Bilaga 1. Yttrandet är uppdelat enligt nedan. Läsanvisningar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 1. Yttrandet är uppdelat enligt nedan. Läsanvisningar"

Transkript

1 Bilaga 1. Förslag till yttrande/tjänsteskrivelse angående samråd för förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram för perioden , föreskrifter för miljökvalitetsnormer samt MKB för åtgärdsprogrammet Umeå kommun stöder Vattenmyndigheten i Bottenvikens distrikts målsättning att eftersträva att alla vattenförekomster ska ha god status år Kommunen anser dock att det underlag som presenterats för bedömningar samt sättet målsättningen implementeras i Sverige kan förbättras och effektiviseras. Yttrandet är uppdelat enligt nedan Läsanvisningar 1. Synpunkter av övergripande och principiell karaktär 2. Synpunkter på Förslag till förvaltningsplan 3. Synpunkter på förslag till Åtgärdsprogram för perioden Synpunkter på miljökvalitetsnormer 5. Synpunkter på databasen VISS 1. Synpunkter av övergripande och principiell karaktär Umeå kommun anser att miljökvalitetsnormerna ska betraktas som målsättningar och miljökvalitetsnormerna inte ska vara juridiskt bindande intill dess verifiering av underlaget skett. Underlaget i VISS utgörs till stor del av modellberäkningar och bristfälligt mätdata vilket riskerar medföra att miljökvalitetsnormerna i olika fall blir för långtgående eller inte tillräckligt långtgående. Kravet på att inga vattenförekomster får försämras måste utgå från ett verifierat underlag. Konsekvenserna för kommunen behöver belysas i den samhällsekonomiska konsekvensanalysen eller miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) eftersom kommunerna har en nyckelroll i arbetet. Detta behövs för att klarlägga förutsättningarna och identifierat behovet av t ex styrmedel. Vattenmyndighetens förslag ligger stort fokus på vilka åtgärder som centrala myndigheter behöver vidta för åtgärdsprogrammets genomförande. En del åtgärder för kommunerna kommer inte kunna utföras effektivt eller överhuvudtaget i väntan på att åtgärder riktade till centrala myndigheter blir genomförda. Det behövs göras en konsekvensanalys av utgångsläget och utifrån tillgängliga styrmedel, riktlinjer och vägledningar för att beskriva vad som är skäligt att hinna med under åtgärdsperioden. Eftersom vägledningar, riktlinjer och styrmedel är viktiga förutsättningar för genomförandet av åtgärdsprogrammet behövs de

2 2 av 12 tämligen omgående. Arbetet med att ta fram handlingarna behöver prioriteras och genomföras omgående. Umeå kommun anser att samråd med kommunerna bör ske kontinuerligt under hela åtgärdsperioden för att fånga upp politiska avvägningar men även kommunens praktiska och juridiska möjligheter att utföra de föreslagna åtgärderna. Framtagandet av samrådsdokumenten hade effektiviserats och samrådsunderlaget varit bättre. Relevant finansering saknas för genomförandet av åtgärder. Polluters pays principle (PPP) måste tydliggöras och lagstödet förstärkas om den ska utgöra den huvudsakliga finansieringskällan för åtgärder. Vandringshinder och övergödning kräver de mest kostsammaste åtgärderna inom Bottenvikens distrikt där PPP inte kommer att vara tillämpbar. Åtgärdsprogrammet beskriver vilka styrmedelsåtgärder och fysiska åtgärder som myndigheter och kommuner behöver utföra. Umeå kommun anser att det måste tolkas som vad kommun bör utföra. Det saknas fortfarande relevanta dataunderlag för statusklassningar av vattenförekomster. Umeå kommun ifrågasätter att kommunen så kraftigt ska öka sina resurser för tillsyn och prövning när det inte finns verifierade dataunderlag för vattenförekomster och nödvändiga riktlinjer, styrmedel och vägledningar för t ex dagvatten och vattenskyddsområden. Det saknas relevanta och skarpa åtgärder mot skogsbruket som står för en del av miljöproblemen tex försurning, läckage av närsalter inom Bottenvikens distrikt. Remissmaterialet är relativt lättillgängligt genom språk och läsanvisningar men det är fortfarande mycket omfångsrikt och komplext. Detta i har medfört att kommunen inte haft möjlighet att avsätta tillräckliga resurser att gå igenom alla vattenförekomster och bedöma vattenmyndighetens klassningar. Underlag som inte består av biologiskt data och som är baserat i huvudsak på modeller och fjärranalys bör sättas som preliminära till verifiering av underlaget har skett. Detta underlättar genomgången av materialet. Föreslagna åtgärder som syftar till att förbättra vattnets status är utförligt beskrivna men fortfarande är åtgärderna till stor del oprövade och det saknas i många fall relevant kunskap om funktion och skötsel för norrländska förhållanden för en effektiv kostnadseffektiv prioritering. Vattenmyndighetens beslut bör vara överklagningsbart eftersom kommunerna har en nyckelroll i åtgärdsarbetet och konsekvenserna för kommuner och verksamhetsutövare inte är utredda. Besluten bör också vara överklagningsbara så länge som bedömningsgrunderna i miljöövervakningsarbetet inte är anpassade för norra Sverige. 2. Synpunkter på Förslag till förvaltningsplan Samverkan Samverkansformer behöver utvecklas. Vattenråden har idag inte den lokala och politiska förankringen och ställning som gör dem till ett effektivt stöd i vattenförvaltningens arbete. Vattenråden är fortfarande under uppbyggnad, vilket dels har att göra med de stora avrinningsområden som vattenråden avser. Det behövs mera resurser för att bygga upp ett kontinuerligt och väl förankrat vattenrådsarbete över så stora rumsliga distanser. Miljöövervakning Vattenförvaltningen anger att ett bra och uppbyggt miljöövervakningsprogram är nödvändigt för att

3 3 av 12 de beslut som fattas inom vattenförvaltningen ska bli rätta. Det är också viktigt för planeringen av åtgärdsbehov och uppföljning. Umeå kommun instämmer i Vattenmyndighetens ställningstagande. Samtidigt saknar det underlag som presenteras i VISS fortfarande mycket relevant data vilket är ett hinder för att arbete ska utföras effektivt. Underlaget bygger till stor del på modellberäkningar istället för mätdata vilket gör att bedömningen och tillämpningen av MKN måste göras med försiktighet. Det ska vara en självklarhet att juridiska bindande MKN ska baseras på säkra och verifierade underlag. Umeå kommun anser inte att modeller som tas fram med hjälp av satellitbildsanalyser, extrapoleringar och interpolation är ett bra underlag för bedömning av miljökvalitetsnormer. Risken är stor att MKN över-/underskattas vilket gör att kommunens tillsyn av verksamheter blir opraktisk och ineffektiv, samt att åtgärder och resurser felprioriteras. Umeå kommuns föränderliga kust med landhöjning och ständigt avstängda vikar skapar speciella vattenmiljöer som nuvarande bedömningsgrunder inte tar hänsyn till. Här finns naturligt näringsrika strandnära miljöer som är viktiga för fisk och fågel och samtidigt känsliga för ytterligare näringsbelastning. Vid användningen av befintliga bedömningsgrunder inkl. växtplanktonanalys blir nämnda miljöer felaktigt bedömda. Umeå kommun anser att bedömningsgrunderna behöver vara jämförbara och anpassas samt vidareutvecklas för norra Sverige ingå. Gradient studier behövs mellan kustnära och utsjömiljöerna för att påvisa skillnaderna. Det är stor skillnad på bedömningsgrunder för kustnära och utsjömiljöerna på resultaten vid användning av nuvarande bedömningsgrunder. Vattenförvaltningen behöver ta en mycket framträdande roll i miljöövervakningsarbetet både när det gäller finansering och samordning. I brist på samordning finns det risk att den inte utförs i den omfattningen i förhållande till antalet vattenförekomster. Strategin för miljöövervakningen behöver tas fram omgående eftersom underlaget i VISS och miljöövervakning är avgörande för bedömning av MKN. Umeå kommun anser, att under tiden som en strategi och bättre underlag arbetas fram, att ska klassningar där miljökvalitetsnormerna har baserats på modeller och schablonberäkningar ska sättas till preliminära och inte vara juridiskt bindande.. Avgränsning och typindelning av vattenförekomster I EU-direktivet är inte vattenförekomst reglerat vilket gör att det är upp till varje medlemsland att definiera vattenförekomsterna. Sverige har bestämt att sjöar ska ha en yta av minst 1 km² och vattendragen minst 15 km. Den svenska modellen har resulterat i väldigt många vattenförekomster som behöver hanteras. Vi har även kommunala intressen kring vattendrag som inte blivit inräknade som vattenförekomster t ex Skravelsjön och Kläppsjön, där vi genomfört miljöövervakning. Men dessa är för små för att räknas som vattenförekomst. Dessa har bättre underlag som visar på verifierad status. Den stora mängden av vattenförekomster är svåröverskådligt material. Det är orimligt att kräva att så många vattenförekomster ska omfattas av juridiska bindande MKN på så bristfälligt underlag. Visserligen har vattenförvaltningen klassat vattenförekomsterna med olika tillförlitlighetsgrader, men faktum är ändå att statusklassningarna blir juridiskt bindande oavsett tillförlitlighetsgrad. Tydliga prioriteringar skulle gagna ett effektivare åtgärdsarbete och bättre acceptans för de mest angelägna frågorna.

4 4 av Synpunkter på förslag till åtgärdsprogram Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner I Åtgärdsprogrammet s 6 ff. har en rad åtgärder tagits upp för statliga myndigheter och kommuner. För kommunernas del handlar det t.ex. om att vid tillsynen prioritera de områden som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god status gällande t.ex. enskilda avlopp, vattenskyddsområden för nuvarande och framtida vattentäkter (stora som små), planläggning samt utveckla vatten- och avloppsplaner. För att genomföra ett effektivt åtgärdsarbete behövs verifierade underlag vilka verksamheter som bidrar till att vattenförekomsterna inte uppnår god status. Detta är inte utrett för varje enskild vattenförekomst och är omöjligt för kommunen som tillsynsmyndighet att ställa krav i dagsläget på verksamhetsutövare att utföra åtgärder tills att ansvarsfrågan är utredd genom t ex källfördelningsanalyser. Det saknas en samhällsekonomisk konsekvensanalys av vad föreslagna åtgärder innebär för kommunerna. Åtgärdskraven måste konsekvensanalyseras, inte minst med tanke på resursbehoven och nuvarande tillgängliga styrmedel och vägledningar hos kommunerna. Kommuner, åtgärd 1: Kommunerna behöver inom sin tillsyn och prövning av a) miljöfarlig verksamhet och andra verksamheter ställa sådana krav så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs, b) förorenade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Umeå kommun genomför inom ramen för kommunens reguljära verksamhet tillsyn av miljöfarlig verksamhet och förorenade områden. I vattenmyndighetens förslag förväntas en kraftig ökad tillsyn och prövning från kommunen, miljöfarlig verksamhet och förorenade områden är en av dessa områden. För att kunna göra det behöver kommunen tillföras mer resurser från staten. Umeå kommun anser också att bättre styrmedel, vägledningar och riktlinjer behövs för tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Naturvårdsverket behöver omgående ta fram styrmedel och vägledning för tillsynen av prioriterade och särskilt förorenade ämnen om tillsynsarbete inom denna åtgärdsperiod ska kunna utföras. Vägledning behöver också tas fram hur krav ska ställas så att miljökvalitetsnormen följs Det är viktigt för att resurserna fördelas rätt. Kunskapsbristen är stor om olika ämnens påverkan på vatten samt vilka gränsvärden som är tillräckliga för att miljökvalitetsnormer ska uppnås. Lagstiftning för dagvatten behöver förtydligas och vägledning för tillämpning av dagvattentillsyn behöver tas fram. T ex borde anläggandet av dagvattensystem vara anmälningspliktig verksamhet. Naturvårdsverket behöver ökade medel för sanering av förorenade områden. Inom Umeå kommun har redan saneringar genomförts med medel från Naturvårdsverket, men flera områden återstår att åtgärda t ex Norrbyskär inom Örefjärden vattenförekomst.

5 5 av 12 I VISS saknas underlag från MIFO databasen vilket gör att kemiska data (exklusive kvicksilver) saknar klassningar för flera vattenförekomster. Inom Tväråns och Umeälvens avrinningsområden finns flera miljöfarliga verksamheter som påverkar vattenförekomsterna och där kemiska data finns och beskriver vattenförekomsternas miljöproblem bättre. Det behövs ökade resurser för att prioritera miljöövervakning av miljöfarliga ämnen och kunskapsuppbyggnad om olika ämnen och deras miljöeffekter. Åtgärd 2 Kommunerna behöver bedriva tillsyn så att a) utsläppen av kväve och fosfor från jordbruk och hästhållning minskas i de vattenförekomster där jordbruk bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs eller riskerar att inte följas, b) tillförseln av växtskyddsmedel minskar till vatten inom områden med vattenförekomster som inte följer, eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten så att god kemisk status och god ekologisk status kan uppnås. Det är viktigt att de rättsligt bindande åtgärderna som föreslås, formuleras på ett sådant sätt att det är möjligt för den som ska vidta dem att också kan veta när denne har uppfyllt sin del av åtgärderna - utan att riskera ekonomiska sanktioner. Det rimligaste är att det läggs in någon form av checkpoint där ytterligare krav kan komma att ställas om det då bedöms finnas ett sådant behov, men eftersom åtgärderna rör sådant som ofta inte kan utvärderas förrän efter en längre period så kan det vara svårt att ha någon sådan punkt innan 6-årsperioden gått till ända. Det är därför viktigt att staten har ett aktivt kontinuerligt uppföljningsarbete under periodens gång för att processen ska fungera. Vi ifrågasätter att jordbruket skulle bidra så mycket till övergödningsproblematiken i norra Sverige när spridning av gödsel sker med ganska låga givor sett över respektive jordbruksföretags hela spridningsareal. Förekomsten av jordbruksverksamhet inom Umeå kommun är ganska låg jämfört med Syd- och Mellansverige. Jordbruken har ett självklart ett ansvar och påverkar enskilda vattenförekomster men den skiljer sig mellan olika delar i Umeå kommun och måste först utredas. Åtgärd 2 är i huvudsak en åtgärd som är mera prioriterad för södra och mellan Sverige. Retention/historiska synder från tidigare jordbruksverksamheter är också en bidragande faktor men detta behöver utredas och relevant finansering måste finnas tillgänglig från myndigheterna eftersom PPP inte kan tillämpas i dessa fall. I norra Sverige är det främst fosfor som bidrar till övergödningen. Vi ifrågasätter behovet av att rena kväve i norra Sverige. Växtskyddsmedel bedöms inte vara ett stort problem eftersom de används i väldigt liten utsträckning. Behovet av reglering är större i södra och mellersta Sverige. Även här behövs riktvärden eller vägledning för hur tillsynen ska gå till och för att MKN ska följas. Åtgärd 3 Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, miljökvalitetsnormerna för vatten.

6 6 av 12 Kraven på fastighetsägarna måste motiveras med bra dataunderlag, t ex källfördelningsanalyser. Underlaget till miljökvalitetsnormerna är baserade på klorofyllstudier utifrån satellitbilder t ex för Mjölefjärden och Ytterbodafjärden vilket inte är acceptabelt och ökar osäkerheten att tillämpa som verktyg i tillsynen. I Umeå kommun har vi dock gjort egna undersökningar av vattenförekomster under ett stort antal år vilket redan 2008 resulterade i en indelning av kommunen i områden med olika skyddsnivåer. Indelningen har senare reviderats när nya data inkommit. För kommuner som inte har egna mätdata är situationen sämre och det kan vara svårt att bedöma vilka områden som ska ha krav på hög skyddsnivå enbart utifrån Vattenmyndighetens underlag. Åtgärd 4 Kommuner behöver genomföra tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk och införa krav på ökad rening, eller på annat sätt minimera utsläpp, som bidrar till att vattenförekomster inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, miljökvalitetsnormerna för vatten. Beträffande kraven på avloppsreningsverken anser Umeå kommun att det lämpligaste är att staten genomför nationella regleringar i takt med att reningstekniken utvecklas. T ex kan detta vara aktuellt beträffande utsläpp och rening av avloppsvatten innehållande läkemedel, men även beträffande andra kemikalier där avancerad och kostsam teknik kan krävas. Eftersom det i dagsläget saknas gränsvärden (MKN uttryckt som faktiska utsläppsvärden) är det också svårt att bedöma när reningskraven enligt åtgärdsprogrammet klaras. Vattenmyndigheten motiverar åtgärden med att kommunens tillsyn över reningsverken behöver bli bättre och att mera omfattande krav behöver ställas. Det borde ha utretts inför samrådsunderlaget hur tillsynen på reningsverken ska bli bättre och varför inte omfattande krav ställs. Åtgärden som är riktad till kommunerna är på väldigt övergripande nivå. Det hade varit önskvärt om samråd gjorts med kommunen kring den tillsyn som utförs idag. Kommunen har idag tillsyn på avloppsreningsverk. Problemen med bräddningar och läckande ledningar är något som bör ingå i kommunens tillsyn och verksamhetsutövarens underhåll och egenkontroll. Däremot kan det vara svårt att utforma/förbättra avloppsreningsverken så att de renar avloppsvattnet från läkemedel och olika typer av kemikalier. Istället är ett fungerande uppströmsoch utfasningsarbete en viktig förutsättning för att minska utsläppen. Ett av åtgärdsförslagen i samrådet innebär att avloppsreningsverken ska nå en utsläppsnivå på 0,1 mg fosfor/liter. Det ska i slutändan beror på recipienterna. Kravet gällande fosfor bör instället avgränsas till att i tillståndsprövning möjliggöra varierande kravnivåer, baserat på verkliga förhållanden och behov, i syfte att nå God ekologisk status. Det förutsätter att MKN är baserat på verifierade underlag som kan användas i tillsynen. Åtgärd 5 Kommunerna behöver minska närsaltsbelastningen, i de fall åtgärder rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte fullt kan bidra till att uppnå betinget avseende kväve och fosfor, genom att a) inom sina ansvarsområden genomföra kompletterande åtgärder så som odling och/eller skörd av marina substrat, behandling/hantering av näringsbelastade sediment, biomanipulation eller motsvarande,

7 7 av 12 b) inom havsplaneringen utse områden särskilt prioriterade för näringsreducerande åtgärder och i dessa priorioritera etablering av exempelvis storskaliga musselodlingar. Åtgärder för närsaltsbelastning är inte aktuell inom denna åtgärdsperiod. Det är för tidigt att säga om åtgärderna som utförts med anledning av t ex inventering av enskilda avlopp och tillsyn haft någon effekt eftersom det finns en tröghet i miljön. Speciellt när det gäller närsaltsbelastning tar det lång tid att se förändringar. I Umeå kommun har ca enskilda avlopp inventerats men alla är inte åtgärdade ännu. Övriga föreslagna åtgärder såsom biomanipulation och storskaliga musselodlingar är inte aktuella eller prioriterade inom Umeå kommun. Det är svårt att ta ställning till föreslagna åtgärder mot övergödning eftersom flera är nya och oprövade, speciellt under norrländska förhållanden. Detta gör att prioriteringar av åtgärder försvåras p.g.a. osäkerheter om faktiska kostnader och att förväntade effekter. Det kommer att vara ekonomiskt orimligt och i många fall tekniskt omöjligt att genomföra föreslagna åtgärder för minskad närsaltsbelastning. Föreskrifter som ska tas fram av från exempelvis Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen riskerar att försena tillämpningen av åtgärderna eftersom tillvägagångsättet är oklart. Åtgärd 6 Kommunerna behöver säkerställa ett långsiktigt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Kommunerna behöver särskilt a) inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för nuvarande och framtida, allmänna och enskilda dricksvattentäkter, b) göra en översyn av vattenskyddsområden som inrättats före miljöbalkens införande och vid behov revidera skyddsområdets avgränsningar och tillhörande föreskrifter så att tillräckligt skydd uppnås, c) bedriva systematisk och regelbunden tillsyn på både allmänna och enskilda dricksvattentäkter, som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 10 m3/dag, d) uppdatera översiktsplanerna med regionala vattenförsörjningsplaner, e) se till så att samtliga allmänna yt-och grundvattentäkter har tillstånd för vattenuttag, särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer eller riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Kommunen behöver säkerställa ett långsiktligt skydd för den nuvarande och framtida dricksvattenförsörjningen. Umeå kommun anser att det finns ett stort behov av vägledning i form av handböcker, manualer eller motsvarande. Naturvårdsverkets handbok (2010:5) om vattenskyddsområden är begränsad. Åtgärden borde skjutas på framtiden tills verktygen finns så att resursen kan användas effektivt. Det är bra att skyddet av dricksvattentäkter återigen aktualiseras eftersom det fortfarande är många täkter som saknar skydd. Här efterlyser kommunen bättre vägledningar om hur man inrättar ett vattenskyddsområde. För att nå framgång krävs ett samarbete mellan kommuner och länsstyrelser.

8 8 av 12 Kommunens erfarenhet är att kostnaderna för åtgärden är åtskilligt högre än vad Vattenmyndigheten har angett. Utifrån nuvarande resurser, vägledningar och utifrån den tid processen erfarenhetsmässigt tar ser vi stora problem med att hinna säkerställa skydd för nedanstående vattentäkter till 2021 som är privata vattenskyddsområden. Brattby, Kassjö/Västanbäck vf, Mariagården Kassjö, Rödåsel vf, Strömbäck, Floda, Ytterboda och Tomternas. Innerkasamark, Mellansvartbäck, Norrmjöle 2:11 och Ängersjö är alla privata vattenföreningar. Det bör framgå hur verksamheter inom vattenskyddsområdena påverkas av föreskrifter och övriga restriktioner inom vattenskyddsområden. Umeå kommuns erfarenheter från arbetet med Vindelälvsåsens vattenskyddsområde är att framför allt gödselhantering i jordbruk samt petroleumhantering påverkas. Huvudregeln är att de enskilda verksamhetsutövarna får stå för kostnaderna som vattenskyddsområdets bestämmelser medför, men kostnader kan i vissa situationer även hamna på kommunen (som myndighet) eller UMEVA (som vattentäktinnehavare). Vilka konsekvenser det kan bli för de enskilda täkterna och vem som har ansvaret för eventuella ersättningsanspråk borde klarläggas. Umeå kommun färdigställde under 2008 Underlag till vattenförsörjningsplan för Umeå kommun. Planens syfte är att trygga en säker drickvattenförsörjning på lång sikt. Planen redovisar även vattentäkter i bruk med större uttag än 10 m3/dygn. I planen redovisas möjligheterna för en framtida vattenförsörjning och de tillgångar till yt- och grundvatten som finns i kommunen. Åtgärd 7 Kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt plan- och bygglagen så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Åtgärden behöver genomföras efter samråd med länsstyrelserna. Tydligare styrmedel och vägledningar t ex för dagvattenhantering behöver tas fram. Kommunen har riktlinjer i översiktsplanen som att detaljplaner ska ske enligt åtgärd 7. Översiktsplanen är samrådd med länsstyrelsen. Prioritering kommer att utföras inom några få vattenförekomster i taget. Åtgärd 8 Kommunerna behöver utveckla vatten- och avloppsvattenplaner särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten., åtgärden behöver genomföras efter samverkan med länsstyrelserna. Förslag till en kommunövergripande VA-plan har tagits fram och den ska ut på samråd under Den innefattar bland annat en prioritering av utbyggnaden av de kommunala verksamhetsområdena för VA, en prioritering som i första hand baseras på miljöbehoven. Det är viktigt för den kommunala planeringen att VA-planer tas fram, särskilt när det gäller kommuner med stor tillväxt eller många omvandlingsområden. Åtgärd 9

9 9 av 12 Kommunerna behöver inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det kommunala vägnätet, särskilt i områden med vattenförekomster där vandringshinder bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. Åtgärden behöver utföras efter samverkan med berörd länsstyrelse och Trafikverket. För Umeå kommuns del har vi redan åtgärdat de flesta vandringshinder vid vägpassager över vatten och de fåtal som återstår bedöms bli åtgärdade innan Länsstyrelserna, åtgärd 2: Länsstyrelserna behöver ge kommunerna vägledning för prövning och tillsyn av de enskilda avlopp som bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. Länsstyrelsen utövar ingen egen tillsyn över enskilda avloppsanläggningar. Detta medför helt naturligt att det är svårt att på länsstyrelsen upprätthålla kompetensen i dessa frågor. Umeå kommun anser därför att vägledning för kommunernas arbete med enskilda avlopp ska komma direkt från Havs- och vattenmyndigheten. Åtgärder mot betydande påverkan per miljöproblem Det kommer att vara ekonomiskt orimligt och i många fall tekniskt omöjligt att genomföra föreslagna åtgärder. Statlig finansiering måste finnas för att metoderna kan prövas och utvecklas efter norrländska förhållanden. Kommunens tillgängliga resurser ska inte användas för detta ändamål. Istället ska tillgängliga resurser satsas där de gör störst nytta, t ex i områden där MKN består av verifierat data och verkliga förhållanden är kända t ex i Nydalasjön och Avan. Övergödning Förslag till Åtgärdsprogram sid 116: Inom jordbruksområden bör LOVA-stödet även vara tillämpbart inom distriktet, det är angeläget att övergödningsåtgärder prövas under norrländska förhållanden. Eftersom strukturkalkning och kalkfilerdiken är oprövade och resurskrävande måste pengar finnas tillgängliga för detta ändamål. Vi saknar åtgärder för skogsbruket/skogsindustrin som i Bottenvikens utgör den största andelen av närsaltsbelastning. Det är inte utrett hur mycket skogsbruket bidrar till övergödningen men med tanke på den stora andelen närsalter vore det rimligt att anta att skogsindustrin har en inverkan. Kväve och fosfortillskottet från skogsindustrin och torvtäkter behöver utredas och om det bidrar behöver åtgärder för detta utvecklas. Vattenmyndigheten anger att minskad näringsbelastning från reningsverk och från jordbruk behövs för god ekologisk status och har identifierat de viktiga fysiska åtgärderna som behövs för att nå god ekologisk status. Lokalt kan detta ha betydelse. Inom Umeå kommun är vallodling och korn de största grödorna och dessa gödslas endast i begränsad utsträckning. Korn odlas oftast extensivt. Jordbrukare har alltid som målsättning att följa gödslingsrekommendationerna. Försurning

10 10 av 12 De huvudsakliga problemen med försurning kommer från atmosfäriskt nedfall, skogsbruket och sura sulfatjordar. Det utförs en ganska omfattande kalkningsverksamhet i Sverige som måste fortgå så länge det atmosfäriska nedfallet är betydande. Skogsbruket står för större delen av försurningsproblemen, efter det atmosfäriska nedfallet, trots detta saknas ytterligare åtgärder som skogsbruket kan vidta. Skogsstyrelsen behöver utöva tillsyn och utveckla föreskrifter när det gäller hänsyn mot vattendrag vid avverkning samt askåterföring så att ren aska används och att det utförs på rätt typ av mark. Miljögifter Med tanke på fiskkonsumtion bör miljöövervakningsprogrammet för kvicksilver kompletteras med analys av cesiumhalter. Tidigare undersökningar har visat att även i sjöar med de högsta kvicksilverhalterna, är det cesiumhalterna som begränsar rekommenderad konsumtion enligt Livsmedelsverket. Fysisk påverkan Umeå kommun har tagit över tillsynen över vissa vattenverksamheter sedan 2013 vilket gör att vi kommer att ha ansvaret för tillsynen gällande utbyte av vägtrummor. Det borde framgå vem som har ansvaret för att åtgärda de enskilda vägtrummorna. Kommunens roll som myndighet i sådana sammanhang innebär ju inte ansvar för åtgärdernas genomförande. Kraftigt modifierade vatten Umeälven Stornorrfors dämningsområde, SE och SE , Umeälven mellan dammen i Stornorrfors och utloppskanalen i Baggböle har statusen måttlig ekologisk potential med krav på god ekologisk potential Vattenförekomsten föreslås nu få sänkt status till otillfredsställande ekologisk potential med krav på god ekologisk potential Vattenförekomsten är klassad som kraftigt modifierad på grund av vattenkraftverksamhet. Det innebär att det finns en väsentlig påverkan på vattenförekomstens hydrologi och/eller morfologi och eventuellt även andra fysiska förändringar som påverkar vattenförekomstens ekologiska status. För att uppnå en vattenstatus som motsvarar god ekologisk potential behöver det genomföras åtgärder som motverkar denna påverkan. För vattenförekomsten ska det därför upprättas en åtgärdsplan för vilka åtgärder som bedöms lämpliga och rimliga att genomföra i syfte att åstadkomma god ekologisk potential i vattenförekomsten. Åtgärdsplanen ska fastställas av Vattendelegationen senast Umeå kommun anser att hela vattenförekomsten ska betraktas som en fiskväg. På sträckan pågår, inom ramen för projektet Kust till fjäll, ett omfattande arbete för att förbättra såväl uppströms- som nedströmsvandringen av lax och havsöring, vilket redan har gett ett gott resultat. Fram till idag har fysiska åtgärder vidtagits för ca 40 MKR, åtgärder för ytterligare ca 10 MKR planeras. Olika tappningsregimer inom ramen för gällande vattendom har prövats. Åtgärderna i fiskvägen har optimerats för ett flöde på m3. Flödesförändringar som erfordras för en förbättrad status av annat än fiskvandring skulle innebära att vattenförkomstens funktion som fiskväg spolieras och medföra stora ekonomiska förluster i en fungerande, miljövänlig elproduktion. Enligt miljökvalitetsnormernas konstruktion är alla åtgärder för att uppnå god ekologisk potential i ett kraftigt modifierat vatten rimliga om de inte påtagligt påverkar verksamheten negativt. Åtgärdsprogrammet saknar en redovisning av vilka åtgärder som Vattenmyndigheten avser att arbeta vidare med. Av det följer även att konsekvensbeskrivning saknas.

11 11 av 12 I Umeå kommun har under de sista åren genomförts omfattande och kostsamma åtgärder mot vandringshinder t ex vid Stornorrfors och Sävarån. Tyvärr framgår detta inte i VISS utan vattenförekomsterna redovisas fortfarande vara i behov av åtgärder. Det behöver på ett bättre sätt följas upp hur åtgärderna har förbättrat vattenstatus, både som motivation för framtida åtgärder och för att få kunskap inför framtida prioriteringar. Samhällsekonomisk kosekvensanalys förslag till åtgärdsprogram sid 167 Åtgärdsprogrammet innehåller en samhällsekonomisk konsekvensanalys per miljöproblem. Analyserna är nationella vilket gör att de endast är tillämpbara för centrala myndigheter och inte kommunerna. Konsekvensanalysen innefattar en kostnads- och miljöeffektsupplysning av styrmedel och fysiska åtgärder. Därefter visas samhällets vinst att genomföra åtgärderna och nå målet med god status i vattenförekomsterna. Det råder stor osäkerhet bland beräkningar och bedömningar därför utgör materialet ett instabilt underlag för prioritering av resurser. Eftersom kommunen får ett väldigt stort ansvar och har en nyckelroll i åtgärdsarbetet anser Umeå kommun att en konsekvensanalys utifrån kommunens tillgängliga styrmedel och resurser är nödvändig och underlättar prioritering av resurser. Konsekvensanalysen anger att jordbruket kommer på sikt minska med motsvarande årsarbeten fram till 2030 även utan åtgärdsprogram. Jordbruksverket är ålagd att ta fram föreskrifter så att åtgärderna utförs i tillräcklig omfattning. I detta fall är det ett stort problem att konsekvensanalysen är nationell eftersom problemet i norra Sverige är att jordbruken läggs ner och värdefull åkermark växer igen. Detta leder till ett ökat behov av långväga transporter och importer av mat, vilket motsäger andra miljömål. Det är positivt att det gjorts en konsekvensanalys för övergödning men i Umeå kommun är övergödning fortfarande ett relativt litet problem och åtgärderna är på väldigt övergripande nivå som riskerar att slå hårt mot enskilda jordbrukare. Umeå kommun anser att åtgärderna såsom strukturkalkning, kalkfilerdiken, anpassade skyddszoner, våtmarker och fosfordammar, tvåstegsdiken etc. inte ska vara tvingande eftersom det får för stora ekonomiska konsekvenser för jordbruksverksamheter. Det är nödvändigt med kompensation och finansering för jordbrukare likväl resurser för källfördelningsanalyser för att identifiera källorna. I Umeå kommun finns ett 30-tal vattenförekomster som påverkas av övergödning där påverkan angetts som diffus i VISS. Avan är ett sådant område där tillsyn under 2015 är planerad att sätta igång men källfördelningsanalys skulle vara värdefull för att klarlägga ansvaret för enskilda jordbrukare och markägare. Åtgärderna bör i största möjligaste mån anpassas lokalt efter jordbrukarens egna förutsättningar. Miljögifter i yt- och grundvatten Umeå kommun anser att det mest prioriterade av alla åtgärder är att ta fram styrmedel och vägledning för att åtgärda dagvatten. Kostnader för dessa åtgärder är underskattade. 4. Synpunkter på miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är svåra att tillämpa i praktiken och dessutom saknas bra vägledning för hur de ska tillämpas. Det är oacceptabelt att vattenförekomster som har status sämre än god saknar biologiskt dataunderlag då den biologiska kvalitetsfaktorn ä den styrande för bedömning av

12 12 av 12 miljökvalitetsnormer och status. Det bör framgå att bedömning av overifierade MKN inte ska vara juridisk bindande och vattenförekomsten preliminär tills att bör tillämpas tills underlagen är verifierade och i förekommande fall kompletterade med biologisk data. 5. Synpunkter på databasen VISS - Vatteninformation System Sverige VISS är en databas över vattenförekomster i Sverige som är utvecklad av bland annat Vattenmyndigheten. Databasen är tänkt att vara öppen för allmänheten som är intresserade av vattendrag t.ex. i närheten där man bor. I databasen finns information om statusklassningar och åtgärder för att uppnå god status. Umeå kommun anser att underlaget i VISS till stor del är bristfälligt. Datamodeller och satellitbildsanalyser är inte acceptabla som underlag för juridiskt bindande miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormerna kan bli antingen under-/överskattade vilket leder till att tolkningen av hela materialet blir svårt och mycket opraktiskt och att det blir omöjligt att tillämpa i tillsynsarbetet. Umeå kommun anser att databasen behöver utvecklas både till innehåll och utformning för att tillmötesgå ett allmänt intresse. Det är bland annat svårt att förstå varför vattenförekomster har en viss statusklassning speciellt i de fall när hydromorfologisk kvalitetsfaktor ligger till grund för MKN. Det är ändå en pedagogisk utmaning att förklara vad en biologisk/fysikalisk och kemisk/ hydromorfologisk kvalitetsfaktor är. VISS-användaren behöver vara rejält insatt i Vattenmyndighetens arbete för att förstå syftet med databasen och det underlag som ligger där. VISS har potential att fungera som ett viktigt verktyg att nå ut till allmänheten men det behöver gå ifrån att huvudsakligen vara ett verktyg för myndigheter till att bli allmänt verktyg för allmänheten. Förslag till yttrande har tagits fram i samråd mellan övergripande planering, mark och exploatering, detaljplan, miljö och hälsoskydd, fritid samt gator och parker. Även samråd har genomförts med UMEVA. Marlene Olsson Cipi Naturvårdare Annika Söderlund Chef Miljöplanering

Vattenförvaltning och kommunerna

Vattenförvaltning och kommunerna Vattenförvaltning och kommunerna 11-12 februari 2015 Medlefors folkhögskola Malin Naess & Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid VATTENMYNDIGHETEN.... genomför

Läs mer

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för bättre vatten

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för bättre vatten KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Zahrah Lifvendahl (MK) Åhlman Michael (KLK) Datum 2015-04-22 Diarienummer KSN-2014-1441 Kommunstyrelsen Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

p_{!::~~?~? Ordförande/~~!!!~~-~-.~...

p_{!::~~?~? Ordförande/~~!!!~~-~-.~... Plats och tid Deltagande Kommunhuset i Karlsborg, Sessionssalen, kl. 08.30-11.30 Ledamöter Björn Spetz (FP), ordf Björn Bröne (FP) Kjell-Arne Green (S) Anders Lundgren (C) Gunnel Johansson (S) Kenth Wengholm

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten Västerhavets för. vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt

-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten Västerhavets för. vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt emissvaren attenmyndighetens eslut tanför Sverige tgärdsplaner tgärder riktade till ommunerna mvärden -Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten -Hans Oscarsson- för Vattenmyndigheten Västerhavets för vattendistrikt

Läs mer

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 1(8) Tekniska nämnden Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 Ärendet Den 1 november 2014 till den 30 april 2015 genomförs samråd kring förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer

Läs mer

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande

Läs mer

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen Vatten- och avloppspolicy Den andra delen av vatten- och avloppsplanen 2 (6) 1. Inledning Hultsfreds kommun arbetar med sin VA-planering i enlighet med den vägledning för kommunal VA-planering som tagits

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (12) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer 537-5346-2014.

Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer 537-5346-2014. YTTRANDE 1(10) 2015-05-05 SPN 2009/0810 349 Handläggare, titel, telefon Magnus Gullstrand, fysisk planerare 011-15 19 66 Vattenmyndigheten Södra Östersjön Länsstyrelsen Kalmar län Samråd om förslag till

Läs mer

Välkommen till samrådsmöte!

Välkommen till samrådsmöte! Välkommen till samrådsmöte! Arbetsprogram och översikt väsentliga frågor Arbetsprogram med tidtabell (3 år innan fastställande av FP) Preliminär översikt av väsentliga frågor för vattenförvaltningen (2

Läs mer

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...

Läs mer

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter Vattenrådet Nyköpingsån och Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbunds samrådsyttrande gällande vattenmyndigheten i Norra Östersjöns förslag till åtgärdsprogram mm, dr nr 537-5346-2014 Vattenrådets arbete Nyköpingsåarnas

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (6) Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås

Läs mer

2015-01-19. Dnr Mbn 2014-1038 ÖVGR Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt, Remiss från Kommunstyrelsen KS 2014/434

2015-01-19. Dnr Mbn 2014-1038 ÖVGR Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt, Remiss från Kommunstyrelsen KS 2014/434 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (11) 2015-01-19 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr Mbn 2014-1038 ÖVGR Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt, Remiss från Kommunstyrelsen KS 2014/434 Förslag till beslut Bygg-

Läs mer

2015-01-16. Dnr Ten 2014/774 Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 - remissvar

2015-01-16. Dnr Ten 2014/774 Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 - remissvar TJÄNSTESKRIVELSE 1 (13) 2015-01-16 Tekniska nämnden Dnr Ten 2014/774 Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 - remissvar Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag

Läs mer

Kalmar kommun SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET YTTRANDE. Förslag till beslut

Kalmar kommun SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET YTTRANDE. Förslag till beslut Handläggare Anna Carnelius 0480-450305 Datum Sanihällsbyggnadsnänrrnden YTTRANDE Yttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

VA-policy. Oskarshamns kommun

VA-policy. Oskarshamns kommun VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress

Läs mer

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Kommunstyrelsen 2015-05-05 1 (7) Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2014:466 Lars-Erik Dahlin 016-710 12 47 Kommunstyrelsen Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Övertorneå kommun - översiktsplan BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Sammanställd av Mia Sundström, MAF arktiktkontor AB, 2013 Miljökvalitetsnormer Det svenska genomförandet

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram. Niklas Holmgren, vattendelegationen 2015-10-07

Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram. Niklas Holmgren, vattendelegationen 2015-10-07 Var saknas finansiering i förslaget till åtgärdsprogram Niklas Holmgren, vattendelegationen 2015-10-07 DAGENS FINANSIERING 9 000 Vattenvårdande åtgärder årligen (Mkr) 8 000 7 735 7 000 6 000 5 000 4 000

Läs mer

LOVA, lokala vattenvårdsprojekt

LOVA, lokala vattenvårdsprojekt LOVA, lokala vattenvårdsprojekt Foto: PM Jönsson Södra Östersjöns vattendistrikt-åtgärdsprogram för perioden 2009-2015. www.vattenmyndigheterna.se Åtgärdsprogram riktat till myndigheter och kommuner Vattenmyndigheten

Läs mer

Råsbäcks vattenskyddsområde

Råsbäcks vattenskyddsområde Sida 1 av 8 Handläggare Datum Beteckning Grit Hofer 2014-04-03 Vattenskyddsområde Tel 0480-45 12 74 Länsstyrelsen i Kalmar län Miljöenheten 391 86 Kalmar Råsbäcks vattenskyddsområde Kalmar Vatten AB har

Läs mer

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara

Läs mer

Ha nt och pa ga ng inom vattenfo rvaltningsarbetet under 2013

Ha nt och pa ga ng inom vattenfo rvaltningsarbetet under 2013 2013-05-21 Ha nt och pa ga ng inom vattenfo rvaltningsarbetet under 2013 Allmänt, organisation och ekonomi Från och med den 1 maj är Lisa Lundstedt är ny vattenvårdsdirektör efter Bo Sundström. Lisas gamla

Läs mer

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde

Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Åtgärdsförslag för Snärjebäckens avrinningsområde Sammanfattning I Snärjebäcken finns problem med miljögifter, försurning, övergödning och fysiska förändringar. Ansvariga myndigheter för att åtgärda miljöproblemen

Läs mer

Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp

Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Dokumenttyp Plan För revidering ansvarar Sa mhällsbyggnadschef Dokumentet gäller till och med 2015-01-01 2025-12-31 Diarienummer 2014-532 403 Uppföljning och tidplan

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015

ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015 ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Östersjöns vattendistrikt 2009 2015 Åtgärdsprogram 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt Utgivare: Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt vid Länsstyrelsen Kalmar

Läs mer

YTTRANDE 1(13) 2015-04-29 Dnr: 400-6754-14. Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.

YTTRANDE 1(13) 2015-04-29 Dnr: 400-6754-14. Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen. YTTRANDE 1(13) Samhällsutvecklingsenheten Åsa Blomster 010-22 33 226 asa.blomster@lansstyrelsen.se Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se Samråd

Läs mer

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29 LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29 Ref Göran Kihlstrand, LRF Skåne Vattenmyndigheten för Södra Östersjön dnr 537-5346-2014 Vattenmyndigheten för Västerhavet Dnr 537-34925-2014 Remissvar till

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Sjöar Vattendrag Grundvatten Kustvatten Hillevi Hägnesten Vattenstrategiska enheten 040-25 26 20,

Läs mer

Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten

Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten Tfn: 040-25 22 95 Mobil: 070-28 06 905 E-post. Ola.Gustafsson@lansstyrelsen.se VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Arbetar med: Vatten och marina direktivet Miljömål

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer

Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp

Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp Dnr MN-2012-0027 Dpl 545 sid 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse 2012-01-04 Linnea Broström, 054-540 46 67 Bengt Jonsson, 054-540 46 73 Miljönämnden Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. 1(9) Plats och tid Thon Hotel kl 18.30 Beslutande Se närvarolista sidan 2 Övriga närvarande Se närvarolista sidan 2 Justerare Justeringens plats och tid Kommunkontoret Underskrifter Sekreterare Paragrafer

Läs mer

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Oreälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för

Läs mer

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Dnr 2012-10-15 2012-001629 Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Tillsynsplanen avser all tillsyn som miljö- och byggnadskontoret bedriver inom vatten och avloppsområdet, såväl enskilda, gemensamma som

Läs mer

Va#enförvaltningen: e" vässat verktyg för a" förvalta våra va"en! Mats Wallin Norra Östersjöns va"endistrikt

Va#enförvaltningen: e vässat verktyg för a förvalta våra vaen! Mats Wallin Norra Östersjöns vaendistrikt Va#enförvaltningen: e" vässat verktyg för a" förvalta våra va"en! Mats Wallin Norra Östersjöns va"endistrikt Det krävs e+ helt ny+ sä+ a+ tänka för a+ lösa de problem vi skapat med det gamla sä+et a+ tänka

Läs mer

Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsplan för södra Östersjöns vattendistrikt

Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsplan för södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen GOTLANDS LÄN YTTRANDE Datum 2015-05-05 D nr 537-501-14 1(5) Länsstyrelsen i Kalmar län Samrådssvar dnr: 537-5346-2014 vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp

Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp Miljönämnden 2007-04-04 69 35 Dnr 2007-369 Nya riktlinjer för tillsyn av enskilda avlopp ÄRENDE Miljönämnden har tidigare fastställt riktlinjer för handläggning av enskilda avlopp. Dessa riktlinjer har

Läs mer

Implementation Strategy of the European Water Framework Directive

Implementation Strategy of the European Water Framework Directive Implementation Strategy of the European Water Framework Directive For the first time in history, twenty-nine Countries are committed to jointly manage all their freshwater resources on a basin scale to

Läs mer

1 (15) 2015-04-30 Dnr: 537-4596-2015. Ann-Louise Haglund Miljöenheten Direkt telefon: 010-22 50 284 ann-louise.haglund@lansstyrelsen.

1 (15) 2015-04-30 Dnr: 537-4596-2015. Ann-Louise Haglund Miljöenheten Direkt telefon: 010-22 50 284 ann-louise.haglund@lansstyrelsen. 1 (15) Ann-Louise Haglund Miljöenheten Direkt telefon: 010-22 50 284 ann-louise.haglund@lansstyrelsen.se Vattenmyndigheten i Bottenhavets distrikt Länsstyrelsen Västernorrland 871 86 HÄRNÖSAND Synpunkter

Läs mer

Ärendebeskrivning. Sammanfattande synpunkter

Ärendebeskrivning. Sammanfattande synpunkter Tjänsteutlåtande Miljöprojektledare 2013-04-08 Anna Åhr Evertson /08-590 97 354/ / Dnr: KS/2012:454 anna.ahr.evertson@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Yttrande över remiss samråd Arbetsprogram med tidtabell

Läs mer

Vatten- och avloppsverksamheten

Vatten- och avloppsverksamheten falun.se/ Vatten- och avloppsverksamheten i Falun VA-strategi Steg 2 i arbetet med VA-planering i Falu kommun Antagen av kommunfullmäktige Falu kommun 120614 1 2 Innehåll Inledning 4 Falu kommuns VA-strategier

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ångermanälven 2009 2015

Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ångermanälven 2009 2015 Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ångermanälven 2009 2015 Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Ångermanälven Innehållsförteckning Kapitel 1 Läsanvisning - delområdesrapport för Bottenhavets

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (9) Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund 2016-02-02 SAMRÅDET AVSLUTAT (NOV 2014 APRIL 2015) Stort engagemang 50-tal möten 2000 deltagare Alla yttranden

Läs mer

Återrapportering från Kristinehamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kristinehamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kristinehamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån

Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Sammanställning för åtgärdsområde 22. Mölndalsån Denna sammanställning baseras på allmän information om åtgärdsområdet som varje länsstyrelse har tagit fram samt information som fanns i VISS i september

Läs mer

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har

Läs mer

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten 1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Läs mer

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt 1(6) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

2014-06-30. Vägledning om fysisk planering av förorenade områden

2014-06-30. Vägledning om fysisk planering av förorenade områden 2014-06-30 Vägledning om fysisk planering av förorenade områden Innehåll Inledning... 3 Miljöbalken och plan- och bygglagen... 3 Vägledningens syfte och avgränsning... 3 Framtagande av vägledning... 3

Läs mer

KLARÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-27. AÄ rende 34925-2014: Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de. Sammanfattning

KLARÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-27. AÄ rende 34925-2014: Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de. Sammanfattning AÄ rende 34925-2014: Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de Sammanfattning Klarälvens vattenråd ser positivt på att vattenfrågorna genom EUs vattendirektiv har fått ett större fokus

Läs mer

www.lansstyrelsen.se/orebro

www.lansstyrelsen.se/orebro Enskilda avlopp - Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:6 Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus

Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus Remissversion, ej beslutad av KF 2014-06-13 Miljöförvaltningen Magnus Sannebro Stockholms vattenområden Mälaren.Lovö vattenverk.bromma reningsverk Saltsjön

Läs mer

DEL II - MILJÖBEDÖMNING. 4 Miljökonsekvensbeskrivning. 4.1 Behovet av miljöbedömning

DEL II - MILJÖBEDÖMNING. 4 Miljökonsekvensbeskrivning. 4.1 Behovet av miljöbedömning DEL II - MILJÖBEDÖMNING 4 Miljökonsekvensbeskrivning 4.1 Behovet av miljöbedömning Vattenmyndighetens åtgärdsprogram omfattas av miljöbalkens krav på miljöbedömning. Enligt MKB-förordningen ska den plan

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Seminarium om dagvattenjuridik. Välkomna!

Seminarium om dagvattenjuridik. Välkomna! Seminarium om dagvattenjuridik Välkomna! Syftet med dagen Gå igenom lagstiftningen kring dagvattnet Reda ut ansvar och ansvarsgränserna Gå igenom vilka juridiska verktyg som finns Identifiera eventuella

Läs mer

Åtgärdsprogram för havs- och vattenmiljön

Åtgärdsprogram för havs- och vattenmiljön Datum Diarie nr 2015-04-28 5.0-1412-0734 Ert datum Er beteckning 2015-02-01, m.fl. 3563-14 537-9859-2014 537-7297-2014 537-5058-2014 537-5346-2014 537-34925-2014 Vår referens Per Danielsson Till Havs-

Läs mer

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256.

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Riktlinje 2014-11-19 Riktlinjer för enskilt avlopp Bmk Mh 2014/4358 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2011-01-26 Riktlinjerna ska vägleda

Läs mer

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden

Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalanda län Remiss på Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt för perioden 2015-2021 Bakgrund VIVAB har tillfrågats om synpunkter

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Vallentuna 2009-06-16. Sekreterare Margareta Stensaeus Linder Paragrafer 101, 102 omedelbar justering

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Vallentuna 2009-06-16. Sekreterare Margareta Stensaeus Linder Paragrafer 101, 102 omedelbar justering Samhällsbyggnadsnämnden 2009-06-16 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Ersättare Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Angarnsrummet, Tunahuset Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen

Läs mer

Miljo organisationernas positionspapper om miljo anpassning av svensk vattenkraft Vattenkraften måste bli långsiktigt hållbar Vattenkraften är en viktig del av en helt förnybar energiförsörjning. Den har

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN. Försörjning av vatten och avlopp i Smedjebackens kommun. VA- Strategi. Reviderad 2013, av Kretsloppsgruppen

SMEDJEBACKENS KOMMUN. Försörjning av vatten och avlopp i Smedjebackens kommun. VA- Strategi. Reviderad 2013, av Kretsloppsgruppen h SMEDJEBACKENS KOMMUN Försörjning av vatten och avlopp i Smedjebackens kommun VA- Strategi Reviderad 2013, av Kretsloppsgruppen Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål... 4 Bakgrund... 4 Lagar och myndigheter...

Läs mer

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521)

Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets rapport 6521) 1 (5) 2013-02-21 Dnr SU 524-3263-12 Regeringskansliet (Miljödepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om styrmedel för rening i kommunala reningsverk (Naturvårdsverkets

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus

Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus Remissversion 2014, ej beslutad av KF 2014-12-02 Miljöförvaltningen Magnus Sannebro Stockholms vattenområden Mälaren. Lovö vattenverk. Bromma reningsverk

Läs mer

Västervik kommun / vasterviks.kommun@vastervik.se

Västervik kommun / vasterviks.kommun@vastervik.se Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Västervik kommun / vasterviks.kommun@vastervik.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-10

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Vattendirektivet så påverkas kommunerna Vattendirektivet så påverkas kommunerna Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från EU-direktiv till svensk lag Flera direktiv bakas ihop (upphörde 2013) Farliga ämnen 2000/60/EG Ramdirektiv för

Läs mer

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Sida 1 av 6 TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT Giftfri miljö Frisk luft god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans samt levande kust och skärgård Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker

Läs mer

VA-policy för Växjö kommun

VA-policy för Växjö kommun VA-policy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Tekniska nämnden Dokumentnamn VA-policy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige 2015-12-15, 302 Tidigare ändringar

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (8) Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Minnesanteckningar möte med referensgruppen för Bottenvikens vattendistrikt 2015-06-16

Minnesanteckningar möte med referensgruppen för Bottenvikens vattendistrikt 2015-06-16 1 (6) Minnesanteckningar möte med referensgruppen för Bottenvikens vattendistrikt Plats: Savoy Hotell, Luleå Tid: 10.00-15.30 Deltagare: Referensgruppen: BillerudKorsnäs AB; Eva Ekholm Stenberg, Boliden

Läs mer

Datum. Ert datum. Yttrande över förslag til Miljökvalitetsnormer, Atgärdsprogram och Förvaltningsplan samt

Datum. Ert datum. Yttrande över förslag til Miljökvalitetsnormer, Atgärdsprogram och Förvaltningsplan samt IZatrineholms kommun" MILJÖFÖRVALTNINGEN Vår handläggare Miljöinspektör Birgitta HelIgren Direkttelefon 0150-57665 Kommunstyrelsens handling nr 43/2009 YTTRANDE KS/2009: 133-435 2009-632-435 Ert datum

Läs mer

Förslag till Förvaltningsplan 2015-2021 för Södra Östersjöns vattendistrikt UTKAST

Förslag till Förvaltningsplan 2015-2021 för Södra Östersjöns vattendistrikt UTKAST Förslag till Förvaltningsplan 2015-2021 för Södra Östersjöns vattendistrikt UTKAST Missiv Vattenmyndigheten för Södra Östersjöns vattendistrikt, Länsstyrelsen Kalmar län, har upprättat Förslag till förvaltningsplan,

Läs mer