Transkript

1 Enskilda avlopp - Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering Publ. nr 2010:6

2 Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering Länsstyrelsen i Örebro län Text: Layout: Omslagsfoto: Bakgrundskartor: Dick Mårtensson, Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Örebro län Rastälven. Foto: Roger Lundberg SMHI och Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188 T Kontaktperson: Peder Eriksson, Länsstyrelsen i Örebro län Telefon: E-post: peder.eriksson@lansstyrelsen.se

3 Förord I rapporten redovisas en indelning av Örebro län i skyddsnivåer för utsläpp av fosfor från enskilda avlopp, samt prioriteringsunderlag för inventering av enskilda avlopp. Länsstyrelsen i Örebro län arbetar med tillsynsvägledning till kommunerna i frågor om enskilda avlopp. Länsstyrelsen beslutade under våren 2009, som ett led i det arbetet, att i samverkan med kommunerna ta fram det planeringsunderlag som redovisas i rapporten. Rapporten har skrivits av Dick Mårtensson. I arbetet har även deltagit Peder Eriksson och Helena Hasselqvist från Länsstyrelsen, samt en arbetsgrupp bestående av representanter från alla länets kommuner. Örebro, februari 2010 Jan Johansson Miljöskyddsdirektör 1

4 2 Förord...1 Inledning...3 Samverkan med länets kommuner...4 Metod för bestämning av skyddsnivå...4 Metod för framtagande av prioriteringsunderlag...7 Resultat...9 Diskussion Referenser Bilaga 1 Områden med hög skyddsnivå i Askersunds kommun.. 12 Bilaga 2 Områden med hög skyddsnivå i Degerfors kommun Bilaga 3 Områden med hög skyddsnivå i Hallsberg och Kumla kommuner Bilaga 4 Områden med hög skyddsnivå i Hällefors kommun Bilaga 5 Områden med hög skyddsnivå i Karlskoga kommun Bilaga 6 Områden med hög skyddsnivå i Laxå kommun Bilaga 7 Områden med hög skyddsnivå i Lekebergs kommun Bilaga 8 Områden med hög skyddsnivå i Lindesbergs kommun.19 Bilaga 9 Områden med hög skyddsnivå i Ljusnarsbergs kommun Bilaga 10 Områden med hög skyddsnivå i Nora kommun Bilaga 11 Områden med hög skyddsnivå i Örebro kommun... 22

5 Inledning Länsstyrelsen har under 2009 genomfört ett projekt om indelning av länet i hög och normal skyddsnivå vid utsläpp av fosfor från enskilda avlopp. I samband med projektet har även ett prioriteringsunderlag för inventering av enskilda avlopp tagits fram. Projektet har utmynnat i ett kartmaterial vars syfte är att underlätta kommunernas handläggning av ärenden om enskilda avlopp, samt möjliggöra att likartade bedömningar görs över kommungränserna. Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten, bör kommunernas handläggning av enskilda avlopp utgå från en bedömning av huruvida avloppsanordningen placeras inom område med hög eller normal skyddsnivå. Naturvårdsverket släppte i juli 2008 en handbok till de allmänna råden som vidare försöker klarlägga hur kommunerna bör arbeta med dessa riktlinjer. I handboken konstaterar man att det dataunderlag och den kompetens som behövs för att utföra en generell indelning i hög eller normal skyddsnivå finns hos vattenmyndigheterna och länsstyrelsen. Miljökvalitetsnormerna som följer av vattendirektivet och numera utförd statusklassning av Sveriges ytvattenförekomster, innebär att nya krav ställs på kunskap om eventuella effekter på vattenkvaliteten vid handläggning av enskilda avlopp. Det är därför viktigt att länsstyrelsen underlättar kommunernas bedömningar genom att göra befintlig kunskap lättillgänglig. Faktaruta förklaringar och definitioner av återkommande begrepp Funktionskrav vid normal eller hög skyddsnivå finns definierade i Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten. Ur miljöskyddssynpunkt inbegriper dessa bland annat krav på avloppsanordningens förmåga att reducera kväve och fosfor. Normal skyddsnivå innebär att endast grundläggande funktionskrav ställs vid placering och utformning av en enskild avloppsanordning. Hög skyddsnivå innebär att högre krav på funktion ställs vid placering och utformning av en enskild avloppsanordning. Kväveretention medför en reduktion av mängden kväve i yt- eller grundvattnet. Reduktionen utgörs av olika biogeokemiska processer i mark eller vatten, t ex sedimentation. Arbetet med att ta fram material för bedömning av skyddsnivåer och prioriteringsunderlag har utförts med hjälp av mjukvaran ArcMap 9.2 (ESRI ). Länsstyrelsen har i samråd med kommunerna valt att endast fokusera indelningen i skyddsnivåer på utsläppen av fosfor. I sötvatten är tillgången till fosfor vanligen begränsande för primärproducenternas tillväxt. Ett överskott av fosfor leder därför till övergödningsproblem i sjöar och vattendrag. I havet är det istället vanligen kväve som leder till övergödningsproblem. Kväveretentionen till havet är dock mycket hög inom Örebro län och utsläppen av kväve från enskilda avlopp tenderar att vara låg i förhållande till övriga källor. Länsstyrelsen har endast tagit fram underlag för bedömning av skyddsnivåer ur miljöskyddssynpunkt. För bedömningar ur hälsoskyddssynpunkt är länets kommuner hänvisade till redan tillgängligt kartmaterial. Detta innefattar bland annat vattenskyddsområden och badplatser enligt badvattendirektivet. 3

6 Samverkan med länets kommuner Flera möten har hållits med länets kommunala miljöförvaltningar inom ramen för den avloppsgrupp som ingår i Länsstyrelsens tillsynsvägledning för enskilda avlopp. Miljöförvaltningarna har vid dessa möten haft möjlighet att diskutera och ha synpunkter angående projektets utformning. Enskilda möten har även hållits mellan respektive miljöförvaltning och Länsstyrelsen för att informera om projektet och fånga upp eventuella lokala önskemål. Kommunerna har slutligen haft möjlighet att ha synpunkter på Länsstyrelsens förslag till slutgiltigt kartmaterial. Samverkan med länets kommuner har gett Länsstyrelsen möjlighet att på bästa möjliga sätt utforma projektet efter kommunernas behov, samtidigt som samverkan bidragit till att lokal kunskap om avloppsförhållandena inom länet tillvaratagits. Metod för bestämning av skyddsnivå I områden med hög skyddsnivå ställs högre funktionskrav på en avloppsanordning ifråga om reduktion av fosfor och kväve. I Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten, definieras de miljö- och hälsoskyddsmässiga funktionskrav som bör gälla inom hög respektive normal skyddsnivå. Indelningen av Örebro län i hög och normal skyddsnivå utfördes med delavrinningsområden från SMHI som utgångspunkt. Varje delavrinningsområde bedömdes utifrån ekologisk status avseende fosfor (se fig. 1) för tillhörande ytvattenförekomst, samt beräknad total fosforbelastning från enskilda avlopp. Eventuella naturvärden vägdes ej in i bedömningen av hög skyddsnivå utan bör tas ställning till i det enskilda fallet. Vid indelningen användes följande riktlinjer: Delavrinningsområden som var knutna till en ytvattenförekomst med måttlig till dålig status avseende fosforhalt (för mer information, se Naturvårdsverkets handbok 2007:4, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon) bedömdes omfattas av hög skyddsnivå. Delavrinningsområden som var knutna till en oklassad ytvattenförekomst, men där det finns en känd övergödningsproblematik, bedömdes omfattas av hög skyddsnivå. Delavrinningsområden uppströms en ytvattenförekomst med måttlig till dålig status bedömdes omfattas av hög skyddsnivå om den samlade belastningen från enskilda avlopp är hög. Definitioner enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön Ytvattenförekomst: en avgränsad och betydande förekomst av vatten såsom t. ex. en sjö, en å, älv eller kanal, ett vatten i övergångszon eller ett kustvatten. Förordning (2009:1108). Ytvattenstatus: det tillstånd en ytvattenförekomst har och som bestäms av vattenförekomstens ekologiska status eller kemiska status, beroende på vilken av dessa som är sämst Ekologisk status: kvaliteten på strukturen och funktionen hos akvatiska ekosystem som är förbundna med ytvatten, klassificerad i enlighet med bilaga V i direktiv 2000/60/EG och uttryckt såsom hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig I några enskilda fall bedömdes ett delavrinningsområde som var knutet till en ytvattenförekomst med måttlig till dålig status ej motivera hög skyddsnivå, då den totala belastningen från enskilda avlopp var låg. 4

7 För analysen användes följande GIS-skikt: Delavrinningsområden från svenskt vattenarkiv (SVAR) som finns hos SMHI. Statusklassning avseende totalfosforhalt för Örebro läns ytvattenförekomster. Uppgifter från emissionsdatabasen (EDB vatten) angående beräknade fosforutsläpp från enskilda avlopp per delavrinningsområde (se fig. 2). Fig 1. Statusklassning avseende fosfor för Örebro läns ytvattenförekomster. En relativ uppskattning av fosforutsläpp från enskilda avlopp per delavrinningsområde inhämtades via emissionsdatabasen (se fig. 2) och baseras på en modell för beräkning av ett utsläpps påverkan på närmsta recipient som tagits fram av IVL (se fig. 3). I publikationen Utsläpp av fosfor och kväve till vatten i Örebro län (Publ. Nr 2004:38) beskrivs hur modellen kombinerats med befolkningsuppgifter från SCB för att nå de beräkningar som finns tillgängliga i Länsstyrelsens emissionsdatabas. 5

8 Fig 2. Total relativ fosforbelastning från enskilda avlopp per delavrinningsområde, uppdelat i kvartiler. Fig 3. IVL:s modell för beräkning av enskilda avlopps påverkan på närmsta vattenrecipient. Från länsstyrelsen i Örebro läns publikation nr 2004:38. 6

9 Metod för framtagande av prioriteringsunderlag Prioriteringsunderlag för inventering av enskilda avlopp har tagits fram i form av en uppskattning av behovet att minska den samlade påverkan från enskilda avlopp på vattenmiljön inom respektive delavrinningsområde. Hänsyn togs till statusklassningen för tillhörande ytvattenförekomster, beräknad fosforbelastning från enskilda avlopp, samt eventuell förekomst av limniska natur- eller fiskevärden. Hänsyn togs ej till hälsoskyddsmässiga aspekter eftersom länets kommuner ansåg att de hellre gör en sådan bedömning lokalt. För analysen användes följande GIS-skikt: Delavrinningsområden från svenskt vattenarkiv (SVAR) som finns hos SMHI. Statusklassning avseende totalfosforhalt för Örebro läns ytvattenförekomster. Data från emissionsdatabasen för beräknade fosforutsläpp från enskilda avlopp per delavrinningsområde. Naturvårdsverket och Länsstyrelsens sammanställning av områden med Sveriges mest värdefulla sötvattensmiljöer ur natur- respektive fiskevårdssynpunkt. Varje delavrinningsområde tilldelades ett prioriteringsvärde från 0-6 beroende på statusklassning och fosforbelastning från enskilda avlopp enligt emissionsdatabasen. Värdena för fosforbelastning delades upp i kvartiler, inom vilka en fjärdedel av de uppskattade belastningsvärdena är mindre än den första kvartilen (Q 1 ), hälften är mindre än den andra kvartilen (Q 2 ), 2/3 är mindre än den tredje kvartilen (Q 3 ), och samtliga värden är mindre än den fjärde kvartilen (Q 4 ). De lägre kvartilerna innebär alltså en lägre relativ fosforbelastning från enskilda avlopp än i de högre kvartilerna. Prioriteringsvärdet utgörs av en sammanräkning av prioriteringsvärdet från båda faktorerna enligt nedan. Statusklassning, ytvattenförekomst Prioriteringsvärde - God eller hög status 0 - Måttlig status 1 - Otillfredsställande status 2 - Dålig status 3 Total fosforbelastning, enskilda avlopp Prioriteringsvärde - Q 1 (0 0,378 kg/km 2 ) 0 - Q 2 (0,379 1,307 kg/km 2 ) 1 - Q 3 (1,308 2,694 kg/km 2 ) 2 - Q 4 (2,695 12,781 kg/km 2 ) 3 För några av de delavrinningsområden som definierats i SVAR utfördes en omdigitalisering. Detta skedde vid behov av högre detaljrikedom, t ex när flera ytvattenförekomster med potentiellt skilda statusklassningar förekom inom samma delavrinningsområde, eller när ett tillrinningsområde för en värdefull sötvattensmiljö behövde definieras närmre. 7

10 De ur natur- och fiskevårdssynpunkt värdefulla sötvattensmiljöerna bedömdes utifrån huruvida de ansågs känsliga för störning i form av fosforutsläpp från enskilda avlopp. Hänsyn togs även till delavrinningsområdenas rådande näringsförhållanden, samt huruvida den avsedda sötvattensmiljön är placerad nedströms eller uppströms delavrinningsområdets slutrecipient. I några enstaka fall utfördes en omdigitalisering av delavrinningsområdet för att bättre passa sötvattenmiljöns tillrinningsområde. Delavrinningsområden knutna till känsliga sötvattensmiljöer prioriterades upp en enhet i prioriteringsvärde (se fig. 4). Fig 4. Värdefulla limniska miljöer ur natur- och fiskesynpunkt i Örebro län, samt de delavrinningsområden som prioriterats upp en enhet i prioriteringsvärde vid framtagandet av prioriteringsunderlag. 8

11 Resultat Delavrinningsområden som bedöms lämpliga för hög skyddsnivå är redovisade i figur 5. Behovet av inventering och vidtagandet av åtgärder för att minska den totala fosforbelastningen från enskilda avlopp redovisas i figur 6. Som förväntat är det framförallt inom den odlade landsbygden som behovet av högre krav på reducering av fosfor är som störst, då belastningen från enskilda avlopp är hög och den samlade belastningen från samtliga fosforkällor inneburit att ytvattenförekomsterna erhållit måttlig till dålig status. Fig 5. Områden med hög skyddsnivå avseende utsläpp av fosfor från enskilda avlopp. Områden som inte är markerade som hög skyddsnivå, bedöms ha normal skyddsnivå. 9

12 10 Fig 6. Prioriteringsunderlag för inventering av enskilda avlopp. Indelningen utgår från delavrinningsområdena. Prioriteringsvärdet 0 innebär att ett delavrinningsområde är lågt prioriterat, medan 6 innebär att det är högt prioriterat.

13 Diskussion Länsstyrelsens indelning i hög och normal skyddsnivå bör endast ses som vägledande. Enligt handboken till Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) är det endast möjligt att utgå från en generell indelning i skyddsnivåer så länge den inte kan anses juridiskt bindande, t ex i en detaljplanering. Länsstyrelsen har inte heller tagit ställning till vilka funktionskrav som ska gälla vid hög skyddsnivå, eller vilken teknik som kan tänkas uppfylla dessa funktionskrav. Avvikelser i det enskilda fallet kan t ex bero på huruvida det kan anses tekniskt eller ekonomiskt rimligt att uppfylla ett högre ställt krav på rening av fosfor, eller om det förekommer natur- eller produktionsvärden inom ett avrinningsområde som riskerar att påverkas negativt vid utsläpp av fosfor eller kväve från enskilda avlopp. Landskapsvariationer på den lokala skalan kan även innebära att de faktorer som ligger till grund för den generella indelningen, ej anses relevanta i det enskilda fallet. Metoden för framtagande av skyddsnivåer och prioriteringsunderlag innehåller potentiella felkällor som man bör vara medveten om när man använder materialet. Uppskattningen av fosforbelastning per delavrinningsområde, enligt den modell som beskrivs i Länsstyrelsens publikation nr 2004:38 (se sid. 4), är baserad på antaganden för vilka det är svårt att säga hur de förhåller sig till verkligheten i det specifika avrinningsområdet. Det rekommenderas därför att handläggare av enskilda avlopp läser igenom Länsstyrelsens publikation nr 2004:38 för att bättre förstå det bakgrundsmaterial som ligger till grund för modellen. Hur man väljer att representera fosforbelastningen per delavrinningsområde kan också påverka resultatet till viss del. Länsstyrelsen valde i det här fallet att representera belastningen i kvartiler. Detta ger en något förenklad bild av fosforbelastningen i länet, men eventuella felkällor får samtidigt en mindre påverkan på slutresultatet än om en representation i högre upplösning skulle ha valts. Indelningen i skyddsnivåer och framtagandet av underlag för prioritering av delavrinningsområden bör kontinuerligt uppdateras i takt med att ytvattenförekomsternas statusklassning förändras, eller att säkrare modeller för beräkning av fosforbelastning från enskilda avlopp görs tillgängliga. Referenser Naturvårdsverket, 2008, Små avloppsanläggningar Handbok till allmänna råd, Handbok 2008:3 Naturvårdsverket, 2007, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster ska bestämmas och följas upp, Handbok 2007:4 Naturvårdsverket, 2006, Naturvårdsverkets allmänna råd [till 2 och 26 kap. miljöbalken och och 19 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd] om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten, NFS 2006:7 Länsstyrelsen Örebro län, 2004, Utsläpp av fosfor och kväve till vatten i Örebro län, Publ. Nr 2004:38 11

14 Bilaga 1 Områden med hög skyddsnivå i Askersunds kommun 12

15 Bilaga 2 Områden med hög skyddsnivå i Degerfors kommun 13

16 Bilaga 3 Områden med hög skyddsnivå i Hallsberg och Kumla kommuner 14

17 Bilaga 4 Områden med hög skyddsnivå i Hällefors kommun 15

18 Bilaga 5 Områden med hög skyddsnivå i Karlskoga kommun 16

19 Bilaga 6 Områden med hög skyddsnivå i Laxå kommun 17

20 Bilaga 7 Områden med hög skyddsnivå i Lekebergs kommun 18

21 Bilaga 8 Områden med hög skyddsnivå i Lindesbergs kommun 19

22 Bilaga 9 Områden med hög skyddsnivå i Ljusnarsbergs kommun 20

23 Bilaga 10 Områden med hög skyddsnivå i Nora kommun 21

24 Bilaga 11 Områden med hög skyddsnivå i Örebro kommun 22

25 23

26 Postadress Besök Internet E-post Tfn växel Stortorget