Dnr Ten 2014/774 Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt remissvar

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (13) Tekniska nämnden Dnr Ten 2014/774 Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt remissvar Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag 1. Tekniska nämnden beslutar att avge bygg- och miljöförvaltningens tjänsteskrivelse som sitt yttrande. Ärendet i korthet Alla länder i Europa arbetar sedan år 2000 med en gemensam vattenpolitik som styrs av ramdirektivet för vatten. Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt har inför nästa förvaltningscykel tagit fram samrådshandlingar. Handlingarna består av förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Kommunen har till den 30 april 2015 möjlighet att yttra sig. Tekniska nämnden ska yttra sig till kommunstyrelsen. Handlingar 1. Bygg- och miljöförvaltningens tjänsteskrivelse Förslag på förvaltningsplan för Norra Östersjös vattendistrikt Förslag miljökvalitetsnormer Norra Östersjön 4. Förslag till åtgärdsprogram 5. Bilaga 1 - åtgärdsprogram för Görvälns åtgärdsområde 6. Bilaga 1 - åtgärdsprogram för Knivstaån samt Skarvens och Garnvikens närområden 7. Bilaga 1 - åtgärdsprogram för Stockholms inre skärgård och Igelbäcken, Edsviken och Brunnsviken 8. Bilaga 1 - åtgärdsprogram för Fiskarfjärden, Riddarfjärden, Ulvsundasjön och Årstavikens närområden Bakgrund Alla länder i Europa arbetar sedan år 2000 med en gemensam vattenpolitik som styrs av ramdirektivet för vatten. I Sverige kallas arbetet med ramdirektivet för vattenförvaltningen. För att uppfylla EU:s vattendirektiv har Sverige valt att utifrån avrinningsområdesgränser dela in landet i fem olika distrikt. Järfälla kommun ligger inom Norra Östersjöns vattendistrikt. Under vattenförvaltningens sexåriga arbetscykler genomförs en rad arbetsmoment som till viss del bedrivs parallellt. Den första förvaltningscykeln avslutades Samma år inleddes den nuvarande förvaltningscykeln för år Bygg- och miljöförvaltningen Besöksadress: Riddarplatsen 5 Postadress: JÄRFÄLLA Telefon växel: Telefon: (direkt) E-post: Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Plusgiro: Bankgiro:

2 (13) Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt har inför nästa förvaltningscykel tagit fram samrådshandlingar. Handlingarna består av förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Kommunen har till den 30 april 2015 möjlighet att yttra sig. Tekniska nämnden ska senast den yttra sig till kommunstyrelsen. Synpunkter Sammanfattning Vattenmyndigheten framför i handlingarna ett antal frågor som önskas ha svar på, bland annat om förvaltningsplanen med åtgärdsprogram ger den information som behövs, om förvaltningsplanen sammanfattar vattenförvaltningsarbetet på ett bra sätt samt om det framgår hur miljökvalitetsnormerna för vatten är satta. Tyvärr ger förslaget till förvaltningsplan generellt sett en ofullständig bild, innehåller flera faktafel och utebliven information. Många viktiga åtgärder fattas, mycket är otydligt samt styrmedel och finansiering fattas. Risken är därför att handlingarna inte kommer leda till någon ökning eller förbättrat vattenarbete. Handlingarna måste: Bli mer tydliga Ge fullständigare bild Ange rätt fakta Införa styrmedel Lösa finansiering Utse tydligt ansvar för de åtgärder som behövs Inbegripa fortlöpande uppföljning av åtgärder och agerande Allmänna synpunkter Vattenmyndigheten framför i handlingarna ett antal frågor som önskas ha svar på, bland annat om förvaltningsplanen med åtgärdsprogram ger den information som behövs, om förvaltningsplanen sammanfattar vattenförvaltningsarbetet på ett bra sätt samt om det framgår hur miljökvalitetsnormerna för vatten är satta. Tyvärr blir svaret på de flesta av frågorna att det inte framgår. Handlingarna innehåller flera faktafel och utebliven information. T ex så används inte begreppet avloppsvatten på rätt sätt vilket inger ett oseriöst intryck. Förvaltningens bedömning är att handlingarna inte kommer att leda till någon ökning eller förbättrat vattenarbete. Det måste anges tydligare krav, uppföljning och påtryckning. Det är viktigt att urvalet av åtgärder bygger på en analys om hur miljökvalitetsnormerna ska uppfyllas. Det behöver preciseras vilka inom kommunen som menas istället för att bara skriva kommunen. Det även viktigt att en prioritering görs.

3 (13) Förslag till förvaltningsplan Förslaget till förvaltningsplan ger generellt sett en ofullständig bild. När det gäller vad som ska göras saknas i fler fall koppling till att det verkligen kommer ske en förändring i praktiken. Mycket av det som beskrivs är relevanta förutsättningar för vattenarbetet, vilka är lätta att arbeta med. För att vi ska följa miljökvalitetsnormerna för vatten krävs dock att fokus sker på det som leder till verklig förändring, t ex styrmedel och finansiering. Det vore tråkigt om den nya förvaltningsplanen återigen på många ställen blir en hyllvärmare, utan nämnvärd inverkan på vattenarbetet. Förvaltningsplanen anger att de mest prioriterade miljöproblemen för distriktet är övergödning, fysisk påverkan och miljögifter. Det behövs en tydligare fokusering på dessa miljöproblem och på de åtgärder som krävs för att komma till rätta med dem. Finansiering Finansiering av åtgärderna (sid 3) Det är bra att betona vikten av att nuvarande statliga medel kvarstår och ökas. Dessutom är det bra att det framhålls att huvudprincipen måste vara att förorenaren/användaren betalar. Finansieringen behöver dock utökas rejält. Det behöver belysas mer konkret hur det ska lösas. Det behöver tydligt framgå vem som ska betala. Vidare betvivlas kostnadskalkylerna för åtgärderna. Kommunens erfarenhet av konkreta åtgärder är att de kostar en hel del. VISS (Vatteninformationssystem Sverige) Ett ständigt bättre VISS (sid 6) I texten står det att det i VISS finns information om genomförda, planerade och potentiella åtgärder, vilket inte är riktigt sant. En brist i VISS är att bara vissa åtgärder är med. Detta behöver ordnas. Om VISS ska ha någon betydelse i vattenarbetet måste nedanstående läggas till direkt i tabellen under rubriken åtgärder: Alla genomförda samt planerade och pågående åtgärder De möjliga åtgärder som krävs för att följa MKN Vem som utfört och finansierat genomförd åtgärd Miljöproblem (sotering efter) Åtgärdstyp förebyggande, avhjälpande eller eftersanering (sortering efter) Även åtgärder som inte går att mäta/beräkna effekten av, t ex riktlinjer för dagvatten

4 (13) Eventuell ny indelning av vattenförekomster och vattentyper Kartläggning och analys i nästa förvaltningscykel (sid 7) Det skrivs att det finns planer på att göra en ny indelning av vattenförekomster och vattentyper. Här skulle det vara önskvärt med lite mer information. Om ändringar görs förutsätts att framtagandet sker i samråd med berörda kommuner. Förslag till miljökvalitetsnormer (MKN) Samrådshandlingen består i stort sett av en lång tabell på 100 sidor. Som den ser ut nu är den mest för syns skull. Den nu gällande handlingen Miljökvalitetsnormer Norra Östersjöns vattendistrikt 2009 är mycket mer tydligare och användbar. Samrådshandlingen kan med fördel utformas på samma sätt. För att samrådshandlingen ska kunna bli användbar krävs: översiktkarta/or med åtminstone HARO (Huvudavrinningsområde) sortering i nummer- respektive bokstavsordning efter HARO eller vattenförekomstnamn läshänvisning begreppsförklaring Det måste ha blivit fel att ytvattenförekomster som klassats som hög ekologisk status föreslås få god ekologisk status som MKN. Kemisk ytvattenstatus Det verkar som om bedömningen av kvicksilver för flera vattenförekomster bygger på extrapolerade data och inte verkligt uppmätta data. Om så är fallet är resonemanget kring kvicksilver och kemisk status irrelevant. Om det inte är fallet behöver informationen i VISS kompletteras. Utpeka Säbysjön som vattenförekomst Säbysjön är en viktig del i Igelbäckens avrinningsområde. Viljan är att Säbysjön utpekas till vattenförekomst. Sjön är källsjö till Igelbäcken och påverkar Igelbäcken på ett betydande sätt. Säbysjön kan vara en egen vattenförekomst enligt Naturvårdsverkets skrivelse angående utpekande av vattenförekomster (Dnr Mm). Förslag till åtgärdsprogram Åtgärder, som ska leda till att miljökvalitetsnormerna följs, består av de som: 1. begränsar ny påverkan/uppkomst (förebyggande) 2. berör pågående verksamheter (avhjälpande) 3. fixar till det som förstörts tidigare (eftersanering) Dessa tre åtgärdstyper utgör även grunden till prioritering. Många viktiga åtgärder inom punkt ett saknas i åtgärdsprogrammet.

5 (13) Det skulle ge en tydlighet och bättre fokusering/hjälp om de olika åtgärderna sorterades efter miljöproblem och sedan efter de tre ovanstående åtgärdstyperna. På så sätt kan det erhållas en mer fullständig bild över de åtgärder som behöver göras för att vi ska uppnå MKN. På så vis kan en helhetsanalys, vilket saknas i handlingarna, göras. För att öka tydligheten kan kapitlet Åtgärder mot betydande påverkan per miljöproblem med fördel placeras först, d.v.s. efter inledningen. Själva åtgärderna i kapitlet Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt kan med fördel även införlivas i kapitlet Åtgärder mot betydande påverkan per miljöproblem. Det påstås (sid 1) att myndigheter och kommuner som berörs har varit delaktiga i framtagandet av förslaget till åtgärdsprogram. Kommunen känner sig inte delaktiga i framtagandet. Kommun upplever inte att det är någon som är riktigt insatt som har skrivit om t.ex. VA. Åtgärder som Vattenmyndigheten ska göra saknas. Årlig rapportering Myndigheter och kommuner åtgärd 1 (sid 2) Kommuner och myndigheter har sedan tidigare lämnat årliga rapporer om åtgärder som vidtagits. Denna åtgärd skulle kunna utvecklas och verkligen leda till förändring. Ett sätt att få kommuner och myndigheter att utföra de åtgärder som ålagts dem är att faktiskt återkoppla och kommentera deras arbete och vid behov påpeka om de inte sköter sig. Här kan även styrmedel behöva kopplas in. Vattenmyndigheten behöver följa upp med jämna mellanrum under året, kalla till möten och föra diskussioner varför det inte händer något. Vattenskyddsområden Länsstyrelsen, åtgärd 12. Vattenskyddsområden (sid 57) Länsstyrelserna måste ta ett större ansvar för att få kommunerna att upprätta vattenskyddsområden. Ofta finns många kommunala och privata vattenverk i samma områden. De berörda länsstyrelser kring en vattentäkt behöver bjuda in de kommuner som nyttjar vattentäkten för att gemensamt dikutera de behov som finns samt för att tillsammans hitta en lämplig nivå på skyddsföreskrifter m.m. En samordning gör att större vattentäkter, som exempelvis Mälaren, kan få vattenskyddsområden som angränsar till varandra och skyddar större områden, och där skyddsföreskrifterna är likartade och lättare att följa för t.ex. den båttrafik som finns.

6 (13) Plan- och bygglagen (PBL) Boverket åtgärd 1, vägledning PBL (sid 3) Inte bara en vägledning behövs för att detaljplanearbetet ska bidra till att MKN ska uppnås. Även PBL kan behöva göras om för att krav lättare ska kunna ställas på rening och fördröjning av dagvatten. Kommunerna, åtgärd 7. Planering och prövning enligt PBL (sid 68) Åtgärden behöver även inkludera annan planering enligt PBL. Kommunerna, åtgärd 8. Vatten- och avloppsplaner (sid 69) I motiveringen till åtgärderna uppfattas det att det med vatten- och avloppsplaner menas VA-planer, d.v.s. plan för dricksvatten och avloppsvatten. Därför behöver en åtgärdpunkt tilläggas om framtagande av vattenplan som är kopplat till översiktplaneringen och som beaktar miljökvalitetsnormerna. Främmande arter Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 9 och 10 (sid 14 respektive 15) Det är bra att Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att ta fram åtgärdsplaner och utveckla råd och riktlinjer. Eftersom många arter som är främmande för Sverige blir invasiva och leder till irreversibel miljöförstöring, så behövs åtgärder även på kommunal nivå. Myndigheten måste även få i uppdrag att utöka bedömningsgrunderna för att bedöma ekologiska effekter av främmande arter. Ekologisk funktionella kantzoner Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 6 (sid 12) Det är bra att Havs- och vattenmyndigheten får i uppdrag att utveckla styrmedel för ekologiskt funktionella kantzoner utmed vattendrag. Det skulle vara ännu bättre om uppdraget även innefattar kantzoner utmed sjöar och inte bara jordbruksmark. Dessutom skulle uppdraget med fördel inte bara innefatta anläggande utan även bevarande av ekologiskt funktionella kantzoner. Vandringshinder Trafikverket, åtgärd 1 (sid 46) och kommunerna, åtgärd 9 (sid 69) Det är bra att gamla vandringshinder identifieras och åtgärdas. Det är dock också viktigt att nya vägpassager över vatten anläggs så att vattenlevande djur kan passera. Läkemedelsrester Läkemedelsverket, åtgärd 1 (sid 28) Åtgärden om att minska läkemedelsrester behöver ha en starkare formulering. Vidare behöver styrmedel införas. I vissa länder byggs speciella reningsverk speciellt för sjukhusen där man med avancerad rening tar bort mycket läkemedelsrester, precis som vi i Sverige gör för tyngre inustri.

7 (13) Avloppsledningsnät Naturvårdsverket, åtgärd 2 (sid 31) I hela texten under Naturvårdsverkets åtgärd 2, och på andra ställen med, blandas begreppen ihop vilket gör texten mycket svamlig och otydlig. För alla som arbetar med VA är avloppsvatten ett samlingsnamn för spillvatten och dagvatten. Menar man utsläpp från spillvattennätet så ska man skriva det, inte avloppsnätet. Enligt texten ska naturvårdsverket ta fram ett register på alla utsläppspunkter på avloppsledningsnätet med uppgifter om utsläppsmängderna i varje punkt. Att få uppgifter om utsläpp av spillvatten (bräddningar) bör inte vara något problem eftersom detta normalt ska rapporteras in till tillsynsmyndigheten. Att registrera flödet av dagvatten ut från ledningsnätet är en omöjlighet, uppskattningar kan dock göras, även om det inte känns som det finns något syfte med detta. Ska inte kommunerna lämna uppgifter om allt utsläpp av avloppsvatten, både det som renats och det som bräddats vid verket eller på nätet (främst vid pumpstationer)? Dessa uppgifter borde redan finnas, i annat fall vara mycket lätta att ta fram. En åtgärd som är viktig är att de som har kombinerat ledningssystem ska lägga upp en plan för att minska andelen kombinerat system och även vidta fysiska åtgärder för att minska andelen. Om ledningsnätet ska ingå i tillståndsprövningen av ARV (avloppsreningsverk) är det viktigt att tänka på att det finns kommunala ledningsnät där spillvatten leds till ett reningsverk i en annan kommun. Järfälla kommun och många andra storstadskommuner har t.ex. stora ledningsnät men inga avloppsreningsverk. Järfälla kommuns Miljö- och hälsoskyddsenhet ställer krav på årliga miljörapporter för avloppsledningsnätet med uppgifter om bräddningar på pumpstationer, förnyelsetakten och driftstörningar m.m. För att förbättra det kommunala ledningsnätets status måste kommunernas tillsynsmyndigheter ställa krav på den kommunala VA-huvudmannen, och andra stora ledningsägare, att rapporter in bräddningar, att redovisa förnyelsen av ledningsnätet, redovisa arbetet med att statusklassa ledningsnätet och hitta och åtgärda felkopplade avlopp och källor till tillskottsvatten m.m. Det är dock viktigt att samma krav ställs på alla stora ledningsägare. Inte bara den kommunala VA-huvudmannen äger ledningar i en kommun. Ofta finns en kommunal fastighetsförvaltare, som äger alla kommunala fastigheter, som har mycket stora ledningsnät och i vissa fall även mindre reningsverk till gamla gårdar och friluftsanläggningar utanför tätbebyggda områden (så är fallet i Järfälla). Stora ledningsnät ägs även av privata fastighetsbolag och samfälligheter. I regel har de kommunala VA-huvudmännen god kontroll på sitt nät medan andra aktörer sällan har denna kunskap. Ofta blir de kommunala VA-huvudmännen drabbade av inläckage och läckor på privata ledningar som är anslutna på det kommunala ledningsnätet.

8 (13) Dagvatten Naturvårdsverket, åtgärd 9. Styrmedel för dagvatten (sid 36) Det är bra att eventuella glapp och otydligheter m.m. i lagstiftningen kring dagvatten kartläggs. Idag kan stöd för vissa krav fås från olika lagar. Lagstödet hämtas ibland i Lagen om allmänna vattentjänster, ibland MB och ibland PBL, vilket också gör att kraven som ställs kan bli väldigt olika. För att stoppa en förorening redan innan den uppkommer skulle stödet från PBL behöva vara större. Kan man t.ex. säga att material som innebär förorening av vatten inte får tillåtas redan i en detaljplan skulle man kanske slippa att vägräcken avger zink, istället för att bygga dagvattendammar som ska försöka minska zinken som når vattendragen. Trafikverket, åtgärd 3. Utsläpp dagvatten från väg och järnväg (sid 47) Fokus måste vara att minska föroreningarnas uppkomst och bara i sista hand behöva rena bort dem i slutsteget. Mindre giftiga metaller och ämnen måste användas (zink och koppar i material, mindre bekämpningsmedel o.s.v.) Prövning och tillsyn Länsstyrelsen, åtgärd 1. Prövning och tillsyn (sid 48) Ledningsnätet föreslås ingå i tillståndsprövning av ARV (avloppsreningsverk). Det är då viktigt att fundera på hur man hanterar ARV med ledningsnät i andra kommuner. Som nämnts tidigare finns det i storstadsregionerna några stora ARV dit många kommuner leder sitt spillvatten. Detta innebär att det finns kommuner med stora ledningsnät utan ARV och att den som ansvarar för ett ARV inte har ansvar för hela ledningsnätet. Kommunerna, åtgärd 4. Tillsyn avloppsledningsnät och små ARV (sid 64) Här är en av texterna där begreppen blandas ihop vilket gör texten otydlig. Exempelvis i 3:e stycket under Motivering; leds dagvatten och avloppsvatten gemensamt. För alla som arbetar med VA är avloppsvatten ett samlingsnamn för spillvatten och dagvatten, d.v.s. korrigering till leds dagvatten och spillvatten gemensamt. Tillsynsmyndigheten behöver ställa krav på att alla utsläpp av orenat spillvatten ska rapporteras samt att årliga miljörapporter ska tas fram med redovisning om hur ledningsägaren arbetar med förnyelse av ledningsnätet, statusbedömning av ledningsnätet, bräddpunkter, eventuella upptäckta och åtgärdade felkopplingar (det finns alltid några felkopplingar, både på gamla och nya anläggningar), dagvattenåtgärder och åtgärder för att minska tillskottsvattenmängden. Ställs krav på redovisning följer normalt ett ökat arbete med förbättringsåtgärder eftersom problemen synliggörs. Observera att inte enbart den kommunala VA-huvudmannen äger stora ledningsnät och anläggningar. Kommunerna, åtgärd 2 och länsstyrelserna, åtgärd 4 (sid 62 respektive 50) Tillsyn jordbruk och hästhållning Åtgärder behöver ändras till att gälla djurhållning istället för hästhållning.

9 (13) Fosforfällning av sediment Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 8. Minska närsaltsbelastningen (sid 14) Fosforfällning av förorenade sediment är inte befogat bara för att åtgärder rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte fullt ut kan bidra till att uppnå förbättringsbehovet. Den externa belastningen (som kan komma från annat) behöver åtgärdas först, annars är det som att kasta pengarna i sjön. Fosforfällning i naturliga vatten är dessutom komplext, dyrt och omdiskuterat. Om sedimenten dessutom är förorenade med miljögifter blir det ännu mer komplext och dyrt. Enskilda avlopp Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 1. Styrmedel enskilda avlopp (sid 9) Det finns redan juridiska styrmedel att få privata fastighetsägare att åtgärda enskilda avlopp. Ekonomiska styrmedel i form av skatter eller avgifter gör bara att de med pengar kan köpa sig fria. Bättre att tillsynsmyndigheterna gör sitt jobb och förelägger de med dåliga avloppslösningar att ordna nya bättre. Kommunerna, åtgärd 3. Skyddsnivå enskilda avlopp(sid 63) Det framgår att åtgärden om skyddsnivå för enskilda avlopp kommer eventuellt revideras. Om revidering kommer att ske vill kommunen ha möjlighet att yttra sig på det nya förslaget. Egenkontroll Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 11. Vägledning o styrmedel för egenkontroll (sid 16) Detta är mycket bra. Data som tas fram ska vara så säkra att de kan användas för statusklassningar m.m., samt vara tillgängliga för alla. Det är viktigt att det finns bra datavärdar som har möjlighet att ta emot allt data. Bilaga 1. Åtgärdsprogram för olika åtgärdsområden Åtgärdsprogrammen är för generella för att kunna vara till någon större hjälp i vattenarbetet. I samrådshandlingarna framgår det tydligt att vattendirektivets avrinningsområdesfokus ska följas. De enskilda åtgärdsprogrammen i bilaga 1 har dock frångått detta och skapat och följt administrativa gränser istället. Eftersom många olika avrinningsområden och delar av avrinningsområden och åtgärdsområden bakas ihop försvårar detta vattenarbetet. Vidare blir det otydligt vilka åtgärder varje kommun förväntas göra. Kommunerna består dessutom av så många olika delar att det i vissa fall kan bli så att man anser att det är någon annan som ska utföra åtgärderna. Därför kan det med fördel preciseras vilka inom kommunen som avses. Förslagna åtgärder är på en generell nivå som inte ger kommunerna någon hjälp av vad som förväntas göras. Vad för praktiska fysiska åtgärder behöver göras? Tidsplanen är väldigt svår att hålla. Då det i handlingarna anges att de fysiska åtgärderna ska vara utförda senast 2018.

10 (13) Kartorna har flera brister. Den röda linjen som ska visa vilket område som avses är dock bara en linje, den borde ringa in hela området. Det ser också ofta ut som om det är flera åtgärdsområden och inte ett. Det är oklart vad som menas. Vad innebär vita och grå områden i kartbilden? Teckenförklaring saknas. Eftersom avrinningsområdet i teckenförklaringen visas som en vit ruta kan man tro att det är visa områden som avses och inte den svarta tunna linjen. Alla linjer borde redovisas på samma sätt, d.v.s. som en linje, och alla ytor som en yta (ruta) för att göra det tydligare. Det skulle underlätta om alla vattenförekomster namnges. För vattendragen står det ofta bara ett ID-nummer (som inte finns förklarade förrän mycket senare i en tabell) vilket försvårar för de som läser att förstå. Tabellerna behöver bättre förklaring. I tabell 1 fattas MKN för vissa vattenförekomster. Beskrivning hur uppskattningen av åtgärdsstorlek gjorts i tabell 3 fattas. Likaså förklaring till olika förkortningar (t.ex. IG och EA). Åtgärdsprogram för Fiskarfjärdens, Riddarfjärdens, Ulvsundasjöns och Årstavikens närområden (Bällstaån ingår) Sammanfattning (sid 2) samt Åtgärder (sid 22) För Bällstaån behöver sammanfattningen och texten på sid 22 synkas. Revidering av sammanfattningen så att den stämmer med texten behövs. Grumligheten beror inte enbart på erosionen utan även på alla byggarbeten som pågår. Bromma avloppsreningsverk har utloppet i skärgården, men bräddar man inom avrinningsområdet? Hur många bräddpunkter finns i avrinningsområdet, t.ex. pumpstationer? (Järfälla har idag 18 st stora pumpstationer.) Källor till påverkan (sid 21) Enskilda avlopp anges som 2 % av källorna, Hur många har man räknat med? Flera finns i Järfälla i detta område. Här behövs det även kompletteras med felkopplade avlopp. I Järfälla hittades ca 10 st under 2014, både privata fastighetsägare men också verksamheter och en förskola. Järfälla har arbetat med att inspektera dagvattenledningar under några år och hittar årligen flera felkopplingar. Felkopplingar finns nog på många ställen och utgör troligtvis en mycket större belastning än vad enskilda avlopp gör. Vad menas med avloppsreningsverk i detta sammanhang? Är det privata minireningsverk eller större samfällt ägda anläggningar? Ingår bräddningar från pumpstationer m.m. i detta? Järfälla kommun rapporterar omgående till tillsynsmyndigheten vid bräddningar eller andra utsläpp av avloppsvatten. Uppgifterna sammanställs även årligen i miljörapporter.

11 (13) Åtgärder (sid 21) Dagvatten är den största enskilda källan till fosforbelastningen. Rening av dagvatten behöver koncentraras till där det uppstår lite större mängder och där det ges störst effekt. Områden med speciellt förorenat dagvatten ska prioriteras liksom aktiviteter där dagvatten förorenas. Järfälla kommun ställer t.ex. krav på rening av länshållningsvatten i samband med större anläggningsarbeten. Föroreningsgraden är ofta stor, speciellt vid sprängning. Denna typ av arbeten pågår ofta i storstadsregionen och står troligtvis för en stor del av näringsbelastningen, men också för stora problem med grumling. Stora förbättringar kan göras med krav på sedimentering men detta är svårt att följa upp och lagstödet är olika beroende på om VA-huvudmannen ställer kravet eller om tillsynsmyndigheten gör det med hjälp av Miljöbalken. Förutom rening av dagvatten behöver många kommuner även förbättra sin kännedom om ledningsnätets status för att upptäcka felkopplade spill- och dagvattenledningar. Spillvatten som felaktigt anslutits till dagvattenledningar innebär att orenat spillvatten leds ut i recipienterna. Åtgärd av dessa är enkla och mycket kostnadseffektivt! Systematisk inspektion av dagvattenledningar kan göra att felkopplingar upptäcks och kan kopplas om. Tillsynsmyndigheten behöver begära in uppgifter från de kommunala VAhuvudmännen, samt andra stora ledningsägare som kommunala fastighetsförvaltare m.m., om bräddningar på ledningsnät, samt genomförda statusbedömningar, felkopplingar m.m. samt vid behov ställa krav på åtgärder. Tvåstegdiken föreslås som en åtgärd i Bällstaån. Tvåstegdiken är en ny företeelse för åkermark från USA. Effekten av att göra om vattendrag till ett tvåstegsdike är inte tillräckligt känt för att tillämpas i Bällstaån. Det kan t.o.m. tänkas att det blir negativ konsekvens för vattenstatusen i ån. När det gäller att anlägga fosfordammar i Bällstaån så är detta heller inget alternativ. Däremot kan fosfordammar vara ett alternativ att anlägga på eller i anslutning till jordbruksmark. Bällstaåns avrinningsområde består dock av en liten andel jordbruksmark Förbättringsbehov (sid 24) Tabell 4 behöver kompletteras med om det är median eller medelvärde uppmätt halt som anges, standaravvikelse, samt vad för gränsvärde som är använts (max eller årsmedel) Åtgärder (sid 34) Enligt texten finns inga genomförda eller planerade fysiska förändringar av Bällstaån under perioden I Järfälla finns dock planerade fysiska och morfologiska förändringar av Bällstaån. I den nya detaljplanen för Barkarbystaden II kommer kulverteringen att tas bort och ån kommer få en ny sträckning genom den nya bebyggelsen, med en naturlig strandzon och en hårdgjord sida. Ån kommer även få en ny sträckning mellan Viksjöleden och Barkarbystation där ån bitvis kommer att meandras och översvämningsytor skapas. Dessa åtgärder ska utföras under 2015.

12 (13) 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (sid 39) Den totala kostnaden för föreslagna åtgärder anges till 31 miljoner kr. Detta låter alldeles för lite med tanke på vilken dålig status vattenförekomsterna i området har. Om allt dagvatten till Bällstaån behöver renas behövs en dagvattenanläggning för varje delarinningsområde, vilket är många! Åtgärdsprogram för Stockholms inre skärgårds och Igelbäcken, Edsviken och Brunnsvikens åtgärdsområden (Igelbäcken och Säbysjön ingår) 2.4 Främmande arter (sid 31) Förslag på åtgärder riktade mot främmande arter saknas. För att ha möjlighet att överhuvudtaget kunna förhindra spridning av de främmande arterna behövs en samordning med tydliga åtgärder som snabbt kan sättas in Miljöproblem och källor till påverkan Säbysjöns reglerdamm i Igelbäcken har en minimitappning på 5 liter/sek därför känns förslaget att utreda möjlighet till minitappning som irrelevant. Dock behöver ett omlöp anläggas för att ordna fiskpassage. Igelbäckens kulvert under Barkarbyfältet behöver öppnas upp och åfåran meandras, bottenmaterial tillföras etc. Vid utbyggnaden av tunnelbanenätet under Igelbäcken behöver åtgärder vidtas för att t.ex. förhindra dräneringseffekter som påverkar den idag tidvis låga vattenföringen Källor till påverkan (sid 40) I Igelbäckens avrinningsområde finns det ett gammalt brandövningsfält där undersökningar visat förekomst av PFAS (Poly- och perfluorinerade alkylsubstanser) som behöver åtgärdas/saneras Åtgärder (sid 40) Texten är oprecis. Vad behöver göras, när och av vem. Gäller även Åtgärder (sid 41) Vad skall göras? Minskning av vägsaltanvändningen till vilka nivåer vilka riktvärden ska gälla? 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (sid 39) Den totala kostnaden för föreslagna åtgärder anges till 40 miljoner kr, vilket låter väldigt underskattat. Åtgärdsprogram för Görvälns åtgärdsområde (delar av Mälaren ingår) Källor till påverkan (sid 16) Det behöver förtydligas vilket område som avses (åtgärdsområdet eller Hillehögsvikens avrinningsområde).

13 (13) Åtgärder (sid 16) Åtgärdsområdet berör två ytvattenförekomster Görväln och Hillehögsviken. Görväln uppnår god ekologisk status, medan Hillehögsviken endast bedöms uppnå måttlig status. Eftersom den ekologiska statusen avseende näringsämnen dock är god för Hilleviken så har inget förbättringsbehov för fosfor kunnat beräknats. Trots detta anges i tabell 3 åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på fosfor. Åtgärderna beräknas bli 8,2 miljoner kronor. Av VISS (Vatteninformationssystem Sverige) framgår det att av dessa 8,2 miljoner kronor är ca 6 miljoner kronor till åtgärder för Görväln som redan har god ekologisk status. Sett ur ett Mälarperspektiv (avrinningsområdesperspektiv) kan det vara befogat att åtgärda vattenförekomsten Görväln trots att vattenförekomsten uppnår god status. Om så är fallet behöver detta förtydligas. 4 Otillräckligt drickvattenskydd (sid 22) Det är bra att det sker en översyn av vattenskyddsområdena och att nya vattenskyddsområden inrättas efter behov. Om behov finns ska även vattenskyddsföreskrifterna revideras. Åtgärdsprogram för Knivstaån samt skarvens och Garnvikens närområde (Översjön och delar av Mälaren ingår) Förbättringsbehov (sid 22) Förbättringsbehovet för hela området anges till kg/år, men ingen precisering görs för de vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status Åtgärder (sid 42) Åtgärdsområdena som ingår i detta åtgärdsprogram är till ytan väldigt stora och innehåller flera vattenförekomster. Det skulle öka tydligheten med en områdesindelning. Mikael Rångeby Bygg- och miljödirektör Nina Karlsson Avdelningschef Expedieras till Akt Kommunstyrelsen