Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar
|
|
- Mattias Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar
2 Innehållsförteckning Inledning Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv... 5 EU:s ramdirektiv för vatten.. 7 Organiseringen av vattenövervakning i Sverige idag Brister i det svenska systemet Så finansieras vattenövervakningen i Sverige Brister avseende finansieringen Sammanfattning av nuläget 14 Förslag på ändringar Regeringsuppdraget 19 Ytterligare upplysningar Miriam Liberman, projektledare E-post: miriam.liberman@havochvatten.se Tel: , Mobil:
3 Inledning Vatten är inte vilken vara som helst, utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Ur EU:s ramdirektiv för vatten Sverige har EU:s längsta kuststräcka och nästan sjöar som är större än 1 hektar. Tillsammans upptar sjöarna drygt km² och utgör totalt cirka 9 % av landets yta. En fantastisk tillgång, men vad händer med kvaliteten på vattnet när vi släpper ut fosfor, kväve, kemikalier och rester av läkemedel? Hur påverkas fiskar och andra vattenorganismer av dammbyggen? Många av de utmaningar som vi nu står inför har sin grund i misstag som gjordes i en tid då kunskapen om vår påverkan på miljön var mycket mer begränsad. Med den kunskap som finns idag har vi möjligheten att tillsammans hitta lösningar som rättar till tidigare misstag och bidrar till en hållbar framtid med rent vatten till alla. 3
4 Definitioner Miljöövervakning ger en lägesbeskrivning av tillståndet i miljön och varnar för störningar. Bygger på återkommande, systematiskt upplagda undersökningar. Egenkontroll sådana aktiviteter, rutiner och åtgärder m.m. som en verksamhetsutövare på egen hand har att planera, genomföra och följa upp enligt 26 kap. 19 MB och enligt föreskrifter meddelade med stöd av denna bestämmelse. Kontrollprogram en handling som myndigheten kan begära, där verksamhetsutövaren beskriver hela eller vissa delar av egenkontrollen. Recipientkontroll den del av egenkontrollen som innefattar verksamhetsutövarens skyldighet att undersöka hur verksamheten påverkar miljön i dess närområde (kan avse såväl luft som vatten och mark) Samordnad recipientkontroll (SRK) flera verksamheter går samman i ett gemensamt program för att undersöka påverkan på miljön. Den samlade påverkan beskrivs och inte påverkan från enskilda verksamheter. Bedrivs av en sammanslutning av verksamheter i form av t.ex. vattenförbund eller vattenvårdsförbund. 4
5 Bakgrund I Sverige har vi bedrivit systematisk övervakning av vattenmiljön sedan mitten av 1960-talet fick Sverige en miljöskyddslag som till en början enbart tillämpades på stora punktkällor, som omfattades av tillståndsplikt. Systemet med recipientkontroll växte därefter fram i samverkan mellan myndigheter och verksamhetsutövare och byggde till stor del på frivillighet. Under de senaste decennierna har kunskapen om vår påverkan på vattenmiljön ökat, men systemet med recipientkontroll har inte riktigt följt med utvecklingen och det är därför hög tid att göra nödvändiga anpassningar och justeringar, så att Sverige kan svara upp till de krav på vattenövervakning som ställs idag. 5
6 Några viktiga årtal 1965 Systematisk övervakning av vatten inleds 1969 Miljöskyddslagen 1978 Naturvårdsverket lanserar övervakningsprogram 1999 Miljöbalken 2004 EU:s vattendirektiv införlivas i svensk lagstiftning 2011 Havs- och vattenmyndigheten bildas och tar över ansvaret för den nationella akvatiska miljöövervakningen samt samordningsansvaret för den regionala akvatiska miljöövervakningen 6
7 EU:s ramdirektiv för vatten vattendirektivet Beslutades år 2000, införlivades i svensk lagstiftning Har sin utgångspunkt i att vattnet är en gemensam resurs som inte följer de gränser som vi människor har satt upp. Europa har delats in i 110 vattendistrikt, som avgränsas av vattendragens avrinningsområden utan hänsyn till administrativa gränser. I Sverige finns det fem vattendistrikt. Vattendirektivets vision är att alla vatten i Europa ska uppnå god ekologisk status, vilket innebär att vattenkvaliteten endast marginellt får avvika från ett opåverkat tillstånd. De vatten som inte har godtagbar status ska åtgärdas. Läs mer om vattendirektivet 7
8 Definitioner av vattendirektivets olika typer av övervakning Kontrollerande övervakning: Övervakning som ska ge en generell beskrivning och en representativ bild av vattenstatusen i varje vattendistrikt. Samtliga kvalitetsfaktorer ska övervakas och dessutom ska de prioriterade ämnena samt särskilda förorenande ämnen som släpps ut i betydande mängd ingå i övervakningen. Den kontrollerande övervakningen kan även omfatta stationer som ingår i den operativa övervakningen. Operativ övervakning: Övervakning som ska genomföras för att fastställa statusen på de vattenförekomster som bedöms ligga i riskzonen för att inte uppfylla miljökvalitetsnormen. Den operativa övervakningen ska även användas till att följa upp om de åtgärdsprogram som satts in uppnår önskad effekt och mål. Bara den eller de biologiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer som är mest känsliga för aktuell påverkan behöver övervakas och dessutom ska de prioriterade ämnena samt andra förorenande ämnen som släpps ut i betydande mängd övervakas. Den operativa övervakningen kan ändras under gällande förvaltningsplan, exempelvis kan detta gälla en minskning av övervakningsfrekvensen när konsekvenserna inte längre anses betydande eller den aktuella påverkan har försvunnit. Undersökande övervakning: Strategi för övervakningsinsatser vid till exempel olyckor eller i vatten där man inte känner till orsakerna till att god status inte uppnås. Kan även användas för att ge en övergripande bild av status för ett ämne eller en biologisk parameter, där situationen sedan tidigare är okänd eller dåligt undersökt. OBS! När vattenförekomsternas status är god och inga tecken tyder på försämring ges möjligheten att minska övervakningsresurserna så att övervakning endast behöver utföras var tredje förvaltningsplan. 8
9 Så här organiseras övervakningen av vatten i Sverige idag Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges geologiska undersökning (SGU) ansvarar för den nationella övervakningen. Vattenmyndigheterna ansvarar för upprättande och genomförande av program för övervakning av vattnets tillstånd i de fem vattendistrikten enligt vattendirektivet. Länsstyrelserna ansvarar för den regionala övervakningen samt för att de verksamheter som de är tillsynsmyndighet för uppfyller kraven enligt egenkontrollen. Kommunerna (tillsyn + verksamhetsutövare) ansvarar för att de verksamheter som de är tillsynsmyndighet för uppfyller kraven enligt egenkontrollen samt ansvarar som verksamhetsutövare för att uppfylla de krav som ställs enligt egenkontrollen. Verksamhetsutövarna (Enskild/samordnad recipientkontroll) ansvarar för de krav som ställs enligt egenkontrollen. Datavärdar ansvarar för att ta emot, lagra och tillgängliggöra data, som ska vara av känd kvalitet. Visionen är att de nationella datavärdarna ansvarar för data som samlas in från nationell övervakning, regional övervakning, kalkeffektuppföljning, samfinansierad övervakning (till exempel samordnad recipientkontroll, SRK) samt data från basinventeringen och naturvårdsuppföljningen i vissa fall. Utförare/Konsulter ansvarar för bl.a. genomförande av övervakningsprogram enligt uppdrag från bland andra vattenorganisationer och myndigheter. Vattenorganisationer (Vattenförbund, vattenvårdsförbund och vattenråd) Läs mer om dessa organisationer på nästa sida 9
10 Vattenorganisationer Vattenförbund Syftet med vattenförbund är att främja ett hållbart utnyttjande av ett vattenområde. Vattenförbund är ofta en sammanslutning av till exempel kommuner, fiskevårdsföreningar, industriföretag, kraftföretag och markavvattningsföretag, dvs intressenter som på något sätt har tillstånd att påverka det aktuella vattenområdet. Vattenförbunden reglerar rensningsföretag, vattenregleringar och liknande och dess bildande kan vara tvingande. (Regleras av lag 1976:997) Vattenvårdsförbund Skillnaden mellan vattenvårdsförbund och ett vattenförbund är att ett vattenvårdsförbund är en frivillig sammanslutning som inte är en juridisk person. Vattenvårdsförbund har liknande mål som ett vattenförbund men kan inkludera andra intressenter inklusive andra vattenförbund. Många av de befintliga vattenvårdsförbunden bildar nu också så kallade vattenråd inom ramen för arbetet med svensk vattenförvaltning. Vattenråden skall vara en del av förankringsarbetet lokalt kring ett vatten då vattendirektivets mål är att inkludera så många intressen som möjligt för att skapa bred förankring. Vattenråd Ett vattenråd är en frivillig sammanslutning av aktörer inom ett huvudavrinningsområde som gemensamt vill få ett helhetsperspektiv på områdets vattentillgångar. Ett vattenråd ska involvera alla som berörs och fungera som ett forum där frågor om vattenresurserna inom det aktuella området kan diskuteras. Vattenrådet är ingen myndighet utan är mer tänkt som en mötesplats där olika perspektiv och åsikter kan mötas. Vattenråden skapas i samarbete med länsstyrelsernas beredningssekretariat inom ramen för EU:s vattendirektiv. 10
11 Brister i det svenska systemet Med nuvarande system är det inte möjligt för Sverige att leva upp till de mål som fastställts i Vattendirektivet. EU-kommissionen har bland annat reagerat på att övervakningens yttäckning är bristfällig, att biologiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer inte mäts i den utsträckning som krävs, att flera branscher som använder eller påverkar vattnet inte utför/bekostar kontroller samt att insamlad data inte alltid är kvalitetssäkrad och jämförbar. Läs hela EU-kommissionens kritik från
12 Så här finansieras övervakningen idag 28 Mkr Kalkeffektuppföljning (statligt finansierad) Baseras på övervakning som finns registrerad i databasen VISS. 71 Mkr Statligt finansierad MÖ 65 Mkr "Egenkontroll" (finansierad av verksamhetsutövare) Källa: Vattenmyndigheterna - Anpassning av övervakning till ramdirektivet för vatten. Vattenmyndigheternas förslag till strategi. Bilaga 6 Översiktlig analys/presentation av nuvarande finansiering 12
13 Brister med avseende på nuvarande finansieringsmodell Den totala finansieringen är för låg. Alla som påverkar är inte med och betalar. Administrativt krävande om alla ska vara med. Många olika modeller för kostnadsfördelning. 13
14 Sammanfattning av läget verksamhetsutövarnas samordnade recipientkontroll Dagens system för övervakning av vatten är uppbyggd på nationell och regional miljöövervakning samt recipientkontroll som finansieras av verksamhetsutövare. Direkta krav ställs på enskilda verksamhetsutövare av tillsynsmyndighet. Övervakningen genomföras i enskild regi eller i samordnad form. En ökad styrning behövs för att övervakningen ska bli heltäckande både geografiskt och med avseende på typen av påverkan. En ökad styrning behövs för att bättre uppfylla nya behov utifrån EU-krav. En ökad finansiering krävs för att uppfylla ovanstående. Hur? 14
15 Förslag på lösningar verksamhetsutövarnas samordnade recipientkontroll Alternativ 1: Ökad styrning av dagens system, med direkta krav mot verksamhetsutövare, och ökad finansiering genom ett ökat deltagande. Alternativ 2: Ökad styrning och finansiering genom villkorade bidrag som finansieras via en vattenavgift Alternativ 3. Ökad styrning och finansiering genom villkorade bidrag som finansieras via skattemedel 15
16 Alternativ 1: Ökad styrning av dagens system, med direkta krav mot verksamhetsutövare, och ökad finansiering genom ett ökat deltagande. Dagens system med direkta krav på enskilda verksamhetsutövare behålls, men arbetet styrs upp genom: - Förtydligande i vägledning för tillsyn och recipientkontroll gällande Vilka verksamheter/påverkare som omfattas av miljöbalkens krav Vilka krav som kan ställas på enskilda verksamhetsutövare avseende krav på recipientkontroll Krav på verksamhetsutövare att bedöma hur deras verksamhet påverkar möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna. System/modeller för kostnadsfördelning Förslag på administrativa lösningar Metodik för analys av belastning/påverkan och tillståndet i vatten (orsak och verkan) - Förändringar i lagstiftning som möjliggör att krav kan ställas på de som påverkar vattnet så att resultaten av recipientkontrollen kan användas för att uppfylla krav utifrån vattenförvaltningens och havsmiljöförvaltningens krav. T.ex. genom att : Ge vattenmyndigheterna befogenheter att ställa krav på övervakning utifrån vattenförvaltningens krav. Författningsförslag har presenterats i redovisning av uppdrag till Jan Darpö från Miljömålsutredningen (Darpö 2008). Tydliggöra att resultaten från recipientkontrollen ska kunna användas för nationell och internationell rapportering. 16
17 Alternativ 2: Ökad styrning och finansiering genom villkorade bidrag som finansieras via en vattenavgift Tillsammans har de flesta verksamheter en påverkan på tillståndet i våra yt- och grundvatten. Det vore därmed rimligt med ett allmänt och skäligt kostnadsansvar för alla som förorenar eller påverkar landets vattentillgångar. Förslaget innebär en årlig och centralt reglerad vattenavgift som betalas av alla verksamhetsutövare för att finansiera delar av den samordnade recipientkontrollen. Denna ska utformas så att den är till allmän och gemensam lokal/regional nytta inom vattenförvaltningen. Avgiften ska gå till övervakningen av både yt- och grundvatten. Avgiftens storlek fördelas i ett avrinningsområde eller distrikt i proportion till de olika gruppernas påverkan på en viss parameter eller kvalitetsfaktor i samma avrinningsområde eller distrikt. Källfördelning tas från vattenmyndigheternas påverkansanalys. Avgiftsnivån kan i sin tur differentieras efter storleken på de aktuella verksamheterna inom varje grupp. Avgiftsmedlen förs tillbaka till avgiftskollektivet inom avrinningsområdet/distriktet. Länsstyrelserna får i uppdrag att ge villkorade bidrag till vattenvårdsförbund för en i föreskrifter reglerad recipientkontroll/övervakning. Saknas vattenvårdsförbund för ett område kan bidragen användas för att handla upp en extern utförare. Vattenvårdsförbunden kan komplettera den i villkoren för bidragen reglerade kontrollen utifrån specifika lokala behov och intressen som inte behövs specifikt för vattenförvaltningen. Denna del får finansieras med kompletterande medel från deltagande lokala aktörer. 17
18 Alternativ 3: Ökad styrning och finansiering genom villkorade bidrag som finansieras via skattemedel Ett alternativ till finansiering via avgift är finansiering via de kommunala/statliga skattemedlen. I övrigt kan detta system organiseras på samma sätt som om bidragen till vattenvårdsförbunden tas in via en vattenavgift. 18
19 Kort beskrivning av regeringsuppdraget (dnr: M2014/1605/Nm) Uppdrag: Att analysera och föreslå hur verksamhetsutövares egenkontroll av vattenrecipienter bättre kan samordnas med den regionala och nationella miljöövervakningen. Samordningen ska bidra till uppföljningen av de vattenanknutna miljökvalitetsmålen och rapporteringen enligt relevanta EU-direktiv och internationell rapportering. I uppdraget ingår att föreslå standardiserade parametrar och metoder för recipientkontroll samt hur data från denna ska kunna bli tillgängliga för miljöövervakningen. I uppdraget ingår vidare att utreda om även de verksamhetsutövare som i dag inte omfattas av recipientkontrollen bör omfattas samt konsekvenserna av detta. Uppdraget ska enligt regeringen utföras i nära samarbete med Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning, Statens jordbruksverk och Skogsstyrelsen. Vattenmyndigheterna och Livsmedelsverket ska ges tillfälle att yttra sig. Förslagen ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 mars
20 Målet med uppdraget Ta fram förslag som syftar till att utveckla Sveriges vattenanknutna recipientkontroll, så att den: Samordnas med regional och nationell miljöövervakning Får standardiserade metoder för genomförande och ökad datatillgänglighet Bättre anpassas till relevanta EU-direktiv och bidrar till miljökvalitetsmålen Omfattar alla verksamhetsutövare som bör vara med 20
21 Tidplan Sätta samman arbets- och referensgrupper (klart i slutet av oktober) Uppstartsmöte (mitten av november) Analys- och utredningsarbete samt framtagande av förslag (november-januari) Hearing med berörda intressenter (mitten av januari) Rapportskrivning (februari-mars) Inlämning av rapport till Regeringskansliet (Miljödepartementet) (31 mars) 21
Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?
Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning Bakgrund I Sverige
Läs merDiskussionsunderlag RU recipientkontroll Förslag på åtgärder Miriam Liberman, Elisabeth Sahlsten och Kristina Samuelsson Enheten för miljöövervakning
Diskussionsunderlag RU recipientkontroll Förslag på åtgärder Miriam Liberman, Elisabeth Sahlsten och Kristina Samuelsson Enheten för miljöövervakning Bakgrund brister i det nuvarande systemet Med nuvarande
Läs merNaturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram
Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till
Läs merSynpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021
Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt
Läs merPresentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24
Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Sjöar Vattendrag Grundvatten Kustvatten Hillevi Hägnesten Vattenstrategiska enheten 040-25 26 20,
Läs merArbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan
Till Vattenmyndigheten i 2013-05-30 Södra Östersjön Norra Östersjön Västerhavet Bottenhavet Bottenviken Synpunkter på Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan
Läs merSamrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt
1(6) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.
Läs merLänsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet
FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas
Läs merÖversikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar
REMISSAMMANSTÄLLNING -11-13 537-1-7 Enligt sändlista Vår referens: Johanna Egerup - 9 Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar
Läs merYttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43
Yttrande 1 (6) Datum 2015-10-05 Beteckning 101-23920-2015 Miljö- och energidepartementet Yttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43 M2015/1539/S Sammanfattning
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och
Läs merOla Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten
Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten Tfn: 040-25 22 95 Mobil: 070-28 06 905 E-post. Ola.Gustafsson@lansstyrelsen.se VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Arbetar med: Vatten och marina direktivet Miljömål
Läs merRecipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län
Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län Maria Hauxwell, Länsstyrelsen Kalmar - Bakgrund - Situationen i Kalmar län Vad är problemet? - Arbetsplan Syfte med recipientkontrollen Åtgärder
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (6) Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov
Läs merKommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015
FRÅGEFORMULÄR 1 (12) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas
Läs merHANDLEDNING OM. Vattenråd SÖDRA ÖSTERSJÖNS OCH VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT
HANDLEDNING OM Vattenråd SÖDRA ÖSTERSJÖNS OCH VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Det har aldrig funnits större möjligheter att påverka den svenska vattenförvaltningens inriktning än nu. Vattenråd ger unika möjligheter
Läs merHur vill vi att övervakning av vatten(förekomster) ska se ut 2016? Ann-Karin Thorén Södra Östersjön
Hur vill vi att övervakning av vatten(förekomster) ska se ut 2016? Ann-Karin Thorén Södra Östersjön Business as usual? Regeringens ståndpunkt enligt svar till EU kommissionen: Sverige har en prispolitik
Läs merFörslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet
Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.
Läs merVattenförvaltning och kommunerna
Vattenförvaltning och kommunerna 11-12 februari 2015 Medlefors folkhögskola Malin Naess & Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid VATTENMYNDIGHETEN.... genomför
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov
Läs merSamordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten?
Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten? - Genomfört regeringsuppdrag - vidare arbete med detta - -> regeringsuppdrag 2016 - utblick mot framtiden Elisabeth Sahlsten elisabeth.sahlsten@havochvatten.se
Läs merSamråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt
Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt
Läs merYttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt
Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns
Läs merÖvergripande synpunkter och ställningstaganden
YTTRANDE 1 (6) MILJÖENHETEN Ann-Charlotte Duvkär Telefon 010-224 94 41 ann-charlotte.duvkar@lansstyrelsen.se m.registrator@regeringskansliet.se kopia till niclas.damm@regeringskansliet.se Yttrande över
Läs merOm miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag
Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Trendstationer i vattendrag visar hur miljön förändras Sveriges trendvattendrag är vattendrag där bottenfauna, kiselalger, fisk och vattenkemi
Läs merMål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten
Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara
Läs merHandlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp
Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Dokumenttyp Plan För revidering ansvarar Sa mhällsbyggnadschef Dokumentet gäller till och med 2015-01-01 2025-12-31 Diarienummer 2014-532 403 Uppföljning och tidplan
Läs merMiljo organisationernas positionspapper om miljo anpassning av svensk vattenkraft Vattenkraften måste bli långsiktigt hållbar Vattenkraften är en viktig del av en helt förnybar energiförsörjning. Den har
Läs merMiljö- och energidepartementets betänkande: Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Åhlman Michael Datum 2015-11-02 Diarienummer KSN-2015-1467 Kommunstyrelsen Miljö- och energidepartementets betänkande: Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)
Läs merYttrande över Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merSRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen?
SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen? Stefan Löfgren Stefan.Lofgren@vatten.slu.se 070-69 55 177 Riksmöte 2010 för vattenorganisationer, Borås,
Läs merBilaga 7 Övervakning av gränsvatten
Bilaga 7 Övervakning av gränsvatten Övervakning av gränsvatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild: Karttillstånd: Upplaga: Vattenmyndigheterna Övervakningsgruppen Emanuel Nandorf
Läs merBilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten
Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:
Läs merBOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Utredning kring bakgrund, uppdrag, roller, uppfyllelse av myndighetskrav 2014
BOHUSKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Göteborgs Stad Kungälvs kommun Lysekils kommun Munkedals kommun Orust kommun Sotenäs kommun Stenungsunds kommun Strömstads kommun Tanums kommun Tjörns kommun Uddevalla kommun
Läs merVAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT?
GRUNDVATTENRÅDET FÖR KRISTIANSTADSSLÄTTEN MÖTESPROTOKOLL VAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT? Tid: Den 8 februari 2012 Lokal: Naturum, Kristianstad Först serverades morronfika 1. Välkommen - Mötet öppnas Gunnar Ch
Läs merVerksamhetsbeskrivning för Övre Motala ströms Vattenråd 2012-07-30
Verksamhetsbeskrivning för Övre Motala ströms Vattenråd 2012-07-30 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 1. Inledning...2 1.1 Geografisk avgränsning...2 1.2 Syfte...4 2. Deltagare...4 2.1 Övriga
Läs merHa nt och pa ga ng inom vattenfo rvaltningsarbetet under 2013
2013-05-21 Ha nt och pa ga ng inom vattenfo rvaltningsarbetet under 2013 Allmänt, organisation och ekonomi Från och med den 1 maj är Lisa Lundstedt är ny vattenvårdsdirektör efter Bo Sundström. Lisas gamla
Läs merKartläggning och analys: Skyddade områden
Kartläggning och analys: Skyddade områden 1. Vad avses med skyddade områden? Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF) (2004:660): 1 kap 3. Med skyddade områden avses sådana områden
Läs merFörslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsplan för södra Östersjöns vattendistrikt
Länsstyrelsen GOTLANDS LÄN YTTRANDE Datum 2015-05-05 D nr 537-501-14 1(5) Länsstyrelsen i Kalmar län Samrådssvar dnr: 537-5346-2014 vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Förslag till förvaltningsplan,
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (8) Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov
Läs merVERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD 2010-07-02
VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD 2010-07-02 INNEHÅLL 1. Inledning...2 1.1 Geografisk avgränsning...3 1.2 Syfte...4 2. Deltagare...4 2.1 Övriga aktörer...5 3. Organisation...5
Läs merVERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD. För perioden 2 april 2013 till 1 april 2014 2013-09-13
VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD För perioden 2 april 2013 till 1 april 2014 2013-09-13 INNEHÅLL 1. Inledning...2 1.1 Geografisk avgränsning...3 1.2 Syfte...4 2. Deltagare...4
Läs merRemiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521)
1 (5) 2013-02-21 Dnr SU 524-3263-12 Regeringskansliet (Miljödepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets
Läs merKommittédirektiv. En ny fiskelagstiftning. Dir. 2007:125. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007
Kommittédirektiv En ny fiskelagstiftning Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007 Dir. 2007:125 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag till en förändrad fiskelagstiftning.
Läs merImplementation Strategy of the European Water Framework Directive
Implementation Strategy of the European Water Framework Directive For the first time in history, twenty-nine Countries are committed to jointly manage all their freshwater resources on a basin scale to
Läs merNaturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012
S PLAN FÖR TILLSYNSVÄGLEDNING 2010-2012 DNR: 716-609-08 Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 Det övergripande målet för vår tillsynsvägledning är att den ska skapa förutsättningar för
Läs merFörenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare
Förenklingsresan handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare Under 2013 har Jordbruksverket tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, genomfört Förenklingsresan. Vi har besökt lantbrukare
Läs merYttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50
Miljödepartementet Naturmiljöenheten 103 33 STOCKHOLM Datum: 2014-11-27 Vår referens: 2014/1626/10.1 Er referens: M2014/1595/Nm m.registrator@regeringskansliet.se charlotta.sorqvist@regeringskansliet.se
Läs merVattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter
Vattenrådet Nyköpingsån och Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbunds samrådsyttrande gällande vattenmyndigheten i Norra Östersjöns förslag till åtgärdsprogram mm, dr nr 537-5346-2014 Vattenrådets arbete Nyköpingsåarnas
Läs merProjektnamn: Verifiering av riskklassade grundvattenförekomster
Dnr: 537-3006-10 Projektnamn: Verifiering av riskklassade grundvattenförekomster ett underlag för utformning av övervakningsprogram och åtgärder 1 Beställare Länsstyrelsen i Kalmar län, vattenmyndigheten
Läs merYttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021
Kommunstyrelsen 2015-05-05 1 (7) Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2014:466 Lars-Erik Dahlin 016-710 12 47 Kommunstyrelsen Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan,
Läs merSkogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen
Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet Johan Hagström Skogsstyrelsen Skogsstyrelsens roll Skogstyrelsen är förvaltningsmyndighet för frågor om
Läs merEkonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet
Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 114-119 Ekonomisk analys Ekonomisk analys inom vattenförvaltningsarbetet
Läs mer1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.
1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se
Läs merÅterrapportering av lämnade viktigare yttranden från SGU, kvartal 4 2015
2015 YTTRANDE 1(7) Vårt datum/our date Vår beteckning/our reference 2016-01-25 21-2525/2014 Ert datum/your date Er beteckning/your reference 2014-12-18 N2014/5263/FIN, N2014/5269/KLS Näringsdepartementet
Läs merStatusklassning och vattendirektivet i Viskan
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,
Läs merLANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29
LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29 Ref Göran Kihlstrand, LRF Skåne Vattenmyndigheten för Södra Östersjön dnr 537-5346-2014 Vattenmyndigheten för Västerhavet Dnr 537-34925-2014 Remissvar till
Läs merREGIONAL VERKSAMHET FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN. Förslag
REGIONAL VERKSAMHET FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN Förslag Lisa Alm Projektledare Botkyrka kommun Maj 2010 1 Här presenteras ett förslag till hur en regional verksamhet för samhällsorientering
Läs merVerksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011
Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde
Läs merJordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17
1(18) Dnr 4.1.17 12465/2014 2015-02-26 Växt- och miljöavdelningen Jordbruksverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärd 15, 16 och 17 Jordbruksverket har i Vattenmyndigheternas
Läs merFörslag till Förvaltningsplan 2015-2021 för Södra Östersjöns vattendistrikt UTKAST
Förslag till Förvaltningsplan 2015-2021 för Södra Östersjöns vattendistrikt UTKAST Missiv Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt, Länsstyrelsen Kalmar län, har upprättat Förslag till förvaltningsplan,
Läs merLänssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan Kalmar Län
Handläggare Kerstin Ahlberg 0480-45 03 27 Datum Ärendebeteckning 2013-1967 SamhäUsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Sökande: Ärende: *Remiss Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan
Läs merKrav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM)
1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskansliet.se Krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning (dnr N2015/5206/JM) Länsstyrelsen i Västra Götalands län,
Läs merRegelförenkling. Statssekreterare Jöran Hägglund Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 23 februari 2007
Statssekreterare Jöran Hägglund Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 23 februari 2007 Regelförenkling Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och företräder 13500 små,
Läs merVägledning för intern kemikaliekontroll
Vägledning för intern kemikaliekontroll Inledning Denna vägledning vänder sig till dig som har ansvar för inköp och hantering av kemiska produkter inom verksamheten. Att välja rätt metod och kemikalie
Läs mer10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.
10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en
Läs merBilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås
Läs merTillsynsplan för miljöbalkstillsynen i Eslövs kommun 2015
Tillsynsplan för miljöbalkstillsynen i Eslövs kommun 2015 Inledning I behovsutredningen har vi identifierat Vatten som ett fokusområde för miljötillsynen där det finns ett stort och uppenbart behov av
Läs merTolkningar och bedömningar av Egenkontrollförordningen
TILLSYNSSAMVERKAN I HALLAND - MILJÖ Datum Dnr 2004-12-20 RH0325 Tolkningar och bedömningar av Egenkontrollförordningen Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (FVE) (SFS 1998:901) gäller för
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2013 1 (9) Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov
Läs merNaturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-06-17 Ärendenr: NV-02737-15 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för
Läs merVattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?
www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se
Läs merÖvertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten
Övertorneå kommun - översiktsplan BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Sammanställd av Mia Sundström, MAF arktiktkontor AB, 2013 Miljökvalitetsnormer Det svenska genomförandet
Läs merKommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015
Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina
Läs merKonsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav.
PROMEMORIA VAS-kommittén Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. Under 2009 slogs två av VAS arbetsgrupper samman i projektet Genomförande av vattenförvaltning
Läs merÄrendebeskrivning. Sammanfattande synpunkter
Tjänsteutlåtande Miljöprojektledare 2013-04-08 Anna Åhr Evertson /08-590 97 354/ / Dnr: KS/2012:454 anna.ahr.evertson@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Yttrande över remiss samråd Arbetsprogram med tidtabell
Läs merMiljö- och stadsbyggnadsnämndens internbudget 2015
2014-11-24 Rev 2014-12-03 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/116-040 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Miljö- och stadsbyggnadsnämndens internbudget 2015 Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden
Läs merTillsyn väg- och spårtrafik
Tillsyn väg- och spårtrafik Dokumenter behandlar översiktligt vanligt förekommande störningar från väg- och spårtrafik, hur störningarna kan åtgärdas och vilka roller olika aktörer har enligt miljöbalken.
Läs merMyndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN
Myndighetens roll vid tillsyn av egenkontroll utgående från MKN Myndigheter som bedriver operativ tillsyn enligt miljöbalken kontrollerar att lagkrav följs, bland annat gällande verksamhetsutövarnas egenkontroll
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND PROTOKOLL fört vid sammanträde med styrelsen för Göta älvs vattenvårdsförbund Tid: Fredagen den 26 september 2014, kl. 13:00 Plats: Göteborgsregionens kommunalförbund (GR),
Läs mer-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten Västerhavets för. vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt
emissvaren attenmyndighetens eslut tanför Sverige tgärdsplaner tgärder riktade till ommunerna mvärden -Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten -Hans Oscarsson- för Vattenmyndigheten Västerhavets för vattendistrikt
Läs merHur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005
Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005 2 Jovars, det flyter utgångspunkten är ramdirektivet för vatten som antogs i december 2000!
Läs merSamverkan i Bottenvikens vattendistrikt handledning för vattenråd
Samverkan i Bottenvikens vattendistrikt handledning för vattenråd Produktion: Vattenmyndigheten Bottenviken, Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten samt Projekt Vattenråd Norr, 2012. Foto: Jan Åberg
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom
Läs merStockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus
Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus Remissversion, ej beslutad av KF 2014-06-13 Miljöförvaltningen Magnus Sannebro Stockholms vattenområden Mälaren.Lovö vattenverk.bromma reningsverk Saltsjön
Läs merVA-policy. Oskarshamns kommun
VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress
Läs merVattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013
Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013 Inledning Aktiviteter inom vattenråden är en av hörnstenarna för lokal förankring av den svenska vattenförvaltningen.
Läs merMiljökvalitetsnormer i Sverige
Miljökvalitetsnormer i Sverige EU:s vattenlagstiftning Vattenuttag, Fiskvatten-, Musselvatten-, Badvatten- och Dricksvattendirektiv Avloppsvatten Nitrat från jordbruk Dricksvatten IPPC Vattendirektivet
Läs meranders.finnson@svensktvatten.se
Vattendirektivet - Svenskt Vattens syn på åtgärdsprogram och prispolitik KSLA 2010-06-0101 anders.lind@svensktvatten.se se anders.finnson@svensktvatten.se Generella synpunkter om Vattenmyndigheternas arbete
Läs merPatientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag
Läs merSamverkan och samråd
Samverkan och samråd Länsstyrelsens beredningssekretariat samverkat med ett stort antal aktörer under hela förvaltningscykeln Vattenmyndighetens FP ÅP MKN MKB dokument för samråd i 6 månader Samverkan
Läs merBilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Oreälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för
Läs merSvenska Järn & Metall- skrothandlareföreningen Returpappersförening
Återvinningsindustrierna Svenska åkeriförbundet Svenska Järn & Metall- SRF Svensk skrothandlareföreningen Returpappersförening Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2001/5278/Kn Remissvar Naturvårdsverkets
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007
Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden
Läs merSammanfattning samt vissa synpunkter
Samråd/remissvar om Vattenmyndigheternas förslag till förvaltningsplan (södra Östersjöns vattendistrikt). Detta remissvar rör endast fysisk påverkan genom dammar och kraftverk. Sammanfattning samt vissa
Läs merINFORMATION OM EGENKONTROLL
INFORMATION OM EGENKONTROLL Väl fungerande rutiner i verksamheten gör att fel på utrustning och felaktig hantering kan upptäckas innan allvarlig skada inträffar. Egenkontrollen är ett verktyg för att skapa
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4
PROTOKOLL Nummer 7 26.1.2016 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4 Beslutande Föredragande Justerat Vicelantråd Camilla Gunell Vattenbiolog
Läs merVattenförvaltningens underlag i den fysiska planeringen - exempel från Jönköping
Vattenförvaltningens underlag i den fysiska planeringen - exempel från Jönköping Samverkan med vatten och VA i fokus - Mölndal 22 mars 2011 Svensk vattenförvaltningarbetet med Ramdirektivet för vatten
Läs mer20t2.387) 1. Tjänsteskrivelse 2. Plattform för kommunal samverkan inom Åkerströmmens awinningsområde VALLENTUNA KOMMUN. g 119
VALLENTUNA KOMMUN Komm u nstyrelsens nä ri ngsl ivs- och pla nutskott Sa m ma nträdesp rotokol I 2013-70-24 16 (21) g 119 Styrgrupp och plattform för Âkerströmmens vattenvårdssamverkan (KS 20t2.387) Beslut
Läs mer