inte förrän kommunerna varit ute på tillsyn i olika berörda verksamheter som fysiska åtgärder som faktiskt kan påverka en vattenförekomsts tillstånd vidtas. Ju tidigare kommunen har förutsättningarna klara, desto tidigare kan den riktade tillsynen också genomföras.

6 YTTRANDE 6(10) Det står dessutom i vattenförvaltningsförordningen att åtgärderna ska vara genomförda senast tre år efter det att åtgärdsprogrammet fastställts. Det innebär i december Detta framgår inte någonstans i dokumentet. Vattenmyndigheten Norra Östersjön har tagit fram detaljerade åtgärdsprogram för ett femtiotal avrinningsområden där det på ett mycket tydligt och överskådligt sätt framgår vilka åtgärder som behöver genomföras, vem som ansvarar för genomförandet och när åtgärden ska vara genomförd. Det vore önskvärt att motsvarande underlag fanns för Södra Östersjöns vattendistrikt. Förslag till nya åtgärder Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har noterat att det i förslaget till åtgärdsprogram saknas en åtgärd kopplad till läkemedel i dricksvatten, eller till och med i vattenförekomsten (recipienten) överhuvudtaget, vilket bör finnas. Läkemedelsrester är en förorening som med säkerhet kommer ut i våra vattenförekomster vilket leder till negativa konsekvenser för miljön och i dess förlängning även för människan. Hur ska samhället ta tag i denna fråga? Livsmedelsverket måste vara delaktig i genomförandet av en åtgärd kopplad till läkemedelsrester i dricksvatten och i vattenförekomster men också Havsoch vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. Eftersom både länsstyrelserna och kommunerna bedriver tillsyn på reningsverk och enskilda avlopp behöver också dessa instanser bli involverade längre ner i åtgärdskedjan. Vattenrådet anser också att det saknas ett resonemang samt någon åtgärd kopplad till utsläpp av avloppsvatten från stora fartyg i Östersjön. Det samma gäller en åtgärd för kommunerna om att identifiera öar eller platser längs kusten där det bör placeras ut torrtoaletter eller mottagningsstationer för toalettavfall för att minska mängden avloppsvatten som töms från fritidsbåtar i hav och större sjöar. Vattenrådet anser att en åtgärd bör vara att vandringshinder i första hand ska byggas bort i vattendrag som inte används för elproduktion genom vattenkraft. Vid skapandet av fria fiskvandringsvägar måste lekbottnar för fiskens och ålens fortplantning också beaktas. Kulverteringar av vattendrag bör återställas till öppna vattenytor där det är möjligt. En åtgärd om Skav saknas vilket bör finnas med. Skarven orsakar lokalt ett stort fosforutsläpp genom sin avföring samtidigt som den tar en hel del fisk. Skarvens utbredning har ökat kraftigt de senaste 25 åren och utgör inte ett helt naturligt inslag i exempelvis en sjö.

7 YTTRANDE 7(10) Otydligheter i samrådsmaterialet Förslag till Åtgärdsprogram När vattenråden bildades betonade Vattenmyndigheten att ett underifrånperspektiv skulle genomsyra arbetet vilket också har sin grund i Vattendirektivet. I förslaget till åtgärdsprogram har myndigheten tvärtom utarbetat en text som behöver betydligt mer förklaring än en bilaga med Förklaring och texter (Bilaga 7). VISS som skulle kunna fungera som ett verktyg för allmänheten är svårtolkad. VISS bör med fördel kunna utvecklas till att bli mer användarvänligt och därmed tillgängligt för så många som möjligt i samhället. Begreppet expertutlåtande i VISS bör definieras. Under avsnittet om åtgärder per miljöproblem i förslaget till åtgärdsprogram finns ett antal tabeller med vita respektive lila fält. Dessa tabeller är svåra att tolka. Till exempel på sidan 94: Anpassad stallgödsling fyra åtgärder listas i tabellen, men bara tre effekter färgerna ligger som varannan. Ökad rening av fosfor fem åtgärder, tre effekter färgerna ligger inte varannan. Fosforfällning av bräddat avloppsvatten sex åtgärder, tre effekter enbart lila färg. Innebär dessa tre exempel att effekterna ska tolkas på olika sätt? Hur ska de i så fall tolkas? Det framgår ingenstans hur man ska läsa ut den information som finns i tabellen, vilket gör att det är mycket svårt att ta till sig någon information från tabellen. Förslag till Förvaltningsplan I förslaget till förvaltningsplan är det mycket bra att behovet av samverkan lyfts fram som en förutsättning för arbetet med vattenförvaltningen! Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd anser att det vore intressant med en kortare beskrivning av hur vattenförvaltningsarbetet går till och dess status i övriga medlemsländer inom EU. Förslag till Åtgärdsområdessammanställning Bilaga 1, åtgärdsprogram per åtgärdsområde kan vara av stor betydelse för dem som vill, kan eller behöver vidta åtgärder inom ett visst område. Men sammanställningen som presenteras i bilagan väcker vissa frågor. Är det endast åtgärder som har rapporterats in av kommun, vattenråd eller liknande till Vattenmyndigheten som presenteras i tabellerna? Eller vem har annars valt dessa åtgärder och på vilka grunder? I miljöbalken anges det som ett krav att myndigheter i sitt beslutsfattande ska verka för att åtgärderna i åtgärdsprogrammet genomförs och därför är det viktigt att tydliggöra var åtgärdsförslagen kommer ifrån så de mest effektiva åtgärderna för ett visst problem genomförs på rätt plats. Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråds önskemål är att det klart ska framgå var informationen i tabellerna kommer ifrån, det vill säga vem eller vilka som lämnat informationen om genomförda eller planerade åtgärder och vem eller vilka som föreslår samt prioriterar möjliga åtgärder inom respektive åtgärdsområde.

8 YTTRANDE 8(10) Förslag till Miljökvalitetsnormer Bilaga 8, förslag till Miljökvalitetsnormer (MKN) är som tabell uppbyggd på ett informativt och lättillgängligt sätt. Tyvärr är det rent ut sagt hopplöst att hitta sina vattenförekomster bland alla dessa sidor! Bilagan skulle verkligen vinna på att ha någon form av indelning, till exempel utifrån delavrinningsområden eller utifrån respektive vattenrådsområde. Bilagan kan med fördel delas upp i två, en för ytvatten och en för grundvatten. Det vore också mycket önskvärt med en kartfunktion kopplad till tabellen. Eftersom MKN bestäms per vattenförekomst finns möjligheter att ta hänsyn till önskvärda verksamheter. MKN måste utgå från det faktum att vi har en befolkning som ska ha en självförsörjning av livsmedel och andra råvaror. Har vi inte det så exporterar vi miljöproblemen till andra länder. Att producera mat har en oundviklig påverkan på vatten och mark. Vattenmyndigheten måste påbörja arbetet med möjligheten att klassa vissa vattenförekomster som kraftigt modifierat vatten (KMV). Vår granne Finland har tagit denna möjlighet så titta gärna närmare på hur de gått till väga. Klassningen av dämmen, dammar med mera har på flera vattenförekomster i Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenavrinningsområde visat sig helt felaktiga. Här kan det vara nedklassning på grund av ett dämme som tagits bort för flera decennier sedan, eller kulturarv som ska tas bort för att vattnet och fisken ska få fria vandringvägar. Underlaget behöver därför uppdateras. Förslag till Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) verkar vara ett dokument som inte ägnats tillräckligt med tid. Det finns mycket information om bakgrund och sammanhang, men när det gäller beskrivning av miljökonsekvenser kopplade just till åtgärdsprogrammet eller nollalternativet är innehållet mycket tunt. Dokumentet ger tyvärr snarare en obligatorisk översikt, än en ändamålsenlig beskrivning av miljökonsekvenserna. Specifika synpunkter Vattenförekomsten Ensjön Status och utmaning Ensjön är en mycket använd och uppskattad sjö, då den ligger nära ett stort flerbostadsområde samt även relativt nära staden Norrköpings centrala delar. Av bland annat det skälet är det viktigt att dess höga näringshalter åtgärdas. Även värdet av biologisk mångfald, samt att sjön avvattnas till Bråviken gör att den borde vara prioriterad för åtgärder. Sedan 1970-talet har arbete mer eller mindre pågått med sjön som är kraftigt övergödd. I ett lokalt åtgärdsprogram för Ensjön med avrinningsområde från 2009 (Vattenplan för Ensjön, WRS Uppsala AB och Vattenresurs AB) ges en utförlig beskrivning

9 YTTRANDE 9(10) av läget samt väl genomarbetade förslag till åtgärder. Trots att programmet är från 2009, har mycket litet av de föreslagna insatserna genomförts. Enligt VISS är Ensjön idag statusklassad som orange, medan den var betecknad som röd tidigare, utan att närsalts-innehållet har minskat. Orsakerna till denna omklassificering bör tydliggöras. Sjön belastas huvudsakligen med växtnäringsämnen från enskilda avlopp och läckage från åkermark, som tillförs sjön via fyra tillflöden. Källfördelning visar att enskilda avlopp står för nästan hälften av fosfortillförseln, med jordbruksmarken står för närmare hälften av tillförseln av kväve. Den totala beräknade belastningen till sjön är 517 kg fosfor och 12,5 ton kväve årligen. Halterna i Ensjön har varit i stort sett oförändrade sedan 1970-talet, när de första provtagningarna genomfördes. Fosforhalten har legat på mellan 10 och 100 mikrogram/l och kvävehalten 1-2 mg/l oavsett inkommande halter. Det tyder på att sjön har god förmåga att buffra inkommande halter. Fosfor lagras i sedimenten och i mikroorganismer i sjöns vatten. Kväve omvandlas till kvävgas i sedimenten. I Ensjön är det höga fosforhalter i bottenvattnet, vilket indikerar internbelastning av fosfor från sedimentytan. Tillgången på fosfor begränsar tillväxten i sjön, och kan man minska tillförseln, så minskas tillväxten av alger. Risken för algblomning ökar när fosforhalten är högre än mikrogram/l. Men även kvävehalten måste minska, för Ensjöns skull, men framför allt för att minska vidare transport till Bråviken. Inom Ensjöns avrinningsområde finns inga industrier och inga större reningsverk. Belastningen kommer från enskilda avlopp, diffus avrinning från åker, skog och bebyggelseområden. Dessutom återcirkuleras en del näring från sedimenten under vissa delar av året. Förslag till åtgärder För att nå god vattenkvalitet i Ensjön bör belastningen minska med 350 kg fosfor och 4 ton kväve årligen, vilket är en minskning med 70 procent respektive 30 procent av dagens belastning. Viktigast är att förbättra de drygt 100 enskilda avlopp som inte uppfyller lagkraven. För att minska läckage från åkermark föreslås fler våtmarker, skyddszoner samt rådgivning. Även belastning från dagvatten är nödvändigt att minska genom lokalt omhändertagande. Ett provtagningsprogram både i sjön och i tillflödena måste löpa utan uppehåll. Idag provtas endast en punkt i ytan i den centrala delen av sjön. Det behövs alltså göras flera insatser enligt ovan för ett uppnå god status i Ensjön. Då inte närsaltsvärdena minskat sedan utredningen av läget i sjön 2009, vilket i sin tur beror på att de föreslagna åtgärderna genomförts marginellt, så är en omprioritering av insatserna nödvändigt. Här behöver flera olika aktörer ta ett verkligt ansvar för Ensjön.

10 YTTRANDE 10(10) Ny forskning bör testas Ensjön är idealisk för att testa och genomföra upptagning av slam från bottensedimenten. Det finns nu pågående forskning om detta och Ensjön bör vara ett bra objekt att testa och genomföra detta på. Sjön är grund och har aldrig drabbats av industriutsläpp eller utsläpp från större reningsverk. Det vore därför mycket värdefullt om Ensjön blev testsjö för ett sådant projekt. De näringsrika sedimenten kan läggas på åkrar i närheten. Övrigt I Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd deltar aktörer som är verksamma inom vattenrådsområdet och representerar kommuner, jord- och skogsbruksnäring, industri, fiske samt ideella föreningar. För mer information se vattenrådets hemsida under: Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd Magnus Gullstrand sammankallande Christina Rydh sekreterare

Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se

Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se BILAGA 3 1(7) Bilaga 3 Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar Kontaktuppgifter Norrköpings kommun E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se Frågor om Förslag

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för bättre vatten

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för bättre vatten KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Zahrah Lifvendahl (MK) Åhlman Michael (KLK) Datum 2015-04-22 Diarienummer KSN-2014-1441 Kommunstyrelsen Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Ärendebeskrivning. Sammanfattande synpunkter

Ärendebeskrivning. Sammanfattande synpunkter Tjänsteutlåtande Miljöprojektledare 2013-04-08 Anna Åhr Evertson /08-590 97 354/ / Dnr: KS/2012:454 anna.ahr.evertson@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Yttrande över remiss samråd Arbetsprogram med tidtabell

Läs mer

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter Vattenrådet Nyköpingsån och Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbunds samrådsyttrande gällande vattenmyndigheten i Norra Östersjöns förslag till åtgärdsprogram mm, dr nr 537-5346-2014 Vattenrådets arbete Nyköpingsåarnas

Läs mer

Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014

Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014 Vänerns vatten är av bra kvalitet! - LRF Kristinhamns remissvar till Vattenmyndigheten i Västerhavet diarienummer 537-34925-2014 Nulägesanalys för lantbruken I dagsläget finns 4300 mjölkbönder kvar i Sverige.

Läs mer

Bilaga 1. Yttrandet är uppdelat enligt nedan. Läsanvisningar

Bilaga 1. Yttrandet är uppdelat enligt nedan. Läsanvisningar Bilaga 1. Förslag till yttrande/tjänsteskrivelse angående samråd för förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram för perioden 2015-2021, föreskrifter för miljökvalitetsnormer samt MKB för åtgärdsprogrammet

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp

Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Dokumenttyp Plan För revidering ansvarar Sa mhällsbyggnadschef Dokumentet gäller till och med 2015-01-01 2025-12-31 Diarienummer 2014-532 403 Uppföljning och tidplan

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (12) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND.

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. BILAGA 1 GRISBÄCKEN STEG 2 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND. Bilder från Grisbäckens avrinningsområde som togs vid vattendragsvandring ut med

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 1(8) Tekniska nämnden Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 Ärendet Den 1 november 2014 till den 30 april 2015 genomförs samråd kring förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (6) Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

RECIPIENTKLASSIFICERING

RECIPIENTKLASSIFICERING RECIPIENTKLASSIFICERING Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 Haninges vatten 2 1.2 Tidigare ställningstagande till recipientklassificering i Haninge kommun 2 2. Syfte 2 3. Mål 3 4. Avgränsningar 3 5.

Läs mer

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen Vatten- och avloppspolicy Den andra delen av vatten- och avloppsplanen 2 (6) 1. Inledning Hultsfreds kommun arbetar med sin VA-planering i enlighet med den vägledning för kommunal VA-planering som tagits

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2015-04-28 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Remissyttrande över Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikts förslag till åtgärdsprogram

Läs mer

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Kommunstyrelsen 2015-05-05 1 (7) Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2014:466 Lars-Erik Dahlin 016-710 12 47 Kommunstyrelsen Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

2015-01-19. Dnr Mbn 2014-1038 ÖVGR Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt, Remiss från Kommunstyrelsen KS 2014/434

2015-01-19. Dnr Mbn 2014-1038 ÖVGR Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt, Remiss från Kommunstyrelsen KS 2014/434 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (11) 2015-01-19 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr Mbn 2014-1038 ÖVGR Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt, Remiss från Kommunstyrelsen KS 2014/434 Förslag till beslut Bygg-

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14.

LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14. LRF ÖSTHAMMAR KOMMUNGRUPP YTTRANDE OM VATTEN VÅREN 2015. Avser yttrande tillhörande diarienummer 537-5058-14. Centrala frågor. Grundläggande att översvämningar måste förhindras. Detta är det bästa för

Läs mer

Bildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag

Bildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund Bildades 1959 Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag De tre avrinningsområdena

Läs mer

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29 LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29 Ref Göran Kihlstrand, LRF Skåne Vattenmyndigheten för Södra Östersjön dnr 537-5346-2014 Vattenmyndigheten för Västerhavet Dnr 537-34925-2014 Remissvar till

Läs mer

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 114-119 Ekonomisk analys Ekonomisk analys inom vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt 1(6) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 PROTOKOLL Nummer 32 6.7.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Vattenbiolog

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och

Läs mer

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Inledning Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för olika sorters förorenat vatten. Spillvatten

Läs mer

Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010

Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010 1 2014-03-06 Torsås Kommun Bygg- och miljönämnden 385 25 Torsås Tematiskt tillägg till översiktplanen för vatten och avlopp från 2010 Torsås Kustmiljögrupp har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Övre Motala ströms Vattenråd 2012-07-30

Verksamhetsbeskrivning för Övre Motala ströms Vattenråd 2012-07-30 Verksamhetsbeskrivning för Övre Motala ströms Vattenråd 2012-07-30 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 1. Inledning...2 1.1 Geografisk avgränsning...2 1.2 Syfte...4 2. Deltagare...4 2.1 Övriga

Läs mer

Arbetsgrupp om miljögifter

Arbetsgrupp om miljögifter Arbetsgrupp om miljögifter Fokusområde för arbetsgruppen om miljögifter Grunden i arbetet för en giftfri miljö är att förebygga skador på människors hälsa och i miljön av kemiska ämnen, varor och produkter.

Läs mer

2015-01-16. Dnr Ten 2014/774 Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 - remissvar

2015-01-16. Dnr Ten 2014/774 Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 - remissvar TJÄNSTESKRIVELSE 1 (13) 2015-01-16 Tekniska nämnden Dnr Ten 2014/774 Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 - remissvar Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag

Läs mer

Ledningsgruppen för vattenfrågor (LeVa) 2012-02-23

Ledningsgruppen för vattenfrågor (LeVa) 2012-02-23 MÖTESANTECKNINGAR 1(5) 2012-03-07 Handläggare, titel, telefon Magnus Gullstrand, fysisk planerare 011-15 19 66 Ledningsgruppen för vattenfrågor (LeVa) 2012-02-23 Närvarande: Mårten Arnberg, Karin Jonsson,

Läs mer

YTTRANDE 1(13) 2015-04-29 Dnr: 400-6754-14. Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.

YTTRANDE 1(13) 2015-04-29 Dnr: 400-6754-14. Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen. YTTRANDE 1(13) Samhällsutvecklingsenheten Åsa Blomster 010-22 33 226 asa.blomster@lansstyrelsen.se Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se Samråd

Läs mer

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav.

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. PROMEMORIA VAS-kommittén Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. Under 2009 slogs två av VAS arbetsgrupper samman i projektet Genomförande av vattenförvaltning

Läs mer

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster Förslag upplägg på möte Hagby-Halltorp Vattenförvaltning med fokus på Hagbyån, Halltorpsån och kustområde Hagby samt utanförliggande kustvatten. Status Miljöproblem Övervakning Påverkan Åtgärder Diskussion

Läs mer

Åtgärdsarbete för renare vatten

Åtgärdsarbete för renare vatten Åtgärdsarbete för renare vatten Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram och annan åtgärdsplanering Iréne Lundberg Tyresåns vattenvårdsförbund Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Tyresö kommun 17 december

Läs mer

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD 2010-07-02

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD 2010-07-02 VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD 2010-07-02 INNEHÅLL 1. Inledning...2 1.1 Geografisk avgränsning...3 1.2 Syfte...4 2. Deltagare...4 2.1 Övriga aktörer...5 3. Organisation...5

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD. För perioden 2 april 2013 till 1 april 2014 2013-09-13

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD. För perioden 2 april 2013 till 1 april 2014 2013-09-13 VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD För perioden 2 april 2013 till 1 april 2014 2013-09-13 INNEHÅLL 1. Inledning...2 1.1 Geografisk avgränsning...3 1.2 Syfte...4 2. Deltagare...4

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Miljo organisationernas positionspapper om miljo anpassning av svensk vattenkraft Vattenkraften måste bli långsiktigt hållbar Vattenkraften är en viktig del av en helt förnybar energiförsörjning. Den har

Läs mer

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,

Läs mer

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Dnr 2012-10-15 2012-001629 Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Tillsynsplanen avser all tillsyn som miljö- och byggnadskontoret bedriver inom vatten och avloppsområdet, såväl enskilda, gemensamma som

Läs mer

Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp

Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp Dnr MN-2012-0027 Dpl 545 sid 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse 2012-01-04 Linnea Broström, 054-540 46 67 Bengt Jonsson, 054-540 46 73 Miljönämnden Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Dalarna

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Dalarna LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Dalarna REMISSYTTRANDE Dnr. 537-5558-12 Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanlands län 721 86 Västerås Arbetsprogram med tidtabell och översikt

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA

KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA KOPPARFLÖDET MÅSTE MINSKA Gatu- och fastighetskontoret Miljöförvaltningen Stockholm Vatten Användningen av koppar måste minska Koppar är nödvändigt för växter och djur. Alla levande celler behöver koppar

Läs mer

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt.

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Vatten Mål och riktlinjer Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Strandområden av betydelse för bad och rekreation ska långsiktigt skyddas från

Läs mer

-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten Västerhavets för. vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt

-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten Västerhavets för. vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt emissvaren attenmyndighetens eslut tanför Sverige tgärdsplaner tgärder riktade till ommunerna mvärden -Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten -Hans Oscarsson- för Vattenmyndigheten Västerhavets för vattendistrikt

Läs mer

Vattenvård i lantbruket

Vattenvård i lantbruket Vattenvård i lantbruket Vad gör svenska lantbrukare för att sjöar, åar, hav och grundvattnet ska bli renare? Vattenvård i lantbruket Odling av livsmedel, och foder till djuren, medför att det lakas ut

Läs mer

Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM)

Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM) 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskansliet.se Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM) Länsstyrelsen i Västra Götalands län,

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och

Läs mer

VAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT?

VAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT? GRUNDVATTENRÅDET FÖR KRISTIANSTADSSLÄTTEN MÖTESPROTOKOLL VAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT? Tid: Den 8 februari 2012 Lokal: Naturum, Kristianstad Först serverades morronfika 1. Välkommen - Mötet öppnas Gunnar Ch

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar

Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar REMISSAMMANSTÄLLNING -11-13 537-1-7 Enligt sändlista Vår referens: Johanna Egerup - 9 Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar

Läs mer

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Övertorneå kommun - översiktsplan BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Sammanställd av Mia Sundström, MAF arktiktkontor AB, 2013 Miljökvalitetsnormer Det svenska genomförandet

Läs mer

Syfte...4 Bakgrund...5 Genomförande...7 Resultat...8. Intervjuer...8 Vikten av samarbete...9 Det finska exemplet...11

Syfte...4 Bakgrund...5 Genomförande...7 Resultat...8. Intervjuer...8 Vikten av samarbete...9 Det finska exemplet...11 Tvätta & Tömma en studie av förutsättningarna för nyetablering av båtbottentvättar och mottagningsstationer för toalettavfall från fritidsbåtar i Stockholms län Stiftelsen Håll Sverige Rent December 2009

Läs mer

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521)

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521) 1 (5) 2013-02-21 Dnr SU 524-3263-12 Regeringskansliet (Miljödepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets

Läs mer

Sammanfattning samt vissa synpunkter

Sammanfattning samt vissa synpunkter Samråd/remissvar om Vattenmyndigheternas förslag till förvaltningsplan (södra Östersjöns vattendistrikt). Detta remissvar rör endast fysisk påverkan genom dammar och kraftverk. Sammanfattning samt vissa

Läs mer

Bildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag

Bildades 1959. Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag Nyköpingsåarnas Vattenvårdsförbund Bildades 1959 Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag De tre avrinningsområdena

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde

Läs mer

Vad händer med Storsjön?

Vad händer med Storsjön? Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

Projekt Östersjön-Florsjön

Projekt Östersjön-Florsjön LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD VÄLKOMNA TILL Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 Inledning Var står vi

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

DEL II - MILJÖBEDÖMNING. 4 Miljökonsekvensbeskrivning. 4.1 Behovet av miljöbedömning

DEL II - MILJÖBEDÖMNING. 4 Miljökonsekvensbeskrivning. 4.1 Behovet av miljöbedömning DEL II - MILJÖBEDÖMNING 4 Miljökonsekvensbeskrivning 4.1 Behovet av miljöbedömning Vattenmyndighetens åtgärdsprogram omfattas av miljöbalkens krav på miljöbedömning. Enligt MKB-förordningen ska den plan

Läs mer

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker

Läs mer

Fosfor eller kväve eller båda?

Fosfor eller kväve eller båda? Inledning Larmrapporterna om Östersjön har duggat tätt de senaste åren, och många anser att övergödningen är det största problemet. Går det att återställa Östersjön? Till vilket tillstånd i så fall? Och

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram. Niklas Holmgren, vattendelegationen 2015-10-07

Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram. Niklas Holmgren, vattendelegationen 2015-10-07 Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram Niklas Holmgren, vattendelegationen 2015-10-07 DAGENS FINANSIERING 9 000 Vattenvårdande åtgärder årligen (Mkr) 8 000 7 735 7 000 6 000 5 000 4 000

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Välkommen till samrådsmöte!

Välkommen till samrådsmöte! Välkommen till samrådsmöte! Arbetsprogram och översikt väsentliga frågor Arbetsprogram med tidtabell (3 år innan fastställande av FP) Preliminär översikt av väsentliga frågor för vattenförvaltningen (2

Läs mer

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram

Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala bolag i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Uppföljning av åtgärder för förvaltningar/ kommunala i Lokal Agenda 21 för Eslövs kommun Handlingsprogram Bakgrund Kommunfullmäktige antog den 24 november 1997 handlingsprogrammet för Eslövs kommuns lokala

Läs mer

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Oreälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för

Läs mer

Mellanbygdens vattenråd

Mellanbygdens vattenråd Mellanbygdens vattenråd Presentationens huvudpunkter: Varför finns vattenrådet? Hur arbetar vattenrådet? Vilka är vattenrådets produkter och tjänster? Nutida och framtida generationers behov är sveriges

Läs mer

Kungsbacka vattenrike

Kungsbacka vattenrike Grönt: Våtmarksanläggning avsedd att ytterligare rena det utgående avloppsvatten från reningsverket Rött: Tillsammans med natura 2000-området Kungsbackafjorden kan det bilda ett Kungsbacka vattenrike Kungsbacka

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

Västerås stads vattenplan

Västerås stads vattenplan Västerås stads vattenplan 201 11 2021 Antagen av XX 2011 XX XX REMISSUTGÅVA Västerås stads vattenplan Antagen i XX 20XX XX XX Utgivare: Västerås stad, www.vasteras.se Organisation Vattenplanen har tagits

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

VA-policy. Oskarshamns kommun

VA-policy. Oskarshamns kommun VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

Töm inte i sjön Svealands kustvattenvårdsförbund 2014-03-21

Töm inte i sjön Svealands kustvattenvårdsförbund 2014-03-21 Töm inte i sjön Svealands kustvattenvårdsförbund 2014-03-21 Lina Petersson Transportstyrelsen Sjö- och luftfartsavdelningen Sektionen för miljö Båtlivets miljöfrågor Båtmiljörådet Töm inte i sjön Alkylat

Läs mer