Dagvatten i Stockholms stad

Transkript

1 Dagvatten i Stockholms stad Trafik- och Gatudagarna 2014, SKL Tomas Nitzelius, Trafikkontoret Upplägg: - Dagvatten allmänt - Beslut om förändrat ansvar - Ny dagvattenstrategi The Capital of Scandinavia

2 Trafikkontorets uppdrag En framkomlig och fungerande stad 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året. Nu och i framtiden gator papperskorgar 211 mil gång- och cykelvägar 550 signalreglerade korsningar lampor gatuträd 807 broar kajer tunnlar m 2 klotter saneras/år avgiftsbelagda p-platser brunnar ritningar, fotografier och 5000 hyllmeter handlingar i arkivet

3 Dagvatten - allmänt En ung disciplin ur ett forskningsperspektiv Stor och svår fråga för kommunerna (dubbla roller) Lagstiftning som skapar oklarheter Ny lagstiftning i form av Vattendirektivet VFF och en ny va-lag (LAV) Nationell vägledning saknas Etablerad praxis som kan ifrågasättas Sid 3

4 Bakgrund till beslutet om förändrat ansvar för dagvatten i staden Ineffektivt arbete som fungerar dåligt i en snabbt växande stad Ständiga diskussioner om ansvar i exploateringar och projekt Svårt att rikta tillsynsinsatser Vem som betalar inte avgörande. Viktigast att få ett fungerande arbetssätt och organisation Vem som har rätt kompetens och teknik för att sköta uppgiften? VAavdelning på Trafikkontoret alternativ lösning Sid 4

5 Beslut i Kf sommaren 2014 om överföring av anläggningar och ansvar i Staden Effekter av beslutet En va-huvudman i staden Anläggningar som funnits hos Trafikkontoret och Exploateringskontoret förs över (säljs) till Stockholm Vatten Nya anläggningar till SVAB Rännstensbrunnar kvar hos Trafikkontoret Ersättning enligt va-lagen (dagvattentaxa) En aktör som har bättre överblick över dagvatten- och va-frågan i stort Förutsättningar för en hållbar dagvattenhantering - samarbete Enklare och effektivare exploateringsprocess och organisation Tillsynen förenklas Förändrad va-taxa? Sid 5

6 Vad har problemen och de olika synsätten i staden bestått i? Ansvar för vem som ska göra (och betala) för vad - tolkningar Metoder för beräkning av föroreningsinnehåll och belastning Synen på dagvattnets "giftighet Reningsanläggningars funktion (samma som ovan) Ramdirektivet för vatten - förändrat synsätt och arbetssätt nödvändigt Mycket av detta tas upp i utredningen: Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten SoU2014:50 - Ansvar för dagvatten behöver förtydligas - Det behövs en samlad reglering av dagvatten Dagvatten behöver hanteras utifrån ett helhetsperspektiv Kostnadseffektivitet inte i fokus Sid 6

7 Dagvattenstrategi - Historik 1994 LOD-Policy 2002 tas strategi i KF (uppdaterad 2005) 2013 förslag till ny strategi framme

8 En ny dagvattenstrategi i Stockholm (OBS Ej antagen av Kf) 4 Mål Principer för att nå målen Bedömning och utredning från fall till fall inte generella direktiv Ytor i särskilt fokus Anpassning till Vattendirektivet (VFF) och klimataspekten Åtgärder ligger i kommande handlingsplan och åp Vägledning under framtagande Sid 8

9 Dagvattenstrategi - Mål 1. Förbättrad vattenkvalitet i stadens vatten 2. Robust och klimatanpassad dagvattenhantering 3. Resurs och värdeskapande för staden 4. Miljö- och kostnadseffektivt genomförande

10 Webbaserad Dagvattenvägledning Recipient och dagvattenkvalitet, Flöde och klimat Dagvatten i Stadsbyggnadsprocessen Ansvar och roller Dagvattenanläggningar beskrivning och exempel Checklista dagvattenutredningar Underlätta för handläggare och byggherrar vid ny- eller ombyggnation

11 Tack! Frågor? Sid 11

12 Definition av dagvatten Ytavrinnande regn- och smältvatten från exploaterade områden * som når recipient eller reningsverk via hårdgjorda ytor, genomsläpplig mark, diken och/eller VAanläggning. * I exploaterade områden ingår inte åkermark och skogsmark. Sid 12

13 Hållbar dagvattenhantering i Stockholm Begreppet hållbar dagvattenhantering avser en hantering som tillgodoser dagens behov av omhändertagande av dagvatten samt möter framtida utmaningar. Begreppet innebär att såväl miljömässiga, ekonomiska som sociala behov ska tillgodoses. Dagvatten i en stadsmiljö är ett resultat av en rad förändringar av det naturliga kretsloppet. För att möta dessa och uppnå en hållbar hantering ska dagvatten användas som en resurs i samhällsbygg- andet och tillåtas ta plats i staden. Hållbarhet innebär även flexibilitet och möjlighet att möta föränd-ringar. Genom en genomtänkt höjdsättning och planering av de ytor som riskerar att översvämmas skapas förutsättningar för att möta klimatförändringars konsekvenser. För att nå hållbarhet måste den urbana miljön ta hänsyn till vattnets gränser. Enskilda platsers förutsättningar måste sättas i ett större sammanhang. På det sättet prioriteras även ekonomiska insatser på ett effektivare sätt. Genom att ge utrymme åt dagvattnet nära dess uppkomst och efter-likna en naturlig avrinning i stadsmiljön, erhålls en rad fördelar ur ett hållbarhetsperspektiv. Några exempel är fastläggning av föroreningar, upprätthållande av grundvattennivån och ett system mindre känsligt för varierad nederbörd. Ökad och varierad möjlighet till grönska, rekreation och en estetiskt tilltalande miljö är andra fördelar. Det bidrar i sin tur positivt till den biologiska mångfalden. Sid 13