|
|
- Maria Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Enskilda avlopp - Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering Publ. nr 2010:6
2 Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering Länsstyrelsen i Örebro län Text: Layout: Omslagsfoto: Bakgrundskartor: Dick Mårtensson, Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Örebro län Rastälven. Foto: Roger Lundberg SMHI och Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188 T Kontaktperson: Peder Eriksson, Länsstyrelsen i Örebro län Telefon: E-post: peder.eriksson@lansstyrelsen.se
3 Förord I rapporten redovisas en indelning av Örebro län i skyddsnivåer för utsläpp av fosfor från enskilda avlopp, samt prioriteringsunderlag för inventering av enskilda avlopp. Länsstyrelsen i Örebro län arbetar med tillsynsvägledning till kommunerna i frågor om enskilda avlopp. Länsstyrelsen beslutade under våren 2009, som ett led i det arbetet, att i samverkan med kommunerna ta fram det planeringsunderlag som redovisas i rapporten. Rapporten har skrivits av Dick Mårtensson. I arbetet har även deltagit Peder Eriksson och Helena Hasselqvist från Länsstyrelsen, samt en arbetsgrupp bestående av representanter från alla länets kommuner. Örebro, februari 2010 Jan Johansson Miljöskyddsdirektör 1
4 2 Förord...1 Inledning...3 Samverkan med länets kommuner...4 Metod för bestämning av skyddsnivå...4 Metod för framtagande av prioriteringsunderlag...7 Resultat...9 Diskussion Referenser Bilaga 1 Områden med hög skyddsnivå i Askersunds kommun.. 12 Bilaga 2 Områden med hög skyddsnivå i Degerfors kommun Bilaga 3 Områden med hög skyddsnivå i Hallsberg och Kumla kommuner Bilaga 4 Områden med hög skyddsnivå i Hällefors kommun Bilaga 5 Områden med hög skyddsnivå i Karlskoga kommun Bilaga 6 Områden med hög skyddsnivå i Laxå kommun Bilaga 7 Områden med hög skyddsnivå i Lekebergs kommun Bilaga 8 Områden med hög skyddsnivå i Lindesbergs kommun.19 Bilaga 9 Områden med hög skyddsnivå i Ljusnarsbergs kommun Bilaga 10 Områden med hög skyddsnivå i Nora kommun Bilaga 11 Områden med hög skyddsnivå i Örebro kommun... 22
5 Inledning Länsstyrelsen har under 2009 genomfört ett projekt om indelning av länet i hög och normal skyddsnivå vid utsläpp av fosfor från enskilda avlopp. I samband med projektet har även ett prioriteringsunderlag för inventering av enskilda avlopp tagits fram. Projektet har utmynnat i ett kartmaterial vars syfte är att underlätta kommunernas handläggning av ärenden om enskilda avlopp, samt möjliggöra att likartade bedömningar görs över kommungränserna. Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten, bör kommunernas handläggning av enskilda avlopp utgå från en bedömning av huruvida avloppsanordningen placeras inom område med hög eller normal skyddsnivå. Naturvårdsverket släppte i juli 2008 en handbok till de allmänna råden som vidare försöker klarlägga hur kommunerna bör arbeta med dessa riktlinjer. I handboken konstaterar man att det dataunderlag och den kompetens som behövs för att utföra en generell indelning i hög eller normal skyddsnivå finns hos vattenmyndigheterna och länsstyrelsen. Miljökvalitetsnormerna som följer av vattendirektivet och numera utförd statusklassning av Sveriges ytvattenförekomster, innebär att nya krav ställs på kunskap om eventuella effekter på vattenkvaliteten vid handläggning av enskilda avlopp. Det är därför viktigt att länsstyrelsen underlättar kommunernas bedömningar genom att göra befintlig kunskap lättillgänglig. Faktaruta förklaringar och definitioner av återkommande begrepp Funktionskrav vid normal eller hög skyddsnivå finns definierade i Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten. Ur miljöskyddssynpunkt inbegriper dessa bland annat krav på avloppsanordningens förmåga att reducera kväve och fosfor. Normal skyddsnivå innebär att endast grundläggande funktionskrav ställs vid placering och utformning av en enskild avloppsanordning. Hög skyddsnivå innebär att högre krav på funktion ställs vid placering och utformning av en enskild avloppsanordning. Kväveretention medför en reduktion av mängden kväve i yt- eller grundvattnet. Reduktionen utgörs av olika biogeokemiska processer i mark eller vatten, t ex sedimentation. Arbetet med att ta fram material för bedömning av skyddsnivåer och prioriteringsunderlag har utförts med hjälp av mjukvaran ArcMap 9.2 (ESRI ). Länsstyrelsen har i samråd med kommunerna valt att endast fokusera indelningen i skyddsnivåer på utsläppen av fosfor. I sötvatten är tillgången till fosfor vanligen begränsande för primärproducenternas tillväxt. Ett överskott av fosfor leder därför till övergödningsproblem i sjöar och vattendrag. I havet är det istället vanligen kväve som leder till övergödningsproblem. Kväveretentionen till havet är dock mycket hög inom Örebro län och utsläppen av kväve från enskilda avlopp tenderar att vara låg i förhållande till övriga källor. Länsstyrelsen har endast tagit fram underlag för bedömning av skyddsnivåer ur miljöskyddssynpunkt. För bedömningar ur hälsoskyddssynpunkt är länets kommuner hänvisade till redan tillgängligt kartmaterial. Detta innefattar bland annat vattenskyddsområden och badplatser enligt badvattendirektivet. 3
6 Samverkan med länets kommuner Flera möten har hållits med länets kommunala miljöförvaltningar inom ramen för den avloppsgrupp som ingår i Länsstyrelsens tillsynsvägledning för enskilda avlopp. Miljöförvaltningarna har vid dessa möten haft möjlighet att diskutera och ha synpunkter angående projektets utformning. Enskilda möten har även hållits mellan respektive miljöförvaltning och Länsstyrelsen för att informera om projektet och fånga upp eventuella lokala önskemål. Kommunerna har slutligen haft möjlighet att ha synpunkter på Länsstyrelsens förslag till slutgiltigt kartmaterial. Samverkan med länets kommuner har gett Länsstyrelsen möjlighet att på bästa möjliga sätt utforma projektet efter kommunernas behov, samtidigt som samverkan bidragit till att lokal kunskap om avloppsförhållandena inom länet tillvaratagits. Metod för bestämning av skyddsnivå I områden med hög skyddsnivå ställs högre funktionskrav på en avloppsanordning ifråga om reduktion av fosfor och kväve. I Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten, definieras de miljö- och hälsoskyddsmässiga funktionskrav som bör gälla inom hög respektive normal skyddsnivå. Indelningen av Örebro län i hög och normal skyddsnivå utfördes med delavrinningsområden från SMHI som utgångspunkt. Varje delavrinningsområde bedömdes utifrån ekologisk status avseende fosfor (se fig. 1) för tillhörande ytvattenförekomst, samt beräknad total fosforbelastning från enskilda avlopp. Eventuella naturvärden vägdes ej in i bedömningen av hög skyddsnivå utan bör tas ställning till i det enskilda fallet. Vid indelningen användes följande riktlinjer: Delavrinningsområden som var knutna till en ytvattenförekomst med måttlig till dålig status avseende fosforhalt (för mer information, se Naturvårdsverkets handbok 2007:4, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon) bedömdes omfattas av hög skyddsnivå. Delavrinningsområden som var knutna till en oklassad ytvattenförekomst, men där det finns en känd övergödningsproblematik, bedömdes omfattas av hög skyddsnivå. Delavrinningsområden uppströms en ytvattenförekomst med måttlig till dålig status bedömdes omfattas av hög skyddsnivå om den samlade belastningen från enskilda avlopp är hög. Definitioner enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Ytvattenförekomst: en avgränsad och betydande förekomst av vatten såsom t. ex. en sjö, en å, älv eller kanal, ett vatten i övergångszon eller ett kustvatten. Förordning (2009:1108). Ytvattenstatus: det tillstånd en ytvattenförekomst har och som bestäms av vattenförekomstens ekologiska status eller kemiska status, beroende på vilken av dessa som är sämst Ekologisk status: kvaliteten på strukturen och funktionen hos akvatiska ekosystem som är förbundna med ytvatten, klassificerad i enlighet med bilaga V i direktiv 2000/60/EG och uttryckt såsom hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig I några enskilda fall bedömdes ett delavrinningsområde som var knutet till en ytvattenförekomst med måttlig till dålig status ej motivera hög skyddsnivå, då den totala belastningen från enskilda avlopp var låg. 4
7 För analysen användes följande GIS-skikt: Delavrinningsområden från svenskt vattenarkiv (SVAR) som finns hos SMHI. Statusklassning avseende totalfosforhalt för Örebro läns ytvattenförekomster. Uppgifter från emissionsdatabasen (EDB vatten) angående beräknade fosforutsläpp från enskilda avlopp per delavrinningsområde (se fig. 2). Fig 1. Statusklassning avseende fosfor för Örebro läns ytvattenförekomster. En relativ uppskattning av fosforutsläpp från enskilda avlopp per delavrinningsområde inhämtades via emissionsdatabasen (se fig. 2) och baseras på en modell för beräkning av ett utsläpps påverkan på närmsta recipient som tagits fram av IVL (se fig. 3). I publikationen Utsläpp av fosfor och kväve till vatten i Örebro län (Publ. Nr 2004:38) beskrivs hur modellen kombinerats med befolkningsuppgifter från SCB för att nå de beräkningar som finns tillgängliga i Länsstyrelsens emissionsdatabas. 5
8 Fig 2. Total relativ fosforbelastning från enskilda avlopp per delavrinningsområde, uppdelat i kvartiler. Fig 3. IVL:s modell för beräkning av enskilda avlopps påverkan på närmsta vattenrecipient. Från länsstyrelsen i Örebro läns publikation nr 2004:38. 6
9 Metod för framtagande av prioriteringsunderlag Prioriteringsunderlag för inventering av enskilda avlopp har tagits fram i form av en uppskattning av behovet att minska den samlade påverkan från enskilda avlopp på vattenmiljön inom respektive delavrinningsområde. Hänsyn togs till statusklassningen för tillhörande ytvattenförekomster, beräknad fosforbelastning från enskilda avlopp, samt eventuell förekomst av limniska natur- eller fiskevärden. Hänsyn togs ej till hälsoskyddsmässiga aspekter eftersom länets kommuner ansåg att de hellre gör en sådan bedömning lokalt. För analysen användes följande GIS-skikt: Delavrinningsområden från svenskt vattenarkiv (SVAR) som finns hos SMHI. Statusklassning avseende totalfosforhalt för Örebro läns ytvattenförekomster. Data från emissionsdatabasen för beräknade fosforutsläpp från enskilda avlopp per delavrinningsområde. Naturvårdsverket och Länsstyrelsens sammanställning av områden med Sveriges mest värdefulla sötvattensmiljöer ur natur- respektive fiskevårdssynpunkt. Varje delavrinningsområde tilldelades ett prioriteringsvärde från 0-6 beroende på statusklassning och fosforbelastning från enskilda avlopp enligt emissionsdatabasen. Värdena för fosforbelastning delades upp i kvartiler, inom vilka en fjärdedel av de uppskattade belastningsvärdena är mindre än den första kvartilen (Q 1 ), hälften är mindre än den andra kvartilen (Q 2 ), 2/3 är mindre än den tredje kvartilen (Q 3 ), och samtliga värden är mindre än den fjärde kvartilen (Q 4 ). De lägre kvartilerna innebär alltså en lägre relativ fosforbelastning från enskilda avlopp än i de högre kvartilerna. Prioriteringsvärdet utgörs av en sammanräkning av prioriteringsvärdet från båda faktorerna enligt nedan. Statusklassning, ytvattenförekomst Prioriteringsvärde - God eller hög status 0 - Måttlig status 1 - Otillfredsställande status 2 - Dålig status 3 Total fosforbelastning, enskilda avlopp Prioriteringsvärde - Q 1 (0 0,378 kg/km 2 ) 0 - Q 2 (0,379 1,307 kg/km 2 ) 1 - Q 3 (1,308 2,694 kg/km 2 ) 2 - Q 4 (2,695 12,781 kg/km 2 ) 3 För några av de delavrinningsområden som definierats i SVAR utfördes en omdigitalisering. Detta skedde vid behov av högre detaljrikedom, t ex när flera ytvattenförekomster med potentiellt skilda statusklassningar förekom inom samma delavrinningsområde, eller när ett tillrinningsområde för en värdefull sötvattensmiljö behövde definieras närmre. 7
10 De ur natur- och fiskevårdssynpunkt värdefulla sötvattensmiljöerna bedömdes utifrån huruvida de ansågs känsliga för störning i form av fosforutsläpp från enskilda avlopp. Hänsyn togs även till delavrinningsområdenas rådande näringsförhållanden, samt huruvida den avsedda sötvattensmiljön är placerad nedströms eller uppströms delavrinningsområdets slutrecipient. I några enstaka fall utfördes en omdigitalisering av delavrinningsområdet för att bättre passa sötvattenmiljöns tillrinningsområde. Delavrinningsområden knutna till känsliga sötvattensmiljöer prioriterades upp en enhet i prioriteringsvärde (se fig. 4). Fig 4. Värdefulla limniska miljöer ur natur- och fiskesynpunkt i Örebro län, samt de delavrinningsområden som prioriterats upp en enhet i prioriteringsvärde vid framtagandet av prioriteringsunderlag. 8
11 Resultat Delavrinningsområden som bedöms lämpliga för hög skyddsnivå är redovisade i figur 5. Behovet av inventering och vidtagandet av åtgärder för att minska den totala fosforbelastningen från enskilda avlopp redovisas i figur 6. Som förväntat är det framförallt inom den odlade landsbygden som behovet av högre krav på reducering av fosfor är som störst, då belastningen från enskilda avlopp är hög och den samlade belastningen från samtliga fosforkällor inneburit att ytvattenförekomsterna erhållit måttlig till dålig status. Fig 5. Områden med hög skyddsnivå avseende utsläpp av fosfor från enskilda avlopp. Områden som inte är markerade som hög skyddsnivå, bedöms ha normal skyddsnivå. 9
12 10 Fig 6. Prioriteringsunderlag för inventering av enskilda avlopp. Indelningen utgår från delavrinningsområdena. Prioriteringsvärdet 0 innebär att ett delavrinningsområde är lågt prioriterat, medan 6 innebär att det är högt prioriterat.
13 Diskussion Länsstyrelsens indelning i hög och normal skyddsnivå bör endast ses som vägledande. Enligt handboken till Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) är det endast möjligt att utgå från en generell indelning i skyddsnivåer så länge den inte kan anses juridiskt bindande, t ex i en detaljplanering. Länsstyrelsen har inte heller tagit ställning till vilka funktionskrav som ska gälla vid hög skyddsnivå, eller vilken teknik som kan tänkas uppfylla dessa funktionskrav. Avvikelser i det enskilda fallet kan t ex bero på huruvida det kan anses tekniskt eller ekonomiskt rimligt att uppfylla ett högre ställt krav på rening av fosfor, eller om det förekommer natur- eller produktionsvärden inom ett avrinningsområde som riskerar att påverkas negativt vid utsläpp av fosfor eller kväve från enskilda avlopp. Landskapsvariationer på den lokala skalan kan även innebära att de faktorer som ligger till grund för den generella indelningen, ej anses relevanta i det enskilda fallet. Metoden för framtagande av skyddsnivåer och prioriteringsunderlag innehåller potentiella felkällor som man bör vara medveten om när man använder materialet. Uppskattningen av fosforbelastning per delavrinningsområde, enligt den modell som beskrivs i Länsstyrelsens publikation nr 2004:38 (se sid. 4), är baserad på antaganden för vilka det är svårt att säga hur de förhåller sig till verkligheten i det specifika avrinningsområdet. Det rekommenderas därför att handläggare av enskilda avlopp läser igenom Länsstyrelsens publikation nr 2004:38 för att bättre förstå det bakgrundsmaterial som ligger till grund för modellen. Hur man väljer att representera fosforbelastningen per delavrinningsområde kan också påverka resultatet till viss del. Länsstyrelsen valde i det här fallet att representera belastningen i kvartiler. Detta ger en något förenklad bild av fosforbelastningen i länet, men eventuella felkällor får samtidigt en mindre påverkan på slutresultatet än om en representation i högre upplösning skulle ha valts. Indelningen i skyddsnivåer och framtagandet av underlag för prioritering av delavrinningsområden bör kontinuerligt uppdateras i takt med att ytvattenförekomsternas statusklassning förändras, eller att säkrare modeller för beräkning av fosforbelastning från enskilda avlopp görs tillgängliga. Referenser Naturvårdsverket, 2008, Små avloppsanläggningar Handbok till allmänna råd, Handbok 2008:3 Naturvårdsverket, 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster ska bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4 Naturvårdsverket, 2006, Naturvårdsverkets allmänna råd [till 2 och 26 kap. miljöbalken och och 19 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd] om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten, NFS 2006:7 Länsstyrelsen Örebro län, 2004, Utsläpp av fosfor och kväve till vatten i Örebro län, Publ. Nr 2004:38 11
14 Bilaga 1 Områden med hög skyddsnivå i Askersunds kommun 12
15 Bilaga 2 Områden med hög skyddsnivå i Degerfors kommun 13
16 Bilaga 3 Områden med hög skyddsnivå i Hallsberg och Kumla kommuner 14
17 Bilaga 4 Områden med hög skyddsnivå i Hällefors kommun 15
18 Bilaga 5 Områden med hög skyddsnivå i Karlskoga kommun 16
19 Bilaga 6 Områden med hög skyddsnivå i Laxå kommun 17
20 Bilaga 7 Områden med hög skyddsnivå i Lekebergs kommun 18
21 Bilaga 8 Områden med hög skyddsnivå i Lindesbergs kommun 19
22 Bilaga 9 Områden med hög skyddsnivå i Ljusnarsbergs kommun 20
23 Bilaga 10 Områden med hög skyddsnivå i Nora kommun 21
24 Bilaga 11 Områden med hög skyddsnivå i Örebro kommun 22
25 23
26 Postadress Besök Internet E-post Tfn växel Stortorget
Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län
Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2011:15 ISSN 0284-6845 Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad, 054-19 70 00 www.lansstyrelsen.se/varmland
Läs merBedömningsgrunder för hög och normal skyddsnivå hos enskilda avlopp
1 (7) Bedömningsgrunder för hög och normal skyddsnivå hos enskilda avlopp Inledning Arbetet har genomförts i samarbete mellan Kronobergs kommuner, Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge och Länsstyrelsen i
Läs merRiktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp
Dnr MN-2012-0027 Dpl 545 sid 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse 2012-01-04 Linnea Broström, 054-540 46 67 Bengt Jonsson, 054-540 46 73 Miljönämnden Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid
Läs mer1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.
1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se
Läs merÅtgärdsarbete för renare vatten
Åtgärdsarbete för renare vatten Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram och annan åtgärdsplanering Iréne Lundberg Tyresåns vattenvårdsförbund Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Tyresö kommun 17 december
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merKommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015
FRÅGEFORMULÄR 1 (12) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas
Läs merÅtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning
2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3
Läs merNaturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram
Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......
Läs merRiktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37
Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2016-04-12 37 Inledning Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp för olika sorters förorenat vatten. Spillvatten
Läs merSt Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)
Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO
Läs merÖversiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren
PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen
Läs merPresentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24
Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Sjöar Vattendrag Grundvatten Kustvatten Hillevi Hägnesten Vattenstrategiska enheten 040-25 26 20,
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltningsplaner för ytvatten; beslutade den 4 december 2008. NFS 2008:18 Utkom från trycket den 30 december 2008
Läs merVattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
Läs merStockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus
Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus Remissversion, ej beslutad av KF 2014-06-13 Miljöförvaltningen Magnus Sannebro Stockholms vattenområden Mälaren.Lovö vattenverk.bromma reningsverk Saltsjön
Läs mer-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten Västerhavets för. vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt
emissvaren attenmyndighetens eslut tanför Sverige tgärdsplaner tgärder riktade till ommunerna mvärden -Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten -Hans Oscarsson- för Vattenmyndigheten Västerhavets för vattendistrikt
Läs merSMEDJEBACKENS KOMMUN. Försörjning av vatten och avlopp i Smedjebackens kommun. VA- Strategi. Reviderad 2013, av Kretsloppsgruppen
h SMEDJEBACKENS KOMMUN Försörjning av vatten och avlopp i Smedjebackens kommun VA- Strategi Reviderad 2013, av Kretsloppsgruppen Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål... 4 Bakgrund... 4 Lagar och myndigheter...
Läs merOla Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten
Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten Tfn: 040-25 22 95 Mobil: 070-28 06 905 E-post. Ola.Gustafsson@lansstyrelsen.se VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Arbetar med: Vatten och marina direktivet Miljömål
Läs merRiktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256.
Riktlinje 2014-11-19 Riktlinjer för enskilt avlopp Bmk Mh 2014/4358 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2011-01-26 Riktlinjerna ska vägleda
Läs merRegelförenkling på kommunal nivå. Örebro
Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 89% Nej 11% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika
Läs merMål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten
Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara
Läs merInventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun
Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom Emåns avrinningsområde i Sävsjö kommun -Sara Berglund4 september 2014 Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post (E-mail) Hemsida (URL) Djurgårdsgatan
Läs merTYRESÅPROJEKTET. - Tillsynsprojekt inom miljömålet Friska vatten. 28 november 2013. Christian Weyer
TYRESÅPROJEKTET - Tillsynsprojekt inom miljömålet Friska vatten 28 november 2013 Christian Weyer Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under hösten 2013 genomfört ett tillsynsprojekt
Läs merSamråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt
Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt
Läs merFöretagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Örebro län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer
Läs merSamrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt
1(6) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.
Läs merYttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt
Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 13. Unnåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-31 2 13. Unnåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merÖrebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014.
MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem
Läs merData om svenska fiskodlingar
SMED Rapport Nr 110 2012 Data om svenska fiskodlingar Utveckling av metodik inför rapportering till HELCOM Johanna Mietala, SCB Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska
Läs merDOM 2013-01-24 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060103 DOM 2013-01-24 Stockholm Mål nr M 5065-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-05-15 i mål nr M 4789-11, se
Läs merYttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021
Kommunstyrelsen 2015-05-05 1 (7) Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2014:466 Lars-Erik Dahlin 016-710 12 47 Kommunstyrelsen Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan,
Läs merIngen övergödning Vad händer inom vattenområdet?
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket
Läs mer20t2.387) 1. Tjänsteskrivelse 2. Plattform för kommunal samverkan inom Åkerströmmens awinningsområde VALLENTUNA KOMMUN. g 119
VALLENTUNA KOMMUN Komm u nstyrelsens nä ri ngsl ivs- och pla nutskott Sa m ma nträdesp rotokol I 2013-70-24 16 (21) g 119 Styrgrupp och plattform för Âkerströmmens vattenvårdssamverkan (KS 20t2.387) Beslut
Läs merLex Sarah i Örebro län
Lex Sarah i Örebro län En uppföljning av de missförhållanden inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning, som anmälts 27 Foto: Carina Remröd www.t.lst.se Publ. nr 29:22 Förord
Läs merKartläggning och analys: Skyddade områden
Kartläggning och analys: Skyddade områden 1. Vad avses med skyddade områden? Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF) (2004:660): 1 kap 3. Med skyddade områden avses sådana områden
Läs merSynpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021
Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt
Läs merVattenförvaltningens underlag i den fysiska planeringen - exempel från Jönköping
Vattenförvaltningens underlag i den fysiska planeringen - exempel från Jönköping Samverkan med vatten och VA i fokus - Mölndal 22 mars 2011 Svensk vattenförvaltningarbetet med Ramdirektivet för vatten
Läs merPM, dagvattenhantering
, dagvattenhantering Tillhörande detaljplan för Isgärde 4:74, Mörbylånga kommun 2015-12-02 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 5 2 PLANERAD MARKANVÄNDNING... 5 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN... 6 4 DAGVATTEN...
Läs merANTAGET AV MILJÖ-OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 2015-02-25. Riktlinjer för enskilda avlopp i Hedemora kommun
ANTAGET AV MILJÖ-OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 2015-02-25 Riktlinjer för enskilda avlopp i Hedemora kommun Lagstiftning och andra styrdokument Miljöbalken Olika typer av förorenat vatten definieras som avloppsvatten.
Läs merPlanläggning och VA-utredning inom fritidshusområden
Kommunledningsförvaltningen Kalle Alexandersson,0550-88002 kalle.alexandersson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-10-07 Ks/2012:210 011 Planfrågor Sida 1(4) Planläggning och VA-utredning inom
Läs merÅtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde
Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen
Läs merBadvattenprofil Vikens havsbad
Badvattenprofil Vikens havsbad Sammanfattning Kommun Län Vikens havsbad är belägen utmed Öresunds kust i Skåne län där bad är möjligt från en lång sandstrand. Badet är registrerat som EU-bad av Höganäs
Läs merRECIPIENTKLASSIFICERING
RECIPIENTKLASSIFICERING Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 Haninges vatten 2 1.2 Tidigare ställningstagande till recipientklassificering i Haninge kommun 2 2. Syfte 2 3. Mål 3 4. Avgränsningar 3 5.
Läs merStockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus
Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus Remissversion 2014, ej beslutad av KF 2014-12-02 Miljöförvaltningen Magnus Sannebro Stockholms vattenområden Mälaren. Lovö vattenverk. Bromma reningsverk
Läs merHandlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp
Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Dokumenttyp Plan För revidering ansvarar Sa mhällsbyggnadschef Dokumentet gäller till och med 2015-01-01 2025-12-31 Diarienummer 2014-532 403 Uppföljning och tidplan
Läs merNya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp
Miljönämnden 2007-04-04 69 35 Dnr 2007-369 Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp ÄRENDE Miljönämnden har tidigare fastställt riktlinjer för handläggning av enskilda avlopp. Dessa riktlinjer har
Läs merMinnesanteckningar Avloppsgruppen 2008-12-09
Minnesanteckningar Avloppsgruppen 2008-12-09 Närvarande: Eva-Lena Oscarsson Agneta Lenngren Sara Skur Jan Ohlander Ulrica Palmblad Erika Kurberg Linda Eriksson Cia Holmberg Barbro Almlöf-Ekholm David Lundqvist
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov
Läs merMöte med Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten. 24/4 2009 Fullmäktigesalen, Rådhuset, Kristianstad. Mötesprotokoll
Möte med Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten 24/4 2009 Fullmäktigesalen, Rådhuset, Kristianstad Mötesprotokoll 1. Mötet öppnades av Johanna Larsson. 2. Dagordningen godkändes. 3. Till mötesordförande
Läs merStrategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp
Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE BASIN modellen testad på Åbyån i Södertälje Stockholm Västra Götaland Skåne Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp MIKE
Läs mer10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.
10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en
Läs merMÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Läs merInventeringsplan för enskilda avlopp
SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Inventeringsplan för enskilda avlopp Gävle Kommun Handlingsplan För inventering av enskilda avlopp Författare Citera gärna ur skriften men ange källa Gävle kommun 2014-11-17 Grafisk
Läs merKROKOMS KOMMUN. VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-02-15 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...
Läs merRAPPORT VA-utredning Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund 2013-02-18. Upprättad av: Kristina Wilén
RAPPORT Tillhörande detaljplan för Tjörnudden, Brommösund 2013-02-18 Upprättad av: Kristina Wilén Uppdragsnr: 10171536 Detaljplan Tjörnudden, Brommösund 2 (8) RAPPORT tillhörande detaljplan för Tjörnudden,
Läs merÅtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten
Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,
Läs merDOM 2015-02-09 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060203 DOM 2015-02-09 Stockholm Mål nr M 11550-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-12-05 i mål nr M 2076-14,
Läs merHållbara och kostnadseffektiva små avlopp i Norra Sverige
Kommunerna i Västerbottens och Norrbottens län Vägledning Hållbara och kostnadseffektiva små avlopp i Norra Sverige Vägledning för små avlopp i Norra Sverige 3. Handläggning av ärenden För att uppnå större
Läs merFörslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet
Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.
Läs merÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015
ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015 Åtgärdsprogram 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt Utgivare: Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt vid Länsstyrelsen Kalmar
Läs merVAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT?
GRUNDVATTENRÅDET FÖR KRISTIANSTADSSLÄTTEN MÖTESPROTOKOLL VAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT? Tid: Den 8 februari 2012 Lokal: Naturum, Kristianstad Först serverades morronfika 1. Välkommen - Mötet öppnas Gunnar Ch
Läs merVA-policy. Oskarshamns kommun
VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress
Läs merBullerkarta 1. Vägtrafikbuller i dag TPL Handen (Bullerutredning TPL Handen, Structor 2012).
Bullerkarta 1. Vägtrafikbuller i dag TPL Handen (Bullerutredning TPL Handen, Structor 2012). 30 4.4 Luft Luftkvaliteten vid trafikplats Handen är i första hand beroende av kvaliteten på bakgrundsluften,
Läs merÖversikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar
REMISSAMMANSTÄLLNING -11-13 537-1-7 Enligt sändlista Vår referens: Johanna Egerup - 9 Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar
Läs merSweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
Tyresö Kommun Hantering av BDT-vatten i Östra Tyresö Uppdragsnummer 1141230000 Leverans Stockholm 2011-08-15 Sweco Environment AB Denis van Moeffaert 1 (15) Sweco Vatten & Miljö Gjörwellsgatan 22 Box 34044,
Läs merVÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)
DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov
Läs merPolicy för små avlopp i Älvkarleby kommun
1(16) Policy för små avlopp i Älvkarleby kommun Beslutad i samhällsbyggnadsnämnden 2011-02-10 18 2(16) Innehållsförteckning Bakgrund...3 Definitioner...3 Syfte...3 Lagstiftning och andra styrdokument...4
Läs mer61 Norrström - Sagåns avrinningsområde
61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Områdesbeskrivning Avrinningsområdet ligger i Enköpings, Heby, Sala och Västerås kommuner och mynnar via Mälaren i Östersjön. Sagåns vattensystem har sina källor
Läs merKunskapsunderlag för delområde
Kunskapsunderlag för delområde 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Version 1.1 2 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade
Läs merVatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen
Vatten- och avloppspolicy Den andra delen av vatten- och avloppsplanen 2 (6) 1. Inledning Hultsfreds kommun arbetar med sin VA-planering i enlighet med den vägledning för kommunal VA-planering som tagits
Läs merPolicy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING (6.2.7) Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-04-10 84 (MBN/2008:104), 2008-05-13 139 (MBN/2008:104) Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun Gäller
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (6) Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov
Läs merYTTRANDE 1(13) 2015-04-29 Dnr: 400-6754-14. Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.
YTTRANDE 1(13) Samhällsutvecklingsenheten Åsa Blomster 010-22 33 226 asa.blomster@lansstyrelsen.se Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se Samråd
Läs merPlaneringsunderlag för Märstaån
Planeringsunderlag för Märstaån Förbättringsbehov, belastningsutrymme och åtgärdsmöjligheter med hänsyn till miljökvalitetsnormer för vatten Inventering av vattenväxter i Garnsviken 2014 Författare: Anna
Läs mer61 Norrström - Sagåns avrinningsområde
61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun
Läs merSvar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021
1(8) Tekniska nämnden Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 Ärendet Den 1 november 2014 till den 30 april 2015 genomförs samråd kring förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer
Läs merVattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter
Vattenrådet Nyköpingsån och Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbunds samrådsyttrande gällande vattenmyndigheten i Norra Östersjöns förslag till åtgärdsprogram mm, dr nr 537-5346-2014 Vattenrådets arbete Nyköpingsåarnas
Läs merPåverkan på ytvattenförekomster från kommunala avloppsreningsverk. En emissionskartläggning i Skåne län
Påverkan på ytvattenförekomster från kommunala avloppsreningsverk En emissionskartläggning i Skåne län Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Påverkan på ytvattenförekomster från kommunala
Läs merKonsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav.
PROMEMORIA VAS-kommittén Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. Under 2009 slogs två av VAS arbetsgrupper samman i projektet Genomförande av vattenförvaltning
Läs merÖvertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten
Övertorneå kommun - översiktsplan BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Sammanställd av Mia Sundström, MAF arktiktkontor AB, 2013 Miljökvalitetsnormer Det svenska genomförandet
Läs merLänsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet
FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas
Läs merTillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021
Dnr 2012-10-15 2012-001629 Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Tillsynsplanen avser all tillsyn som miljö- och byggnadskontoret bedriver inom vatten och avloppsområdet, såväl enskilda, gemensamma som
Läs merOm miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag
Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Trendstationer i vattendrag visar hur miljön förändras Sveriges trendvattendrag är vattendrag där bottenfauna, kiselalger, fisk och vattenkemi
Läs merOxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001
Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag
Läs merLänsstyrelsen Kalmar län Samrådssvar dnr: 537-5346-2014 Vattenmyndighetens kansli 391 86 Kalmar vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.
Sändlista: Länsstyrelsen i Norrbottens län Samrådssvar dnr: 537-9859-2014 Vattenmyndighetens kansli 971 86 Luleå vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen i Västernorrlands län Samrådssvar
Läs merRiktlinjer kemisk bekämpning
Riktlinjer kemisk bekämpning Fastställd av miljönämnden 2014-02-18 6 Dnr. 2014-MN0017 Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 206, 597 25 Åtvidaberg Tel: 0120-830 00 Fax: 0120-352
Läs merMellanbygdens vattenråd
Mellanbygdens vattenråd Presentationens huvudpunkter: Varför finns vattenrådet? Hur arbetar vattenrådet? Vilka är vattenrådets produkter och tjänster? Nutida och framtida generationers behov är sveriges
Läs merLänsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet
FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas
Läs merImplementation Strategy of the European Water Framework Directive
Implementation Strategy of the European Water Framework Directive For the first time in history, twenty-nine Countries are committed to jointly manage all their freshwater resources on a basin scale to
Läs merLänssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan Kalmar Län
Handläggare Kerstin Ahlberg 0480-45 03 27 Datum Ärendebeteckning 2013-1967 SamhäUsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Sökande: Ärende: *Remiss Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan
Läs merVägledning för intern kemikaliekontroll
Vägledning för intern kemikaliekontroll Inledning Denna vägledning vänder sig till dig som har ansvar för inköp och hantering av kemiska produkter inom verksamheten. Att välja rätt metod och kemikalie
Läs merVA-PLAN SKURUP Förslag 2015-01-12
VA-PLAN SKURUP Förslag 2015-01-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 2. PLAN INOM NUVARANDE VERKSAMHETSOMRÅDE... 4 2.1. Återkommande mindre investeringsprojekt... 6 2.2. Vatten... 6 2.3. Spillvatten...
Läs merSamverkan regionorganisationen och kommunerna i länet
Projekt Region 2015 21 samverkan 130603 Bilaga Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet Bakgrund En region, en plats där människor vill leva, arbeta och bo, måste ha något att erbjuda: attraktiva
Läs mer2015-01-19. Dnr Mbn 2014-1038 ÖVGR Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt, Remiss från Kommunstyrelsen KS 2014/434
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (11) 2015-01-19 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr Mbn 2014-1038 ÖVGR Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt, Remiss från Kommunstyrelsen KS 2014/434 Förslag till beslut Bygg-
Läs merENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000
ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.
Läs mer